Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015
Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis Du får gärna i utbildningsmaterial citera Inspektionen till för självkostnadspris, vård och omsorgs men du texter får inte om använda du uppger texterna källan, i kommersiella exempelvis i utbildningsmaterial sammanhang. Inspektionen till självkostnadspris, för vård men och du omsorg får inte har använda ensamrätt texterna atti bestämma kommersiella hur sammanhang. detta verk får användas, Inspektionen enligtför lagen vård (1960:729) och omsorg upphovsrätt har ensamrätt till litterära att och bestämma konstnärliga hur detta verk verk (upphovsrättslagen). får användas, enligt Även lagen bilder, (1960:729) fotografier om upphovsrätt och illustrationer till litterära skyddade och konstnärliga av upphovsrätten, verk (upphovsrättslagen). och du måste ha Även upphovsmannens bilder, fotografier tillstånd och för illustrationer att använda är dem. skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr IVO 2014-21 Omslag Artikelnr Svensk IVO 2014-21 Information Foto Omslag Istockphoto Svensk Information Personen på bilden har inget med rapportens innehåll att göra. Personen på bilden har inget med rapportens innehåll att göra. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7)
Innehåll Prioriterade tillsynsområden 2015... 4 Prioriterade riskområden inom hälso- och sjukvård... 4 Prioriterade riskområden inom socialtjänst... 5 Metod... 6 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(7)
Prioriterade tillsynsområden 2015 IVO utövar tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården, samt över hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsgivning. Tillsynen ska granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Enligt förordning (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fastställs att IVO ska planera och genomföra tillsynen med utgångspunkt i egen riskanalys om inte annat följer av lag eller föreskrift. Detta innebär att myndighetens egeninitierade tillsyn ska inriktas mot verksamheter som är mest angelägna att granska. På så sätt kan tillsynens resurser användas så effektivt som möjligt och bidra till en bättre och säkrare vård och omsorg. Med utgångspunkt från detta har IVO utvecklat och prövat en modell för myndighetens övergripande riskanalys. Arbetet resulterade i ett antal övergripande riskområden som blir föremål för myndighetens egeninitierade tillsynsinsatser under år 2015. Dessa riskområden ger vägledning i vad IVO ska granska inom de resursmässiga ramarna som myndigheten i dag har för egeninitierad tillsyn. I nuläget finns dock ett mycket begränsat utrymme för det riskbaserade arbetssätt som regeringen efterfrågat. Orsaken är att merparten av tillsynens resurser är intecknade för att leva upp till författningsreglerade krav rörande enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården samt s.k. frekvenstillsyn av främst hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). Prioriterade riskområden inom hälso- och sjukvård Samverkan och vård- och omsorgskedjan informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer, t.ex. remissoch provsvarshantering, dokumentation, läkemedelshantering och ordinationer, vårdplanering, uppföljning samt sekretessbestämmelser mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare. oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer, t.ex. satellitpatienter samt brukare och patienter som har behov av både vård och omsorg. otydliga avtal och riktlinjer mellan aktörer, t.ex. sekretessbestämmelser eller skiljande lagstiftning mellan aktörer som kan försvåra samverkan t.ex. mellan skolhälsovården och BUP. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(7)
Kompetens och personalrelaterade problem kunskapsbrister hos personal som inte kompenseras, t.ex. avsaknad av kollegialt nätverk, otillräcklig kompetensförhöjning, brist på särskilda specialiteter, fel kompetens avseende patientens eller brukares behov, m.m. brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesgrupperna. brist på kontinuitet särskilt hyrläkare och korttidsvikarier inom primärvården. chef- och ledarskap. Informationssäkerhet samverkan mellan olika system, både medicinteknik och andra system. införandet, motsvarar inte behoven, brister i integrering med befintliga system, m.m. kunskap, bristande utbildning, användarvänlighet, m.m. skyddet av informationstillgångar. Prioriterade riskområden inom socialtjänst Samverkan och vård- och omsorgskedjan informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer, t.ex. remisshantering, dokumentation, vårdplanering, uppföljning samt sekretessbestämmelser mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare. oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer, särskilt brukare och patienter som har behov av både vård och omsorg. otydliga avtal och riktlinjer mellan aktörer, t.ex. sekretessbestämmelser eller skillnader i lagstiftning mellan aktörer som kan försvåra samverkan t.ex. mellan primärvård eller skolan och socialtjänsten. Myndighetsutövning inom socialtjänsten verkställande och genomförandeplaner avvikelsehantering. uppföljning, t.ex. orosanmälningar, vård- och uppdateras inte, dokumentationsbrister, bristande förhandsbedömningar, t.ex. orosanmälningar tas inte på allvar. bristande utveckling och utvärdering av eget arbete, t.ex. oklart vilka metoder som är verksamma eller om barn och familjer får adekvat stöd. brist på kontinuitet, t.ex. pga. hög personalomsättning, långa utredningstider. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(7)
Kompetens och personalrelaterade problem kunskapsbrister hos personal som inte kompenseras, t.ex. otillräcklig kompetensförhöjning, brist på socialsekreterare eller socialsekreterare med bristande erfarenhet i förhållande till arbetsuppgifterna, m.m. brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesgrupperna. brist på kontinuitet, särskilt socialsekreterare. chef- och ledarskap. Metod IVO har systematiserat och analyserat olika iakttagelser, både myndighetens egna och andra relevanta aktörers, i syfte att identifiera områden där man kan se en risk att vården och omsorgen inte bedrivs i enlighet med lagstiftningens syfte. Följande steg har genomförts för hälso- och sjukvård och socialtjänstområdet: 1. Inventering 2. Systematisering och tematisering 3. Urvalsprocess 4. Analys och prioritering I korthet har riskinventeringen utgått från IVO:s data och rapporter så som Tillsynsrapport Verksamhetsåret 2013 och IVO Årsredovisning 2013. Vi har också inventerat iakttagelser som inte funnits dokumenterade, genom workshops med interna referensgrupper. Materialet har sedan kompletterats med: olika myndigheters rapporter, landstingens samt kommuners revisionsrapporter, uppgifter från patientnämnderna, Patientförsäkringen LÖF:s skadestatistik, information från fackförbund, relevanta patient- och anhörigorganisationer samt ett antal internationella rapporter. Iakttagelserna har sedan tematiserats. IVO har identifierat bakomliggande orsaker och aggregerat dessa till övergripande riskområden. Därefter valdes ett antal områden som skulle bli föremål för prioritering. Slutligen genomfördes en prioritering utifrån: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(7)
Människovärdesprincipen: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället och behovs- och solidaritetsprincipen: Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst.1 Utifrån dessa väljer IVO att under 2015 prioritera områden som särskilt berör riskgrupperna personer med funktionsnedsättning eller på annat sätt utsatta barn och vuxna samt vuxna med nedsatt beslutsförmåga som är i behov av insatser, men inte förmår ta tillvara sina egna intressen. Dessa grupper befaras att på grund av sina personliga egenskaper inte få vård och omsorg på samma villkor som andra grupper. Behovs- och solidaritetsprincipen har myndigheten i sin tur tolkat som att ett större behov för tillsyn finns inom riskområden som påpekats av flera aktörer och under en längre tid. Principen kan användas för att nedprioritera riskområden som nyligen blivit granskade, där andra aktörer redan samverkar eller där en större analys nyligen genomförts.2 Inom socialtjänstens område finns det allmänt sett inte så stor anledning för IVO att i tillsynen prioritera områden där vissa beslut kan överklagas till en förvaltningsdomstol, eftersom den enskildes rättssäkerhet hypotetiskt sett är tillgodosedd genom detta. IVO ser också fördelar med att prioritera områden där integrationen mellan vård och omsorg kan belysas och som tillåter ett tydligt patientperspektiv. Samtidigt vill IVO också bidra till ett ökat lärande mellan vård- och omsorgssektorn, så att IVO:s tillsyn leder till ett mervärde. 1 År 1992 initierade den dåvarande regeringen en utredning, Prioriteringsutredningen (SOU 1995:5 Vårdens svåra val). Utredningen skulle ta fram grundläggande etiska principer som skulle vägleda och ligga till grund för öppna diskussioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Människovärdes- samt behovs- och solidaritetsprincipen utgör två av tre principer. Ytterligare en princip är kostnadseffektivitet - man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärder, mätt i hälsa och livskvalitet. IVO har valt att tona ned kostnadseffektivitetsprincipen i den nationella riskanalysen. Principen om kostnadseffektivitet (tillsynseffektivitet) blir mer aktuell när IVO planerar konkret tillsyn. 2 Att IVO väljer att nedprioritera områden under 2015 där t.ex. större tillsynsinsatser nyligen genomförts innebär dock inte att verksamhetsområdet faller utanför tillsynsområdet, utan IVO kan fortfarande agera reaktivt utifrån uppgifter som myndigheten får. IVO har också som myndighet ett tydligt uppdrag att arbeta med att återföra det vi ser i tillsynsarbetet. Myndigheten planerar att löpande återkoppla tillsynsresultaten för att kunna ge aktuella lägesbilder till huvudmän som bedriver vård och omsorg. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(7)
Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015 Artikelnr: IVO 2014-21 Utgiven i oktober 2014 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Box 45184, 104 30 Stockholm Telefon: 010-788 50 00 registrator@ivo.se www.ivo.se