UTVECKLINGSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I FLENS KOMMUN MED UTBLICKAR MOT 2025



Relevanta dokument
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Äldreprogram för Sala kommun

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

Äldre Lättläst version

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Äldrepolitiskt program

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Social- och omsorgskontoret. Boendeplan äldreomsorgen. Handläggare: Inga-Lena Palmgren

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, )

Äldrenämndens. inriktningsmål

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Program. för vård och omsorg

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version juni 1998

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program Fastställt av kommunfullmäktige , 130

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Riktlinjer för nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster avseende nordiska medborgare

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Beräkning av behov av äldreomsorg åren

Se mig! Äldreplan för Ale kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Se mig! Äldreplan för Ale kommun

Samverkan mellan kommun och landsting

SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Hemvård i Åstorp kommun

stöd och hjälp i det egna boendet.

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen

Äldre- och Handikappomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Tel:

Äldreomsorgsplan för Gnesta kommun

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Introduktion till Äldre

Äldrenämnden Lokalförsörjningsplan ( inklusive specifikation till investeringsplan)

EN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Anhörigvård är frivilligt

Hemsjukvård i Hjo kommun

Folkhälsopolitiskt program

Vilka söker upp äldre?

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Program för stöd till anhöriga

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Beräkning av behov av äldreomsorg år

Utblick 2020 framtidens äldreomsorg i Kalmar

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Äldreomsorgsplan

BOENDEPLANERING FÖR ÄLDRE 2014, MED UTBLICK MOT Östra Söderort

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Transkript:

1 UTVECKLINGSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I FLENS KOMMUN 2008 2012 MED UTBLICKAR MOT 2025

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. INLEDNING 3 2. ÄLDREOMRÅDET I ETT RIKSPERSPEKTIV 4 3. ÄLDREOMRÅDET I ETT FLENSPERSPEKTIV 5 4. ÄLDREOMSORGSPLAN 2008 2012 7 5. KONKRETISERING, GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI 13 Särlaga: Fakta utvecklingstendenser inom äldreområdet i riket i Flen

3 1. INLEDNING Socialnämnden beslöt 2006-05-31 om en revidering av gällande äldreomsorgsplan, samt att nämndens presidium utgöra styrgrupp i arbetet. Två referensgrupper har följt arbetet lämnat synpunkter, en med representanter för politi partier i Flen, en med representanter för pensionärsorganisationerna. De båda referensgrupperna har vardera träffats 5 gånger. Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från en av presidiet fastställd PM med benämningen Uppläggning av arbetet med äldreomsorgsplan 2007-2011 För att få en synkronisering med arbetet med gemensamma planeringsförutsättningar 2008 2012 har planen förlängts till att omfatta även 2012. För att få en mera långsiktig grund för planen har utblickar gjorts mot 2025. Den vill få en djupare bild av kunper om äldreområdet hänvisas till särlagan Fakta utvecklingstendenser inom äldreområdet i riket i Flen. Syftet med planen är att ange kommunens viljeinriktning värdegrund för äldreområdet, vara vägledande för strategi diskussioner inför kommunens årliga totalavvägningar prioriteringar i budget- andra sammanhang, vara styrdokument för Socialförvaltningens verksamhetsplanering inom äldreområdet under planperioden, den årligen konkretiseras med förslag till insatser/åtgärder resursanspråk, t.ex. i samband med budgetprocessen, genom ett sådant förfaringssätt pa en levande äldreomsorgsplan kan vara aktuell i ett drygt femårigt perspektiv.

4 2. ÄLDREOMRÅDET I ETT RIKSPERSPEKTIV I dag lever i Sverige över 1,5 miljoner personer är 65 år eller äldre. Antalet andelen ålderspensionärer ökar utgör inom några år drygt 20 procent av befolkningen. Den ökade livslängden har medfört att antalet personer är 80 år äldre har ökat mycket snabbt. De kommande femton åren kommer det främst att vara antalet personer är 65-79 år kommer att öka i Sverige men på 2020-talet blir det en väsentlig ökning av antalet 80 år äldre igen. När 40- talisternas vårdbehov blir stora omkring 2020 2030 sammanfaller det med att 60-talisterna börjar uppnå pensionsåldern. Det innebär att pensionskostnaden ökar kraftigt samtidigt andelen förvärvsarbetande minr. 1 År 2030 beräknas medellivslängden i Sverige ha ökat med ca tre år jämfört med i dag både för män för kvinnor uppgå till 80,5 år för män 84,9 år för kvinnor. De flesta människor kommer att vara mer eller mindre beroende av andra människors insatser under i genomsnitt de sista tre fem åren av sitt liv. Det håller på att ske väsentliga förändringar i äldres behov krav. Med en förbättrad ekonomi ett längre frire liv är en pensionär i dag ofta en person lever före pensioneringen men friare kommer att ställa andra krav på omvårdnad service än tidigare. Det kan noteras att neddragningen av platser inom landstingens slutenvård påverkar kommunernas verksamheter kostnader. 1 Aktuellt om äldreomsorgen; Sveriges kommuner landsting november 2006

5 3. ÄLDREOMRÅDET I ETT FLENSPERSPEKTIV 2005-12-31 fanns det 3 411 ålderspensionärer i kommunen. Dessa utgör knappt 21 procent av befolkningen vilket är något högre än motsvarande siffra i länet i riket. Befolkning Flen Södermanland Riket 2005-12-31 Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% 65 79 år 2 401 14,6 34 077 13,0 1 078 214 11,9 80 w år 1 010 6,2 15 012 5,7 487 163 5,4 Summa 3 411 20,8 49 089 18,7 1 565 377 17,3 Totalbefolkn 16 412 261 895 9 047 752 Det bör dock noteras att andelen ålderspensionärer i Flens kommun inte på något sätt är extremt hög då det finns ett flertal kommuner i landet med betydligt högre andel pensionärer. De flesta ålderspensionärer klarar sig utmärkt själva ensamboende eller i familj relativt långt upp i åldrarna. De kan dock successivt få mer stöd i form av hemtjänst /eller dagverksamhet i ordinärt boende, d v s att man bor kvar i sitt hem. Det är främst de äldre äldre, d v s 80 år äldre, är mest förekommande bland dem bor i särskilt boende. I Flens kommun fanns 2006-11-01 inom särskilt boende 118 omvårdnadsplatser 31 korttidsplatser. Vidare fanns ca 30 servicelägenheter, är under avveckling. I kommunen kommer de äldre äldre inte att öka påtagligt förrän efter år 2015 snarare närmare år 2020. Först mellan 2015 2020 kan en ökning av äldre äldre med drygt 100 personer noteras. Denna ökning fortsätter med ytterligare ca 180 personer fram till år 2025. Enligt befolkningsprognosen kan en ökning av de äldre äldre konstateras i Flens församling i kommunens södra delar med ca 40 personer fram till år 2012. Det innebär en viss ökning av behovet i särskilt boende fram till år 2012 i dessa kommundelar samtidigt behovet minr i övriga delar av kommunen. I dag kan dock konstateras att biståndsbeslut om särskilt boende inte alltid kunnat verkställas inom rimlig tid att personer i väntan på särskilt boende placerats på korttidsplatser. Personer har inte heller alltid kunnat flyttas från sjukhus till korttidsplats inom föreskriven tid. Det finns således redan i nuläget behov av lägenheter i särskilt boende. De yngre äldre, d v s de är 65-79 år, ökar dock påtagligt fram till år 2012. Sålunda finns i kommunen ca 510 fler personer är 65-79 år 2012 jämfört med prognosens utgångsläge år 2005. Denna åldersgrupp minr i antal efter år 2020. Ökningen av antalet yngre äldre kommer att vara mest påtaglig i kommunens centrala norra delar. Andelen 65-79-åringar f n har hemtjänst i kommunen utgörs av 3,5 procent. Om motsvarande andel fortsätter att gälla motsvarar de 510 tillkommande personerna ett ökat behov av stöd i ordinärt boende med 18 personer fram till år

2012 jämfört med år 2005. Detta kommer att ställa krav på fler anställda inom hemtjänst mm. Det ökade personalbehovet förstärks ytterligare av ca 60 pensionsavgångar inom äldreområdet i kommunen t o m år 2012. 6

7 4. ÄLDREOMSORGSPLAN 2008 2012 Inledningsvis anges en värdegrund prägla alla insatser ges inom kommunens äldreomsorg. Därefter redovisas fem utvecklingråden. Värdegrund Äldre Äldre människor människor i Flens i Flens kommun kommun kunna kunna leva leva ett ett aktivt aktivt meningsfullt meningsfullt li liv med med sociala sociala kontakter, kontakter, trygghet trygghet tillit. tillit. De De utifrån utifrån egna egna behov behov mötas mötas me med respekt, respekt, värdighet värdighet bibehålla bibehålla sin sin integritet integritet i det i det vardagliga vardagliga livet. livet. Den Den enskil enskilde vara delaktig vara delaktig kunna kunna påverka påverka sin egen sin situation egen situation få del få av del samhället av samhällets välfärd. välfärd. Den Den äldres äldres hälsa hälsa välbefinnande välbefinnande vara vara central central för för en en vård vård omsorg omsorg av a god god kvalitet kvalitet sätter sätter männin männin i centrum. i centrum. De De insatser insatser ges ges för för att att stödja stödja den den enskilde enskilde samordnas samordnas präglas präglas av av kontinuitet. kontinuitet. Kommunens Kommunens uppgift uppgift är att är att bistå bistå med med insatser insatser om om i den i den utsträckning utsträckning behov behov föreligger, föreligger, d v d s v när s när den den enskilde enskilde inte inte har har förmåga förmåga att att själv själv tillgodose tillgodose dessa dessa behov behov eller eller få dem få dem tillgodosedda tillgodosedda på på annat annat sätt. sätt. I de I de insatser insatser ges ges jämställdhet jämställdhet mångfald mångfald beaktas. beaktas. Insatser Insatser ges ges för att att möjliggöra möjliggöra den den enskildes enskildes rätt rätt till till kvarboende kvarboende inom inom såväl såväl ordinärt ordinärt särs särskilt boende. boende. Förebyggande hälsobefrämjande insatser Det hälsobefrämjande arbetet bland äldre inriktas så att de kan bibehålla om möjligt förbättra sin livsituation. Upplevelsen av deltagande gemenp stärkas lik kunp om hur hälsa livskvalitet kan bibehållas. Fokus ligga på hälsobefrämjande sjukdomsförebyggande insatser i form av sociala kulturella aktiviteter, kost nutrition, utevistelse uppsökande verksamhet bland äldre. Falldor förebyggas. Ett mål vara att varje männi, utifrån egna förutsättningar, regelbundet ha möjlighet att utöva någon form av fysisk aktivitet samt vistas i fri luften. Den uppsökande verksamheten ge stöd till bibehållen livskvalitet genom att i samtal få kunp om behov samt informera om vad kommunen, frivilligverksamheter, organisationer m fl kan göra. Personalens förebyggande rehabiliterande kunper arbetssätt utvecklas förstärkas för att förbättra hälsoläget för äldre.

8 Åtgärder: Äldre i dag inte har insatser i ordinärt boende erbjudas uppsökande verksamhet Kommunens öppna dagverksamheter utvecklas i dialog med brukare frivilliga organisationer Dagverksamheter mötesplatser finnas i kommunens tätorter Bra matvanor främjas genom att öka kunpen om kostens betydelse möjlighet att äta tillsammans med andra För att öka möjligheten till social stimulans, kultur fritidsaktiviteter frivilliginsatser medverkan av enskilda intresseorganisationer tas tillvara Vikten av fysi aktiviteter utevistelser betonas Det förebyggande arbetet utvecklas för att förebygga ohälsa olyckor, t e x fallolyckor Stöd till anhöriga närstående Anhöriga svarar för en stor viktig del av vård omsorg om äldre. Under de senaste 10-15 åren har därför samhällets stöd till anhöriga ökat i hög grad. I princip alla kommuner arbetar med att hitta insatser former för att utveckla stöd till anhöriga närstående till de äldre. Syftet med anhörigstödet är att ge fysiskt, psykiskt socialt stöd samt att förebygga ohälsa hos den vårdar sin anhörige. Detta bedöms ge högre kvalitet för brukaren möjliggör längre kvarboende i ordinärt boende. Åtgärder: Flens kommun utveckla öka stödinsatserna till anhöriga genom bl a samtal, vägledning, information mötesplatser Den anhörige erbjudas möjlighet till avlastning i hemmet genom trygghetsplatser Anhörig kunna vara delaktig i sin närståendes vardag då denne bor i särskilt boende Boende för äldre En aktiv samhälls- bostadsplanering är en förutsättning för att pa bostäder miljöer är attraktiva tillgängliga för alla. Planeringen av samhället underlätta för äldre att bo kvar i ordinärt boende leva ett meningsfullt liv. Den psyki såväl den fysi hälsan förbättras av möjligheten att vistas utomhus. Naturupplevelser är viktiga för välbefinnandet motverkar stress. Närhet till kommersiell offentlig service samt goda kommunikationer underlättar för äldre att kunna bo kvar klara sig själva. Människor kan vilja eller behöva byta bostad när de blir äldre. Det kan handla om en lägenhet blir svårtillgänglig några trappor upp om hiss saknas eller ett småhus blir för svårt att sköta vid högre ålder. Sannolikt kommer därför efterfrågan på tillgängliga bostäder att öka framöver lik på bostäder med viss service förutsättningar för gemenp.

9 Det finns ett samband mellan kommunens insatser i ordinärt resp särskilt boende landstingets insatser inom hälso- sjukvård. Om insatserna t ex mins i någon del av verksamheten kan behovet av insatser öka på något annat ställe. Ett motsvarande beroendesamband finns mellan insatser i särskilt boende resp ordinärt boende. En väl utbyggd hemtjänst kan min behovet av särskilt boende. Det är av stor vikt att socialnämnden är aktivt engagerar sig både i arbetet med planeringen av det särskilda boendet med behovsbedömning enligt socialtjänstlagen i kommunens allmänna samhällsplanering. Äldre i ordinärt boende Huvuddelen av alla äldre, nästan 95 procent av personer är äldre än 65 år, bor kvar i sina bostäder. Många är så fri att de klarar sig själva kan göra det gan långt upp i åldrarna, ofta med stöd av anhöriga eller närstående. Andra kan bo kvar hemma med stöd av insatser i ordinärt boende hemtjänst, dagverksamhet mm. I Flen uppgår denna grupp f n till mellan 350 400 pensionärer. Insatserna varierar beroende på den enskildes behov. Under tiden fram t o m år 2012 kommer antalet yngre äldre att öka med ca 510 individer. Ca 18 personer av dessa kan förväntas ha behov av insatser i ordinärt boende, en ökning på ca 6 procent. Denna förändring sker successivt fram till år 2012 fortsätter fram t o m år 2020, då denna åldersgrupp åter minr. Åtgärder: Hemtjänsten dagverksamheten utvecklas kvalitativt kvantitativt för att möta ökningen av antalet yngre äldre Socialnämnden arbeta aktivt i kommunens samhällsplanering för att påverka utformningen av nya äldre bostadråden, samt för att bevaka att de sociala aspekterna beaktas Socialnämnden arbeta aktivt för att påverka utformningen av närmiljöer i kommunen så att kommersiell offentlig service samt goda kommunikationer är lättillgänglig för alla Socialnämnden arbeta aktivt för att öka antalet tillgängliga bostäder i kommunen att stimulera byggande av fler differentierade boenden för äldre Valfriheten för den äldre vad gäller innehållet i serviceinsatser öka Serviceinsatser utan biståndsbeslut eller med förenklad biståndsbedömning kunna införas utföras av kommunen eller annan utförare För att leda följa upp en utbyggd hemtjänst ett digitalt planerings- uppföljningsinstrument införas i hemtjänsten Äldre i särskilt boende När behovet av insatser inte kan tillgodoses genom hemtjänst kan den enskilde ansöka om lägenhet i särskilt boende. Kommunerna enligt socialtjänstlagen inrätta särskilda boendeformer för service omvårdnad för äldre människor

10 behöver särskilt stöd. I ett särskilt boende har de flesta boende i dag ett eget hyreskontrakt. Lägenheterna i särskilt boende fördelas av kommunen efter behov biståndsbedömning. Enligt hälso- sjukvårdslagen har kommunerna ansvar för hälso- sjukvård i särskilt boende. Sjuksköterskor ansvarar för den vård, behandling omvårdnad samt förebyggande insatser de boende behöver. För den medicin läkarvården ansvarar landstingets primärvård. I särskilda boenden finns tillgång till personal dygnet runt. Det är i första hand personer är 80 år äldre bor i särskilt boende. Det finns självfallet yngre äldre behöver den service omvårdnad erbjuds i särskilt boende. Pga. förbättrad boendestandard, medicinsk utveckling, utvecklade hjälpmedel möjligheten till mer kvalificerade insatser inom t ex hemtjänst hemsjukvård bor äldre i allt större utsträckning kvar i sin bostad. En konsekvens av detta är att den enskilde pensionären är äldre har ett större omvårdnads- ofta sjukvårdsbehov än tidigare när han/hon flyttar till särskilt boende. Detta har sammantaget lett till att den genomsnittliga boendetiden i särskilt boende är kortare än tidigare. Det är mot denna bakgrund av stor vikt att diskutera utformningen av särskilda boenden för framtiden både de finns de behöver byggas. I vilken utsträckning motsvarar dessa boenden kommande behov? Redan nu är det känt att rummen på Heden i Malmköping inte motsvarar krav på fullvärdiga bostäder. Den befolkningsprognos gjorts, pekar på en ökning av antalet pensionärer fram t o m år 2012 med 510 personer. Dessa är i åldrarna 65 79 år. Andelen 65-79-åringar f n finns i särskilt boende i kommunen utgörs av 1,14 procent. Om motsvarande andel fortsätter att gälla motsvarar de 510 tillkommande personerna ett ökat behov av 6 lägenheter i särskilt boende fram t o m år 2012 jämfört med prognosens utgångsläge 2005. Som påpekats i avsnitt 3 finns dock behov av ytterligare lägenheter i särskilt boende i det korta perspektivet. En bedömning pekar på ett akut behov av ca 10 tillkommande lägenheter. Med en sådan åtgärd skulle personer nu vistas på korttidsplats i avvaktan på permanent boende snabbare kunna flytta till permanent boende. Personer ligger kvar på sjukhus med kommunalt betalningsansvar kan snabbare erbjudas särskilt boende biståndsbeslut verkställas snabbare. Det är mest angeläget att under 2007 finna en snabb tillfällig lösning innefattar ca 10 lägenheter för att lösa det mest akuta behovet. Parallellt med detta bör ett arbete inledas för att hitta en permanent lösning på behovet av ett nytt boende med ca 30 lägenheter i det korta perspektivet. Den tillfälliga lösningen med 10 lägenheter kan då avvecklas. Först därefter kan det vara lämpligt med en ombyggnation av Heden. Som underlag för ett ställningstagande om Hedens framtid bör en samlad analys av nuvarande boendens status göras - mot bakgrund av en bedömning av äldres behov krav på utformning av innehåll i särskilda boenden i framtiden, lik ett förslag till en struktur av särskilt boende i ett längre tidsperspektiv. Ombyggnationen av Heden kommer att leda till en minskning av antalet lägenheter där jämfört med nuläget.

11 Den stora ökningen av insatserna i särskilt boende kan inte förväntas inträffa förrän närmare år 2020 sannolikt ställa krav på ytterligare lägenheter i särskilt boende. Åtgärder: En ökning med ca 30 lägenheter i särskilt boende genomföres under planperioden Ombyggnad av äldreboendet Heden Ytterligare utbyggnad av lägenheter i särskilt boende sker efter år 2015 En analys av framtida innehåll i utformning av äldreboenden göras utifrån äldres behov Särskilda boenden i kommunen byggas drivas så att de boende kan leva ett meningsfullt aktivt liv där. Samverkan med landstinget Kommunens möjlighet att långsiktigt tillgodose de äldres behov av vård omsorg är också beroende av samverkan med landstinget. Den äldre har rätt till god samordning vid genomförandet av insatser oavsett vilken vårdgivare har ansvaret för den aktuella insatsen. Samsyn gemensamma värderingar är viktigt för att sådant samarbete fungera väl. Inom ramen för Närvården arbetar kommuner landstinget med bl a samverkansfrågor i vården av äldre. Primärvården har ansvar för hälso- sjukvård ges i ordinärt boende. Vissa hälso- sjukvårdsuppgifter utförs dock av kommunens hemtjänstpersonal, vilket ställer krav på samarbete med distriktssköterskor. Primärvården ansvarar för den medicin läkarvården i särskilt boende. Detta arbete sker i samarbete med kommunens sjuksköterskor. När patienter på sjukhus bedöms vara utskrivningsklara, fortsatt behov av kommunala insatser samt hälso- sjukvård planeras i samverkan. Åtgärder: Samverkan med primärvården utvecklas inom ramen för närvården Samverkan mellan landstinget kommunerna vad gäller hemsjukvård utredas Läkarmedverkan i särskilt boende utvecklas kvalitetsäkras En gemensam plan för att tillgodose behoven hos personer med demenssjukdom tas fram Värdig omvårdnad i livets slutskede vidareutvecklas Den elektroni informationsöverföringen mellan landstinget kommunerna utvecklas

12 Kunpsbaserad vård omsorg För att vård omsorg kunna utvecklas svara upp mot nuvarande kommande behov är en kontinuerlig kunpsutveckling i verksamhet hos personal nödvändig. En ambition är att alla anställs ha en adekvat grundutbildning inom sitt arbetråde. Kontinuerlig fortbildning inom aktuella områden är också väsentlig. Kontakten med universitet högskolor utvecklas, lik systematisk omvärldsbevakning kontakter med andra kommuner organisationer för erfarenhetsutbyte för att få tillgång på ny kunp. Kommunen deltar i FoU Äldre i Sörmland är ett samarbete mellan kommunerna landstinget bidra till kompetens- kunpsutveckling genom att stimulera utveckling forskning. Åtgärder: Genom relevant grundutbildning strukturerade fortbildningsinsatser hos personal organisation kompetens bibehållas utvecklas Socialförvaltningen kontinuerligt söka kunper nya idéer genom omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte, studiebesök kontakter mm Samarbete med Universitet Högskolor utvecklas Kunp medvetenhet om mångfalds- jämställdhetsfrågornas betydelse prägla de insatser ges såväl i personal- i brukarsammanhang För att möta såväl det ökande antalet äldre det stora antalet pensionsavgångar under den närmaste femårsperioden, är det angeläget att göra arbete inom äldreomsorgen i Flen attraktivt på arbetsmarknaden

13 5. KONKRETISERING, GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI För att förverkliga äldreomsorgsplanens intentioner är det nödvändigt att komplettera planen med ett antal verktyg där konkretiseringar görs på årsbasis inom olika sakområden. De viktigaste av dessa instrument är förvaltningens årliga verksamhetsplanering budget utgöra underlag för den årliga verksamhetsstyrningen, där bl a utvecklingsplanens intentioner konkretiseras för det kommande budgetåret förvaltningens samlade kompetensutvecklingsplanering förvaltningens planering av bemanningsbehov (m a a det ökande antalet äldre pensionsavgångar mm) förvaltningens kvalitetsplan Genom ett sådant förfaringssätt pas en levande äldreomsorgsplan kan vara aktuell konkretiseras i ett drygt femårigt planperspektiv. Vidare kan äldreomsorgsplanens intentioner verkställas få en naturlig koppling till resursbehov ekonomi. Det är väsentligt att resurser står till buds för att möta det ökade behov av äldreomsorg följer av demografi förändringar med fler äldre i kommunen därmed ett ökat behov av äldreomsorg sett i såväl ett kortare längre tidsperspektiv. Äldreomsorgsplanen pekar bl a på behovet av en kraftig förstärkning i ordinärt boende samt såväl ombyggnads- (Heden) nyanffningsbehov (ca 30 lägenheter) i särskilt boende. Det ökande åtagandet jämfört med i dag förutsätter en påtaglig resursförstärkning fram till i första hand år 2012 ännu mer fram mot år 2025. För perioden 2008 2012 behövs både en successiv utbyggnad av hemtjänst mm en utbyggnad inom särskilt boende. Som riktmärke kan nämnas att genomsnittlig driftkostnad för en hemtjänsttagare uppgår till ca 134 000 kr/år för en boende i särskilt boende till ca 490 000/år. Det bör noteras att detta är genomsnittsiffror där stora variationer kan förekomma. Grunden för dessa utvecklingsbehov utgörs primärt av befolkningsmässiga förändringar med först betydligt fler yngre äldre senare betydligt fler äldre äldre jämfört med i dag. Andra faktorer påverkar är t ex de insatser krävs för att ge äldre personer ett meningsfullt liv utifrån gällande lagstiftning angiven värdegrund. I slutet av budgetperioden 2008 2012 bör en översyn av äldreomsorgsplanen göras för perioden fram emot år 2020 antingen i form av en separat äldreomsorgsplan eller del i en mer övergripande utvecklingsplan för hela det sociala fältet (såväl äldre- handikappomsorg samt individ- familjeomsorg), d v s en socialpolitisk utvecklingsplan för Flens kommun.