Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad riksförbund, lokalföreningar och ombud. En viktig skillnad mellan RFHL och andra organisationer var att vi också började arbeta med socialpolitiska frågor. På 70 talet började förbundet arbeta med läkemedelsfrågan. Människor som hade problem med bensodiazepiner började ringa och ville ha hjälp. RFHLs första läkemedelsprojekt startade, sanktionerat av socialstyrelsen. RFHL gav tillsammans med ett antal andra R förbund ut pocket tidningen R. Slå Tillbaka var namnet på vår egen tidning. RFHL var huvudman för ett antal behandlingshem i Sverige varav ett var Stac (nuvarande Iris).
1998 bytte RFHL namn till Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, vilket bättre motsvarade målguppen. 2012 bytte RFHL namn till Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling som har kommit att innebära en visualisering av det starka engagemanget i rättvisefrågor, socialpolitik, jämställdhetsfrågor och synen på hälsa och välmående, som i sin tur blir relevanta för individens risk att hamna i ett beroende av såväl läkemedel som andra narkotiska preparat. RFHL är inte emot läkemedel, men tycker att ordination ska ske till rätt person, under rätt tid och i rätt dos och inte slentrianmässigt till människor som inte behöver det. Man kan heller inte medicinera mot Livet.
Lokalavdelningen Göteborg Fyra anställda och flera volontärer Öppet hus med möjlighet till fika och lån av dator. Enskilda samtal med utbildad personal. Telefonrådgivning. Beroendegrupp. NADA Akupunktur. Raindrops-behandling Ansiktsmassage Vi anordnar aktiviteter, såsom teaterbesök, bio mm. Vi anordnar utbildningar och informerar andra organisationer. Vi driver projekt.
Deltagarna vid RFHL:s Gbg verksamhet 2/3 är kvinnor 1/3 är män Genomsnittsålder 40 år (män något över, kvinnor något under) Yrkesverksamma Tabletter vid krisreaktion Förskrivna i öppenvård I genomsnitt 10 års tablettkonsumtion Lågdosberoende (55% äter enligt läkarordination eller mindre) Ej alkoholmissbruk Alla samhällsklasser
-Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig
Om jag slutar med tabletterna kommer något förskräckligt att hända! Med tabletterna går jag under
I stort sett allt vi kallar droger har använts eller används som mediciner Alkohol ångestdämpning, bedövning Cannabis- smärtlindring, ångestdämpning, avkoppling. Morfin smärtlindring, lugnande sömnmedel (Morpheus) Heroin läkemedel mot morfinberoende. Amfetamin- uppiggande, bantningsmedel, ADHD Barbiturater lugnande, sömngivande Bensodiazepiner lugnande, ångestsdämpande Bensodiazepinanaloger - sömngivande Kodein - omvandlas till morfin i kroppen. Tramadol - morfin med serotoninhöjande effekt osv.
Motivationsarbete Måste väcka deltagarens vilja att sluta med tabletterna - våga sluta (det finns välmotiverade deltagare från början) Hjälpa deltagaren att övervinna rädslan. Vad kan hen vinna på att komma ur tablettberoendet Deltagaren måste känna sig fullt delaktig och ta ansvar för sin nedtrappning.
Krävs förtroende och kontinuitet i kontakten Inge deltagaren hopp. Låta deltagaren skriva ner sina skäl till att vilja sluta, innan man påbörjar nedtrappningen. Det kan vara bra att ha senare när/om man börjar svikta. Ex hur man mår, hur livet ter sig, vilka svårigheter tabletterna medfört. Samtala med deltagaren. Upplever sig själva som sjuka Känner inte till abstinenssymtom Vet att de är beroende, känner skam och skuld Krympt självkänsla Tilltagande fobier Rädda för att tabletterna tas snabbt ifrån dem Genom neuropsykologisk påverkan svårt att ta in information och ha överblick över sin livssituation
Toleransutveckling när det gäller Benzodiasepiner Att man ökar dosen efter hand för att uppnå den önskade effekter Att effekten sitter i kortare tid och att man måste inta läkemedel med tätare mellanrum. Den sammanlagda läkemedelsdosen ökas vilket bidrar till ytterligare toleransutveckling Ökad tolerans leder inte alltid till att patienten ökar sin tablettkonsumtion. Många tror då att ett beroende inte kan uppstå Att indirekt öka dosen och bidra till toleransutveckling är att dricka alkohol
Vad behöver vi veta? Vilka preparat? Hur stor dos? Hur länge har du ätit? När började du? Andra läkemedel? Varför började du? Hur mår du just nu? Har du försökt sluta tidigare? Hur får du tabletterna?
Sex T att tänka på vid bemötandet av läkemedelsberoende Tillfälle Trygghet Tid Tilltro Tillförsikt Tålamod
Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För en del kommer den långsamt och man känner att utan tabletterna kan jag inte leva och med dem går jag under. Läkaren kanske säger att Nu är det dags att sluta. Tabletterna kanske tagit slut abrupt eller under en ledighet. Detta kan innebära panikupplevelser.
Listan över bensodiazepiner Namn Verksamt ämne Halverings tid Tillverkare Sömnme del Lugnan de Sobril Oxazepam 10 tim. Pharmacia x Oxascand Oxazepam 10 tim. Enapharm X Diazepam Diazepam 21-37 tim. Nordic X Stesolid Diazepam 21-37 tim Dumex X Alprazolam X Alprazolam Xanor Alprazolam 12 tim. Upjohn x Xanor Alprazolam 12 tim. Upjohn x depot Temesta Lorazepam 12 tim. Wyeth x Iktorivil Klonazepam 24-49 tim. Roche x
Namn Verksamt ämne Halverings tid Tillverka re Sömnme del Apodorm Nitrazepam 18-36 tim Dumex x Nitrazepam Nitrazepam Mogadon Nitrazepam 18-36 tim Roche x Fluscand Flunitrazepam 13-19 tim. Enapharm X Halcion Triazolam 2-4 tim. Upjohn X x Lugnan de
Bensodiazepinaloger Insomnings tabletter Produktnamn Imovane Zopiklon Stilnoct Sonata Verksam beståndsdel Zopiklon Zopiklon Zolpidem Zaleplon
Farmakologiska effekter Känslohämmande. Känslolivet som skall vara en brygga mellan kroppen och själen påverkas. Perceptionshämmande Hämmande av motoriken Dessa symtom kan tolkas som att man har en depression och åtgärder sätts in mot denna. MEN! Depressionen är framkallad på kemisk väg.
Nedtrappning av Bensodiazepiner Ta bort en tiondel av ursprungsdosen, vänta 2-3 veckor. Ta bort en tiondel till. Vänta 2-3 veckor till, osv.
Hur lång bör stabiliseringstiden vara? Minst en vecka mellan dosminskning, kan även behövas 2-3 veckors mellanrum. I enstaka fall kan det vara befogat att gå över från snabbverkande preparat till mer långtidsverkande. Det ena preparatet trappas ned i takt med att det andra successivt sätts in. Obs! Efter 3 veckor kan man utveckla ny tolerans mot den dos man står på.
Valium, Stesolid Nedtrappningschema En period=1-3 veckor Kolumn1 Mg Tabletter Styrka 39 120 12,00 10 mg 38 110 11,00 37 100 10,00 36 90 9,00 35 80 8,00 34 75 7,50 33 70 7,00 32 65 6,50 31 60 6,00 30 55 5,50 29 50 5,00 28 45 4,50 27 40 4,00 26 35 3,50 25 30 3,00 24 27,5 5,50 Byt till 5 mg 23 25 5,00 22 22,5 4,50 21 20 4,00 20 17,5 3,50 19 15 3,00 18 13,75 2,75 17 12,5 2,50 16 11,25 2,25 15 10 2,00 14 9 4,50 Byt till 2 mg 13 8 4,00 12 7 3,25 11 6 3,00 10 5 2,50 9 4,5 2,25 8 4 2,00 7 3,5 1,75 6 3 1.5 5 2,5 1,25 4 2 1,00 3 1,5 3/4 2 1 0,50 1 0,5 0,25 0 0
Psykologiska abstinenssymtom Hetsighet (svårigheter att sitta stilla, rastlöshet) Sömnlöshet, mardrömmar, andra sömnstörningar. Ökad ångest, panikattacker Agorafobi, social fobi Perceptuella förvrängningar Depersonalisation, overklighetskänsla Hallucinationer, missuppfattningar Depression Tvångsföreställningar Paranoida tankar Ilska, aggression, irritabilitet Dåligt minne och koncentrationssvårigheter Sug (sällsynt)
Fysiska abstinenssymtom Huvudvärk Smärta/Stelhet (ben, rygg, nacke, tänder, käke) Sveda, domningar, förändrade känsloförnimmelser (ben, ansikte, bål) Svaghet Trötthet, influensaliknande symtom Muskelryckningar Yrsel, dålig balans Försämrad syn/dubbel seende, irriterade eller torra ögon. Tinnitus Överkänslighet-(ljus, ljud, beröring, smak, lukt) Gastrointestinala symtom-(illamående, kräkningar, sväljproblem) Krampanfall (sällsynt) Andningsproblem
Förslag till Nedtrappningsschema från Xanor till Stesolid Period 1. 2,5 mg xanor 5 mg stesolid Period 2. 2 mg xanor 10 mg stesolid Period 3. 1,5 mg xanor 15mg stesolid Period 4. 1 mg xanor 20mg stesolid Period 5. 0,5 mg xanor 25 mg stesolid Period 6. 0 mg xanor 30 mg stesolid Efter denna etapp så föreslår vi nedtrappning enligt stesolidschema. Förslag till nedtrappning av Zopiklon, Imovane, Stilnoct. 15 mg av ovanstående ersätts med 10 mg Diazepam.
Jämförbara Doser 5 mg Diazepam (Stesolid) motsvarar 15 mg Oxazepam (Sobril) 2,5 mg Nitrazepam (Mogadon) 1 mg Lorazepam (Temesta) 0,5 mg Triazolam (Halcion) 0,5 mg Alprazolam (Xanor) 0,5 mg Flunitrazepam (Fluscand) Källa: Överläkare Jan Hallgren Beroendekliniken SU/ÖS
Smärta och smärtlindring Smärta räknas som långvarig när den varar i minst tre månader. Smärta bra i det korta - dåligt i det längre perspektivet. Efter lång tids smärta förändras kroppens smärtsystem. Smärtbanor och vävnader kan skadas. Smärtlindring Åtgärda det som orsakar smärtan Vanligast med läkemedel Bäst är att kombinera metoder, medicinska (träning/medicin), psykologiska, sociala. Smärta kan ihop med sömnbrist ge depression
Vanliga morfinläkemedel Både äkta och syntetiska Morfin Depolon Dolcontin MorfinSpasmofen Oramorph Oxycontin, Oxynorm, Oxycodon Ketogan, Ketobemidon Tramadol Tramadol, Tiparol, Tradolan Mot heroinberonde och smärta Metadon Buprenorfin Hostmedicin Cocillana Mot smärta samt narkosläkemedel Fentanyl Kodein Citodon,Panocod.Treo Comp
Morfin Morfin är ett kraftigt smärtstillande och sömngivande läkemedel ingående i gruppen opioider. Morfin utvinns ur opiumvallmo. Morfin har en rad effekter på centrala nervsystemet och på muskulatur. Bland annat orsakar morfin eufori (vid höga doser), smärtlindring och har även en muskelrelaxerande effekt. Preparatet har dock en rad nackdelar. Bland annat är morfin starkt vanebildande och individen i fråga utvecklar snabbt tolerans och ett fysiskt beroende. Dessutom hämmar morfin andningen och kan därmed vara mycket farligt vid felaktig användning. (alkohol) Alla opioider har ungefär samma biverkningar som är dosberoende. Dessa är sedation, muntorrhet, illamående, förstoppning, klåda och vid högre doser andningsdepression (hämning av andnings-centrum då både andningsfrekvens och storleken på andetagen minskar). Alla opioider medför också tolerans vilket gör att man för morfin måste öka dosen efter ca 2 veckor för att bibehålla effekten. Detta medför också att abstinenssymtom utvecklas om utsättning efter denna tid går för fort.
Beroende av morfin (och andra droger). Kriterierna enligt ICD-10 för: Kriterierna enligt DSM-IV för: beroende är stark önskan/känsla av tvång att ta drogen, svårt att kontrollera användningen, abstinensbesvär, tolerans, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning/ tidsomfattande drogbruk och fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser. skadligt bruk är fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser. beroende är tolerans, abstinensbesvär, ökad mängd/längre perioder av bruk, kontrollförlust, tidsomfattande drogbruk, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning och fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem. missbruk är försummat ansvar inför plikter, risk att någon kan komma till fysisk skada, rättsliga problem och ständiga eller återkommande sociala problem.
Smärtstillande läkemedel Ta bort en tiondel av ursprungsdosen, vänta 10-14 dagar, ta bort en tiondel till, vänta 10-14 dagar, osv. Ända ner till noll.
Abstinens av morfin Nedstämdhet Illamående och kräkningar Muskelvärk, ökat tårflöde och rinnande näsa. Vidgade pupiller, gåshud och svettning Diarré Gäspningar Feber Sömnsvårigheter Kyla inifrån Tolerans sätter in efter två veckors regelbundet intag. Smärta tar inte bort beroendeutveckling. Man kan välja mellan att trappa eller ta en cold turkey. Abstinensen är obehaglig men inte farlig. Metadon eller buprenorfin har smärtstillande och abstinenshämmande effect Sitter I några veckor, därefter kan man vara nedstämd, initiativlös, stresskänslig I upp till ett halvt år. Finns också ett starkt sug och en längtan efter tabletter.
Antidepressiva SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) Produktnamn Citalopram Cipramil Fevarin Cipralex Seroxat Zoloft Seroplex Fontex (Prozac) Sertralin Verksam beståndsdel Citalopram Citalopram Fluvoxamin Escitalopram Paroxetin Sertralin Escitalopram Fluoxetin Sertralin
Antidepressiva (Icke selektiva monoaminåterupptagshämmare) Produktnamn Ludiomil Sensaval Tryptizol Saroten Anafranil Surmontil Verksam beståndsdel Maprotilin Nortriptylin Amitriptylin Amitriptylin Klomipramin Tripramin
Övriga antidepressiva medel Efexor Efexor depot Remeron Edronax Tolvon Cymbalta Venlafaxin (SNRI) Venlafaxin Mirtazapin Reboxetin (NRI) Mianserin Duloxetin
Övriga Atarax (Hydroxizin) Theralen (Alimemazin) Propavan (Propiomazin) Lergigan (prometazin) Lyrica (Pregabalin) Allergi, ångest och oro Lugnande, sömngivande och allergi Sömnmedel Lugnande,sömngivande Epilepsi, neuropatisk smärta, generaliserad ångestsyndrom (Ca 51 000 doser skrevs ut 2009, på väg att narkotikaklassas) MAO-hämmare (Aurorix)
Nedtrappning av Antidepressiva Normalt när man trappar ner ett SSRI-preparat är att man först halverar sin dos och fortsätter med den dosen i fyra veckor. Därefter halverar man dosen igen och fortsätter med den dosen i fyra veckor. Sedan fortsätter man trappa på detta sätt. Behandlingen upphör efter att man tagit den lägsta dosen i fyra veckor.
Abstinensbesvär av antidepressiva läkemedel. Fysiska symptom Gastrointestinala : magsmärtor, diarré, illamående Influensaliknande: trötthet, huvudvärk svettningar, hjärtklappning Sömnstörningar: mardrömmar, sömnlöshet Känselstörningar: yrsel, svindel, stickningar, elektriska chocker Rörelsestörningar: darrningar, balansförlust, muskelstelhet Psykologiska symptom Ångest, upprördhet, Gråtattacker Irritabilitet Aggression Förvirring Depersonalisation Minnesproblem
NEDTRAPPNING I SAMARBETET MED DELTAGAREN Börja med att föra en dagbok. Där man skriver ner tid, dos, känslor och tankar. Gå igenom efter två veckor. Fördela och stabilisera det aktuella tablettintaget i syfte att: 1) få en jämnare blodkoncentration så att man mår bättre 2) att hitta den dos där deltagaren mår bra. 3) att bryta deltagarens impulser att ta tabletter vid behov. Deltagaren måste känna att det bär innan nedtrappning börjar. Ge NADA-akupunktur,om det finns möjlighet, mot abstinens
PRINCIPER FÖR LÅNGSAM NEDTRAPPNING I ÖPPEN VÅRD Minska dosen där det märks minst, i samarbete med deltagaren. Viktigt att man får styra själv. Fortsätt minskningen jämt fördelat över dygnet. Gå aldrig upp i dos igen, ligg kvar om abstinensen blir svår.
Dagbok Datum kl Åtgärd / tablett Situation / känsla
Att sluta: Vad ger vi för råd? Drick ingen alkohol eller för mycket koffein (abstinens pådrivande höjer ångestnivån). Var försiktig med hostmediciner och smärtstillande medel Ta ingen extra tablett när det är svårt, det förlänger abstinensen. Ta det lugnt och var snäll emot dig själv. Undvik stress som kan orsaka panikångest. Ha druvsocker och honung till hands. Vid svår hjärtklappning, ta ev. betablockerare.
Långsam nedtrappning minimerar abstinens (själen skall hinna med). Dosminskningen räknas i milligramstyrka- Finn din egen väg, lär av dig själv och dina erfarenheter. Trappa upp livet lite i taget. Avdramatisera den sista tabletten.
Några tumregler för stöd under abstinensfasen Ge stöd och uppmuntran av jag stärkande karaktär. Undvik ångestprovokation (tex insiktsbetonad psykoterapi) Skapa en trygg atmosfär med god kontinuitet. Vara pedagogisk och förklara gärna abstinensen. Detta underlättar känslan av skuld, skam och hopplöshet.
Skriv gärna i dagbok och lär dig a dina erfarenheter. NADA-akupunktur. Varma bad lindrar kramper i muskulaturen som kan ha drabbats av syrebrist. Promenader ökar genomblödning och sätter muskeln i arbete. Var noga med din kost. Läkemedelsgrupp. Stöd, tålamod, lugn och ro. Prioritera dig själv, detta är nummer 1 på listan.
NADA-akupunktur National Acupuncture Detoxification Association
NADA-akupunktur började användas mot abstinens redan på 70-talet, på Lincoln kliniken i New York av Dr. Michael Smith, som utvecklade metoden. Metoden visade sig senare även ha en lindrande effekt på psykiska och fysiska symtom som stress, depression, ångest, oro, sömnsvårigheter, aggression, mm.
NADA-akupunktur RFHL Göteborg började använda sig av metoden 2004 Det började som ett EU-projekt Nu är det involverat i RFHLs ordinarie verksamhet. Vi är två stycken på RFHL Gbg som är licensierade NADA /Öron akupunktörer.
Fem nålar i varje öra Sympatikus Shen men Njure Lever Övre / Nedre Lunga
Vad händer i kroppen vid akupunktur? Stresshormonet Kortisol sjunker i blodet. Endorfiner frisätts och ger en lugnande effekt. Signalsubstansen Serotonin påverkas Dynorfin frisätts Dopamin påverkas GABA påverkas Oxytocinhalten höjs
En enkel metod Billig och enkel Ger snabb insättning och omedelbar tillfredsställelse Resurs och tidsbesparande Den ger inga biverkningar och ingen risk för överdosering. Behandlingsmetoden är utmärkt vid graviditet.
Fyra faktorer för psykisk hälsa: Egenmakt, att kunna bestämma över sitt eget liv. KASAM, känsla av sammanhang, att betyda något för någon, att någon betyder något för en själv. Identitet, integritet och social status. Livet måste ha en mening.
Frågor? Ring: RFHL Göteborg 031-825191 Mejla kontakt@rfhl-goteborg.com