Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen
Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06 Dnr: 12-201 ISBN 978-91-980576-4-5
Förord Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi har tydligt lyft fram skolförbättringar och målområdet Kunskapslyft för barn och unga som ett viktigt utvecklingsområde. Bakgrunden är att många skolor i redovisar anmärkningsvärt låga värden i förhållande till riket. Sedan februari 2012 driver regionförbundet tillsammans med länets kommuner ett regionalt skolstödsprojekt. Syftet med projektet är att stödja skolhuvudmännen i regionen i deras utvecklingsarbete. Den här rapporten är framtagen för att ge en fördjupad bild av grundskolans kunskapsresultat i. Inom ramen för det regionala skolstödsprojektet vill regionförbundet erbjuda länets kommuner relevant och överskådlig data som kan ge möjligheter till jämförelser och analys på lokal nivå. Rapporten kan används som ett redskap för att identifiera utvecklingsområden. Den kan också hjälpa till att identifiera styrkor samt goda resultat. Rapporten kan bidra till dialoger och analyser av skolsituationen i regionen, kommunerna och på den egna skolan. Siffrorna i rapporten bygger på Skolverkets och SCB:s officiella statistik. Rapporten är skriven av Johan Jonsson, utdataanalytiker, under handledning av Lena Öijen, utvecklingsledare pedagogik och forskning samt forskarstuderande vid Örebro universitet. Båda arbetar i det regionala skolstödsprojektet på Regionförbundet Örebro. Projektet ansvarar för rapportens slutsatser, bedömningar och reflektioner. Örebro den 15 augusti 2012 Magnus Persson Regiondirektör
Sammanfattning De låga kunskapsresultaten för grundskolorna i är inte någon ny företeelse utan har funnits länge. Det genomsnittliga meritvärdet i länet har varit omkring tio poäng lägre jämfört med riket under den senaste tioårsperioden. Måluppfyllelsen i årskurs 9 har på samma sätt varit omkring tre procentenheter lägre. Både det genomsnittliga meritvärdet och måluppfyllelsen har ökat i den senaste tioårsperioden, men då en liknande ökning även har skett i övriga riket har klyftan inte minskat utan snarare ökat något. Andelen elever som har gymnasiebehörighet är lägre i Örebroregionen jämfört med riket. Under de tio senaste åren har andelen sjunkit på såväl nationell som regional nivå. Till skillnad från genomsnittligt meritvärde och måluppfyllelse har gapet inte varit konstant utan har istället ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Denna utveckling hänger till stor del samman med utvecklingen av måluppfyllelsen i matematik som uppvisar en liknande trend med sjunkande måluppfyllelse och en ökande klyfta i förhållande till riket. I ämnena moderna språk och modersmål är måluppfyllelsen i årskurs 9 högre i jämfört med riket, i övriga ämnen är den lägre. Jämfört med riket är måluppfyllelsen lägst i ämnena svenska som andraspråk och matematik. Även NO-ämnena har låg måluppfyllelse. Elever som är födda utomlands och/eller vars föräldrar har högst förgymnasial utbildning har under de senaste åren halkat efter jämfört med övriga elever. Denna utveckling finns både i och på nationell nivå, men är extra tydlig i Örebroregionen.
Innehållsförteckning Inledning... 9 Metod... 9 Källor... 9 Definitioner... 9 Måluppfyllelse och meritvärde... 9 Svensk och utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå... 10 SALSA... 10 Regionfakta... 11 Kommentarer... 12 Årskurs 3 och 5... 12 Årskurs 9... 12 Behörighet till gymnasiet... 13 Enskilda ämnen... 13 Nationella prov... 13 Kön... 14 Föräldrarnas utbildningsnivå... 14 Elever med utländsk bakgrund... 15 För fortsatt analys... 16 Bedömning av kunskaper... 16 Fördjupade analyser utifrån bakgrundsfaktorer... 16 Fördjupade analyser på verksamhetsnivå... 17 Kunskapsresultatens betydelse för skolutvecklingsarbete... 17 Årskurs 3... 18 Nationella prov... 18 Årskurs 5... 20 Nationella prov... 20 Årskurs 9... 21 Genomsnittligt meritvärde... 21 Behörighet till gymnasiet... 24 Måluppfyllelse... 27 Betyg i enskilda ämnen... 31 Bild... 34 Engelska... 36 Hem- och konsumentkunskap... 40 Idrott och hälsa... 42 Matematik... 44 Moderna språk (språkval)... 48 Modersmål... 50 Musik... 52 NO (blockbetyg)... 54 Biologi... 56 Fysik... 58 Kemi... 60 Slöjd... 62 SO (blockbetyg)... 64 Geografi... 66 Historia... 68 Religion... 70 Samhällskunskap... 72 Svenska... 74 Svenska som andraspråk... 78 Teknik... 80 Referenser
Inledning Syftet med den här rapporten är att ge en gemensam översikt över grundskolornas kunskapsresultat i i form av slutbetyg i årskurs nio och nationella prov i årskurs 3, 5 och 9. Rapporten är tänkt att vara ett komplement till Skolverkets presentation av statistiken, SKL:s Öppna jämförelser Grundskola, Lärarförbundets Bästa skolkommun och liknande rapporter. Denna rapport består av flera diagram och tabeller. I rapporten summerar vi utfallet och pekar på några av de mönster eller resultat som den regionala skolstödsgruppen anser är särskilt noterbara och intressanta att titta närmare på. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna användas som ett diskussionsunderlag i arbetet som pågår utifrån målområdet Kunskapslyft för barn och unga som finns i Örebroregionens utvecklingsstrategi. Metod Indikatorer som bygger på elevernas betyg och nationella prov visar till viss del hur väl skolan har lyckats med kunskapsuppdraget. Men det tycks också finnas en viss slumpmässig variation från år till år som är svår att förklara. Studerar man indikatorerna över en längre tidsperiod brukar man ofta kunna se dels någon form av långsiktig trend, dels ett brus i form av kortsiktiga tillsynes helt slumpmässiga variationer. Detta synsätt har varit utgångspunkten för presentationen av indikatorerna i denna rapport. Därför presenteras, om det är möjligt, varje indikator med hjälp av treåriga så kallade glidande medelvärden 1. Detta kan jämföras med SKL:s Öppna jämförelser, där fokus i första hand ligger på det senaste årets resultat och förändring från året innan. Nackdelen med detta är att kommuner, speciellt de små, kan åka upp och ner i den rankning som görs varje år i Öppna jämförelser utan att det har genomförts eller inträffat några betydande förändringar i kommunens verksamhet. Källor Samtliga statistiska uppgifter i rapporten är hämtade eller härledda utifrån Skolverkets allmänt tillgängliga statistik 2. Regionförbundet har därmed inte gjort några egna insamlingar av betyg eller provresultat. Definitioner Om inget annat anges så avses med kommunnamn endast kommunal huvudman i kommunen. Med och avses samtliga huvudmän i respektive riket. Måluppfyllelse och meritvärde Med måluppfyllelse avses andel elever som fått minst betyget godkänt i alla ämnen. Med måluppfyllelse i ett visst ämne avses andelen elever som fått minst betyget godkänt i det 1 Med treårigt glidande medelvärde för år t avses medelvärdet (viktat med avseende på elevantal) för åren t-1, t och t+1. Till exempel så är det treåriga glidande medelvärdet för år 2010 medelvärdet för åren 2009, 2010 och 2011. 2 http://siris.skolverket.se/ 9
ämnet. Med en elevs betygspoäng i ett ämne avses G=10 poäng, VG=15 poäng, MVG=20 poäng och EUM (ej uppnått målen) = 0 poäng 3. Med en elevs meritvärde avses summan av elevens 16 högsta betygspoäng. Tanken bakom definitionen av betygspoäng är dels att kunna bryta ner genomsnittligt meritvärde till ämnesnivå, dels att få ett mått på genomsnittligt betyg i ett visst ämne hos en grupp elever. Svensk och utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå Definitionerna av bakgrundsfaktorerna svensk/utländsk bakgrund och föräldrarnas högsta utbildningsnivå följer Skolverkets definitioner. Elever delas in i tre kategorier efter svensk/utländsk bakgrund: Elever med utländsk bakgrund födda utomlands (alla elever som är födda utomlands) Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (elever födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands) Elever med svensk bakgrund (övriga elever) Elever delas in i tre kategorier efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå: Högst förgymnasial utbildning (grundskola) Högst gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (minst 30 poäng på universitet eller högskola eller fyraårig teknisk gymnasieutbildning) Om föräldrarna har olika utbildningsnivå räknas den förälder med högst utbildningsnivå. SALSA Med SALSA avses Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser 4. Det är en statistisk modell för att utifrån ett antal bakgrundsfaktorer förutsäga vilka betygsresultat en kommun eller skola borde ha haft ett visst år. Bakgrundsfaktorerna som används är föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen mellan pojkar och flickor. Endast kommunala skolor ingår i SALSA på kommunnivå. 3 Denna definition skiljer sig från Skolverkets definition av betygspoäng där endast G, VG och MVG räknas. 4 http://salsa.artisan.se/ 10
Regionfakta består av tolv kommuner med skiftande storlek och invånarantal, vilket avspeglar sig i elevunderlag och antal skolor. Se Tabell 1 och Diagram 1. Tabell 1. Grundskolor (årskurs 1-9) i läsåret 2011/2012. Kom. = kommunal huvudman, fri. = fristående huvudman, helt.tj. = antal anställda omräknat till heltidstjänster. Antal grundskolor Antal elever årskurs 1-9 Lärare (helt.tj.) (kom. o. fri.) Kom. Fri. Kom. Fri. Askersund 7 0 954 0 88,4 4,5 Degerfors 6 0 872 0 78,3 3,0 Hallsberg 8 0 1 431 0 126,5 8,0 Hällefors 4 0 581 0 61,2 1,5 Karlskoga 11 2 2 672 64 233,6 12,3 Kumla 14 0 2 270 0 172,5 11,0 Laxå 5 0 477 0 48,0 1,8 Lekeberg 5 0 652 0 51,2 3,2 Lindesberg 13 2 2 057 118 200,2 13,5 Ljusnarsberg 2 0 344 0 33,7 2,0 Nora 6 1 969 65 93,8 6,6 Örebro 48 13 10 626 2 549 1 091,3 73,1 129 18 23 905 2 796 2 278,5 140,4 Skolled./ rektorer (helt.tj.) (kom. o. fri.) Diagram 1. Elevfördelning i grundskolan läsåret 2011/2012 i. Antal elever i kommunala och fristående grundskolor (årskurs 1-9) i respektive kommun. Askersund; 954 Degerfors; 872 Hallsberg; 1 431 Hällefors; 581 Örebro; 13 175 Karlskoga; 2 736 Kumla; 2 270 Laxå; 477 Lekeberg; 652 Lindesberg; 2 175 Nora; 1 034 Ljusnarsberg; 344 11
Kommentarer Årskurs 3 och 5 Av de sammanlagt 82 delproven 5 som finns inom ramen för nationella prov för årskurs 3 och 5 under åren hade bättre resultat än riket i tre av dem (samtliga avser delprov i svenska som andraspråk i årskurs 3). Se Diagram 2, 3 och 4. Då den regionala skolstödsgruppen avser att arbeta utifrån en positiv ansats föranleder det en närmare undersökning av de nationella provresultaten för årskurs 3 och 5 i syfte att hitta de enskilda skolor och klasser i länet som avviker positivt i förhållande till läns- och riksnivån. Ytterligare statistiska analyser behöver då göras för att beakta bakgrundsfaktorer som kön, föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund (SALSA). Årskurs 9 Under den senaste tioårsperioden (2002-2011) har det genomsnittliga meritvärdet i Örebro län varit omkring tio poäng lägre jämfört med riket (Diagram 5). Måluppfyllelsen i årskurs 9 har på samma sätt varit omkring tre procentenheter lägre (Diagram 11). Både det genomsnittliga meritvärdet och måluppfyllelsen har ökat i den senaste tioårsperioden men eftersom en liknande ökning har skett även i övriga riket har klyftan inte minskat utan snarare ökat något. Andelen elever med gymnasiebehörighet är lägre i Örebro län jämfört med hela riket. Andelen har sjunkit på såväl nationell som regional nivå under de tio senaste åren (Diagram 8). Med avseende på gymnasiebehörighet har gapet till riket ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Det är viktigt att notera att Skolverket har gjort en samlad bedömning om att det har förekommit betygsinflation sedan det målrelaterade betygsystemet infördes i slutet av 1990- talet 6. Det är alltså inte säkert att till exempel den ovan beskrivna utvecklingen av genomsnittligt meritvärde speglar kunskapsutvecklingen. I jämförelse med Sveriges övriga län har lägst genomsnittligt meritvärde (Tabell 3), lägst andel elever behöriga till gymnasiet (Tabell 5) och näst lägst andel elever med godkänt betyg i alla ämnen (Tabell 7). Dock är det noterbart att länets kommuner Laxå och Nora har något högre måluppfyllelse respektive andel elever med gymnasiebehörighet jämfört med riket (Tabell 4 och 6). Stockholms län har ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde jämfört med övriga län, och drar därmed upp riksgenomsnittet. Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands och Västmanlands län är de fem län som kan sägas likna mest med avseende på elevsammansättningen 7 i årskurs nio åren. Jämförs med dessa län istället för med hela riket, ligger fortfarande sist i länstabellen, men inte 5 De nationella proven i årskurs 3 och 5 saknar sammanfattande provbetyg. 6 Skolverket (2012), Betygsinflation - betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen, Dnr 2012:387, s. 9. 7 Andel elever vars föräldrar har högst förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning, andel elever med utländsk bakgrund födda i Sverige respektive utomlands och andel pojkar respektive flickor. 12
lika långt efter som vid en jämförelse med riket (Tabell 3). Detta gäller även med avseende på gymnasiebehörighet (Tabell 5). Avvikelsen mot jämförbara län framstår dock inte som lika stor vid en jämförelse utifrån måluppfyllelse (Tabell 7). I Diagram 6 framkommer att för länets samtliga kommuner finns en förbättringspotential om man ser till kommunens faktiska genomsnittliga meritvärde i förhållande till kommunens SALSA-värde. Skiftas fokus istället till måluppfyllelse blir bilden annorlunda (Diagram 12) och vissa av kommunerna i länet, i första hand Laxå och Nora, kan sägas ha en hög måluppfyllelse men samtidigt ett lågt genomsnittligt meritvärde. Utifrån de olika utfall som de sammanfattande resultatmåtten (genomsnittligt meritvärde, gymnasiebehörighet och måluppfyllelse) ger, behöver vi i det fortsatta skolstödsarbetet vara uppmärksamma på att det spelar roll hur man mäter betygsresultat och hur olika åtgärder eventuellt skulle kunna premiera vissa resultatmått framför andra. Behörighet till gymnasiet För 2011, då de nya behörighetskraven trädde i kraft, har Skolverket ingen officiell statistik över anledningarna (vilka behörighetsvillkor som inte är uppfyllda) till att elever inte är behöriga till gymnasiet. För 2010 och tidigare, då det krävdes minst godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk, fanns det sju olika sätt 8 att vara obehörig på. Enligt Skolverkets statistik åren 2002-2010 var den vanligaste orsaken, såväl i Örebro län som hela riket, avsaknad av betyg i alla tre ämnen, följt av avsaknad av betyg i endast matematik. Till exempel så var 15,6 procent av eleverna i obehöriga 2010. Av dessa var 35 procent obehöriga på grund av avsaknad av betyg i alla tre ämnena och 26 procent var obehöriga på grund av avsaknad av betyg i endast matematik. Matematik intog alltså en särställning bland de tre behörighetsgivande ämnena och troligtvis fortsätter matematik att vara av strategisk betydelse även med de nya behörighetsreglerna. Enskilda ämnen Måluppfyllelsen är i lägre i förhållande till riket i alla ämnen utom modersmål och moderna språk. Allra lägst i förhållande till riket är måluppfyllelsen i svenska som andraspråk, matematik och NO-ämnena (Diagram 15). Studeras ämnena utifrån genomsnittligt betygspoäng blir situationen i stora drag liknande (Diagram 16). Nationella prov I likhet med slutbetygen indikerar de nationella proven i engelska (Diagram 24 och 25), matematik (Diagram 33 och 34) och svenska (Diagram 64 och 65) att måluppfyllelse och medelbetyg är lägre i dessa ämnen jämfört med riket. I dessa tre ämnen är det vanligare med högre slutbetyg jämfört med provbetyg än lägre slutbetyg jämfört med provbetyg. Detta ger upphov till systematiska skillnader mellan provbetyg och slutbetyg (Diagram 26, 35 och 66). I matematikämnet finns dessutom en tydlig utveckling mot allt större avvikelse mellan provbetyg och slutbetyg. Det är viktigt att komma ihåg att statistik över skillnader mellan provbetyg och slutbetyg kan bli missvisande om många elever enligt provet inte når målen eller många elever får MVG på provet eftersom dessa elever omöjligt kan få ett lägre 8 Avsaknad av betyg i engelska, matematik, svenska, engelska+matematik, engelska+svenska, matematik+svenska respektive engelska+matematik+svenska. 13
respektive högre slutbetyg. I det här fallet är Skolverkets allmänt tillgängliga statistik inte tillräckligt detaljerad för närmare undersökning av detta på regionnivå. Enligt Skolverkets analys på nationell nivå blir nettoavvikelsen mellan provbetyg och slutbetyg mindre om endast elever med G och VG på provet tas med 9. Värt att notera angående de nationella proven är att Skolverket 10 gör bedömningen att nationella prov inte bör användas som indikator för kunskapsutveckling över tid eftersom svårighetsgraden på proven kan variera. Skolstödsgruppen gör ändå bedömningen att proven ger viss information om kunskapsutvecklingen i regionen eftersom jämförelser med hela riket kan göras. Måluppfyllelsen i matematik har sjunkit kraftig i årskurs 9 och är nu på en låg nivå i förhållande till engelska och framförallt svenska (Diagram 15). De nationella proven i årskurs 3 och 5 ger en något annorlunda bild av matematikämnet på så sätt att måluppfyllelsen inte sticker ut på samma sätt som i årskurs 9 utan tycks vara mer i nivå med svenska och engelska. Kön Oavsett vilket av de tre sammanfattande resultatmåtten (genomsnittligt meritvärde, gymnasiebehörighet och måluppfyllelse) som väljs så presterar flickorna bättre än pojkarna (Diagram 5, 8 och 11). I enskilda skolämnen presterar flickorna bättre än pojkarna i samtliga skolämnen, med undantag för idrott och hälsa, oavsett om måluppfyllelse eller genomsnittligt betygspoäng jämförs ( Diagram 17 och 18). I framförallt svenska och engelska, men till viss del även matematik, har det tidvis varit stora skillnader mellan pojkar och flickor med avseende på hur vanligt det är med systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provbetyg på nationella prov (Diagram 26, 35 och 66). Föräldrarnas utbildningsnivå Elever i vars föräldrar har eftergymnasial utbildning presterar i nivå med riket sett till måluppfyllelse. Den låga måluppfyllelsen i jämfört med riket skulle därmed kunna förklaras med att gruppen elever vars föräldrar har högst förgymnasial eller gymnasial utbildning har lägre måluppfyllelse jämfört med motsvarande grupp i riket (Diagram 13). Situationen är likartad även med avseende på andelen elever med gymnasiebehörighet (Diagram 9) men däremot inte när det gäller genomsnittligt meritvärde (Diagram 7) där även elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning ligger under riket. Oavsett vilken av de tre indikatorerna (genomsnittligt meritvärde, gymnasiebehörighet och måluppfyllelse) som studeras blir slutsatsen att klyftorna mellan olika elevgrupper har ökat de senaste åren på så sätt att elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning har halkat efter. Denna utveckling finns också på riksnivå även om den är tydligare i. 9 Skolverket (2012), Avvikelser mellan provresultat och betyg, Dnr 75-2012:311, s. 21. 10 Skolverket (2012), Betygsinflation - betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen, Dnr 2012:387, s. 6. 14
Elever med utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund har generellt sett lägre måluppfyllelse och en lägre andel är behöriga till gymnasiet i jämförelse med elever med svensk bakgrund (Diagram 10 och 14). Måluppfyllelsen och andelen behöriga till gymnasiet har sjunkit kraftigt de senaste åren hos gruppen elever födda utomlands. Denna utveckling finns också på riksnivå även om den är tydligare i. I detta sammanhang är det viktigt att notera att det generellt sett finns samband mellan utländsk bakgrund och föräldrars högsta utbildningsnivå: Skolverkets statistik över betygen i årskurs nio våren 2010 visar att ungefär en fjärdedel av de elever som har invandrat år 2001 eller senare, det vill säga under sin skoltid, har föräldrar som har högst grundskoleutbildning, att jämföra med knappt tre procent av eleverna med svensk bakgrund. 11 11 Skolverket (2011), Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 2, Rapport 364, s. 40. 15
För fortsatt analys Utifrån rapportens sammanställningar och analyser beskriver den regionala skolstödsgruppen nedan om några prioriterade områden som man tänker arbeta vidare med. Bedömning av kunskaper För all analys gällande kunskapsresultat är det viktigt att utdata är såväl korrekt som relevant. Skillnader i kunskapsresultat mellan regioner, kommuner och skolor kan både vara en fråga om skillnader i bedömning som verkliga kunskapsskillnader. Hur rimligt är det att anta att bedömningsskillnader är mindre i ämnen där det finns nationella prov som kan kalibrera bedömningen? Vad är det då som händer med matematikämnet? Varför är det så stor och dessutom ökande skillnad mellan nationella provbetyg och slutbetyg i matematik (Diagram 35)? En naturlig förklaring kan vara att statistiken i sig är missvisande då många elever enligt provet ej når målen och därför inte kan få lägre slutbetyg jämfört med provbetyg. Andra tänkbara förklaringar är att eleverna underpresterar på proven, provens utformning och innehåll, felaktig betygsättning, att man tänjer på betygsgränserna för att enskilda individer inte ska bli obehöriga till gymnasiet på grund av ej godkänt i matematik. I ljuset av skillnaden mellan provbetyg och slutbetyg i årskurs 9, hur ska delprovsresultaten i matematik och svenska för årskurs 3 och 5 förstås? Här behöver den regionala skolstödsgruppen få en bättre nulägesanalys när det gäller bedömningsfrågan. Det behöver ske i nära dialog med länets skolor, statliga skolmyndigheter och forskning kring bedömning. Hur arbetar kommuner/skolor i Örebroregionen för att säkerställa att lärares bedömningar i så hög utsträckning som möjligt åskådliggör verkliga kunskapsskillnader? Det handlar exempelvis om hur bedömningarna av elevers kunskapsresultat i sig går till, uttolkningar av kursplanernas kunskapskrav och vilken tyngd olika bedömningsunderlag, som nationella prov, får vid fastställande av skriftliga omdömen och betyg. Fördjupade analyser utifrån bakgrundsfaktorer Kan avvikelserna i kunskapsresultat mellan de tre elevgrupperna: föräldrar med högst förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning, förklaras med att de har en annan sammansättning i jämfört med riket? Beror dessa avvikelser på att utbildningen inte är anpassad i tillräckligt stor utsträckning efter olika elevers förutsättningar och behov? Utifrån aktuell skolforskning drar Skolverket slutsatsen att individualisering av undervisningen, i betydelsen individuellt och eget arbete, förskjuter ansvar från lärare och skola till elev och hem vilket får till följd att föräldrarnas utbildning får större betydelse för enskilda elevers studieresultat. 12 Rapportens resultat utifrån föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund påvisar att det krävs fortsatta analyser för hur skolan på bästa sätt i Örebroregionen ska kunna uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag i högre utsträckning än vad som sker idag. Även inom detta område behöver vi identifiera och dra nytta av de goda 12 Skolverket (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, s. 33 16
arbeten som finns inom och utanför regionens gränser kring nyss nämnda utvecklingsområde. Fördjupade analyser på verksamhetsnivå Denna rapport presenterar en regional bild av kunskapsresultaten för årskurs 3, 5 och 9, men lämnar inte några svar på vad de olika utfallen beror på eller vad som konkret behöver göras för att kunskapsresultaten ska bli bättre. Fördjupade analyser behöver göras utifrån varje skolämne, mellan olika ämnen och utifrån olika tematiker. Rapporten genererar frågor som: Varför är inte bild lika drabbat av låg måluppfyllelse som matematik i årskurs 9 (Diagram 15)? Hur ser spridningen ut i betyg på skol- och klassnivå? Vilka hinder eller möjligheter innebär olika spridningar i betyg/kunskapsresultat för val av insatser? Kan vi utifrån fortsatta analyser av delprovsresultaten på de nationella proven för årskurs 3 och 5 redan här urskilja några mönster i vad det är för förmågor/moment som är extra angelägna att utveckla för regionen som helhet? Vad händer med skillnader i kunskapsresultat årskurs 3 och 5 om man också tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund? Fördjupade utdataanalyser behöver också göras på kommun- och skolnivå i syfte att identifiera de skolor/klasser som a) avviker positivt från regionens genomsnittsresultat, b) har kunskapsresultat som är högre i förhållande till deras förutsättningar, c) över tid avsevärt förbättrar sina kunskapsresultat. Kunskapsresultatens betydelse för skolutvecklingsarbete I denna rapport har vi medvetet valt att använda olika resultatindikatorer/-mått (måluppfyllelse, genomsnittligt meritvärde, gymnasiebehörighet, betygspoäng med mera) för att ge en så rättvisande bild som möjligt av kunskapsläget i regionen. Att låsa fast sig vid endast ett mått kan ge en missvisande och vilseledande bild. Idag när skolan är ett politiskt prioriterat område blir sammanställningar av kunskapsresultat troligtvis en allt viktigare del i kommunens arbete med att försöka förstå och förbättra skola och utbildning. Kunskapsresultat blir också viktiga för att legitimera och rättfärdiga skolverksamhet. För enskilda elever blir bra slutbetyg extra viktiga om man söker ett gymnasieprogram där konkurrensen om platserna är stor. Utifrån rapportens resultat: Är det så att vissa kommuner (medvetet eller omedvetet) satsar mer på att alla elever ska nå godkänt-nivån och mindre på att elever som redan nått godkäntnivån ska nå de högre betygen? Kan det tänkas att låga eller höga intagningskrav till gymnasiet påverkar kunskapsresultaten i årskurs 9? Kan det uppstå motsättningar mellan ett förbättringsarbete för höga genomsnittliga resultat och ett förbättringsarbete för att alla elever ska nå den lägsta kunskapsnivån? Hur används och tolkas resultatstatistiken i kommunernas och skolornas utvecklingsarbete? 17
Årskurs 3 Nationella prov Diagram 2. Andel elever i som 2010 klarat kravnivån på respektive delprov, avvikelse i procentenheter från riket. Positiv avvikelse innebär en högre andel i jämfört med riket. Matematik: Skriftliga räknemetoder Matematik: Räkna i huvudet Matematik: Tid och geometri Matematik: Likheter, tallinjen och talföljder Matematik: Uppdelning av tal och helheter Matematik: Area och volym Matematik: Statistik, gruppuppgift Svenska: Muntlig uppgift Svenska: Läsning skönlitterär text Svenska: Läsning faktatext Svenska: Elevens högläsning Svenska: Skrivuppgift: berättande text Svenska: Skrivuppgift: stavning och interpunktion Svenska: Skrivuppgift: läsbarhet Svenska: Skrivuppgift: beskrivande text SvA: Muntlig uppgift SvA: Läsning skönlitterär text SvA: Läsning faktatext SvA: Elevens högläsning SvA: Skrivuppgift: berättande text SvA: Skrivuppgift: stavning och interpunktion SvA: Skrivuppgift: läsbarhet SvA: Skrivuppgift: beskrivande text 10 8 6 4 2 0 2 18
Diagram 3. Andel elever i som 2011 klarat kravnivån på respektive delprov, avvikelse i procentenheter från riket. Positiv avvikelse innebär en högre andel i jämfört med riket. Matematik: Mönster och linjal Matematik: Massa och tid Matematik: Taluppfattning Matematik: Räkna i huvudet Matematik: Matematiska problem Matematik: Skriftliga räknemetoder Matematik: Kommunikation och begrepp Svenska: Muntlig uppgift Svenska: Läsning skönlitterär text Svenska: Läsning faktatext Svenska: Elevens högläsning Svenska: Skrivuppgift: berättande text Svenska: Skrivuppgift: stavning och interpunktion Svenska: Skrivuppgift: läsbarhet Svenska: Skrivuppgift: beskrivande text SvA: Muntlig uppgift SvA: Läsning skönlitterär text SvA: Läsning faktatext SvA: Elevens högläsning SvA: Skrivuppgift: berättande text SvA: Skrivuppgift: stavning och interpunktion SvA: Skrivuppgift: läsbarhet SvA: Skrivuppgift: beskrivande text 10 8 6 4 2 0 2 19
Årskurs 5 Nationella prov Resultat på nationella prov i årskurs 5 finns insamlade för 2009 och 2010. 2011 genomfördes inga prov i årskurs 5 eftersom dessa elever istället ska genomföra nationella prov i årskurs 6. Diagram 4. Andel elever i som klarat kravnivån på respektive delprov, avvikelse i procentenheter från riket. Positiv avvikelse innebär en högre andel i jämfört med riket. Engelska: Samtala/tala Engelska: Lyssna/förstå (skriva) Engelska: Läsa/förstå (skriva) Engelska: Skriva Matematik: Miniräknare, räknesätten Matematik: Längd, area, skala Matematik: Tid, statistik Matematik: Räknemetoder Svenska: Läsa, förstå litterär text Svenska: Läsa, förstå sakprosa 2009 2010 Svenska: Skrivuppgift, berättande Svenska: Skrivuppgift, förklarande Svenska: Läsa, samtala Svenska som andraspråk: Läsa, förstå litterär text Svenska som andraspråk: Läsa, förstå sakprosa Svenska som andraspråk: Skrivuppgift, berättande Svenska som andraspråk: Skrivuppgift, förklarande Svenska som andraspråk: Läsa, samtala 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 20
Årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde. 225 Genomsnittligt meritvärde (treårigt glidande medelvärde) 220 215 210 205 200 195 190 185 flickor pojkar 180 Tabell 2. Genomsnittligt meritvärde. Genomsnittligt meritvärde Antal elever (fristående huvudmän) 227,3 896 209,6 340 756 Karlskoga 202,2 1 042 Kumla 200,6 817 Lekeberg 199,7 244 198,9 10 424 Örebro 198,9 4 015 Askersund 195,6 383 Hällefors 195,5 274 Nora 195,0 431 Hallsberg 191,7 604 Ljusnarsberg 191,4 176 Laxå 190,2 213 Lindesberg 188,6 950 Degerfors 177,0 379 21
Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde, genomsnittlig avvikelse från modellberäknat värde enligt SALSA åren. En positiv avvikelse innebär att kommunens faktiska genomsnittliga meritvärde är högre än det statistiskt beräknade modellvärdet. Kumla Karlskoga Lekeberg Hällefors Askersund Hallsberg Örebro Ljusnarsberg Laxå Nora Lindesberg Degerfors 25 20 15 10 5 0 5 Diagram 7. Genomsnittligt meritvärde, uppdelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Notera att endast mellan 6-8 procent av eleverna tillhör kategorin förgymnasial utbildning och att för mellan 1-3 procent av eleverna i saknas uppgift om föräldrarnas utbildning. 240 Genomsnittligt meritvärde (treårigt glidande medelvärde) 230 220 210 200 190 180 170 160 150 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 140 22
Tabell 3. Genomsnittligt meritvärde i Sveriges län. De fem län som kan sägas likna mest är kursiverade, se sidan 12. Genomsnittligt meritvärde Stockholm 220,5 Norrbotten 211,5 Halland 210,9 Västerbotten 210,6 209,6 Uppsala 209,5 Skåne 209,0 Västra Götaland 208,9 Värmland 207,5 Västmanland 207,4 Jämtland 207,4 Gotland 207,1 Östergötland 205,3 Jönköping 205,3 Kronoberg 204,3 Dalarna 203,8 Kalmar 203,0 Södermanland 202,3 Blekinge 202,0 Gävleborg 201,3 Västernorrland 199,1 Örebro 198,9 23
Behörighet till gymnasiet 13 Diagram 8. Andel elever behöriga till gymnasiet. 92 91 % (treårigt glidande medelvärde) 90 89 88 87 86 85 84 83 flickor pojkar 82 Tabell 4. Andel elever behöriga till gymnasiet. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet Antal elever (fristående huvudmän) 95,4 896 Laxå 91,6 213 Nora 88,9 431 88,3 340 756 Lekeberg 87,3 244 Askersund 86,4 383 Ljusnarsberg 86,4 176 Karlskoga 85,8 1 042 Kumla 85,8 817 83,5 10 424 Hällefors 82,9 274 Örebro 80,9 4 015 Lindesberg 79,7 950 Degerfors 77,9 379 Hallsberg 76,7 604 13 Med gymnasiebehörighet avses behörighet till något nationellt eller specialutformat gymnasieprogram. Notera att behörighetskraven skärptes 2011 vilket gör att 2011 egentligen inte är jämförbart med tidigare år. 24
Diagram 9. Andel elever behöriga till gymnasiet, uppdelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Notera att endast mellan 6-8 procent av eleverna tillhör kategorin förgymnasial utbildning och att för mellan 1-3 procent av eleverna i saknas uppgift om föräldrarnas utbildning. 100 95 % (treårigt glidande medelvärde) 90 85 80 75 70 65 60 55 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 50 Diagram 10. Andel elever behöriga till gymnasiet, uppdelat efter svensk och utländsk bakgrund. 100 95 % (treårigt glidande medelvärde) 90 85 80 75 70 65 60 55 svensk bakgrund utl. bakgrund, födda i Sverige utl. bakgrund, födda utomlands svensk bakgrund utl. bakgrund, födda i Sverige utl. bakgrund, födda utomlands 50 25
Tabell 5. Andel elever behöriga till gymnasiet i Sveriges län. De fem län som kan sägas likna Örebro län mest är kursiverade, se sidan 12. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet Halland 91,2 Västerbotten 91,0 Norrbotten 90,2 Värmland 89,4 Stockholm 89,3 Uppsala 89,0 Gotland 88,9 Kalmar 88,8 Västra Götaland 88,4 88,3 Kronoberg 88,2 Jämtland 88,1 Dalarna 88,0 Östergötland 87,6 Västmanland 87,6 Jönköping 87,6 Blekinge 87,5 Skåne 87,0 Gävleborg 86,5 Västernorrland 86,0 Södermanland 85,6 Örebro 83,5 26
Måluppfyllelse Diagram 11. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen. 82 80 % (treårigt glidande medelvärde) 78 76 74 72 70 flickor pojkar 68 66 Tabell 6. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Antal elever (fristående huvudmän) 85,5 896 Laxå 81,2 213 Nora 79,8 431 77,0 340 756 Karlskoga 76,6 1 042 Ljusnarsberg 75,0 176 Kumla 74,6 817 Hällefors 73,7 274 73,1 10 424 Askersund 72,3 383 Lekeberg 71,7 244 Örebro 71,6 4 015 Lindesberg 70,7 950 Hallsberg 62,2 604 Degerfors 60,9 379 27
Diagram 12. Andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittlig avvikelse från modellberäknat värde enligt SALSA åren. En positiv avvikelse innebär att kommunens faktiska måluppfyllelse är högre än det statistiskt beräknade modellvärdet. Laxå Nora Ljusnarsberg Kumla Hällefors Karlskoga Örebro Askersund Lindesberg Lekeberg Hallsberg Degerfors 15 10 5 0 5 10 28
Diagram 13. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, uppdelat efter föräldrarnas högsta utbildning. Notera att endast mellan 6-8 procent av eleverna tillhör kategorin förgymnasial utbildning och att för mellan 1-3 procent av eleverna i saknas uppgift om föräldrarnas utbildning. 90 % (treårigt glidande medelvärde) 80 70 60 50 40 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 30 Diagram 14. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, uppdelat efter svensk och utländsk bakgrund. 90 85 % (treårigt glidande medelvärde) 80 75 70 65 60 55 50 45 svensk bakgrund utl. bakgrund, födda i Sverige utl. bakgrund, födda utomlands svensk bakgrund utl. bakgrund, födda i Sverige utl. bakgrund, födda utomlands 40 29
Tabell 7. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i Sveriges län. De fem län som kan sägas likna mest är kursiverade, se sidan 12. Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Halland 81,6 Norrbotten 81,2 Västerbotten 80,7 Värmland 79,9 Gotland 79,3 Kalmar 78,4 Dalarna 78,2 Jämtland 78,1 Stockholm 78,0 Västra Götaland 77,3 77,0 Jönköping 76,5 Uppsala 76,3 Kronoberg 76,3 Östergötland 76,2 Blekinge 75,0 Skåne 75,0 Gävleborg 74,6 Västmanland 74,4 Södermanland 73,3 Örebro 73,1 Västernorrland 73,1 30
Betyg i enskilda ämnen Diagram 15. Måluppfyllelse i, avvikelse från riket i procentenheter. Positiv avvikelse innebär högre måluppfyllelse i jämfört med riket. 10 8 6 4 2 0 2 Modersmål Moderna språk, språkval Bild NO (blockbetyg) Hem och konsumentkunskap Teknik Musik Geografi Svenska Historia Slöjd Samhällskunskap Religion SO (blockbetyg) Idrott och hälsa Engelska Fysik Kemi Biologi Matematik Svenska som andraspråk Diagram 16. Genomsnittligt betygspoäng i, avvikelse från riket. Positiv avvikelse innebär högre genomsnittlig betygspoäng i jämfört med riket. 2 1,5 1 0,5 0 0,5 NO (blockbetyg) Moderna språk, språkval Modersmål SO (blockbetyg) Bild Musik Slöjd Svenska Teknik Geografi Samhällskunskap Hem och konsumentkunskap Historia Religion Engelska Matematik Idrott och hälsa Kemi Fysik Biologi Svenska som andraspråk 31
Diagram 17. Andel elever som nått målen i, avvikelse mellan pojkar och flickor i procentenheter. Positiv avvikelse innebär högre måluppfyllelse hos pojkar. 12 10 8 6 4 2 0 2 Idrott och hälsa Matematik Engelska Historia NO (blockbetyg) Teknik Musik Slöjd Modersmål SO (blockbetyg) Bild Hem och konsumentkunskap Fysik Moderna språk, språkval Svenska Samhällskunskap Geografi Kemi Religion Biologi Svenska som andraspråk Diagram 18. Genomsnittlig betygspoäng i, avvikelse mellan pojkar och flickor. Positiv avvikelse innebär högre genomsnittlig betygspoäng hos pojkar. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0,5 Idrott och hälsa Matematik Engelska Teknik Fysik Historia Kemi Modersmål Musik SO Svenska som andraspråk NO Samhällskunskap Slöjd Geografi Biologi Moderna språk, språkval Religion Svenska Hem och konsumentkunskap Bild 32
Diagram 19. Betygsfördelning i och hela riket. Bild (Ö. län) 4,1 41,1 37,9 16,9 Bild (riket) 3,6 37,5 39,0 20,0 Engelska (Ö. län) 8,6 38,8 35,6 17,0 Engelska (riket) 6,1 34,8 38,4 20,7 Hem och konsumentkunskap (Ö. län) 5,1 40,3 37,9 16,6 Hem och konsumentkunskap (riket) 4,5 34,2 38,8 22,5 Idrott och hälsa (Ö. län) 9,6 34,8 33,8 21,8 Idrott och hälsa (riket) 7,2 29,9 37,3 25,6 Matematik (Ö. län) 11,5 52,0 25,6 10,8 Matematik (riket) 7,9 50,3 28,0 13,8 Moderna språk, språkval (Ö. län) 4,6 41,1 36,0 18,3 Moderna språk, språkval (riket) 5,2 37,4 34,7 22,7 Modersmål (Ö. län) 1,6 24,4 35,7 38,3 Modersmål (riket) 3,1 19,4 32,4 45,1 Musik (Ö. län) 5,9 42,0 34,8 17,3 Musik (riket) 4,8 38,3 36,9 20,0 NO (Ö. län) 9,5 39,3 35,9 15,3 NO (riket) 8,9 42,9 32,3 15,9 Biologi (Ö. län) 11,2 47,9 29,2 11,7 Biologi (riket) 8,3 43,0 32,6 16,1 Fysik (Ö. län) 12,6 49,3 28,1 10,0 Fysik (riket) 9,9 44,9 31,3 13,9 Kemi (Ö. län) 13,2 51,2 26,4 9,2 Kemi (riket) 10,4 47,2 29,6 12,8 Slöjd (Ö. län) 4,8 37,3 41,3 16,6 Slöjd (riket) 3,4 34,6 42,0 20,0 SO (Ö. län) 8,0 36,7 38,1 17,2 SO (riket) 6,2 38,1 35,3 20,5 Geografi (Ö. län) 8,5 47,1 33,0 11,5 Geografi (riket) 7,4 42,9 34,2 15,6 Historia (Ö. län) 8,5 44,7 33,8 13,0 Historia (riket) 7,3 39,9 34,5 18,4 Religion (Ö. län) 8,6 45,9 32,8 12,7 Religion (riket) 6,8 41,2 34,7 17,4 Samhällskunskap (Ö. län) 8,8 46,8 32,1 12,3 Samhällskunskap (riket) 7,2 42,5 33,8 16,5 Svenska (Ö. län) 4,4 44,6 38,5 12,6 Svenska (riket) 3,2 41,2 39,4 16,3 Svenska som andraspråk (Ö. län) 35,5 49,2 13,0 2,3 Svenska som andraspråk (riket) 26,0 46,4 22,9 4,8 Teknik (Ö. län) 7,1 46,3 36,6 10,0 Teknik (riket) 6,1 41,9 38,3 13,7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ej uppnått målen G VG MVG 33
Bild Diagram 20. Andel elever som nått målen i bild. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 82 flickor pojkar 80 Tabell 8. Andel elever som nått målen i bild. Andel (%) elever som nått målen i bild Antal elever (fristående huvudmän) 99,3 836 Laxå 98,6 213 Hällefors 97,7 262 Askersund 97,4 382 Karlskoga 97,2 1 021 Ljusnarsberg 97,1 174 96,4 334 636 Lekeberg 96,3 242 95,9 10 161 Örebro 95,8 3 920 Kumla 95,3 797 Lindesberg 94,9 923 Nora 94,1 424 Hallsberg 93,3 599 Degerfors 91,6 368 34
Diagram 21. Genomsnittlig betygspoäng i bild. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 9. Genomsnittlig betygspoäng i bild. Genomsnittlig betygspoäng i bild Antal elever (fristående huvudmän) 14,6 836 Hällefors 14,1 262 13,6 334 636 Karlskoga 13,6 1 021 Lindesberg 13,5 923 Örebro 13,2 3 920 13,2 10 161 Kumla 13,1 797 Lekeberg 12,8 242 Askersund 12,8 382 Ljusnarsberg 12,5 174 Laxå 12,4 213 Nora 12,1 424 Hallsberg 12,0 599 Degerfors 11,9 368 35
Engelska Diagram 22. Andel elever som nått målen i engelska. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 10. Andel elever som nått målen i engelska. Andel (%) elever som nått målen i engelska Antal elever (fristående huvudmän) 99,2 837 Laxå 97,2 213 Lekeberg 94,2 242 93,9 335 288 Kumla 93,6 799 Nora 93,4 425 Ljusnarsberg 93,1 174 Askersund 92,9 382 Hällefors 92,4 262 Degerfors 92,1 368 Karlskoga 91,9 1 022 91,4 10 187 Lindesberg 89,5 927 Örebro 89,4 3 935 Hallsberg 86,2 601 36
Diagram 23. Genomsnittlig betygspoäng i engelska. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 11. Genomsnittlig betygspoäng i engelska. Genomsnittlig betygspoäng i engelska Antal elever (fristående huvudmän) 15,4 837 13,4 335 288 Kumla 13,1 799 Lekeberg 12,8 242 12,6 10 187 Karlskoga 12,6 1 022 Nora 12,5 425 Örebro 12,5 3 935 Hällefors 12,4 262 Ljusnarsberg 12,3 174 Laxå 12,1 213 Hallsberg 11,8 601 Lindesberg 11,8 927 Degerfors 11,7 368 Askersund 11,7 382 37
Diagram 24. Andel elever som nått målen i engelska enligt nationella prov. 100 95 % (treårigt glidande medelvärde) 90 85 80 flickor pojkar 75 70 Diagram 25. Genomsnittlig betygspoäng i engelska enligt nationella prov. 15 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 14 13 12 11 10 9 flickor pojkar 8 38
Diagram 26. Andel (%) elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg i engelska minus andel (%) elever med lägre slutbetyg jämfört med provbetyg i engelska. Diagrammet indikerar alltså om det är vanligare med högre än lägre (eller tvärtom) slutbetyg i förhållande till provbetyg. Ej uppnått målen räknas som ett betyg. 35 Procentenheter (treårigt glidande medelvärde) 30 25 20 15 10 5 0 5 flickor pojkar 39
Hem- och konsumentkunskap Diagram 27. Andel elever som nått målen i hem- och konsumentkunskap (tidigare hemkunskap). 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 12. Andel elever som nått målen i hem- och konsumentkunskap (tidigare hemkunskap). Andel (%) elever som nått målen i hkk Antal elever (fristående huvudmän) 98,6 837 Laxå 98,1 213 Lekeberg 97,5 242 Karlskoga 96,1 1 022 Ljusnarsberg 96,0 174 95,5 335 097 Örebro 95,0 3 935 Askersund 95,0 382 94,9 10 187 Nora 94,1 425 Lindesberg 93,7 927 Kumla 93,5 799 Hällefors 93,1 262 Degerfors 92,6 368 Hallsberg 89,5 601 40
Diagram 28. Genomsnittlig betygspoäng i hem- och konsumentkunskap (tidigare hemkunskap). 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 13. Genomsnittlig betygspoäng i hem- och konsumentkunskap (tidigare hemkunskap). Genomsnittlig betygspoäng i hkk Antal elever (fristående huvudmän) 14,6 837 13,7 335 097 Ljusnarsberg 13,7 174 Örebro 13,6 3 935 13,0 10 187 Karlskoga 13,0 1 022 Lekeberg 12,7 242 Nora 12,4 425 Lindesberg 12,4 927 Kumla 12,2 799 Askersund 12,2 382 Hallsberg 12,0 601 Laxå 11,9 213 Hällefors 11,5 262 Degerfors 11,2 368 41
Idrott och hälsa Diagram 29. Andel elever som nått målen i idrott och hälsa. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 14. Andel elever som nått målen i idrott och hälsa. Andel (%) elever som nått målen i idh Antal elever (fristående huvudmän) 95,8 837 Laxå 93,9 213 Hällefors 93,9 262 Karlskoga 93,6 1 022 92,8 335 288 Kumla 91,6 799 90,4 10 187 Nora 90,4 425 Askersund 90,3 382 Lindesberg 90,2 927 Lekeberg 90,1 242 Örebro 89,2 3 935 Ljusnarsberg 89,1 174 Hallsberg 85,9 601 Degerfors 83,7 368 42
Diagram 30. Genomsnittlig betygspoäng i idrott och hälsa. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 15. Genomsnittlig betygspoäng i idrott och hälsa. Genomsnittlig betygspoäng i idh Antal elever (fristående huvudmän) 13,7 837 13,7 335 288 Hällefors 13,6 262 Nora 13,3 425 Örebro 13,1 3 935 Lekeberg 12,9 242 12,9 10 187 Kumla 12,9 799 Karlskoga 12,8 1 022 Laxå 12,7 213 Ljusnarsberg 12,7 174 Lindesberg 12,5 927 Askersund 12,2 382 Hallsberg 12,0 601 Degerfors 11,7 368 43
Matematik Diagram 31. Andel elever som nått målen i matematik. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 16. Andel elever som nått målen i matematik. Andel (%) elever som nått målen i matematik Antal elever (fristående huvudmän) 96,3 837 Nora 92,9 425 92,1 335 288 Laxå 92,0 213 Ljusnarsberg 92,0 174 Kumla 90,9 799 Karlskoga 90,3 1 022 Lekeberg 90,1 242 Askersund 90,0 382 Hällefors 88,9 262 88,5 10 187 Lindesberg 86,8 927 Örebro 86,8 3 935 Degerfors 83,4 368 Hallsberg 80,9 601 44
Diagram 32. Genomsnittlig betygspoäng i matematik. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 17. Genomsnittlig betygspoäng i matematik. Genomsnittligt betygspoäng i matematik Antal elever 2009-2011 (fristående huvudmän) 13,2 837 12,0 335 288 Kumla 11,5 799 Lekeberg 11,4 242 Ljusnarsberg 11,3 174 Örebro 11,3 3 935 Karlskoga 11,2 1 022 11,2 10 187 Nora 11,1 425 Askersund 11,1 382 Hällefors 10,5 262 Lindesberg 10,5 927 Laxå 10,4 213 Degerfors 10,1 368 Hallsberg 10,0 601 45
Diagram 33. Andel elever som nått målen i matematik enligt nationella prov. 100 95 % (treårigt glidande medelvärde) 90 85 80 flickor pojkar 75 70 Diagram 34. Genomsnittlig betygspoäng i matematik enligt nationella prov. 15 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 14 13 12 11 10 9 flickor pojkar 8 46
Diagram 35. Andel (%) elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg i matematik minus andel (%) elever med lägre slutbetyg jämfört med provbetyg i matematik. Diagrammet indikerar alltså om det är vanligare med högre än lägre (eller tvärtom) slutbetyg i förhållande till provbetyg. Ej uppnått målen räknas som ett betyg. 35 Procentenheter (treårigt glidande medelvärde) 30 25 20 15 10 5 0 5 flickor pojkar 47
Moderna språk (språkval) Diagram 36. Andel elever som nått målen i moderna språk (språkval). 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 18. Andel elever som nått målen i moderna språk (språkval). Andel (%) elever som nått målen i moderna Antal språk (språkval) elever Laxå 97,7 172 Kumla 97,5 491 Nora 97,3 261 Lindesberg 96,8 474 Karlskoga 96,1 664 Örebro 96,1 2 346 Hällefors 95,5 199 95,4 6 237 (fristående huvudmän) 95,3 616 94,8 213 053 Ljusnarsberg 94,7 76 Askersund 93,6 235 Lekeberg 92,0 125 Hallsberg 89,7 409 Degerfors 87,0 169 48
Diagram 37. Genomsnittlig betygspoäng i moderna språk (språkval). 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 19. Genomsnittlig betygspoäng i moderna språk (språkval). Genomsnittlig betygspoäng i moderna språk (språkval) Antal elever Ljusnarsberg 14,5 76 (fristående huvudmän) 13,9 616 Kumla 13,6 491 13,5 213 053 Örebro 13,3 2 346 Lindesberg 13,3 474 Karlskoga 13,2 664 Laxå 13,2 172 13,2 6 237 Nora 13,0 261 Hällefors 12,5 199 Hallsberg 12,3 409 Lekeberg 12,1 125 Askersund 12,0 235 Degerfors 11,5 169 49
Modersmål Diagram 38. Andel elever som nått målen i modersmål. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 20. Andel elever som nått målen i modersmål. Andel (%) elever som nått målen i modersmål Antal elever Örebro 99,0 400 98,4 673 Hallsberg 97,6 42 96,9 24 658 (fristående huvudmän) 96,5 85 Karlskoga 94,8 58 50
Diagram 39. Genomsnittlig betygspoäng i modersmål. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 21. Genomsnittlig betygspoäng i modersmål. Genomsnittlig betygspoäng i modersmål Antal elever Hallsberg 16,7 42 15,8 24 658 Karlskoga 15,5 58 15,5 673 Örebro 15,3 400 (fristående huvudmän) 15,2 85 51
Musik Diagram 40. Andel elever som nått målen i musik. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 22. Andel elever som nått målen i musik. Andel (%) elever som nått målen i musik Antal elever Hällefors 98,9 262 (fristående huvudmän) 98,4 837 Lekeberg 98,0 242 Askersund 97,1 382 Karlskoga 96,7 1 022 Ljusnarsberg 96,6 174 95,2 335 288 Kumla 94,5 799 94,1 10 187 Nora 93,9 425 Hallsberg 93,5 601 Lindesberg 93,0 927 Örebro 92,7 3 935 Laxå 88,3 213 Degerfors 87,5 368 52
Diagram 41. Genomsnittlig betygspoäng i musik. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 23. Genomsnittlig betygspoäng i musik. Genomsnittlig betygspoäng i musik Antal elever (fristående huvudmän) 15,5 837 Lekeberg 14,5 242 Karlskoga 13,7 1 022 Hallsberg 13,7 601 Hällefors 13,5 262 13,4 335 288 Askersund 13,2 382 Kumla 13,0 799 12,9 10 187 Örebro 12,4 3 935 Lindesberg 12,4 927 Ljusnarsberg 12,0 174 Laxå 11,1 213 Nora 10,9 425 Degerfors 10,8 368 53
NO (blockbetyg) Diagram 42. Andel elever som nått målen i NO (blockbetyg). 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 24. Andel elever som nått målen i NO (blockbetyg). Andel (%) elever som nått målen i NO Antal elever (fristående huvudmän) 95,5 269 91,1 59 199 90,5 1 063 Örebro 89,9 701 54
Diagram 43. Genomsnittlig betygspoäng i NO (blockbetyg). 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 25. Genomsnittlig betygspoäng i NO (blockbetyg). Genomsnittlig betygspoäng i NO Antal elever (fristående huvudmän) 13,4 269 12,4 1 063 12,3 59 199 Örebro 12,3 701 55
Biologi Diagram 44. Andel elever som nått målen i biologi. 100 98 96 % (treårigt glidande medelvärde) 94 92 90 88 86 84 flickor pojkar 82 80 Tabell 26. Andel elever som nått målen i biologi. Andel (%) elever som nått målen i biologi Antal elever Ljusnarsberg 95,9 173 (fristående huvudmän) 95,4 568 91,7 276 089 Lekeberg 91,7 242 Nora 91,5 425 Laxå 91,1 213 Kumla 90,6 796 Karlskoga 90,1 1 020 Askersund 89,3 382 88,8 9 124 Örebro 87,9 3 234 Lindesberg 87,5 841 Hällefors 86,3 262 Hallsberg 83,5 600 Degerfors 82,9 368 56
Diagram 45. Genomsnittlig betygspoäng i biologi. 18 Genomsnittlig betygspoäng (treårigt glidande medelvärde) 17 16 15 14 13 12 11 flickor pojkar 10 Tabell 27. Genomsnittlig betygspoäng i biologi. Genomsnittligt betygspoäng i biologi 2009-2011 Antal elever (fristående huvudmän) 13,4 568 12,4 276 089 Lekeberg 12,1 242 Ljusnarsberg 12,1 173 Nora 12,1 425 Kumla 11,9 796 Karlskoga 11,8 1 020 Örebro 11,5 3 234 11,5 9 124 Laxå 11,3 213 Askersund 11,1 382 Lindesberg 10,7 841 Hallsberg 10,6 600 Hällefors 10,5 262 Degerfors 10,0 368 57