Metallvärden i Sverige AB (publ.)

Metallvärden i Sverige AB (publ.) ÅRSREDOVISNING 2012 1

3 Året i sammandrag 4 VD har ordet 6 Marknadsutveckling råvarumarknaden 8 Verksamheten 9 Metallvärden i Lesjöfors 10 Sala Bly 11 Övriga verksamheter 12 Kvalitet och miljö 15 Aktieutveckling och ägarförteckning 16 Förvaltningsberättelse 34 Revisionsberättelse 35 Styrelsen och ledande befattningshavare 36 Adresser, kontaktuppgifter

Året i sammandrag Verksamhetsåret har präglats av fortsatt arbete med att avyttra de tillgångar som härrör från tidigare Kilsta Metall AB. Avyttringen av de olika tillgångarna har varit betydligt mer omfattande och betydligt svårare än vad som beräknades vid samgåendet och har lett till att det kapitaltillskott som förväntades uppstå i stället har förvandlats till betydande kostnader och kapitaldränage. Vid årsstämman i april 2012 beslutades att moderbolagets firma skulle ändras till Metallvärden i Sverige AB (publ.). Namnändringen registrerades hos Bolagsverket i maj. Bristen på rörelsekapital har lett till att produktionen av aluminium-dabs vid anläggningen i Lesjöfors inte har kunnat fortgå, vilket lett till kraftig resultatförsämring i Metallvärden i Lesjöfors AB och i handelsverksamheten i M.V. Metallvärden AB. Dotterbolagen Metallvärden i Lesjöfors AB och M.V. Metallvärden AB begärdes av denna anledning i slutet av november i företagsrekonstruktion. Avyttring av andra tillgångar i koncernen pågår med syftet att därigenom skapa likviditet så att bägge dotterbolagen kan fullgöra sina betalningsskyldigheter. Metallvärdens andel 45,5 % i intressebolaget Eurovironment AB avyttrades i december till TEC Finance AB, vilket bolag därigenom blir 100 %-ig ägare till Eurovironment AB. Försäljningen av aktierna resulterade i en realisationsvinst på 1.012 Tkr. Avyttringen innebär också att en viss tilläggsköpeskilling kan komma att utgå under innevarande verksamhetsår. Under juni månad togs upp lån om sammanlagt 10 mkr. Som säkerhet för detta lån ställdes en reversfordran som Metallvärden har på köparen av de industrifastigheter i Karlskoga som avyttrades i augusti 2011. Nämnda reversfordran förföll till betalning i slutet av november 2012 men betalning har inte influtit. Rättsliga åtgärder har initierats för att säkerställa betalning. Omsättning och resultat Omsättningen för koncernen uppgick under året till 55,5 mkr. Resultatet före skatt för året uppgår till -32,1mkr. Väsentliga händelser efter årets utgång Rörelsen i Z-Skrot AB har avyttrats till bolagets management per den sista februari 2013. Rekonstruktionsprocessen för dotterbolagen Metallvärden I Lesjöfors AB och M.V. Metallvärden AB fortsätter enligt plan. Båda bolagen har hos respektive tingsrätt begärt att tiden för slutförande av rekonstruktionen förlängs med tre månader vilket också tingsrätterna har bifallit. Mittretur AB, som är Metallvärdens största ägare, har i början av april återbetalt en fodran på 4,0 Mkr, vilket också väsentligt stärkt likviditetssituationen. Information om årsstämma Årsstämma kommer att avhållas torsdagen den 16 maj kl. 16.00 på Citykonferensen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46.. Beslutsunderlag kommer att finnas tillgängligt på bolagets hemsida (www.metallvarden.se) samt på bolagets kontor Brunnsgatan 11 A, Stockholm senast två veckor före stämman. Kopior av årsredovisning och övrigt beslutsunderlag sändes till de aktieägare som så begär. 3

VD har ordet Marknadsförutsättningarna för metallåtervinning har under 2012 försämrats relativt kraftigt. Detta beror främst på den försämring i konjunkturen som bl.a. EURO-krisen skapat. Detta har i sin tur medfört att tillgången på fallande skrot för återvinning har minskat dramatiskt. Den stora efterfrågan på metallråvara och inte minst återvunnen metallråvara som tidigare har baserats på Kinas stora efterfrågan har också minskat till viss del men kommer att bestå enligt de flesta analytiker. Sammantaget gör detta att volymerna i marknaden minskar, många bedömare talar om hela 30 %, och detta gör att marginalerna pressas i alla led. Som motsats till den minskade efterfrågan finns fortsatt en mängd positiva beslut om förändringar i regelverken för denna typ verksamhet. Flera viktiga beslut har tagits och håller på att implementeras, inte minst inom EU. Bland annat allokeras stora resurser till olika forskningsprojekt över hela EU. Även inom Sverige drivs en kraftig utveckling mot ökad återvinning. Verksamhetsåret 2012 blev ett mycket tungt år för Metallvärden. Den förändringsprocess som vi inledde efter samgåendet mellan dåvarande Kilsta Metall och Metallvärdengruppen har inte kunnat genomföras i enlighet med våra förväntningar vid samgåendet. Avvecklingen av vissa betydande tillgångar som fanns i dåvarande Kilsta Metall har fortfarande inte helt kunnat genomföras. Och andra tillgångar som vi har lyckats avyttra har skapat stora problem då köparen inte kunnat betala överenskommen köpeskilling. De likviditetstillskott som vi hade beräknat skulle bli ett resultat av nämnda avveckling har inte kunnat förverkligas vilket i sin tur lett till att vi under året fortsatt har plågats av en besvärande likviditetsbrist och inte haft möjlighet att utveckla de kärnverksamheter som nu finns i koncernen. 4

Under andra halvan av året blev vi tvungna att begära Metallvärden i Lesjöfors och M.V. Metallvärden i formell företagsrekonstruktion. Denna åtgärd blev en nödvändighet för att få tid att skapa nödvändig likviditet för att driva verksamheten vidare. Blyförädlingsverksamheten i Sala Bly har en stabil och sakta växande marknad. Användandet av bly som strålskydd ökar och ger oss stora utvecklingsmöjligheter även inom detta företag. Hur ser då framtidsutsikterna ut för koncernen? Den stora bristen på likviditet medför att vi inte kan skapa den nödvändiga volymen och därmed inte den lönsamhet som vi eftersträvar. När vi återskapat en acceptabel likviditet så kommer möjligheterna att skapa en stark och lönsam koncern åter att finnas. Jag är fortfarande övertygad om att Metallvärden har goda förutsättningar att utvecklas steg för steg och med god lönsamhet. Vi ska fortsätta att bygga en återvinningskoncern som kan erbjuda ett spektrum av återvunna råvaror och andra insatsråvaror till den metallurgiska industrin i vår del av världen. Stockholm i april 2013 Björn Grufman 5

Pressat aluminiumskrot för inlastning i smältugnen 6

MARKNADEN Den försämring av konjunkturen som inträtt i främst Europa under andra hälften av 2012 har skapat en märklig och ovanlig marknadssituation. Samtidigt som priserna på råvaror och speciellt på metaller visserligen faller i måttlig takt så är priserna fortfarande att betrakta som relativt höga i ett historiskt perspektiv. I normalfallet är relativt höga priser positivt för återvinningsindustrin som trots fasta marginaler per kilo eller ton, har det lättare att utverka en något större marginal i en marknadssituation med höga priser. Detta förhållande råder inte för tillfället. Den minskning i industriproduktion som inträtt har minskat fallet av skrot i industrin påtagligt. Vissa bedömare hävdar att volymerna av fallande skrot har reducerats med 30 %. Detta har i sin tur medfört att marginalerna är mycket pressade aktörerna inom återvinningsindustrin konkurrerar om det material som bjuds ut. Detta är en situation som vi inte upplevt på många år. Efterfrågan i Sydostasien har kanske minskat något men den är fortsatt stor och även här pressas marginalerna.. Det som ändå gör att situationen inte är allt för negativ är att den nordiska metallurgiska industrin står sig fortsatt bra i relationen till omvärlden. Efterfrågan av insatsråvaror är fortsatt på en god nivå i vår del av världen. De flesta konjunkturbedömare är idag överens om att vi kommer att få se en återhämtning även i Europa under andra halvåret 2013 och då skall Metallvärdengruppen stå rustad. Utbudet av skrot till våra anläggningar kommer automatiskt att öka och vi kommer med större volymer att kunna skapa de produktionsvolymer som krävs för att driva verksamheten med god lönsamhet. Hemmamarknaden för Metallvärdengruppen är norra Europa och här är vi mycket beroende av vad som påverkar EU i stort och dess inre marknad. Utvecklingen i Europa de närmaste åren styrs inte enbart av den allmänna konjunkturen utan även rent politiska beslut. EU-kommissionen har inom ramen för sitt strategiska program, EU 2020, bl.a. definierat vad som betecknas som kritiska metallråvaror. Som exempel kan nämnas flera metaller som endast i begränsad omfattning kan utvinnas inom EU och där behovet idag till stor del täcks genom import. I framtiden förespeglas att behovet av dessa råvaror måste till stor del måste täckas genom återvinning. EU-kommissionen anser att ett sätt att förbättra unionens strategiska situation är att stimulera en ökad återvinning. I flera fall kommer det att krävas forskning och utveckling av ny teknik för att kunna skapa den återvinning som är önskvärd. I flera länder däribland Sverige skapas nu ekonomiska resurser som är en förutsättning för denna forskning. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att även om marknadssituationen inte har gagnat Metallvärdengruppen under 2012 och början av 2013, så finns det ändå anledning att se positivt på framtiden. När Europa börjar återhämta sig då skall Metallvärden stå rustad. 7

VERKSAMHETEN OCH DESS UTVECKLING Metallvärden i Sverige AB (publ.) (nedan Metallvärden ) bildades i sin nuvarande form i oktober 2010 genom ett samgående mellan dåvarande Kilsta Metall AB och Metallvärdengruppen. I samband med samgåendet ändrades moderbolagets namn till Kilsta Metallvärden AB (publ.). Vid årsstämman i april 2012 beslutades att moderbolagets firma skulle ändras till Metallvärden i Sverige AB (publ.). Namnändringen registrerades hos Bolagsverket i maj. Genom samgåendet fick koncernens verksamhet en ändrad inriktning. Verksamheterna i Metallvärdengruppen utgör numera den operativa verksamheten medan den tidigare verksamheten i Kilsta Metall har avvecklats. Delar av de tillgångar som fanns i Kilsta Metall har avyttrats. Avyttringen har pågått även under år 2012 och tyvärr varit betydligt mera arbetskrävande och kostsam än vad som beräknades vid samgåendet. I slutet av 2010 förvärvades elektronikåtervinningsföretaget Eurovironment AB av Metallvärden och TEC Finance Sweden AB. Metallvärdens ägarandel vid förvärvstidpunkten var 54,5 % och TEC Finance andel 45,5 %. Under första kvartalet2011 avyttrade Metallvärden 9 % av sitt innehav till Eurovironments VD. Metallvärdens ägarandel var efter denna avyttring lika stor som TEC Finance andel, 45, 5 %. I december 2012 har Metallvärdens ägarandel avyttrats till TEC Finance AB som numera är ensam ägare av Eurovironment. Avyttringen av Metallvärdens innehav gjordes då den förväntade utvecklingen av Eurovironments verksamhet baserat på ett utvidgat producentansvar inte har kommit till stånd. På extra bolagsstämma den 4 augusti 2011 beslutade om förvärv av bolaget Z-Skrot AB inkl. dess dotterbolag Falu Bildemontering & Skrothandel AB. Förvärvet finansierades med kontant betalning samt apportemission omfattande 526 316 aktier. Falu Bildemontering & Skrothandel AB överfördes i slutet av 2011 till att bli ett dotterbolag direkt under moderbolaget. Under första kvartalet innevarande år avyttrades verksamheten i Z-Skrot till ett bolag, Zäta F AB, ägt av management. Avyttringen gjordes i syfte att fokusera koncernens kvarstående verksamhet samt att samtidigt stärka koncernens balansräkning. Namnet Z-Skrot överläts i samband med avyttringen till Zäta F AB. Det tidigare bolagsnamnet Z-Skrot har ändrats till Falu Skrot- och metallhandel AB och skrotverksamheten från Falu Bildemontering och Skrothandel AB har överförts till detta bolag, som då namnändrats till Falu Bildemontering AB. Dotterbolagen Metallvärden i Lesjöfors AB och M.V. Metallvärden AB befinner sig sedan slutet av november 2012 i företagsrekonstruktion. Rekonstruktionsprocessen beräknas kunna avslutas under våren. 100% 100% M.V. Metallvärden AB Handel Metallvärden i Lesjöfors AB Återvinning av Al ORGANISATIONSSTRUKTUR Metallvärden i Sverige AB (publ.) Sala Bly AB Återvinning av Pb 100% 100% 100% Falu Bildemontering AB Bildemontering Organisationsstruktur per 31 mars 2013 Falu Skrot- och Metallhandel AB Återvinning 8

Metallvärden i Lesjöfors Metallvärden i Lesjöfors erbjuder den nordiska stålindustrin s.k. desoxidationsaluminium av hög kvalité framställd från återvunnen råvara. Gjutning av dabs Aluminium och fördelarna med dess återvinning Aluminium är ett material som är förträffligt att återvinna. Metallförlusten vid återvinning är liten och kvaliteten på omsmält material är så hög att det går att använda till nya produkter i samhället om och om igen. Användningsområdena för aluminium sträcker sig från små, enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Inom byggindustrin används aluminium till tak, fasader och fönster med mera. Goda korrosionsegenskaper ger lång livslängd och låga underhållskostnader. Den goda ledningsförmågan för värme och elektricitet utnyttjas i högspänningstillämpningar såsom ledningar, kondensatorer och apparathöljen. Aluminium är ett mycket tätt material som skyddar mot ljus, syre och fukt. Därför används metallen frekvent inom förpackningsindustrin där aluminiumfolie används i många olika typer av förpackningar, ofta tillsammans med papper eller plast. Andra fördelar med aluminium är att det är lätt att forma. Materialet kan valsas, pressas, dras, smidas och gjutas. Dessutom kan aluminium lätt sammanfogas med hjälp av traditionell svetsning, lödning och nitning. Under normala förhållanden finns det inte heller risk för korrosion. Aluminium rostar med andra ord inte. Aluminium är ett material som kan återvinnas nära på oändligt antal gånger utan att metallens egenskaper går förlorade. Ett mindre känt användningsområde är användning av aluminium som reduktionsmedel vid stålproduktion. Denna form av aluminium kallas desoxidationsaluminium Metallvärdens dotterbolag Metallvärden i Lesjöfors är specialiserad på framställning av desoxidationsaluminium av hög kvalité från återvunnen råvara. Marknaden för desoxidationsaluminium Desoxidationsaluminium tillsätts till stålsmältan i slutfasen av stålprocessen med syfte att reducera det syre som finns i smältan. Närvaron av syre i en stålsmälta har en negativ effekt på stålets styrka och kvalitet. För att få bort syret finns en rad möjliga motåtgärder att vidta såsom inblandning av lämpliga tillsatsmedel. Metalliskt aluminium har visat sig vara konkurrenskraftigt som ett sådant tillsatsmedel. Desoxidationsaluminiumet är därför en nisch i den totala aluminiummarknaden. Marknaden i Norden beräknas uppgå till cirka 25 000 30 000 ton per år. Inom delsegmentet för produkten dabs efterfrågas omkring 15 000 ton per år i Norden. Härav har anläggningen i Lesjöfors en kapacitet, och ett miljötillstånd (s. k. koncession), att tillverka maximalt 3 000 ton per år. Under 2010 9

2012 producerades 808, 630 respektive 329 ton dabs i Lesjöforsanläggningen. Metallvärden i Lesjöfors har, givet årliga leveranser om 1 000 2 000 ton, en marknadsandel som motsvarar cirka 10-15%. De huvudsakliga köparna av dabs på nordiska marknaden är idag Outokumpo till sina stålverk i Avesta och Torneå, SSAB i Oxelösund och Luleå, Ovako i Hofors och i Finland, Scana i Björneborg, Ruukki i Finland. Metallvärdens konkurrenter (främst Stena Aluminium i Älmhult eller tyska producenten Trimet) använder sig även i förekommande fall av båttransporter eller järnväg eller en kombination därav. Därmed kan transportkostnaderna per enhet levererat aluminium hållas på en rimlig nivå trots stora avstånd mellan leverantör och kund. Kostnaden för desoxidationsaluminiumet som tillsats i den slutliga kostnaden för stålet är försumbar och uppgår till omkring 0,15 % i dagsläget. Priset på aluminium på världsmarknaden har därför en begränsad effekt på efterfrågan från stålverken. Det är istället aluminiumets tekniska egenskaper som är avgörande och leverantörens möjlighet att pålitligt och regelbundet leverera önskade kvantiter i tid. Produktionen i Lesjöfors Verksamheten bedrivs i en mycket rymlig fastighet som ursprungligen rymde Lesjöfors Bruk. Fastigheten förvärvades av Metallvärden år 2007. Aluminiumsmältverket, ugnen, har med nuvarande koncession årskapacitet om 3 000 ton. Denna kapacitet kan med en utökad koncession från Miljödomstolen säkert tredubblas. Den bedöms ha en kvarvarande teknisk och ekonomisk livslängd om minst 25 år. Utbytet i tillverkningsprocessen är idag omkring 85% vilket betyder att 15 % av den inkommande råvaran förloras vid tillverkningen. Genom att investera i en s.k. balpress skulle utbytet öka (d. v. s. tekniska förlusten minska) till omkring 92 % (se mer därom nedan). Genom att i framtiden öka till 2 skift, eller rättare sagt 1,5 skift, under långa tider på året kan anläggningen enkelt komma upp till den nuvarande koncessionsgränsen om 3 000 ton per år. Teoretisk maxkapacitet i nuvarande konfiguration och med treskift vore 10 000 ton per år. Utvecklingsmöjligheter Kritiska faktorer för den fortsatta utvecklingen är dels tillgång på aluminiumskrot av god kvalité, dels att aluminiumsmältverket kan köras med god tillgänglighet utan oplanerade produktionsstopp. Det förtjänar att påpekas att återvunnen aluminium har energi- och miljömässigt stora fördelar framför aluminium producerat från mineralisk bauxit. Återvinningsprocessen erfordrar endast ca 5 % av den energimängd som åtgår vid framställning av samma mängd aluminium från bauxit. Den miljömässiga påverkan är givetvis också oerhört mycket mindre i återvinningsprocessen. 10

SALA BLY Sala Bly är ledande leverantör i Europa av olika typer av halvfabrikat som produceras av återvunnen blyråvara Verksamheten Sala Bly AB har en lång och stolt tradition med tillverkning av blyprodukter i Sala. Brytningen av silver i Sala silvergruva startade under 1400-talet och var under lång tid en av världens mest betydande silvergruvor. År 1879 började man att ta vara på blyinnehållet i malmen och Sala Bly har sitt ursprung i denna blyutvinning. Bolaget är idag en av de ledande aktörerna inom blyförädling i Europa med ett brett produktionsprogram. Exempel är ammunitionstråd, anoder, gjutna produkter, rullplåt, formatplåt, röntgen/radiak skydd, tegel, stänger, rör, tennprodukter, ankare, hammare, fyllningar, motvikter, batterianslutningar etc. Sala Bly AB har ett stort antal standardprodukter och kan tillverka kundanpassade produkter enligt önskemål och specifikationer. Tillverkningsprocessen omfattar gjutning, pressning och valsning. Den globala blymarknaden Den globala blyproduktionen uppgick 2012 till 10,2 miljoner ton varav 4,7 miljoner ton kom från gruvor och 5,49 miljoner ton från återvinningssektorn. Under 2007 2012 har produktionen något överstigit efterfrågan, medan det omvända fallet väntas uppstå 2013. Enligt International Lead Association i London står olika former av batterier för 85 % av efterfrågan på bly idag. År 1960 var motsvarande siffra 27 %. Det finns sedan olika batterisegment såsom t ex industriella batterier och bilbatterier. De industriella batterierna är t ex sådana som används som backup-källa inom mobiltelefonins basstationer. Industriella batterier står idag för 33 % av blyefterfrågan i världen - en fördubbling mot 2005. Och denna utveckling kommer att förstärkas i och med utbyggnaden globalt av den nya mobiltelefonigenerationen 4G. På utbudssidan kompliceras gruvproduktionen av att blyhalten i de brutna malmerna faller. Enligt Macquarie bank har blyhalten i världens blygruvor i snitt fallit från 3 % år 2000 till 2 % idag. Den svenska blymarknaden Sverige är en nettoexportör av blymalm och förädlad metall som innehåller bly. Den förädlade blymetallen framställs dels genom primärproduktion, där råvaran är den jungfruliga blymalmen, dels genom sekundärproduktion där råvaran är återvunnen bly, t.ex. bly från förbrukade startbatterier. Efter stängning av Bolidens gruva i Laisvall (2001) sjönk den svenska gruvproduktionen och ligger idag på drygt 50 000 ton bly/år Boliden har två smältverk i Sverige Rönnskär 11

med huvudsakligen primär blyproduktion samt Bergsöe (Landskrona) med uteslutande sekundär produktion framförallt från återvunna batterier. Under den senaste tioårsperioden har blyproduktionen minskat främst beroende på en lägre primärproduktion. Huvuddelen av svensk både primär och sekundär blyproduktion går idag på export. Konsumtionen av bly i Sverige har under den senaste 10-årsperioden minskat för en rad olika varugrupper såsom färger, plastvaror, elektronik/bildskärmar, blykristall, blymantlad kabel och ammunition. Konsumtionen av balansvikter på hjul förväntas minska betydligt inom de närmaste åren eftersom ett undantag i EU-direktivet om uttjänta fordon nyligen utgått. Användningen av bly i Sverige 2005 var 25 000 ton. Hela 80 % av denna volym gick till bilbatterier. Det näst största användningsområdet i Sverige är tillverkning båtkölar som förbrukar 1 000 2 000 ton bly per år. Insamlingsgraden av bilbatterier är lite svår att beräkna på grund av batteriernas relativt långa livslängd, men uppskattas till närmare 100 %. Insamlingsprocessen sköts av ett branschägt företag i Sverige, Returbatt AB. All återvinning av bilbatterier sker genom Boliden Bergsöe AB. Insamlingen uppgår till 65 000 70 000 ton per år. Av denna volym kommer 33 000 ton från Sverige medan resten härrör från övriga närliggande grannländer. Boliden Bergsöe är en av de fem största sekundärproducenterna av bly i Europa. Verksamheten i Sala Till skillnad från aluminiumverksamheten i Lesjöfors sysslar alltså Sala Bly med något mer avancerade produkter med högre förädlingsvärde. Kunderna representerar ett flertal olika branscher men i många av dem går applikationen igen. Blyprodukterna används till exempel som strålskydd vid inrättningar som använder röntgenutrustning. Det kan vara vid sjukhus, tandläkarpraktiker eller vid säkerhetskontroller på t ex flygplatser eller kryssningsfartyg. Applikationen strålskydd är också aktuell i kärnkraftsanläggningar där blyet skyddar mot radioaktiv strålning. Ammunitionstillverkning är ett annat viktigt kundsegment. Ammunitionen kan ha en militär eller polisiär användning, eller så kan efterfrågan härröra från skytte- eller jaktklubbar. Vidare används bly som insatsvara i glastillverkning och sedan kan det utnyttjas i indirekt sammanhang vid framtagande av blyinfattade fönster i äldre stil. Sala Bly AB har haft en stabil lönsamhet över tiden. Produkterna är alltså inriktade på ett stort antal applikationer och kundkretsen omfattar idag ett 60-tal företag. De tio största kunderna är de viktigaste och svarade 2012 för omkring 70 % av omsättningen. Direkt exportförsäljning motsvarade ca 19 % av intäkterna 2012 och representerades huvudsakligen av ammunitionstråd. Företagets konkurrenter utgörs av några tyska specialister och en del andra mindre kontinentala producenter. Konkurrentera är aktiva främst inom de s. k. platta produkterna. Här har de 12

utländska konkurrenterna en viss styrka då det på kontinenten fortfarande finns att tillgå relativt mycket billig sekundär råvara i form av gamla blytak. Råvaran för produktionen utgörs idag av återvunnet bly främst från uttjänta blybatterier. Den årliga produktionsvolymen uppgår till ca 900 ton inklusive viss legotillverkning, varav merparten utgörs av extruderade (pressade) produkter och resterande volym av valsade och gjutna produkter. De legotillverkade produkterna har bortsetts ifrån i affärsmodellen då de har begränsad ekonomisk inverkan på koncernen. Det återvunna blyet köps in i tackform och levereras nästan uteslutande från Boliden Bergsöe i Landskrona. Boliden behärskar marknaden i Sverige och kan därför leverera flexibelt och även i mindre volymer än en lastbil. I teorin kan blytackor även köpas av utländska leverantörer men då måste i så fall minst en lastbil köpas, vilket är mer kostsamt. Sala Blys extruderpressverk producerar produkter där omsmält bly pressas ut genom olika typer av pressdysor som formar blyet till önskad profil tråd, rör eller andra profiler. I bolagets valsverk gjuts i ett första steg blyplåt, vilken därefter valsas till plåt i önskad dimension. Valsningen kompletteras med gjutning av olika produkter, oftast skräddarsydda efter varje kunds specifikation. En icke oväsentlig del av produktionen sker också genom gjutning av bly. I samtliga fall krävs en hög kompetens gällande hur man arbetar med en miljöfarlig metall som bly. Miljöaspekter Hantering och användande av metalliskt bly är idag omgärdat med stränga regler för att minimera all upptänklig skada som kan uppkomma vid kontakt med metallen. Sala Bly har höga krav på hur hanteringen skall ske inom bolagets anläggningar, och all personal genomgår regelbundet hälsoundersökning för att säkerställa att exponeringen mot metallen inte överskrider fastlagda nivåer. Det är inge överdrift att påstå att Sala Bly är bland de bästa i klassen när det gäller att hålla sin personal på mycket låga blyblodvärden i jämförelse med andra företag som har liknande verksamhet. En gruppbonuskomponent i lönesättningen stimulerar personalen till att på gruppnivå, inte bara individnivå, säkerställa att gränsvärdena för bly i kroppen inte överskrids. Mer information finns på Sala Blys egen hemsida: www.salably.se 13

FALU SKROT- och metallhandelhandel Falu Bildemontering och Skrothandel AB har under 2009 och 2010 utvecklat en traditionell skrotgårdsverksamhet som komplement till bildemonteringsverksamheten. Denna verksamhet ger ett gott bidrag till verksamheten och flera synergier har utvecklats mellan dessa två verksamhetsgrenar. Under första kvartalet 2013 har skrotverksamheten överförts till det bolag som tidigare hette Z- Skrot AB. Det nya namnet är Falu Skrot- och metallhandel AB. FALU BILDEMONTERING Falu Bildemontering startades redan år 1972 och har sedan dess utvecklats till ett välkänt bildemonteringsföretag i regionen. Bolaget förvärvades år 2009 av Z-Skrot och inlemmades sålunda i Metallvärdenkoncernen i oktober 2011. Bildemonteringsverksamheten baseras i första hand på kontakter och avtal med större försäkringsbolag som innebär inköp av utrangerade krockskadade bilar. Demonteringen resulterar i ett stort lager av reservdelar försäljningen av dessa utgör den egentliga intäktskällan. Bolaget är delägare i Laga, vilket är en gemensam rikstäckande samarbetsorganisation som gemensamt håller en databas över samtliga medlemmars reservdelar och där bilverkstäder eller privata personer kan på ett enkelt sätt finna reservdelar. I syfte att renodla koncernens verksamhet ytterligare kommer Falu Bildemontering att avyttras. M. V. METALLVÄRDEN Metallvärdens handelsverksamhet är i dagsläget företrädesvis inriktad mot handel med återvunnen skrotråvara. Den metallurgiska industrin har dessutom behov av ett stort antal andra insatsråvaror, legeringsämnen, etc. och avsikten är att utvidga nuvarande verksamhet till att på sikt kunna erbjuda industrin ett brett sortiment av återvunna och andra insatsråvaror. Metallvärdens konkurrensfördel ligger i att besitta en mycket god kompetens och kännedom om olika kunders specifika behov av råvaror och förmågan att tillgodose dessa behov och leverera rätt typ av återvunnen metallråvara. Olika typer av stål- och smältverk har olika behov av material en del verk vill ha speciella legeringar medan för andra verk är dessa legeringar att betrakta som gift. Genom att känna till kundernas specifika behov kan den levererade skrotråvaran betalas med en premie i stället för avdrag om man skulle leverera samma vara till ett annat verk. Denna kunskap kallar vi förbrukarplacering en kunskap som sålunda är en viktig konkurrensfördel för Metallvärden. Verksamheten har certifierade kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 och miljöledningssystem enligt ISO 14001. Handelsverksamheten har under det gångna året till stor del varit vilande på grund av koncernens bristande likviditet. 14

KVALITÉ OCH MILJÖ Metallvärden är ett återvinningsföretag som har en stark miljömedvetenhet. Miljöarbete med ständiga förbättringar för att minimera utsläpp och miljöpåverkan finns i koncernens alla företag. Kvalité skall vara en av huvudorsakerna att kunderna väljer Metallvärden som leverantör. Återvinningsprocessen i Lesjöfors har en energi och miljöpåverkan som vida understiger en tillverkningsprocess för framställning av aluminium från mineralet bauxit. Detta innebär också att de stålföretag som använder primäraluminium för desoxidering skapar större CO2 utsläpp än de som använder Metallvärdens dabs. Flera företag i koncernen är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001. Miljöarbetet har hög prioritet inom koncernen genom löpande information och utbildning vill vi att alla i organisationen skall verka för förbättringar när det gäller miljö och kvalitet. Metallåtervinning är generellt miljövänligt då det krävs mindre energi att skapa ny metall av återvunnen råvara än om man skapar liknande metall från jungfrulig råvara. Dessutom är utsläppen till luft och vatten betydligt mindre. Metallvärdens strävan att arbeta för en ökad återvinning av ändliga råvaror är ett litet men betydelsefullt bidrag till att skapa och uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle där återvinning av råvaror prioriteras och energihushållning är en självklarhet. Som medlem i branschorganisationen Återvinningsindustrierna har Metallvärden åtagit sig att följa en Värdegrund och en Uppförandekod som branschorganisationen har utarbetat. Dessa dokument återfinns på branschorganisationens hemsidan www.recycling.se 15

ägarförteckning De Största Aktieägarna 2013-03-28 Innehav Röster I % Mittretur AB 3 212 335 20,12% Banque Öhman A.A. 2 523 026 15,80% ARInvest AB 1 882 855 11,79% Ranta, Torbjörn 994 732 6,23% Nordnet Pensionsförsäkring AB 798 237 5,00% Lars Ransgart Management AB 641 751 4,02% Svea Lands S.A. 605 000 3,79% Zäta F AB 560 000 3,51% Handelsbankens liv 333 000 2,09% Antal ägare 2013-03-28 Antal ägare Innehav Antal aktieägare 1 906 1 5965 793 16

Kvalitetskontroll av blytråd Förvaltningsberättelse Metallvärdens affärsidé är att vara ett serviceföretag till den metallurgiska industrin i norra Europa främst genom återvinning och förädling av vissa råvaror. Verksamheten Verksamheten bedrivs i flera dotterbolag / intressebolag och omfattar: Skrotinsamling, handel och förädling; Omsmältning av aluminumskrot till s.k. desoxidationsaluminium, vilket är en viktig insatsråvara för stålindustrin; Omsmältning av bly och tillverkning av blyhalvfabrikat i olika former; Bildemontering och försäljning av begagnade reservdelar; VIKTIGARE HÄNDELSER Under verksamhetsåret 2012 Vid årsstämman i april 2012 beslutades att moderbolagets firma skulle ändras till Metallvärden i Sverige AB (publ.). Namnändringen registrerades hos Bolagsverket i maj. Verksamhetsåret har präglats av fortsatt arbete med att avyttra de tillgångar som härrör från tidigare Kilsta Metall AB. Avyttringen av de olika tillgångarna har varit betydligt mer omfattande och betydligt svårare än vad som beräknades vid samgåendet och har lett till att det kapitaltillskott som förväntades uppstå i stället har förvandlats till betydande kostnader och kapitaldränage. Bristen på rörelsekapital har lett till att produktionen av aluminium-dabs vid anläggningen i Lesjöfors inte har kunnat fortgå, vilket lett till kraftig resultatförsämring i Metallvärden i Lesjöfors AB och i handelsverksamheten i M.V. Metallvärden AB. 17

Dotterbolagen Metallvärden i Lesjöfors AB och M.V. Metallvärden AB begärdes av denna anledning i slutet av november i företagsrekonstruktion. Avyttring av andra tillgångar i koncernen pågår med syftet att därigenom skapa likviditet så att bägge dotterbolagen kan fullgöra sina betalnings-skyldigheter. Metallvärdens andel 45,5 % i intressebolaget Eurovironment AB avyttrades i december till TEC Finance AB, vilket bolag därigenom blir 100 %-ig ägare till Eurovironment AB. Försäljningen av aktierna resulterade i en realisationsvinst på 1.012 Tkr. Avyttringen innebär också att en viss tilläggsköpeskilling kan komma att utgå under innevarande verksamhetsår. Under juni månad togs upp lån om sammanlagt 10 mkr. Som säkerhet för detta lån ställdes en reversfordran som Metallvärden har på köparen av de industrifastigheter i Karlskoga som avyttrades i augusti 2011. Nämnda reversfordran förföll till betalning i slutet av november 2012 men betalning har inte influtit. Rättsliga åtgärder har initierats för att säkerställa betalning Efter verksamhetsårets utgång Rörelsen i Z-Skrot AB har avyttrats till bolagets management per den sista februari 2013. Rekonstruktionsprocessen för dotterbolagen Metallvärden I Lesjöfors AB och M.V. Metallvärden AB fortsätter enligt plan. Båda bolagen har hos respektive tingsrätt begärt att tiden för slutförande av rekonstruktionen förlängs med tre månader vilket också tingsrätterna har bifallit. Mittretur AB, som är Metallvärdens största ägare, har i början av april återbetalt en fordran på 4,0 mkr, vilket också väsentligt stärkt likviditetssituationen. MILJÖPÅVERKAN Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt Miljöbalken. Miljötillstånden avser dels skrot- och smältverksamheten i inom Metallvärden i Lesjöfors, dels tillverkning av blyhalvfabrikat i Sala Bly. Verksamheterna har ringa eller ingen miljöpåverkan. BOLAGSSTYRNING Bolaget tillämpar inte Svensk kod för bolagsstyrning då bolaget ej är upptaget till handel på en reglerad marknad. RISKER Riskerna i Metallvärdenkoncernen kan främst hänföras till fyra typer av riskområden; marknadsrelaterade, operationella, finansiella samt legala och skattemässiga. Vid bedömningen av bolaget är det viktigt att beakta alla dessa aspekter och göra en noggrann bedömning av riskerna utifrån ett sammanvägt perspektiv. Marknadsrelaterade risker Konjunktur Metallvärdens produkter säljs huvudsakligen till den metallurgiska industrin i Norden. Dessa aktörer påverkas av det allmänna ekonomiska läget och behovet av insatsråvaror står i direkt proportion till konjunkturutvecklingen. Kilsta Metallvärdens möjligheter att sälja sina produkter kan sålunda indirekt komma att påverkas av alla de faktorer som påverkar konjunkturutvecklingen och produktionsvolymen hos kunderna. Materialkvalité och priser Metallvärdens tillverkning i Lesjöfors och Sala är beroende av fortlöpande leveranser av råvaror, främst aluminiumskrot och bly, vilkas priser kan fluktuera mer eller mindre över tiden. Prisriskerna kan i många fall elimineras genom sk. hedging på LME (London Metal Exchange). Även kvalitén på inköpt råvara är en viktig parameter som i sin tur påverkar kvalitén i den levererade produkten. Operationella risker Förvärv och integration av företag Metallvärden har som strategi att förvärva ytterligare företag. Som en följd av detta följer risker för felbedömningar vid förvärvstillfället och verksamhetsrisker av olika slag som uppstår 18

i samband med de förvärvade företagens integration i Metallvärdens verksamhet. Beroende av nyckelpersoner Metallvärdens framtida utveckling beror i hög grad på företagsledningens och andra nyckelpersoners kunskap, erfarenhet och engagemang. Metallvärden har träffat anställningsavtal med nyckelpersoner på villkor som Metallvärden bedömer vara marknadsmässiga. Metallvärden ser hela sin personal som en stor tillgång och arbetar därför kontinuerligt med att upprätthålla en god personalpolitik. Trots detta finns det inte någon garanti för att Bolaget kommer att kunna behålla dessa nyckelpersoner eller kommer att kunna rekrytera ny kvalificerad personal. Miljö Metallvärden arbetar aktivt med att påverka miljön i minsta möjliga mån med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, och försöker i alla avseenden uppfylla samtliga lagar och regler. Risken finns emellertid att överträdelser har skett eller kommer att ske. Metallvärden äger flera industrifastigheter och därmed finns en i dag begränsad risk för att behöva vidta undersökningar och saneringsåtgärder för tidigare eller nuvarande miljöpåverkande utsläpp. Finansiella risker Kreditrisk Inom traditionell metall- och skrothandel är, liksom i all handelsverksamhet, kreditriskerna väsentliga. Inom Metallvärden kreditbedöms varje affärspartner på sedvanligt sätt. En risk som också är påtaglig i skrothandeln är fel i varan. Metallvärden arbetar i enlighet med kvalitetssäkringssystemet ISO 9001 och genom strikta leverantörsbedömningar minimeras antalet reklamationer. Ränterisk Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar Kilsta Metallvärdens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid. Metallvärden har begränsat med räntebärande skulder och har en genomsnittlig räntebindningstid på nuvarande lån om ca 30 dagar. Likviditetsrisk Metallvärdens styrelse bedömer koncernens framtida finansiella ställning som god och att verksamheten under normala marknadsförhållanden genererar ett starkt kassaflöde. Avvecklingen av tidigare Kilsta Metalls materiella tillgångar har inte kunnat ske i den takt som planerats och har resulterat i att koncernen under verksamhetsåret lidit brist på rörelsekapital. En förstärkning av rörelsekapitalet som följd av att nämnda tillgångar avyttras förväntas under innevarande år. Legala och skattemässiga risker Skatterisker Metallvärden bedriver sin verksamhet, inklusive transaktioner mellan koncernbolag, i enlighet med Metallvärdens tolkning av gällande skattelagar och bestämmelser i berörda länder, skatteavtal samt skattemyndigheters krav. Det kan dock inte generellt uteslutas att Metallvärdens tolkning av tillämpliga regler och administrativ praxis är felaktig, eller att regler och praxis kan komma att ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. Genom skattemyndigheters beslut kan Metallvärdens tidigare eller nuvarande skattesituation komma att försämras. Förvaltningsrätten i Linköping har i början av april avslagit Metallvärden överklagande av Skatteverkets beslut gällande Inkomsttaxering för taxeringsår 2008. Förvaltningsrätten bifaller samtidigt delvis överklagandet på så sätt att man undanröjer påfört skattetillägg. Metallvärden kommer att överklaga domen till Kammarrätten. I enlighet med försiktighetsprincipen har dock skattekostnaden i enlighet med denna dom reserveras i årsbokslutet år 2012. 19

20 Fyllning av flytande bly i blypress

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att årets förlust i moderbolaget -25 295 588 kr jämte ansamlad förlust - 5 346 437 kr och överkursfond 18 930 173 kr, totalt -11 711 852 kr, balanseras i ny räkning. en ansamlade förlust uppgår till -25 694 878 kr. NYCKELTAL Nettoomsättning, tkr 55 518 56 140 Resultat efter finansnetto, tkr -32 082-9 287 Avkastning på eget kapital, % neg neg Avkastning på totalt kapital, % neg neg Rörelsemarginal, % neg neg Kassalikviditet, % 35 63 Balansomslutning, tkr 68 114 91 973 Soliditet, % 9 38 Medeltal anställda 31 33 Resultat per aktie efter 26,3 % skatt, kr -1,85-1,00 Resultat per aktie exklusive reavinst, kr -1,69-1,00 Eget kapital per aktie, kr 0,41 2,19 Nettoomsättning, tkr 151 748 Resultat efter finansnetto, tkr -31 097 1 315 Avkastning på eget kapital, % neg 6,05 Avkastning på totalt kapital, % neg 4,17 Rörelsemarginal, % neg neg Kassalikviditet, % 61 129 Balansomslutning, tkr 55 416 66 050 Soliditet, % 36 69 Medeltal anställda 1 1 Resultat per aktie efter 26,3 % skatt, kr -1,59 0,47 Resultat per aktie exklusive reavinst, kr -1,74 0,47 Eget kapital per aktie, kr 1,27 2,87 Definitioner av nyckeltal Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Avkastning på eget kapital Nettoresultat i procent av justerat eget kapital Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat med tillägg för ränteintäkter, i % av genomsnittlig balansomslutning Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive lager och pågående arbeten i procent av kortfristiga skulder. Soliditet Justerat eget kapital av balansomslutningen. Resultat per aktie efter 26,3 % skatt Resultat (innan bokslutsdispositioner) efter full skatt, 26,3 %, dividerat med genomsnittligt antal aktier 15 965 793 st (6 900 400 st) Resultat per aktie exklusive reavinst Resultat (innan bokslutsdispositioner) minskat med årets reavinster och efter full skatt, dividerat med genomsnittligt antal aktier 15 965 793 st (6 900 400 st). 21

Resultaträkning koncernen Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 55 518 362 56 140 030 Aktiverat arbete för egen räkning - 198 278 Övriga rörelseintäkter 1 1 501 107 1 409 356 57 019 469 57 747 664 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 2-33 850 324-39 115 966 Övriga externa kostnader 3,4-11 545 991-9 940 867 Personalkostnader 5-16 989 561-11 211 980 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6-17 705 409-4 971 248 Övriga rörelsekostnader 7-3 311 938-490 573 Rörelseresultat -26 383 754-7 982 970 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag 2 532 105 837 200 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9-4 000 000 - Ränteintäkter och liknande resultatposter 10 244 466 473 108 Räntekostnader och liknande resultatposter 11-4 475 144-2 614 630 Resultat efter finansiella poster -32 082 327-9 287 292 Resultat före skatt -32 082 327-9 287 292 Skatt på årets resultat 12 2 316 528 2 353 763 Årets resultat -29 765 799-6 933 529 22

Balansräkning koncernen Belopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 13 3 234 997 8 538 567 3 234 997 8 538 567 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 6 899 309 7 224 371 Nedlagda kostnader på annans fastighet 15 593 714 890 570 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 18 784 368 28 136 248 Inventarier, verktyg och installationer 17 3 043 001 2 074 523 29 320 392 38 325 712 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 19-1 292 200 Andra långfristiga värdepappersinnehav 70 000 70 000 Uppskjuten skattefordran 24 6 073 394 7 260 509 Andra långfristiga fordringar 108 161 8 161 6 251 555 8 630 870 Summa anläggningstillgångar 38 806 944 55 495 149 Omsättningstillgångar Varulager m m 20 Råvaror och förnödenheter 12 922 955 13 790 383 12 922 955 13 790 383 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 076 481 5 059 874 Fordringar hos intresseföretag 4 776 988 4 725 381 Skattefordringar 92 543 123 147 Övriga fordringar 21 5 170 901 8 842 973 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 1 612 055 2 377 289 14 728 968 21 128 664 Spärrade medel 25 1 110 909 1 100 846 Kassa och bank 544 492 458 439 Summa omsättningstillgångar 29 307 324 36 478 332 SUMMA TILLGÅNGAR 68 114 268 91 973 481 23

Balansräkning koncernen Belopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kaptal 23 Aktiekapital 31 931 591 31 931 591 Bundna reserver - 1 041 349 31 931 591 32 972 940 Fritt eget kapital Fria reserver 4 070 921 8 985 713 Årets resultat -29 765 799-6 933 529-25 694 878 2 052 184 Summa eget kapital 6 236 713 35 025 124 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 24 3 455 270 6 229 757 Övriga avsättningar 25 1 110 909 1 100 846 4 566 179 7 330 603 Långfristiga skulder Checkräkningskredit 26 4 048 884 4 036 971 Övriga skulder till kreditinstitut 27 4 919 923 8 666 803 Övriga långfristiga skulder 600 000 750 000 9 568 807 13 453 774 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 939 371 5 797 626 Förskott från kunder 457 656 440 000 Leverantörsskulder 6 203 235 6 947 253 Skatteskulder 3 853 357 2 060 380 Övriga kortfristiga skulder 28 29 050 915 15 327 563 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 6 238 035 5 591 158 47 742 569 36 163 980 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 68 114 268 91 973 481 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2012-12-31 2011-12-31 Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 10 700 000 10 700 000 Företagsinteckningar 27 700 000 26 800 000 Maskiner och inventarier med äganderättsförbehåll 4 611 586 6 778 931 Aktier i dotterbolag 10 139 200 - Fordringar 8 000 000 8 000 000 Miljöfond 25 1 110 985 1 100 845 Summa 62 261 771 53 379 776 Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser 230 000 180 000 Miljöfond 1 110 909 1 100 845 24

Kassaflödesanalys - koncern Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -31 096 750-9 287 292 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 13 671 213 5 511 984-17 425 537-3 775 308 Betald skatt - -813 177 Kassaflöde från den löpande verksamheten före -17 425 537-4 588 485 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager 867 428-5 940 692 Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 6 399 696-8 521 070 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder 11 578 589 1 895 868 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 420 176-17 154 379 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag - -7 500 352 Avyttring av intressebolag 2 275 000 90 000 Förvärv av materiella anläggningstillångar -2 526 208-1 093 441 Avyttring av materiella anläggningstillångar 1 625 000 12 350 458 Förändring långfristiga fordringar 1 187 115-1 946 671 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 560 907 1 899 994 Finansieringsverksamheten Nyemission - 16 651 286 Amortering av låneskulder -3 884 967-1 772 620 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 884 967 14 878 666 Årets kassaflöde 96 116-375 719 Likvida medel vid årets början 1 559 285 1 935 004 Likvida medel vid årets slut 1 655 401 1 559 285 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncern Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avgår resultatandel i intresseföretag - -837 200 Av- och nedskrivningar av tillgångar 17 705 409 4 971 248 Övriga poster 581 405 - Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar -1 072 520-596 668 Rearesultat avyttring av intressebolag -1 849 605 - Förändring uppskjuten skattefordran -1 693 476 1 974 604 13 671 213 5 511 984 25

Resultaträkning moderföretag Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 151 495 748 497 Övriga rörelseintäkter 1 453 924 555 404 605 419 1 303 901 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 2-57 534-946 624 Övriga externa kostnader 3,4-3 029 718-2 657 124 Personalkostnader 5-1 312 182-1 093 407 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6-3 488 671-1 139 217 Övriga rörelsekostnader 7-3 216 635-467 137 Rörelseresultat -10 499 321-4 999 608 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 8-16 283 757 7 000 000 Resultat från andelar i intresseföretag 2 532 105 - Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9-4 000 000 - Ränteintäkter och liknande resultatposter 10 103 823 Räntekostnader och liknande resultatposter 11-2 845 880-685 812 Resultat efter finansiella poster -31 096 750 1 315 403 Bokslutsdispositioner - - bidrag 5 730 000 - Resultat före skatt -25 366 750 1 315 403 Skatt på årets resultat 12 71 162 1 440 456 Årets resultat -25 295 588 2 755 859 26

Balansräkning moderföretag Belopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 2 536 586 6 001 857 Inventarier, verktyg och installationer 17 22 588 45 988 2 559 174 6 047 845 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 18 27 599 200 34 303 757 Andelar i intresseföretag 19-455 000 Uppskjuten skattefordran 24 4 243 928 5 073 422 Andra långfristiga fordringar 8 161 8 161 31 851 289 39 840 340 Summa anläggningstillgångar 34 410 463 45 888 185 Omsättningstillgångar Varulager m m 20 Råvaror och förnödenheter 64 500 64 500 64 500 64 500 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 39 910 403 173 Fordringar hos koncernföretag 15 194 049 10 741 066 Skattefordringar - 47 311 Övriga fordringar 21 4 878 037 8 026 071 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 588 561 877 265 20 700 557 20 094 886 Kassa och bank 240 863 2 372 Summa omsättningstillgångar 21 005 920 20 161 758 SUMMA TILLGÅNGAR 55 416 383 66 049 943 27

Balansräkning moderföretag Belopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital 31 931 591 31 931 591 31 931 591 31 931 59 Fritt eget kapital Överkursfond 18 930 173 18 930 173 Balanserad vinst eller förlust -5 346 437-8 102 296 Årets resultat -25 295 588 2 755 859-11 711 852 13 583 736 Summa eget kapital 20 219 739 45 515 327 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 27-4 288 509 Övriga långfristiga skulder 600 000 750 000 600 000 5 038 509 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 910 167 2 299 752 Förskott från kunder 455 000 440 000 Leverantörsskulder 1 633 648 1 241 687 Skulder till koncernföretag - 32 938 Skulder till andra närstående fysiska och juridiska personer - - Skatteskulder 3 585 811 952 906 Övriga kortfristiga skulder 28 23 512 005 8 581 707 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 4 500 013 1 947 117 34 596 644 15 496 107 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 55 416 383 66 049 943 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2012-12-31 2011-12-31 Panter och säkerheter för egna skulder Företagsinteckningar 1 800 000 1 800 000 Maskiner och inventarier med äganderättsförbehåll 3 026 525 5 835 585 Fordringar 8 000 000 8 000 000 Aktier i dotterbolag 10 139 200 - Summa 22 965 725 15 635 585 28 Ansvarsförbindelser Inga Inga

Kassaflödesanalys moderföretag Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -31 096 750 1 315 403 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 13 721 466 2 641 881-17 375 284 3 957 284 Kassaflöde från den löpande verksamheten före -17 375 284 3 957 284 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager - 715 500 Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -605 671-16 545 525 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder 19 100 537 1 203 184 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 119 582-10 669 557 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag - -15 383 757 Avyttring av intressebolag 2 275 000 90 000 Förvärv av materiella anläggningstillångar -406 076-731 174 Avyttring av materiella anläggningstillångar 860 000 12 265 900 Förändring långfristiga fordringar 829 494-1 440 456 Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 558 418-5 199 487 Finansieringsverksamheten Nyemission - 16 651 286 Amortering av låneskulder -4 439 509-1 098 413 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 439 509 15 552 873 Årets kassaflöde 238 491-316 171 Likvida medel vid årets början 2 372 318 543 Likvida medel vid årets slut 240 863 2 372 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys moderföretag Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar 15 372 428 1 139 217 Övriga poster 581 405 Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar -453 924 62 208 Rearesultat avyttring av intressebolag -1 849 605 Förändring uppskjuten skattefordran 71 162 1 440 456 13 721 466 2 641 881 29