Handbok för besiktningar av nybyggda småhus.

2013 BESIKTNINGsmannaboken Handbok för besiktningar av nybyggda småhus. Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR; Konsumentverket; Villaägarnas Riksförbund; Trä-och Möbelföretagen, TMF; Sveriges Byggindustri, BI; Gar-Bo Försäkring AB; Försäkrings AB Bostadsgaranti. 1

INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Inledning 3 Del 1 Besiktningar 7 Besiktningen (från kallelse till utlåtande) 12 Utlåtande 14 Del 2 Checklista vid besiktning 18 Fackmässigt utförande i olika byggdelar 21 Bilaga/Byggtermer 45 2

Inledning Handbokens syfte Målet med handboken är att beställare, entreprenör och besiktningsmän ska ha samma bakgrund vid en besiktning, och veta vad man har rätt att vänta sig av besiktningen och av besiktningsmannen. Bakgrund Numera är det mer regel än undantag att alla entreprenader som gäller nyproduktion av småhus avslutas med en besiktning. I många fall görs det under entreprenadtiden och/ eller efter slutbesiktningen ytterligare ett antal besiktningar. Många av byggherrarna/ beställarna i småhussektorn är ovana vid sin roll, och har därför ibland svårt att känna till eller ställa rätt krav på vad som ska bli resultatet av en upphandlad entreprenad. Besiktningarna utförs av besiktningsmän med varierande bakgrund och erfarenhet. Därför finns det bland besiktningsmännen olika utgångspunkter för besiktningar. Detta blir inte helt undanröjt trots att många besiktningsmän numera är välutbildade och i många fall certifierade. Från både beställarsidan och entreprenadsidan har det sedan några år framförts önskemål om att få till en gemensam grund för besiktning av småhus. Genom olika initiativ har denna handbok kunnat tas fram och förankras med representanter för såväl byggherre/beställare som entreprenörer. Partsförhållanden Besiktningar som beskrivs i det följande syftar på den/de tillfällen när kontraktsparters mellanhavanden ska avgöras. Det är vanligt att dessa besiktningar också hänvisas till när det gäller relationen mellan entreprenör och underentreprenör respektive mellan bostadsrättsförening och bostadsrättshavare. Besiktningsmannens roll Att utföra besiktningar är ett grannlaga uppdrag. Besiktningsmannen ska ha erfarenhet och kompetens att utföra besiktningar. Ett kriterium för detta är att besiktningsmän har rätt utbildning och erfarenhet. Ett annat krav är att besiktningsmannen ska utföra sitt uppdrag opartiskt och självständig. Detta påpekas särskilt när det gäller småhusentreprenader i Konsumenttjänstlagen 55, men det gäller egentligen alla besiktningar. Besiktningsmannens roll kan jämföras med äldre tiders sysslomän, som med egen hög integritet hanterar frågor som kan bli till nackdel även för den som gett honom uppdraget. Det är inte ovanligt att parterna inför besiktningen har olika uppfattningar, och det ankommer då på besiktningsmannen att avgöra en rad frågeställningar. Första utgångspunkten är alltid vad som avtalats mellan parterna. Av inte minst detta skäl är det viktigt att både grundavtal och ändringar bekräftas skriftligt. Utgångspunkt ska också tas i byggregler, branschregler och praxis för att avgöra om ett uppdrag utförts rätt och riktigt. Eftersom det är oundvikligt att det finns inslag av subjektivitet i bedömningar måste det alltid finnas möjlighet till överprövning av en besiktning. Av samma skäl är det viktigt att besiktningsmannen omfattas av en ansvarsförsäkring. Framtagande av handboken Målsättningen med handboken är att beskriva såväl processen i en besiktning som de grunder som en besiktningsman ska bedöma fackmässigheten utefter i den utförda tjänsten. För att få tillgång till så bred och stor erfarenhet som möjligt har några av Svenska Byggingenjörers Riksförbunds mest erfarna besiktningsmän anlitats för att skriva dessa delar. Utgångspunkten har varit att på ett kortfattat men heltäckande sätt formulera grunder för besiktningar och fackmässighet, i såväl entreprenadutförande som besiktningsutförande. Ett medel för att kunna hålla handboken kort har varit att begränsa 3

Inledning fortsättning den till småhus. Småhus innehåller väsentligt färre, och ofta relativt likartade, funktioner jämfört med annan husbyggnad. Eftersom det i besiktning av småhus ofta är konsumenter som är byggherre/beställare eller brukare har det varit viktigt att hålla nere textmängden, och att skriva på ett sätt som förhoppningsvis kan förstås även av ovana byggherrar/ beställare. Dock måste alltid innehållet prioriteras i förhållande till slutliga formuleringar. Även om ambitionen har varit att skapa en så heltäckande grund som möjligt kommer det att uppstå situationer som inte är beskrivna i handboken. Dessa situationer bör tolkas i den anda som denna handbok anger för närliggande bedömningar. Handbokens omfattning Utgångspunkten vid en besiktning är alltid de kontraktshandlingar som parterna utväxlat. Det är dock inte ovanligt att dessa är relativt kortfattade, och att man snarare beskriver ett slutresultat än väl avgränsade och preciserade arbetsmoment. Det är heller inte ovanligt att en rad förändringar gjorts under entreprenadtiden, vilka kan vara mer eller mindre väldokumenterade. De flesta besiktningar av småhus har Konsumenttjänstlagen och Allmänna Bestämmelser för Småhusentreprenader, ABS som övergripande regelverk. Utifrån praktisk och ekonomisk hänsyn har det bedömts som rimligt att göra en i huvudsak okulär besiktning. Det innebär att en besiktningsman utför besiktningen av hela entreprenaden inklusive alla installationer, och att det inte genomförs en komplett funktionsprovning. I begreppet i huvudsak okulärt inkluderas att konstatera att det finns fungerande el-, vatten- och andra installationer. Det innebär också att man lägger vikt på att alla provningar och egenkontroller genomförts, och att man stickprovsvis testar installationerna på besiktningsdagen. Byggherrarna/beställarna ges i Konsumentlagen och Allmänna Bestämmelser för Småhusentreprenader, ABS möjligheten att reklamera fel till entreprenören efter slutbesiktning. Denna reklamationsmöjlighet har i första hand sin utgångspunkt i att det även med en omfattande funktionsprovning kan vara svårt att simulera alla situationer som kan uppstå även i normal drift. Dock finns inget i denna handbok som hindrar att parterna väljer att låta göra en total funktionsprovning som en del av besiktningen. Överenskommelse om handbok för besiktning av småhus Besiktningar har stor betydelse i byggprocessen. Inte minst slutbesiktningen med dess juridiska följder är väsentlig för de inblandade parterna. Många av parterna vid besiktning av småhus har ingen eller liten erfarenhet av vad man kan förvänta sig vid en besiktning, och uppfattningarna om vad som är fackmässigt skiljer sig mycket bland involverade parter. Ambitionen med denna handbok har därför varit att tydliggöra vad som gäller och vad som gäller vid en besiktning, och vad som kan förväntas av en besiktningsman. Tanken är också att dokumentet ska ge en samlad bild av var fackmässighetsnivån för olika byggmoment bör ligga. 4

Inledning fortsättning Del 1 (Blå toner) Del 1 är resultatet av en överenskommelse träffad mellan Konsumentverket; Villaägarnas Riksförbund; Sveriges Byggindustrier, BI; Trä och Möbelföretagen, TMF; Gar-Bo Försäkring AB; Försäkrings AB Bostadsgaranti och Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR. Syftet är att denna branschöverenskommelse ska vara utgångspunkten för besiktningar av nybyggda småhus. I denna del beskrivs olika besiktningstyper som förekommer i samband med och efter uppförande av småhus. Här beskrivs också ett normalt förfarande vid en besiktning och hur ett utlåtande från besiktningen bör se ut. Del 2 (Orange toner) Del 2 är i huvudsak utarbetad av de erfarna besiktningsmännen Ingemar Holmberg och Owe Selling. En referensgrupp bestående av representanter från dem som står bakom överenskommelsen i del 1 har funnits med under framtagandet av grunderna. Syftet med denna del av dokumentet är att presentera en samlad bild av vad som i normalfallet utgör fackmässighetnivån för olika byggdelar samt hur besiktningen av dessa i praktiken bör utföras. Avsnittet innehåller också en checklista för vad som ska kontrolleras i olika rum i samband med besiktningen. Uppdatering av handboken Denna handbok föreligger här i sin första upplaga. Handboken kommer att uppdateras, och Sveriges Byggingenjörers Riksförbund, SBR har åtagit sig att ta emot synpunkter och förslag till förbättringar, och efter genomgång med ovanstående parter se till att lämpliga uppdateringar genomförs. Alla är välkomna att lämna förslag till info@sbr.se Källor och förkortningar Plan och Bygglagen, PBL Boverkets Byggregler och svenska tillämpningen av Eurokoder, EKS Allmän Material och arbetsbeskrivning, AMA Konsumenttjänstlagen, KtjL Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader, ABS Allmänna avtalsvillkor vid köp av monteringsfärdigt trähusmaterial, AA Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV Svensk Våtrumskontroll, GVKs branschregler för säkra våtrum Golvbranschen, GBR, Golvbranschens branschstandard för plastmatta i våtrum Måleribranschens Våtrumskontroll, MVK Målaremästarna; Besiktning av måleriarbeten Branschregler Säker Vatteninstallation I det följande kan förkortningar enligt dessa källhänvisningar användas för att korta ned texten. 5

Del 1 Besiktningar Besiktningar I detta avsnitt beskrivs ett antal olika besiktningar och deras följder. Besiktningar som finns definierade i ABS och/eller Konsumenttjänstlagen: Slutbesiktning 59-besiktning, Tvåårsbesiktning Förbesiktning Särskild besiktning Efterbesiktning Överbesiktning Andra besiktningar som förekommer relativt ofta: Kontrollbesiktning (som är ett medel att vara helt klar med entreprenaden till slutbesiktningen) Statusbesiktning (som är ett medel att fastställa en entreprenads status vid exempelvis hävning) KOSTNADERNA FÖR BESIKTNINGAR Om inget annat överenskommits mellan parterna betalas besiktningarna enligt följande: Förbesiktning och 59-besiktning: Av påkallande part Efterbesiktning: Av entreprenören om fel i större omfattning kvarstår vid efterbesiktningen och i annat fall av byggherre/beställaren. Slutbesiktning och kompletterande slutbesiktning: Av byggherre/beställaren Ny slutbesiktning: Entreprenören svarar för den del av ersättningen som hänför sig till den nya slutbesiktningen. Överbesiktning och särskild besiktning: : Med hänsyn till utgången ska besiktningsman besluta hur ersättningen ska fördelas mellan parterna. 6

Del 1 Besiktningar Besiktningstyper Slutbesiktning När entreprenadarbetena är färdiga görs en slutbesiktning om någon av parterna önskar det. Nästan undantagslöst så kommer denna besiktning till stånd. Slutbesiktningen är viktig inte minst för att parterna i sina avtal ofta hänvisar till den när det gäller juridiska frågor. Oavsett om det gjorts en s.k. kontrollbesiktning eller inte så är det vid slutbesiktningen som besiktningsmannen lämnar besked om godkännande/icke godkännande av entreprenaden. Vid godkännande kan entreprenaden lämnas över till byggherre/beställaren, som då också tar ansvar för byggnaden och måste då se till att det finns fastighetsförsäkring. Vid icke godkännande ska det föranstaltas om ny slutbesiktning. Eventuellt kan tid för denna bokas redan vid slutbesiktningen. I annat fall meddelar entreprenören när besiktning kan göras varefter besiktningsmannen kallar till besiktning i vanlig ordning. Besiktningsmannen ska undersöka och bedöma om entreprenaden utförts i överensstämmelse med entreprenadhandlingarna. Besiktningsmannen ska vidare avgöra fackmässigheten i utfört arbete. Utgångspunkten är i första hand parternas kontrakt, ritningar och övriga underlag. Finns inga detaljerade krav angivna i föreliggande handlingar får det anses rimligt att det är fackmässigheten enligt AMA som är tillämplig. Dessutom ska utförande som strider mot lagar och myndighetskrav noteras som fel. Besiktningsmannen bör inte ha synpunkter på den estetiska utformningen. Det är viktigt att alla delar av entreprenaden besiktigas. Således ska tak, vind, grund och mark alltid besiktigas. Saknas möjlighet att av exempelvis säkerhetsskäl besiktiga någon del ska det noteras i utlåtandet att besiktningen inte omfattar berörd del. Dessa delar besiktigas vid senare tillfälle i en s.k. kompletterande slutbesiktning. I besiktningsutlåtandet ska besiktningsmannen notera fel som han anser entreprenören ansvarig för. Vidare ska besiktningsmannen i särskild bilaga notera om beställaren påtalat fel vilka besiktningsmannen inte anser entreprenören ansvarig för eller fel som hänför sig till Konsumenttjänstlagen 10-11. Dessa fel ska besiktningsmannen bara notera. Vad som noterats i denna del får parterna själva reda ut ansvaret för. Finns det förhållande för vilket fackmässigheten inte kan avgöras kan besiktningsmannen hänskjuta frågan till utredning. Detta ska då noteras i utlåtandet. Slutbesiktningen utförs på grundval av att entreprenören genomfört samtliga egenkontroller och provningar. Protokoll och intyg från dessa ska finnas vid slutbesiktningen Tvåårsbesiktning Fel som framträder efter entreprenadtidens utgång och inom två år kan reklameras enligt Konsumenttjänstlagen 59. Reklamationen ska göras snarast och kan göras inom två år efter godkänd slutbesiktning eller om ingen slutbesiktning utförts 2 år från arbetet avslutats. En byggherre/beställare reklamerar själv till sin motpart, men kan genom att påkalla en besiktning få stöd av att en fackmässig bedömning. Den besiktning som utförs i samband med tvåårsfristens utgång kallas 59 -besiktning eller 2-årsbesiktning. Denna besiktning påkallas av byggherre/beställaren som också, om ingen annan överenskommelse träffats, betalar ersättningen till besiktningsmannen. Vid denna besiktning ska det undersökas om det finns fel som visat sig inom tvåårsfristen. Entreprenören svarar för dessa fel om han inte kan göra sannolikt att felet uppstått genom olyckshändelse, vanvård, onormalt brukande eller likvärdigt. Den tvååriga reklamationsrätten kan inte förlängas på annat sätt än genom att parterna träffar överenskommelse om detta.reklamation kan normalt bara göras av kontraktsparten. Om huset byter ägare kan det därför vara klokt att i samband med överlåtelsen träffa avtal med entreprenören om överlåtelse reklamationsrätten. 7

Del 1 Besiktningar Besiktningstyper Några råd till besiktningsmannen: Blanda aldrig ihop 2-årsbesiktning med andra besiktningar som efterbesiktning eller särskild besiktning. Fel som uppenbarligen fanns och var väl synliga vid slutbesiktningen, och fel som kvarstår från slutbesiktningen ska inte tas upp vid 2-årsbesiktningen. Om man vill kontrollera att fel från tidigare besiktningar är åtgärdade kan man samtidigt göra en efterbesiktning. Vid 2-årsbesiktning ska besiktningsmannen ställa frågor till byggherre/beställaren om funktioner i byggnaden som inte går att se. Detta gäller till exempel värmesystemet och andra installationer. Fönster, dörrar, luckor kontrolleras beträffande funktion och jämnhet. Noggrann kontroll i brunnar och genomföringar i tätskikt. Förbesiktning Part får under entreprenadtiden påkalla förbesiktning av arbete som är svåråtkomligt för besiktning efter färdigställandet eller som tas i bruk före färdigställandet eller då övrigt särskilda skäl föreligger. Besiktningsmannen ska genomföra förbesiktningen som vid en slutbesiktning, och parterna ska kallas. Entreprenadhandlingar ska finnas tillgängliga. Egenkontroller ska finnas, samt vara undertecknade. En del som förbesiktigats ska inte besiktigas vid slutbesiktningen, men utlåtandet blir en del av slutbesiktningsutlåtandet. Exempel på när en förbesiktning kan vara lämplig: Om en entreprenad har känsliga delar och andra sidoentreprenörer ska utföra arbete med risk för skador, kan det vara lämpligt att utföra förbesiktning. Eventuella skador som uppstår efter förbesiktningen kan i detta fall inte belasta den första entreprenören. En byggherre/beställare ska disponera något utrymme före entreprenadtidens slut. Denna del ska då vara föremål för förbesiktning. Ett utrymme kan vara svåråtkomligt efter färdigställande. Detta kan vara en fasad före ställningsrivningen. Vindsutrymme som blir trångt efter isolering, tätskikt före plattläggning. Särskild besiktning Part får efter entreprenadtidens utgång påkalla särskild besiktning avseende fel enligt Konsumenttjänstlagen 9, som framträtt efter slutbesiktningen eller som påtalats av byggherren/beställaren i enlighet med Konsumenttjänstlagen 60 punkt 3. Efter entreprenadtidens utgång kan det uppträda fel som innebär att en funktion uteblivit eller att ett fel återuppstått på grund av att det avhjälpts otillräckligt. Reklamation enligt Konsumenttjänstlagen 60 punkt 3 innebär att byggherre/beställaren har påtalat fel till entreprenören inom 6 månader efter slutbesiktning. Om parterna är oense om felen kan det prövas vid särskild besiktning om fel föreligger i entreprena- 8

Del 1 Besiktningar Besiktningstyper den. Felet ska ha funnits vid slutbesiktningstillfället, men inte märkts eller noterats av besiktningsmannen. I kallelsen till särskild besiktning ska anges vad besiktningen avser. Vid besiktningen får parterna föra talan men besiktningsmannen ska självständigt fatta beslut om fel föreligger. Det kan finnas skäl för besiktningsmannen att vidare undersöka i handling eller myndighetskrav om fel föreligger. Därför kan besiktningsmannen dröja med att redogöra för sitt ställningstagande till utlåtandet distribueras. Efterbesiktning Efterbesiktning görs för att undersöka om fel antecknade från tidigare besiktningar är avhjälpta. Här får inte införas andra fel än de som fanns i den ursprungliga besiktningen. Om parterna gemensamt önskar få inskrivit i utlåtandet om fel som tidigare inte varit antecknat kan besiktningsmannen göra detta med noteringen att det är parternas överenskommelse. Överbesiktning Part kan påkalla överbesiktning av tidigare utförd besiktning. Genom överbesiktningen prövas de frågor som har föranlett densamma, som fråga om entreprenadens godkännande, förekomsten av fel eller ansvar för fel. Sådant påkallande ska ske inom en månad, efter det att part fått besiktningsutlåtande från den besiktning som ska överprövas, om inte särskilda skäl föreligger för att förlänga tiden. Överbesiktning utförs av en person som parterna gemensamt utser. Överbesiktning ersätter den besiktning eller den del av besiktning som föranlett påkallandet. Kontrollbesiktning Denna besiktning görs på samma sätt som vid slutbesiktningen, vilket bland annat betyder att parterna ska kallas. Besiktningen görs för att underlätta för parterna genom att minimera felen vid slutbesiktningen. Denna besiktning görs lämpligen ca 2 veckor före slutbesiktningen. Det är viktigt att entreprenaden verkligen är färdigställd vid kontrollbesiktning för att uppnå besiktningens syfte. Benämningen kontrollbesiktning finns inte i ABS, varför den heller inte har någon juridisk status jämfört med övriga besiktningar. Kontrollbesiktning ska inte förväxlas med förbesiktning. Utlåtandet från denna besiktning ska översändas till parterna omgående, helst dagen efter besiktningen. Statusbesiktning Det kan finnas anledning att vid något tillfälle få en opartisk uppfattning om vilka arbeten som färdigställts respektive återstår i en entreprenad. Ett exempel är när ett entreprenadavtal hävs. Benämningen statusbesiktning finns inte i ABS, varför den heller inte har någon juridisk status jämfört med övriga besiktningar. 9

Del 1 Besiktningar Besiktningstyper 10

Del 1 Besiktningen Från kallelse till utlåtande Besiktningsmannens roll Vid entreprenadtidens slut ska slutbesiktning utföras om någon part så begär. I Sverige har utvecklats ett vedertaget system där en utomstående besiktningsman (han eller hon) undersöker om entreprenaden är utförd på ett kontraktsenligt och fackmässigt sätt. Besiktningsmannen har en betydande roll och det ska därför ställas stora krav på denne. Besiktningsmannen ska ha den kunskap och erfarenhet som krävs för uppdraget. Detta gäller inte minst den juridiska delen med kunskap i Allmänna Bestämmelser,ABS, Konsumenttjänstlagen, Boverkets Byggregler med flera. Det är värt att uppmärksamma att besiktningsmannen inte kan undersöka allt på grund av att konstruktioner kan vara oåtkomliga vid besiktningstillfället. I viss utsträckning kan detta överbryggas genom granskning av material från egenkontrollen. Besiktningsmannen ska inte ha dubbla roller i projektet. Det går således inte att vara både kontrollansvarig enligt PBL och entreprenadbesiktningsman. Besiktningsmannen kan heller inte vara kontrollant eller parts ombud. Besiktningsmannens uppdrag Besiktningsmannen ska vara väl förberedd för uppdraget. Besiktningsmannen ska ha den utrustning som uppdraget kräver, och följa entreprenörens skyddspolicy. Besiktningsmannen ska ha med utrustning och skyddskläder i erforderlig omfattning. Besiktningsmannen ska arbeta med stor integritet och hög moral och alltid uppträda objektivt så att parternas intressen tillvaratas. Enligt Konsumettjänstlagen 55 ska besiktningsmannen utföra sitt uppdrag med opartiskhet och självständighet. Besiktningsmannen ska ta den tid som krävs för uppdraget. Besiktningsmannen ska styra genomförandet och klargöra för parterna sin synpunkt. Vid besiktningen ska besiktningsmannen notera eventuellt fel i entreprenaden. Besiktningsmannen ska däremot inte ange hur fel ska avhjälpas. Vidare ska besiktningsmannen notera eventuella synpunkter från byggherren/beställaren som besiktningsmannen inte anser vara fel. Vid slutbesiktning ska besiktningsmannen tydligt informera parterna om entreprenaden är godkänd eller icke godkänd. Eftersom byggherrarna/beställarna med få undantag saknar erfarenhet om besiktningars innebörd ska besiktningsmannen särskilt informera byggherrarna/ beställarna om hur besiktningen genomförs samt om dess rättsverkan. Denna information kan även med lämplighet bifogas kallelsen i skriftlig form 11

Del 1 Besiktningar Besiktningen Besiktningen Uppdrag och kallelse När besiktningsmannen fått beställning att utföra besiktning ska uppdraget bekräftas skriftligt. I uppdragsbekräftelsen ska finnas uppgifter om objekt, fastighetsbeteckning, eventuell husnummer. Uppgifter om byggherre/beställare (viktigt att alla fastighetsägare finns med), liksom typ av besiktning och ersättning (fast eller rörligt arvode). Besiktningsmannen kallar till besiktningen. Detta ska göras i god tid, minst två veckor före besiktningen. I kallelsen ska finnas uppgifter om objekt, tid och uppgifter om eventuella andra överenskommelser. Det ska också finnas uppgifter om vilka handlingar som besiktningsmannen ska ha i förväg, samt om vilka handlingar och intyg som ska föreligga vid besiktningstillfället. Kallelsen skickas till parterna samt kontrollansvarig (KA). Om någon part som är kallad utan giltigt skäl uteblir förhindrar detta inte besiktningsmannen att utföra besiktningen. Startmöte Besiktningsmannen bör komma till byggplatsen i god tid till besiktningen. Gör en kort orientering om statusen i projektet, för att bedöma om entreprenaden/erna är besiktningsbara i den kallade besiktningen. Vid kallad tid tar besiktningsmannen initiativet, och börjar inledningssammanträdet. I detta görs en genomgång av alla formalia omkring aktuell besiktning. Viktigt är att ta reda på vilka som är på plats, och vem som för parternas talan. Vidare om det föreligger jäv eller annat hinder för besiktningen, om det finns överenskommelser som inte tidigare meddelats besiktningsmannen. Startsammanträdet är viktigt inte minst för byggherre/ beställare som ofta är ovana vid sammanhanget besiktning. Besiktningens genomförande Besiktningsmannen orienterar om i vilken ordning han kommer att göra besiktningen. Vanligen börjar man inomhus, med start i entré. Därefter besiktigas utrymmena i vänstervarv, och i varje utrymme besiktigas väggarna också i vänstervarv. Eventuella synpunkter från parterna avslutar genomgången av varje utrymme. Utöver bostadsdelen ska vind och eventuellt kryprum alltid besiktigas med fysisk närvaro. Utvändigt görs besiktning av fasader, tak och mark. Besiktningsmannen ska undvika att lämna synpunkter utan att känna till förutsättningar. Besiktningsmannen ska alltid vara objektiv. Det är bara om utförandet är tekniskt felaktigt eller strider mot lagar eller myndighetskrav som besiktningsmannen kan yttra sig utan att ha ett entreprenadunderlag. Slutmöte När alla arbeten enligt kontrakten besiktigats gör besiktningsmannen en sammanfattning av besiktningen i ett s.k. slutsammanträde. Om det är en slutbesiktning ska besiktningsmannen meddela om entreprenaden/erna godkänts, och vilka rättsliga följder det får. Besiktningsmannen antecknar eventuella överenskommelser om åtgärder av fel. Vidare bestäms om distributionen av utlåtandet från besiktningen. Besiktningsmannen antecknar eventuella överenskommelser om åtgärder av fel. Vidare bestäms om distributionen av utlåtandet från besiktningen. 12

Del 1 Besiktningar Utlåtande Utlåtandet Utlåtandet följer lämpligen den mall som Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR gett ut. Följande uppgifter bör finnas med i utlåtandet: Typ av besiktning: Tid för besiktningen: Fastighetsbeteckning: Objekt: ID-nummer, avtalsnummer Försäkringsnummer: Byggfelsförsäkringen Parter: Byggherre/beställare, B Entreprenörer, E Husleverantör, HL Närvarande: Vilka som företräder parterna samt övriga och Kontrollansvarig, KA Kallelse: Fråga parterna om de anser att kallelsen är utsänd i behörig ordning. Jäv: Fråga parterna om de känner till jäv mot Besiktningsmannen. Notera eventuella synpunkter. Entreprenadens omfattning: Entreprenadhandlingar och andra överenskommelse rörande entreprenadens och leveransens omfattning: Notera kontrakten som omfattas av besiktningen, med namn och datum. Besiktningsman: Namn på besiktningsmannen, och uppgift om hur han utsetts. 13

Del 1 Besiktningar Utlåtande Provningar och Dokumentation: Besiktningsmannen ska gå igenom samtliga intyg och provningsprotokoll. Vanligt förekommande intyg som kan krävas: - Isolationsprovning och jordfelsbrytartest - Injustering värmesystemet - Våtrumsdokumentation - Säker vatteninstallation - Inspektion im- och rökkanal - Egenkontroll grund och mark - Egenkontroller bygg - Injustering ventilation - OVK-kontroll - Fasadmurningsintyg - Fasadputsintyg - Plåtutförande intyg - Intyg avseende säkerhetsglas - Intyg fabriksbehandlad panel, egenkontroll utvändig målning Delar som inte är åtkomliga/eller undantas från besiktningen Besiktningsmannen ska notera om det vid besiktningen finns delar i entreprenaden som inte är tillgängliga för besiktning. Detta kan till exempel vara delar av vindsutrymme, svåråtkomliga eller dolda installationer. Ledningar i mark, delar av tak med mera. Parterna kan ha överenskommit att någon del av entreprenaden ska undantas från besiktningen. Detta kan vara till exempel fasader som på grund av väder inte kunnat färdigställas. Dessa berörda delar bör i sådana fall vara föremål för kompletterande slutbesiktning. Fel för vilka besiktningsmannen anser E/HL ansvarig: Vid genomgång ska besiktningsmannen anteckna samtliga fel i entreprenaden. Besiktningsmannen ska tydligt till parterna tala om vilka fel som föreligger. Däremot ska besiktningsmannen inte ange hur felet ska avhjälpas. Om parterna överenskommer om hur fel ska avhjälpas eller att fel inte ska avhjälpas ska besiktningsmannen noggrant anteckna detta. En sådan överenskommelse kan få konsekvenser i framtiden. 14

Del 1 Besiktningar Utlåtande Bristfälligheter och anmärkningar för vilka besiktningsmannen inte anser E ansvarig: Om entreprenörens ansvar inte omfattar ett fel som är i strid mot till exempel Boverkets Byggregler BBR ska besiktningsmannen anteckna felet med B. Förhållande för vilket den slutliga bedömning bör anstå till senare besiktning ( S ): Parterna kan överenskomma att en viss del av entreprenaden ska vara föremål för kompletterande besiktning. Vid slutbesiktningstillfället noteras dessa delar med S. Ett bra exempel är snötäckt tak eller mark, där man vet att arbetet är färdigställt. När dessa delar blir åtkomliga ska kompletterande slutbesiktning göras. Besiktningsmannen kan notera fel i dessa delar på samma sätt som vid slutbesiktningen. Reklamationstiden utgår samtidigt med tidigare besiktigade delar. Det förekommer att besiktningsmän avvaktar med ställningstagande avseende fel till senare tidpunkt, exempelvis avvikande färgnyans eller av annan orsak. Dylika skrivningar kan innebära att Byggherre/beställaren går miste om ett felavhjälpande. Fel vilka hänskjuts till särskild utredning ( U ) med uppgift om vem som ska utföra utredningen och då den beräknas vara slutförd: Det kan förekomma vid slutbesiktningen att det inte går att göra en bedömning om exempelvis en funktion uppfyller kontraktsenligt utförande. I dessa fall kan besiktningsmannen hänskjuta frågan till en särskild utredning som sedan klargör om det föreligger fel i entreprenaden. Dessa fel noteras med U. I besiktningsutlåtandet ska stå vem som ska göra utredningen och när denna ska vara avslutad. Om utredaren kommer fram till att det föreligger ett fel som entreprenören ansvarar för ska reklamationen anses vara gjord vid slutbesiktningen. Vem som ska vara betalningsansvarig ska också noteras. 15

Del 1 Besiktningar Utlåtande Besked om godkännande och dag för beskedet samt, om godkännande inte lämnas skälen därtill: Efter genomförd slutbesiktning ska besiktningsmannen samla parterna för slutsammanträde. Här ska besiktningsmannen inhämta eventuella frågor från parterna, varefter besiktningsmannen i korthet går igenom antecknade fel. Därefter ska besiktningsmannen meddela parterna om entreprenaden kan godkännas eller om entreprenaden inte kan godkännas. Kan inte godkännande lämnas ska besiktningsmannen motivera detta och lämna skälen därtill. Om inga fel föreligger ska entreprenaden godkännas. Fel i mindre omfattning av ringa betydelse utgör inte heller hinder för godkännande. Om man vänder på denna lydelse så innebär detta att fel i större omfattning, även om dessa är av mindre betydelse utgör hinder för godkännande. Där utöver innebär det att väsentliga fel utgör hinder för godkännande. Ett väsentligt fel är till exempel att någon funktion saknas, såsom el, värme, säkerhetsfunktion enligt BBR eller dylikt. Om en Husleverans ingår som separat del ska inte något meddelande om godkännande lämnas i den delen. Föreskrift om ny besiktning: Om entreprenaden inte godkänts ska ny besiktning ske. Entreprenören ska till byggherre/beställaren och besiktningsmannen minst två veckor före datum för ny besiktning anmäla att entreprenaden är färdigställd. Separat kallelse skickas av besiktningsman. Innan entreprenaden är godkänd kan besiktningsmannen stryka eller göra tillägg i utlåtandet, dock måste part få möjlighet att yttra sig. 16

Del 1 Besiktningar Utlåtande Tidpunkt för reklamationsfristens slut: Fel som uppträder efter entreprenadtidens utgång och inom två år är enligt Konsumenttjänstlagen 59 entreprenörens ansvar om han inte kan göra sannolikt att felet uppstått genom olyckshändelse, vanvård, onormalt brukande eller likvärdigt.. Byggherrens/beställarens reklamationsrätt upphör slutligt tio år efter entreprenadtidens utgång. Avser besiktningen Husleverans är reklamationsfristen tre år. Besiktningskostnadens fördelning: Enligt mellanvarande standardvillkor. Av byggherre/beställaren gjord anmärkning som enligt besiktningsmannens mening inte utgör fel i entreprenaden: Här ska besiktningsmannen anteckna byggherre/beställarens påpekanden se Konsumenttjänstlagen, 9-11. Det kan vara av stor vikt att byggherre/beställaren får sina påpekanden antecknade under denna rubrik, även om dessa enligt besiktningsmannen inte utgör fel i entreprenaden. Parternas överenskommelse om när fel ska vara åtgärdade: Enligt ABS 09 p.13 i ska fel vara avhjälpta inom två månader. Om någon del i entreprenaden skadats och måste bytas eller annat förhållande råder kan parterna överenskomma om annat slutdatum. Parternas överenskommelse antecknas av besiktningsmannen. Distribution: Besiktningsmannen distribuerar besiktningsutlåtandet med bilagor till parterna samt övriga snarast, och i vart fall inom tre veckor efter besiktningen. Efter distribution är besiktningsmannens uppdrag avslutat. 17

Del 2 Checklista besiktning Fackmässigt utförande av besiktning. Det är alltid vad som avtalats med besiktningsman som avgör besiktningens omfattning. Denna checklista redovisar omfattningen av en normal slutbesiktning. Checklista vid besiktning Kontrollera Entré Kök att ytterdörr är injusterad och felfri, och har rätt och fungerande lås att dörrbroms finns att sidoljus och smygar sitter rakt att golvplattor ligger rätt att väggar och listverk är målade att tak är målat att golvet är ok att väggar är målade att taket är målat att snickerier, bänkskivor m.m. är färdigmonterat att luckor och lådfronter sitter med jämna springor att beslag är rakt monterade att alla vitvaror finns på plats och är oskadade att fläkten är rätt monterad, och har kallrasskydd att det finns balja under diskmaskin och K/F att det är tätat runt rör i diskbänkskåp att det finns barnsäkerhet på knivlådor och diskbänkskåp att lådorna fungerar att vatten är indraget, blandare inte går att vrida utanför diskbänk att kallt och varmt vatten finns att anslutningen från breddavlopp är monterat och tätt att avstängningsventil för diskmaskin finns att avloppsslangen är fast upphängd 18

Del 2 Checklista Besiktning Checklista vid besiktning Rum / vardagsrum Badrum, våtutrymmen Tvätt, Teknikrum Förråd, biutrymmen att golvet är ok att väggar är målade eller tapetserade att taket är målat att dörrar är injusterade och erforderliga lås monterade och i funktion att lister är gerade och fackmässigt skarvade att fönster fungerar och har barnsäkerhet att fönsterbänkar är korrekt monterade att golvplattor inte har för stora språng att golvet har rätt fall mot brunnar att det finns klämring över förseglingsduk i golvbrunn och att fästmassan är tillstruken mellan klämring och sil att golvbrunnar är rengjorda att kaklade väggar är utförda enligt branschreglerna och riktlinjer för färdigt utförande att fönster är injusterat att dörr är injusterad och har tilluftsspalt att tätskikt är uppdraget på tröskel eller mot blindtröskel att porslin är rätt monterat att det finns avstängningsventiler att belysning finns att inredningar och spegel är rätt monterade och på lämpliga höjder att väggar har rätt behandling efter våtzoner att taket är målat med rätt färg att tvättbänk är fast monterad att frånluftspump är monterad att tvättmaskin är inkopplat och har avstängningsventil att inkommande vatten är inkopplat att rörfördelare är inkopplad och dränerad att el-central är färdigmonterad och att gruppschema finns att kondensisolering finns runt avluftkanal och kalla vätskeledande rör att eventuell bergvärme/ytjordsvärme är installerad att golv, väggar och tak har rätt ytbehandling att belysning finns att dörrar är injusterade och erforderliga lås monterade och i funktion att inredning enligt handlingar är monterade 19

Del 2 Checklista Besiktning Checklista vid besiktning Utvändigt Yttertak Fasader Fönster, dörrar Balkonger, altaner Stuprör Sockel Mark Garage att takpannorna är rätt spikade/klamrade att underbeslag är monterade under bl.a. ståndskivor att ventilationshuvar finns att taksäkerhet finns att takfönster är monterat att hängrännor är korrekt monterade utan glipor i tvärskarvarna och har avloppshål utan vassa kanter att vindsutrymme är ventilerat att ränndalar är riktigt utförda att paneler ej är spräckta att målningen är färdigställd att foder sitter rätt att droppbleck och fönsterbleck är infästa och är anslutna med fog att puts eller tegelmurning utförts fackmässigt att fönster är hela och fria från färg och bruksstänk att droppbleck och fönsterbleck är hela och rengjorda att tralläkt är oskadade att räcke håller rätt höjd att trappa med räcke / handledare finns att stuprör är rätt monterade och oskadade att den är oskadad samt att större sockelskarvar är lagade att marken lutar från huset att dagvattenledningar är nedgrävda att rensbrunnar och spolbrunnar har gjutjärnstäckningar att dränering mynnar ut i fördelningsbrunn att takpannorna är rätt spikade att fasaderna är målade att garageport fungerar och sluter tätt mot golv. Om det finns motordriven port ska klämskyddet provas att gångdörr fungerar att inte golvet har fall mot väggarna att väggar och tak är utförda i rätt brandklass 20

Del 2 FackmÄSSIGT UTFÖRANDE I OLIKA BYGGDeLAR Fackmässigt utförande i olika byggdelar Det är alltid vad som avtalats mellan parterna som avgör vad som krävs av en tjänst. För att betraktas som en del av sådant avtal ska det finnas som bilaga eller som en hänvisning i avtalstexten. Eventuellt muntliga ändringar bör kunna styrkas av båda parter vid besiktningen. Följande toleranser är att betrakta som grund för besiktningsmannens bedömning av fackmässighet om parterna i de olika delarna inte har avtalat om annat. Vid tvåårsbesiktningen finns det anledning att ha en något annorlunda bedömning. Till exempel kan sprickbildningar förekomma i trähus liksom anslutningar mellan trä och stenmaterial. Denna typ av uttorkningssprickor är helt normala. Hårfina sprickor runt ½ mm är att betrakta som godtagbart. Skulle större sprickor finnas kan detta bero på ej uttorkat virke vid montaget, varför entreprenören svarar för avhjälpandet. 21

Del 2 Golv GOLV Besiktningsrutin Bedömningen av golvet görs från normal betraktelsehöjd(stående) helst i dagsljus eller med belysning av ca 150W-lampa nedpendlad ca 0,5 m från taket. Buktighet, mätlängd 0,25 m, Klass A ±1,2 mm Klass B ±1,2 mm. Buktighet, mätlängd 2,0 m, Klass A ±3 mm Klass B ±5mm. Lutning, mätlängd L, L/600 lägst ±8 mm, högst ±20 mm. Språng vid öppningar mellan rum 5 mm. Golv, torrra utrymmen Beläggningar av trä Mot väggar o.s.v. ska det finnas distans som ger möjlighet till rörelse. Golvytan i sin helhet ska ge ett jämnt intryck. Färdig beläggning ska vara fri från skador och fabrikationsfel. På underlag av betong ska det finnas plastfolie under trägolvet. Massiv stavparkett Fogsprång högst 0,3 mm. Inom tvåårsfristen/ garantitiden tillåts 0,6 mm breda springor. Lamellparkett Springbredd 0,2 mm 0,3 mm och fogsprång 0,2 0,3 mm. Inom tvåårsfristen/garantitiden tillåts 2 st. 1 mm breda springor / 30 m² golvarea. Lamellbrädan får vara konkav max 0,2 mm av bredden. Lamellgolv ska uppfylla Klass A. Sammanhängande lamellbrädor får i tvärriktningen inte överstiga 12 m. Överstigs dessa mått bör det vara en rörelsefog. Tvärfogar ska förskjutas minst 0,5 m. Kontrollera urspjälkning, kantskador, kvisthål, kvistsprickor tryckmärken, repor, finishskador, friställen, flagningar, glans, knottrighet. Golvet avslutas och ska nå in under sockel - glipa mot sockel ska inte finnas. Smärre lagningar får förekomma, t.ex. lagning av mindrekvisthål. Enstaka vinkelfel tolereras enligt leverantörens anvisningar. 22

Del 2 Golv Massiva parkettbrädor Bredd på golvbräder får avvika högst 0,5 mm från nominellt mått. Tvärfogar ska förskjutas minst 0,5 m och limmas. Fogsprång max 0,3 mm. Springbredd max 1 % av brädans bredd. Inom tvåårsfristen/garantitiden tillåts enstaka sprickor upp till 3 st/m² med max längd = 500mm och max bredd 0,6 mm. Vid platsslipade golv, kontrollera valsslag, slipning i hörn, slipränder, slipringar, lackning, oljning, färgskiftningar. Laminatbrädor Stegljud Springbredd högst 0,2 mm och fogsprånghögst 0,1 mm. Inom garantitiden tillåts dock två 1 mm breda springor / 30 m² golvarea. Sammanhängande laminarbrädor får i tvärriktningen inte överstiga 8 m. Överstigs dessa mått bör det vara en rörelsefog. Kontrollera fogsprång, springor, vinkelfel, löst laminat, ytfel, buktighet, kantskador, urslag, sprickor, springor, svikt, knarr. Stegljudsisolering ska vara max 4 mm tjock. Matta och plattor av textil Tillverkningsvåder ska ligga åt samma håll. Textilmattor med belagd baksida ska hellimmas, dito plattor. Mönsterpassning ska utgå från mitten av våderna, avvikelse sker mot slutet av mattan. Linoleum Ska läggas hellimmad. Fogar ska fogtätas med smälttråd (svetsas) i samma kulör som mattan. Kontrollera tjockleksskillnader, ojämn ytbehandling, ytskador, blåsor, limbom, veck, kantresning, ojämna fogar, passning mot väggar, fläckar, fuktskador. Plastmatta Ska läggas hellimmad. Mönsterpassning ska utgå från mitten av våderna, avvikelse sker mot slutet av mattan. Fogar ska förslutas. Målade golv Utföres enligt färgleverantörens anvisningar. Matta eller plattor av gummi Gummimattor och gummiplattor ska hellimmas. 23

Del 2 Golv Golv, våta utrymmen Krav på vattentäthet. Enligt föreliggande branschregler ska samtliga golv- ochväggytor i ett våtrum förses med tätskiktsystem. Som våtrum betraktas utrymmen där golv- och väggytor helt eller delvis kan utsättas för återkommande vattenbegjutning. I toaletter, tvättstugor och utrymmen med VVB avses endast golv, om inte dessa är våtrum enligt ovanstående. Vid väggmonterad wc ska fuktspärr utföras i utrymmet för fixtur och vattenbehållare. Dräneringsrör från utrymmet ska finnas. Detta gäller också under inbyggt badkar. Våtrum indelas i våtzoner. Golv är alltid våtzon 1 Täthetsklasser. VTgF = Vattentäta golvsystem av folietyp. (väljs alltid på golv av skivkonstruktion). Inkluderar också godkända plastmattor. VTg = Övriga godkända tätskiktssystem för golv. Kartongklädda gipsskivor får, i zon 1, bara användas om tätskiktet utgörs av plastmatta. Vid golv på mark, utan underliggande isolering, begränsas tätskiktet till t.ex. duschplats. På övriga ytor med direkt markkontakt appliceras inte tätskiktet. Golvlutning Golvlutning ska vara minst 1:150 och max 1:50 under badkar och i dusch. Golvlutning i övriga delar minst 1:500 och max 1:100. Bakfall får inte finnas i någon del av rummet. Besiktiga lutningen i de delar som regelmässigt utsätts för vattenbegjutning eller vatten-spill, provspola eller väg av. Golvbrunn Golvbrunn ska vara typgodkänd. Eventuell förhöjningsring ska vara typgodkänd tillsammans med golvbrunn enligt standard. Golvbrunn ska vara monterad med 200 mm avstånd från vägg till fläns. Golvbrunnens överkant ska sitta i höjd med golvets tätskikt. Golvbrunn ska monteras fast i bjälklaget enligt leverantörens anvisningar. Bjälklaget ska ha den styrka och styvhet som anges i branschreglerna. 24

Del 2 Golv Fixbruket ska vara tillslätat i brunnen. Vid inbyggt badkar ska brunnen vara åtkomlig via ett galler vid fronten. Väggnära golvbrunn är tillåten om den används tillsammans med för brunnen godkänt tätskikt. Anslutning mot tröskel För att tätskiktet ska kunna anslutas mot dörröppning krävs att tröskel eller blindtröskel är monterad. Försegling ska dras upp till färdig golvyta. Golvvärme Golvvärme monteras före spackling av fall. Värmeslingorna ska fördelas jämnt över ytan och får inte läggas under WC-stol. Så kallad komfortvärme får monteras i fixet. Spackling Spackling i fall ska utföras före applicering av tätskikt. Kvalitetsdokument Våtrumsdokument ska finnas upprättat på formulär från GVK eller BBV. Vattentäta beläggningar och tätskikt Plastmattan/folien/förseglingsduken ansluts till golvbrunn med klämring eller enligt golvbrunn-tillverkarens anvisningar. Godkända avloppsstosar ska nå 40 mm över golv och från vägg. Plastmatta dras upp på urfräst tröskel. Vid dörröppning utan tröskel ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara 20 mm över golvbrunns överkant. Kontrollera svetsar i plastmattan, inga porer eller glipor får finnas. Mattan dras upp på vägg 100 mm, 130 mm vid kakelbeklädnad. Hörn ska skäras i 45 grader och skarvbit infogas. Mattan ska anslutas vattentätt mot rör, hylsor o.s.v. Rörgenomföring mindre än 60 mm ska förses med stos. 25

Del 2 Golv (Vattentäta beläggningar och tätskikt forts.) Vid större än 60 mm ska mattan dras upp 15 mm Stosar ska dras upp 15 mm över tröskelhöjd, platstillverkad stos 30 mm. Beläggning med fogplattor av betong, konstbetong Beläggning av fogplattor av natursten Längd och bredd ±5 mm. Tjocklek ±1,5 mm. Fogbredd 1-2 mm. Fogsprång högst 1 mm. Natursten slipade och polerade. Fogbredder 2 mm ±0,8 mm. Fogbredder 3 mm ±1,2 mm. Fogsprång Klass A 0,5 mm, Klass B 1,0 mm. Beklädnader av keramiska fogplattor Foglinjering bör eftersträvas mellan golv och vägg. Fogar ska okulärt uppfattas som raka, jämna och fyllda upp till plattans kant. Lite skålad fog tolereras. Fogbredd Keramiska fogplattor, våtpressade, 5-9 mm. Keramiska fogplattor, torrpressade, 3-6 mm. Kakelplattor c:a 2-3 mm Fogarna ska för ögat uppfattas ha väsentligen samma bredd över hela den keramiska beklädnaden. Fogsprång Mjukfogar Plattstorlek 10x10 cm, tillåtet fogsprång 0,7 mm. Plattstorlek 15x15 cm, tillåtet fogsprång 1,0 mm Plattstorlek över 15x15 cm, tillåtet fogsprång = (L+B)/1000 + 1 mm Största tillåtna fogsprång 2,0 mm. Mjukfogning utförs i hörn och vinklar för att tt upp rörelser och mot andra material som t ex foder. Mjukfogningens bredd c:a 5 mm eller lika övriga fogar. 26

Del 2 väggar Väggar Besiktningsrutin Bedömningen av väggar görs från normal betraktelsehöjd i dagsljus eller med belysning av ca 150W lampa nedpendlad ca 0,5 m från taket alternativt 1 m ovan golv. Betraktelseavståndet är 2-3 m eller för mindre rum, från centrum av rummet. Buktighet, mätlängd 0,25m Klass A ±2 mm, klass B ±3 mm Buktighet, mätlängd 2,0m Klass A ±5 mm, klass B ±8 mm. Lutning H / 600 ±5 mm högst ±20 mm. Avstånd mellan närbelägna väggar ±25 mm. Väggar för målning och beklädnader ska uppfylla Klass A. VÄGGAR, våta utrymmen Krav på vattentäthet Enligt föreliggande branschregler ska samtliga golv- och väggytor i ett våtrum förses med tätskiktsystem. Som våtrum betraktas utrymmen där golv- och väggytor helt eller delvis kan utsättas för återkommande vattenbegjutning. I toaletter, tvättstugor och utrymmen med VVB avses endast golv, om inte dessa är våtrum enligt ovanstående. Vid väggmonterad wc ska fuktspärr utföras i utrymmet för fixtur och vattenbehållare. Dräneringsrör från utrymmet ska finnas. Detta gäller också under inbyggt badkar. Våtrum indelas i våtzoner. Våtzon 1 = Väggar vid badkar / dusch och väggytor minst en meter utanför dessa samt våtrummets hela golvyta. När badkar / duschplats på någon sida omges med skärmvägg, som ska plattsättas, ingår väggyta mot bad / dusch i våtzon 1. Om del av yttervägg ingår i våtzon 1 ska hela väggen behandlas som tillhörande våtzon 1. Våtzon 2 = övriga väggar. Täthetsklasser. VTvF = Vattentäta väggsystem av folietyp. (väljs alltid på vägg av skivkonstruktion). Inkluderar godkänd plastmatta. VTv = Övriga godkända tätskiktssystem för väggar. Kartongklädda gipsskivor får användas i zon 1, endast om tätskiktet utgörs av plastmatta. 27

Del 2 väggar Kvalitetsdokument Vattentäta beläggningar och tätskikt Plastmatta Målat tätskikt Våtrumsdokument ska finnas upprättat på formulär från GVK, MVK eller BBV. Kontrollera svetsar i plastmattan, inga porer eller glipor får finnas. Mattan ska anslutas vattentätt mot rör, hylsor os v. Rörgenomföring mindre än 60 mm ska förses med stos. Vid större än 60 mm ska mattan dras ut 15 mm. Anslutning vägg / tak ska vara försedd med mjukfog innan målning. Vid anslutning till plastmatta ska målningsbehandlingen dras ut minst 30 mm på plastmattan. Vid anslutning till kakel eller klinker ska målningsbehandlingen överlappa tätskiktet för keramiken. När armerad duk används ska alltid färgen dras förbi avslutningen av väven med minst 5 mm.?? Beklädnader av keramiska fogplattor Fogbredd Fogsprång Mjukfogar Helhetsintrycket av plattsättningen är viktigare än detaljerna. Plattsättningen ska för varje väggyta centreras och avslutas med passbitar mot hörn. Hel kakelplatta ska eftersträvas mot öppningar. I hörn avslutas plattor kant-i-kant. Fogar ska okulärt uppfattas som raka, jämna och fyllda upp till plattans kant. Lite skålad fog tolereras. Keramiska fogplattor, våtpressade, 5-9 mm. Keramiska fogplattor, torrpressade, 3-6 mm. Kakelplattor c:a 2-3 mm Fogarna ska för ögat uppfattas ha väsentligen samma bredd över hela den keramiska beklädnaden. Plattstorlek 10x10 cm, tillåtet fogsprång 0,7 mm. Plattstorlek 15x15 cm, tillåtet fogsprång 1,0 mm. Plattstorlek över 15x15 cm, tillåtet fogsprång = (L+B)/1000 + 1 mm. Största tillåtna fogsprång 2,0 mm. Mjukfogning utförs i hörn och vinklar för att ta upp rörelser och mot andra material som t ex foder. Mjukfogningens bredd c:a 5 mm eller lika övriga fogar. 28

Del 2 väggar YTTERVÄGGAR-Fasader Murade fasader Fogtjocklekar Avstånd mellan mark och underkant fasadbeklädnad bör vara minst 200 mm. Skalmur ska utföras med spalt mot stommen, utan brukstuggor och med fungerande luftning. Kramlor ska vara utförda av rostfritt stål. Murverk ska utföras i förband med vågräta skift och jämntjocka fogar. Kalksandsten och tegel liggfog 13 mm ±5mm -stötfog 10 mm. Lättklinker - liggfog 10 mm ±5mm, stötfog 10 mm. Lättbetong, tunnfogning, -liggfog 0,5-3mm stötfog 2-3mm. Fogning ska utföras samtidigt med murningen och med samma bruk. Fogar ska fyllas helt med bruk. Murverk får inte syratvättas. Putsade fasader Putsbehandlingar Putssystem och putsstruktur ska vara enligt kontrakt. Armering ska finnas och vara anpassad till valt putssystem. Tätning vid genomföringar görs enligt monteringsanvisningar. Ytor som är utsatta för kraftigt släpljus från t.ex. lågt stående sol bör studeras även utan släpljus. Det sammanvägda intrycket ska vara vägledande för besiktningsmannen. Fasader av träpanel Det ska finnas en luftspalt mellan stomme och panel för ventilation. Lös kvist eller barkringkvist får inte finnas. Spik eller skruv ska vara varmförzinkad. Spik/ Skruv-huvudet ska vara i nivå med träytan. Spikskalle får inte bryta av fibrerna. Panel utan ändspont ska skarvas över stöd. Ändspontade brädor får skarvas mellan stöd. Ändspontade skarvar i intilliggande brädor ska förskjutas minst 1200 mm. Skarvar ska fördelas jämnt över ytan. Panel ska monteras i lod respektive våg. Panel på vägg och gavelspets behöver inte linjera. 29

Del 2 väggar Stående panel med lockläkt Stående panel med lockbräder Stående profilerad panel Liggande profilerad panel Cederträ, Lärkträ Målning av fasader Bottenbräda ska vara minst 22 mm tjock och högst 175 mm bred. Spikas eller skruvas centriskt c-avstånd max 1200 mm. Lockläkt ska vara minst 16x45 mm. Spikas eller skruvas centrisk c-avstånd max 600 mm. Spik/skruv får inte fästas i bottenbrädorna. Bottenbräda ska vara minst 19 mm tjock och högst 150 mm bred. Spikas eller skruvas centriskt c-avstånd max 1200 mm. Lockbräda ska vara minst 22 mm tjock och högst 150 mm bred. Lockbräda spikas eller skruvas i båda kanter c-avstånd max 600 mm. Panelbräda ska vara minst 22 mm tjock och max 120 mm bred. Panelbräda ska spikas eller skruvas dolt c-avstånd max 600 mm. Panelbräda ska vara minst 22 mm tjock och max 120 mm bred. Panelbräda ska spikas eller skruvas 30 mm från underkant med c-avstånd max 600 mm. Spikas eller skruvas med syrafast spik/skruv. Byggnadsdelar utvändigt målas med föreskriven färg. Kanter och framsida på paneler, lister m m grundbehandlas före uppsättning. Ändträ ska slipas av och före grundbehandling skyddas mot vatteninträngning med grundolja. Ytfuktkvoten i fasadvirke som ska målasfår inte överstiga 16%. Färgtillverkarens anvisningar ska följas. Betongelement Fogning Kvalitet och struktur enligt kontrakt. Betongelement ska vara härdade och obehandlade. Fogen ska vara minst 8 mm bred, med plan eller konkav yta. Dräneringsrör ska finnas med c-avstånd max 3 m. 30