Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig diffus smärta i rygg, nacke eller axlar. Lättare psykisk ohälsa såsom olika typer av ångest och stress, samt smärta i rygg, nacke eller axlar, ligger tillsammans bakom mer än hälften av alla sjukskrivningar. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patientgruppers behov i den utsträckning som behövs. Det är skälet till att staten har valt ut dessa två diagnosgrupper och ger landstingen extra ersättning för att behandla och rehabilitera patienter i åldrarna 16 67 år. Syftet är att stödja män och kvinnor som är sjukskrivna eller att förebygga en sjukskrivning. De ska få en utredning och behandling som syftar till att återfå förbättrad hälsa och arbetsförmåga och kunna återgå i arbete. Ersättning till landstingen utgår för patienter med psykiska diagnoser som får kognitiv beteendeterapi, KBT 1 samt för patienter med långvarig diffus smärta (minst tre månader) som genomgår multimodal rehabilitering. Syftet är att stödja män och kvinnor som är sjukskrivna eller att förebygga en sjukskrivning. Not. 1. Interpersonell psykoterapi (IPT) ingår också, men genomförs endast i mycket liten omfattning i dagsläget. Rehabiliteringsgarantin 2011 3
4 Rehabiliteringsgarantin 2011
Summorna är beräknade så att de ska täcka landstingets kostnader för behandlingen samt till att utveckla vård och rehabilitering för dessa patientgrupper. Regeringen har avsatt 960 miljoner kronor 2011 till rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin inte något nytt Den första överenskommelsen började gälla den 1 juli 2008 och har sedan dess utvecklats i samtliga landsting. Under 2010 var det 7751 personer som fick tillgång till multimodal rehabilitering som smärtrehabilitering vilket var 23 % fler än år 2009. 44 101 personer fick tillgång till KBTbehandlingar vid psykisk ohälsa, vilket är 41 % flera än 2009. Tillgången på insatser varierar i landet men alla landsting verkar för att öka tillgången och för att förbättra kvaliteten i arbetet. Den första överenskommelsen började gälla den 1 juli 2008. Allas kunskaper behövs för att motverka smärta Termen multimodal rehabilitering innebär att olika yrkesprofessioner samordnar sitt arbete för att få både ett fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. Vilka grupper teamen består av kan variera. Vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare samt en psykolog, psykoterapeut eller kurator. Behandlingen pågår under sex till åtta veckor med två till tre tillfällen i veckan och kan innefatta hemuppgifter. En viktig del är att fundera över hur vardagen för patienten ser ut. Var är det som gör att det gör ont? Finns det strategier för att minska eller undvika smärtan? Till programmet hör undervisning, ofta i grupp, om till exempel stresshantering, sömnvanor, ergonomi och hur olika läkemedel samverkar. Patienterna får bland annat lära sig basal kroppskännedom och pröva olika former av fysisk aktivitet och styrketräning för att hitta något som passar. I det individuellt utformade programmet kan sådant som smärtlindring och samtalsstöd ingå. Rehabiliteringsgarantin 2011 5
KBT enskilt, i grupp eller via internet Kognitiv beteendeterapi, KBT, kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syftet att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. KBT kan ske individuellt eller i grupp. Hur många tillfällen som ingår i en behandling avgörs av behovet. Från och med andra halvåret 2011 kommer landstingen även ges möjlighet att få ekonomisk ersättning för internetbaserad KBT. Mer information om vilka krav som ska gälla för internetbaserad KBT kommer under hösten 2011. För att landstingen ska få ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att behandlingen genomförs av en person med grundläggande psykoterapiutbildning motsvarande steg I utbildning. För detaljerad beskrivning, se www.skl.se/sjukskrivningar, under Rehabiliteringsgarantin. fakta Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Hälso- och sjukvårdslagen) Hälso- och sjukvårdlagen och Vårdgarantin gäller Det innebär att personer i arbetsför ålder som omfattas av rehabiliteringsgarantin inte har förtur före andra patienter, utan den som har störst behov ska få sin behandling och rehabilitering först. Vidare ska både kvinnor och män få lika tillgång med god kvalitet. Den patient som omfattas av rehabiliteringsgarantin har rätt till vård inom samma tidsgränser som gäller i den generella vårdgarantin. Det innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hon eller han söker vård. Om det behövs besök hos läkare ska en tid hos allmänläkare erbjudas inom högst sju dagar. Eventuellt besök inom specialistvården ska erbjudas inom 90 dagar. Den behandling som behandlaren i samråd med patienten beslutar om ska patienten få inom 90 dagar efter beslutet. 6 Rehabiliteringsgarantin 2011
7
8 Multimodal rehabilitering Alla diagnoser ska inte mötas med sjukskrivning. I vissa fall kan arbete till och med lindra symtomen.
Våld Somatisk diagnos psykiatrisk RISK-bruk God kvalitet för kvinnor respektive män För att säkerställa kvaliteten för kvinnor och män inom rehabiliteringsgarantin kan den så kallade Genushanden (se figur 1) vara ett användbart verktyg. Den kan bidra till att kvinnor och män garanteras vård och rehabilitering på lika villkor som det uttrycks i Hälso- och sjukvårdslagen. Det finns forskning som visar att kvinnor och män behandlas utifrån föreställningar om kön istället för att se till individens behov. Ett enkelt verktyg är att ställa sig frågan Vad hade jag tänkt och gjort om patienten haft annat kön? Rehabliliteringsplan Tänk tvärtom Familjesituation Läs beslutsstödet före sjukskrivning Alla diagnoser ska inte mötas med sjukskrivning. I vissa fall kan arbete till och med lindra symtomen. Sjukskrivning på deltid är ibland ett bra alternativ och långa sjukskrivningar bör nästan alltid undvikas. Som ett stöd för läkare har Socialstyrelsen i samverkan med professionen tagit fram en vägledning för hur olika diagnoser i normalfallet minskar arbetsförmågan och hur lång sjukskrivningstid som rekommenderas. Vägledningen har fått namnet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Beslutsstödet innehåller även övergripande principer som ger vägledning kring hur man på ett strukturerat sätt bör arbeta med sjukskrivningar i vården. Före sjukskrivning och före behandling/rehabilitering bör läkaren se vad som rekommenderas i beslutsstödet. Läkaren har dock alltid möjlighet att göra en individuell bedömning. Men om den sjukskrivningstid som rekommenderas i beslutsstödet överskrids, ska läkaren motivera orsaken till det i läkarintyget. figur 1. Genushanden Skurups vårdcentral, Region Skåne Tumme: Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Pekfinger: Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ofta ett dolt problem. Långfinger: Somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk på kvinnors. Stor risk att man inte upptäcker depressioner hos män och större risk att sjukdomsförklara normala livsprocesser hos kvinnor. Ringfinger: Riskbruk, alkohol är mer skamligt för kvinnor. Lillfinger: Män får tidigare specialistremisser och större stöd av arbetsgivaren. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor oftare rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Läs mer i arbetsboken Jämställda sjukskrivningar (SKL, 2010) och på www.skl.se/sjukskrivningar. Rehabiliteringsgarantin 2011 9
Några av de diagnoser som räknas upp i beslutstödet och som omfattas av rehabiliteringsgarantin är: Depression: Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt en till tre månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas. Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till sex månader efter insatt behandling. Exempel på diagnoser i beslutstödet. Generaliserad ångestsyndrom: Sjukskrivning bör som regel undvikas. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör i så fall vara kort 2-4 veckor, och deltidssjukskrivning bör övervägas. Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras. Sjukskrivning ska i princip alltid vara kopplad till olika aktiva åtgärder. Smärta, etablerad långvarig icke malign smärta i rörelseapparaten: Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder som funktionsutredning, regelbundna arbetsplatsbesök och arbetsanpassning. Även om besvären kvarstår kan en betydande andel av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid. Med en väl planerad rehabilitering tar detta vanligen mellan några månader och ett år. Fler diagnoser och mer om det Försäkringsmedicinska beslutsstödet finns på www.socialstyrelsen.se Rehabiliteringsgarantin 2011 11
Arbetsförmågan prövas vid bestämda tidsgränser Sjukskrivning ska vara en aktiv del av vård och behandling. Att människor har fått långa perioder av passiv sjukskrivning utan behandling och rehabilitering har visat på negativa effekter. Patienten kan bli sjukare och får svårare att återgå i arbete. Rätten till sjukpenning bedöms enligt den så kallade rehabiliteringskedjan. Reglerna i rehabiliteringskedjan understryker vikten av att sjukskrivningsdagarna hanteras med varsamhet. Patientens arbetsförmåga prövas efter tre, sex och tolv månader. Dag 1 90 De första dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den försäkrade kan klara av sina vanliga arbetsuppgifter. Om personen på grund av sjukdom eller skada inte kan det har hon eller han rätt till sjukpenning. Dag 91 180 Efter 90 dagar har den försäkrade bara rätt till sjukpenning om personen inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det finns risk för att personen inte kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare är det möjligt att söka nytt arbete och samtidigt har kvar sin anställning och fortsätta få sjukpenning. Dag 181 365 Om den försäkrade när det har gått 180 dagar fortfarande inte kan arbeta hos sin arbetsgivare ska Försäkringskassan ta reda på om det finns andra arbeten som personen kan klara av. Då undersöks möjligheterna på hela den reguljära arbetsmarknaden. Om personen bedöms klara ett annat arbete har hon eller han inte rätt till sjukpenning. Undantag finns. Om Försäkringskassan och behandlande läkare bedömer att personen med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 181. 12 Rehabiliteringsgarantin 2011
figur 2. Rehabiliteringskedjan Återgång till Arbetsuppgifter Fortsatt hjälp och vanliga arbets- sökes även på stöd från uppgifter eller hela arbets- arbetsgivaren och andra arbets- marknaden Arbetsförmedlingen uppgifter hos med hjälp och för återgång i någon arbetsgivaren. stöd från arbets- form av arbete. givare och Arbetsförmedlingen.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månader*** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete. ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Källa: Föräkringskassan. Efter dag 365 När ett år har gått ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till hela reguljära arbetsmarknaden. Den som fortfarande efter tolv månaders sjukskrivning har nedsatt arbetsförmåga kan få förlängd sjukpenning efter ansökan. För mer detaljerad information om regler kring sjukförsäkringen, se www.forsakringskassan.se När ett år har gått ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till hela reguljära arbetsmarknaden. Rehabiliteringsgarantin 2011 13
14 Rehabiliteringsgarantin 2011
Upplysningar om innehållet: Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se Anna Östbom, anna.ostbom@skl.se Mer information finns på www.skl.se/sjukskrivningar Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: 978-91-7164-671-2 Foto: Maria Rosenlöf. Joakim Bergström, Pia Nordlander, Casper Hedberg/SKL. Susanne Gütter/Matton. Nina Tallec/Publicimage Produktion: ETC Tryck: Modintryckoffset, 2011
Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig diffus smärta. Lättare psykiska besvär, såsom olika typer av ångest och stress, samt smärta i rygg, nacke eller axlar, ligger tillsammans bakom mer än hälften av alla sjukskrivningar. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patientgruppers behov i den utsträckningen som behövs. Det är skälet till att staten har valt ut dessa diagnoser och ger landstingen extra ersättning för att behandla och rehabilitera patienter i åldrarna 16-67 år. Syftet är att stödja män och kvinnor som är sjukskrivna eller att förebygga en sjukskrivning. De ska få en utredning och behandling som syftar till att återfå förbättrad hälsa och arbetsförmåga och kunna återgå i arbete. I denna broschyr kan ni läsa mer om vad som gäller för Rehabiliteringsgarantin 2011 och vilka behandlingsformer som ingår. Ladda ner på www.skl.se/publikationer isbn 978-91-7164-671-2 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se