Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se



Relevanta dokument
Vårdval i primärvården

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Tillväxt och konjunkturer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

privatvård när du behöver den

Fler äldre-äldre i vården

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Resultat Smärtkliniken

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Medicinska Specialistkliniken, NSV Äldresjukvård. Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Diagnos på primärvården i Region Skåne

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?

Anne Persson, Professor

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Helseregistre Potensialer for industri og samfunn

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU!

Policy för internationellt arbete

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Så vill vi utveckla närsjukvården

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

Palliativ vård - behovet

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

Vårdvalets konsekvenser

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Strängnäs

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Innovation i offentliga organisationer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Law ( ) on dental service

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

MSD Sverige Metodbeskrivning

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

UPPDATERING AV UPPSKATTAD LIVSLÄNGD Mjukvaruversion 1.1 för Medtronic-enheter InSync 8040 Thera (inklusive i Series )/Prodigy Thera DR 7968i

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Svenska palliativregistret (2009)

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hearing palliativ vård

Transkript:

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number of visits to a doctor in 19 OECD countries van Doorslaer, E. et al. CMAJ 2006;174:177-183

Primärvården/allmänläkarnas historia Ursprungliga primärvårdstanken formulerades under 70-tal allmänläkare viktig resurs; fler specialiteter på större vårdcentraler geografiskt ansvar; samverkan med kommunal omsorg Revirstrider med barnläkare, gynekologer, öronläkare och kirurger under 1970-talet allmänläkarna onödig och fördyrande vårdnivå som skulle leda till sämre vårdkvalitet (Gyllensvärd m fl i Läkartidningen 1978) Närsjukvård och nya revirstrider med internmedicin och geriatrik under 2000-tal farligt för både ekonomi och patienter att låta allmänläkare ta ansvar för multisjuka äldre (Clyne m fl i Dagens Medicin 2003)

Specialisering och professionella drivkrafter Det naturliga förhållningssättet mellan professioner är konkurrens (Abbott, 1988) 1 i syfte att hävda rätten till visst arbete på rationell grund den profession som är bäst organiserad och har mest utvecklad kunskapsmassa vinner Hur skapa professionell utveckling och status? Avgränsa uppdraget, möjliggör utveckling av egen kunskapsmassa Det här är vi bäst på, resten får andra ta hand om Olika förutsättningar för skilda specialiteter, sämst för generalister, särskilt allmänläkare 1 Abbott A. (1988) The systems of professions. An essay on the division of expert labour. University of Chicago Press: Chicago and London.

Specialiseringens biverkningar Where professional knowledge is highly systematized, complex problems are likely to be ignored. Parts of them will be handled by various professions, but there will be no service to them as unified wholes. (Abbott, p. 110-11)

Förtroende för olika vårdformer enligt Vårdbarometern Distriktsläkare / husläkare 4,2 Privat specialistläkare 3,6 3 Distriktsköterska Sjukhusmottagning / klinik på sjukhus Akutmottagning på sjukhus Landsort Storstad Figuren baseras på enkätsvar från sammanlagt 82 000 respondenter år 2001-2003. Storstad är boende i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kroneman et al. Direct access in primary care and patient satisfaction: A European study. Health Policy 2006; 76: 72-79.

Vision Professional models designed to deliver medical services to patients who seek these services or to people who choose to register to obtain these services (subscribers) Community models designed to improve the health of populations living in a given geographic area and to promote development of the communities served; mission to meet healthcare needs of a population Professional contact model Professional coordination model Integrated community model Non-integrated community model Egenskap - Läkare ensamma eller i grupp; begränsat samarbete med andra professioner. - Besöksersättning till läkare baserad på taxa. - Begränsat informationsutbyte med annan verksamhet. - Läkare ensamma eller i grupp; samarbete med främst sjuksköterskor. - Ersättning genom fast belopp per listad individ i kombination med ersättning per besök. - Utbyte av klinisk information med andra vårdgivare. - Kontakter med andra vårdgivare för att upprätthålla integration av service; uppföljning av patienter via sjuksköterska eller läkare. - Bredd grupp av professionella som svarar mot diagnostik, behandling, palliativ vård, rehabilitering, hemsjukvård etc. - Fast ersättning baserat på befolkningskarakteristika. - Brett utbyte av klinisk och annan information med andra vårdgivare som tjänar samma befolkning. - Vårdteam ansvarar för kontinuitet gentemot patienter. - Tillgänglig 24 timmar om dygnet, alla dagar. Som för integrated community model men: - Ingen särskild informationsteknologi för integrering av service. - Inte tillgänglig 24 timmar om dygnet, alla dagar. - Inga formella mekanismer som garanterar kontinuitet gentemot enskilda individer. Exempel USA, Kanada, Belgien, Tyskland England, Danmark, Holland, Norge Sverige, Finland Källa: Chauvette M. Ed. (2003) Choices for Change: The Path for Restructuring Primary Healthcare Services in Canada. Canadian Health Services Research Foundation (www.chrsf.ca).

professional contact professional co-ordination integrated community nonintegrated Effektivitet 4 3 1 2 Produktivitet -kostnader - substitution 3 4 Kontinuitet 3 4 1 2 Tillgänglighet 1 1 3 4 Jämlikhet 3 3 1 2 Lyhördhet 1 1 3 3 Kvalitet 3 3 1 2 3 1 1 2 1 3 Not: 1 anger högst ranking och 4 lägst. I de fall modellerna inte kunnat skiljas åt har de getts samma ranking.

Vilken primärvård vill befolkningen ha? Individer fick ta ställning till primärvårdsmodeller med olika egenskaper 1 discrete choice metodik 1 600 enkäter 58% svarsfrekvens Egenskaper och nivåer Typ av vårdgivare - allmänläkare/team Inflytande - stort/begränsat Valmöjligheter - välja/geografiskt ansvar Patientavgift - 0/100/200/300 kr Väntetid icke-akut - 2/4/7 dagar 1 Hjelmgren J, Anell A. Population preferences and choice of primary care models: A discrete choice experiment in Sweden. Health Policy (forthcoming).

Resultat Inflytande, möjligheter att välja vårdgivare och väntetider viktigast Individer accepterar längre väntetider och/eller högre patientavgifter i utbyte mot ökat inflytande och valmöjligheter Preferenser för typ av vårdgivare varierar En del vill lista sig hos allmänläkare, andra hos vårdteam Fler äldre och individer med dålig hälsa vill lista sig hos allmänläkare Möjligheter att välja mellan olika alternativ gör fler nöjda!

Vad blir i så fall viktigt för beställarna? Ramupphandling med tänkbara vårdgivare Ersättningssystem kapitering + rörlig del (aktiviteter, mål) Villkor för listning/val Information Ombudsman Uppföljning

Väntetider Bemötande Information/inflytande Bedömning av enskilda individer Samverkan Tillgänglighet/prioriteringar Medicinsk kompetens/kvalitet Kvalitet på remisser Bedömning/uppföljning av finansiärer Förebyggande insatser Insatser dolda vårdbehov