LÄRARHANDLEDNING LÄRAR HANDLEDNING JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

LÄRARHANDLEDNING LÄRAR HANDLEDNING JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Angeläget journalistik om mänskliga rättigheter är utvecklat och genomförs i samarbete och finansiering mellan följande aktörer: Samarbetsparter GR Utbildning, KulturUngdom, Amnesty, Myndigheten för Skolutveckling Multimediabyrån, Världskulturmuseet, Mediapoolen, Tidningen i Skolan och Den Globala Skolan. Finansiärer Västra Götalandsregionen och Ungdomsstyrelsen.

LÄRARHANDLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Introduktion 7 Inledning 8 Stöd för arbetet i skollagen och läroplanen 9 Stöd i enskilda ämnen 9 Vad innehåller elevhandboken? 10 Webbplats 11 Guide om Mänskliga Rättigheter 13 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 13 Konventioner 13 Om stater bryter mot konventionerna 14 Staten och kommunernas ansvar 14 Opinionsbildning om mänskliga rättigheter 15 Nyhetsrapportering om mänskliga rättigheter 15 God publicistisk sed om mänskliga rättigheter 15 Journalistyrket medför risker 16 Ansvar vid rapportering 16 Faktorer som styr rapporteringen om mänskliga rättigheter 16 Journalisternas källor 16 Yttrande- och tryckfriheten 17 Stereotypa bilder i media 17 Förslag på studieupplägg 19 Produktion med roller 19 Gruppindelning 19 Redaktionsroller 20 Personliga karaktärsroller 20 Vem ska spela vilken roll? 21 Hur går produktionen till? 22 Exempel på studieupplägg 22 Lärarens uppgift 22 Produktion utan roller 24 Vilken studieversion ska jag välja? 25 Några ord på vägen 25 Appendix 27 Mall för redaktionsroller 28 karaktärsroller 29 Händelsekort 34 Stoppa Pressarna en simulering om Nyhetsmedia och etik 39

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

LÄRARHANDLEDNING FÖRORD FÖRORD Angeläget startades hösten 2005 som ett filmprojekt om mänskliga rättigheter för barn och ungdomar i Västra Götaland. Syftet var dels att diskutera mänskliga rättigheter med film som hjälpmedel, dels att erbjuda gymnasieelever att göra dokumentärfilm på temat mänskliga rättigheter. Dokumentärfilmsprojektet blev en stor succé och banade väg för en spridning till övriga Sverige. Under 2006/2007 utvidgas Angeläget till att omfatta fler konstformer inom eget skapande. Angeläget journalistik om mänskliga rättigheter ger eleverna möjlighet att berätta om mänskliga rättigheter genom nyhetsrapportering. I den här lärarhandledningen presenteras simuleringar som syftar till att skapa en redaktionsmiljö där eleverna gör egna magasin om mänskliga rättigheter. Under året lanseras även en kampanj som ska uppmuntra ungdomar att skapa poesi, foto och affischer på samma tema. Angeläget journalistik om mänskliga rättigheter grundar sig i ett samarbete mellan GR Utbildning, KulturUngdom, Amnesty, Mediapoolen, Världskulturmuseet, Tidningen i Skolan, Myndigheten för skolutveckling Multimediabyrån och Den Globala Skolan. Ett särskilt tack riktas till Västra Götalandsregionen och Ungdomsstyrelsen för bidrag till finansieringen. Hos GR Utbildning vill vi tacka Kristin Rådesjö, Carl Heath och Caroline Möller för delaktighet i framtagande av text och simuleringar. Sist men inte minst vill vi tacka Ulf B Andersson, Elisabeth Lövgren och Katarina Bergehed, Amnesty; Stig Fredriksson, SVT; Marina Malmgren, GP; Maria Jakobsson, Frilansjournalist; för intressanta aspekter på journalisters arbete om mänskliga rättigheter. Vår förhoppning är att denna lärarhandledning kan komma till användning på skolor i Sverige. Att den kan fungera som ett lämpligt verktyg i handledningsarbetet kring journalistik om mänskliga rättigheter, och medverka till att tillgodose skolans uppdrag att arbeta med just detta tema. Martin Rydehn Projektledare Angeläget Karl Alfredsson Redaktör GR Utbildning

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION INTRODUKTION Välkommen till Angelägets satsning på journalistik och mänskliga rättigheter. Ambitionen med denna lärarhandledning är att ge dig som lärare ett bra verktyg för att kunna handleda dina elever i deras arbete med att producera ett magasin om mänskliga rättigheter. Meningen är att eleverna ska utforma magasin i olika redaktionsgrupper på temat mänskliga rättigheter utifrån de normer och grundregler som utmärker god journalistik. Till sin hjälp har de en elevhandbok där material om mänskliga rättigheter och journalistiskt arbete samlats. Elevhandboken finns att ladda ner utan kostnad på webbplatsen www.angelaget.nu. På webbplatsen finns även resurser och hjälpmedel att läsa om, eller ladda ner, inom området mänskliga rättigheter. Elevernas magasin produceras och formges med hjälp av ett publiceringsverktyg som finns tillgängligt via Angelägets webbplats. Syftet med publiceringen är att eleverna ska kunna titta, läsa och bedöma sina egna och andras magasin. Magasinen kan komma att tryckas, visas upp och diskuteras i samband med olika evenemang. Läs mer om detta på www.angelaget.nu. I lärarhandledningen finns, tillsammans med information och fakta om mänskliga rättigheter, förslag på studieupplägg för hur du kan skapa en arbetsmiljö med utgångspunkt i en nyhetsredaktions arbete. Vi beskriver två olika typer av studieupplägg: Produktion med roller innebär att eleverna gestaltar karaktärer som utgör en magasinsredaktion och inom ramen för denna producerar sina magasin. Produktion utan roller innebär att eleverna producerar magasin genom att i grupp tillämpa de arbetsuppgifter som utmärker en redaktion. Dessutom finns en utvecklad simulering som heter Stoppa pressarna. Den är utmärkt att använda som diskussionsunderlag kring media och medieetik, samt som introduktion till hela arbetsområdet. Genom att använda Stoppa Pressarna på de nyskapade redaktionerna kan man lätt få igång arbetet som senare följer. Vår förhoppning är att detta läromedel kan inspirera eleverna till att kritiskt granska sin omgivning utifrån de mänskliga rättigheterna, utveckla färdigheten att skriva redaktionella texter, och ge en unik upplevelse av ett levande rollspel!

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Inledning Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Så lyder den första av de totalt 30 artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den 10 december 1948 antog och kungjorde Förenta Nationernas generalförsamling förklaringen och den gäller än idag. Omedelbart efter denna historiska händelse uppmanade generalförsamlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och att göra den spridd, känd, läst och förstådd framför allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan hänsyn till olika länders eller regioners politiska förhållanden. Media är ett av de viktigaste och mest kraftfulla forumen vi har för att förmedla, berätta och komma ut med ett budskap. Att utveckla sitt skriftspråk och inse vilka påverkansmöjligheter det skrivna ordet har, är naturligtvis viktigt även utanför skolvärlden. I länder med en lång demokratisk tradition som Sverige, är fri press, frikopplad från staten och politiker, en självklarhet. Detta är dock endast en dröm i många andra länder. Årligen fängslas journalister, och vissa till och med mördas eller avrättas. Yttrande- och tryckfrihet betraktas i dessa länder ofta som en utopi, trots att artikel 19 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna är tydlig: ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Det är dock viktigt att förstå att inte bara så kallade skurkstater bryter mot de mänskliga rättigheterna. I vår del av världen finns åtskilliga exempel på att dessa rättigheter inte efterlevs på ett önskvärt sätt. Svenska myndigheter har till exempel kritiserats vid elva tillfällen av FN:s kommitté mot tortyr för att man beslutat att återsända asylsökande till sina hemländer, trots uppenbar risk att de utsätts för tortyr. Vi har också fått kritik för att samerna inte behandlas på ett sätt som uppfyller de mänskliga rättigheterna. Det är angeläget att kritiskt granska den verklighet vi lever i här i Sverige. De mänskliga rättigheterna är i hög grad tillämpbara i den miljö som finns runt om kring oss i vår vardag, på arbetsplatsen och i skolan. Ungdomarna själva anser också att mänskliga rättigheter är den samhällsfråga som är allra viktigast (GP:s ungdomsenkät, GP 22/8-06). Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan

LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION Stöd för arbetet i skollagen och läroplanen På skolans ansvar åligger att alla barn och elever garanteras trygghet. Det innebär att skolledning, lärare och elever har ett gemensamt ansvar att rätta sig efter detta. Precis som i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna betonar skollagen att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder är oacceptabelt. Lagen innebär också att barn och elever har rätt till ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, där till exempel mobbning ingår. Även i läroplanen för det svenska skolväsendet (Lpo 94) står det att: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. och Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. skoltillvaron framgår i läroplanen. Kopplingen till de enskilda ämnena är också ofta tydlig. Stöd i enskilda ämnen Journalistik om mänskliga rättigheter har främst beröringspunkter med ämnena samhällskunskap och svenska. Inom ämnen som historia, filosofi, livskunskap och språk kan detta arbetsområde med fördel även integreras. En mycket naturlig koppling finns självfallet till ämnet mediekunskap. Vi ser att studieområdet med stor fördel integreras över flera ämnesgränser. Detta gör att eleverna får mer tid till sitt förfogande, men framförallt vinner man fördelar med att se ämnesområdet ur flera olika perspektiv. Självklart kan ett ämne användas som bas för hela produktionen av ett magasin, men ta gärna upp kunskaper och inspiration från andra ämnen som är aktuella för arbetsområdet. Vi har medvetet valt att inte lägga för stor vikt vid att beskriva kopplingarna till kurs- och läroplaner. Som lärare vet du bäst vilken typ av vinkling som är lämplig att göra till ditt arbetsområde. Därför har vi inte heller skrivit ut betygskriterier i elevhandboken, utan lämnar uppgiften att koppla magasinproduktionen till de ämnen som är aktuella för dig. Att mänskliga rättigheter ur ett journalistiskt perspektiv har en naturlig plats i den svenska

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 1 0 Webbplats Angeläget journalistik om mänskliga rättigheter vill erbjuda eleverna möjlighet att producera magasin på temat mänskliga rättigheter. Som en extra resurs erbjuds en webbplats, där samtliga delar i projektet Angeläget samlas. På webbplatsen finns en mängd användbara länkar samt möjlighet att ladda ner lärarhandledning och elevhandbok. Webbplatsens syfte är att eleverna ska kunna publicera materialet och att ta del av material som publicerats av andra elever. På webbplatsen finns en länk till ett publiceringsverktyg med ett kursmaterial om hur man kan använda desktop-programmet Scribus. Kursmaterialet har sammanställts av Myndigheten för Skolutveckling Multimediabyrån. Med hjälp av detta kan eleverna formge sitt eget magasin genom att skapa text och lägga in bilder. Därefter kan de skapa en pdf-fil som sparas ner. För att kunna lägga upp magasinet på www.angelaget.nu och göra det läsbart för besökare, skapar man ett medlemskap som enkelt erhålls genom att logga in med personuppgifter på liknande sätt som görs på andra webbsidor. Tanken med publiceringsverktyget är att eleverna ska kunna skapa ett magasin som kan se professionellt ut. Om eleverna vill kan de även bearbeta sitt material i ett annat designprogram. För att ladda upp det färdiga magasinet på webbplatsen förutsätter detta att dokumentet görs om till en pdf-fil. Om eleverna väljer att använda publiceringsverktyget finns ett kursmaterial att tillgå via Angelägets webbplats.

11 LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION Vad innehåller elevhandboken? Elevhandboken är framtagen för att vara till stöd för eleverna under arbetets gång. Därför har vi valt att samla information som kan göra arbetet så smidigt som möjligt. Elevhandboken koncentreras kring fyra huvudteman: Guide om mänskliga rättigheter samt dess koppling till journalistik Guide kring pressetik Hur och vad man kan skriva Bilder man kan och får använda Till detta finns en mycket extensiv länklista kopplad dels till den journalistiska delen av projektet och dels till mänskliga rättigheter. I den länklistan vill vi speciellt trycka på GP: s skrivarskola och Aftonbladet fotoskola som visat sig hålla mycket hög klass. Elevhandboken är inte tänkt att vara heltäckande inom dessa områden, utan ska snarare ge vägledning om hur och var eleverna kan söka mer information för sitt arbete. Vi har medvetet utelämnat kopplingen till kurs- och läroplanerna i elevhandboken. Skälet till detta är att du som lärare fritt ska kunna lägga upp studierna efter den ämnesram som du anser passar bäst. Upplägget och innehållet i elevhandboken och lärarhandledningen skiljer sig åt. De kapitel som beskriver mänskliga rättigheter var vi dock låtit vara identiska i lärarhandledningen och elevhandboken. Kring detta område är det bra om du som lärare och eleverna har samma bakgrundsbild. Du har förmodligen stor behållning av att läsa elevhandboken innan projektet inleds.

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 1 2

13 LÄRARHANDLEDNING GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Det finns många rättigheter vi utövar i Sverige som tas för givet. Exempel på dessa är rösträtt, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätten att säga vad vi tycker så länge vi inte kränker andra människor. Alla dessa rättigheter har sin grund i det som brukar kallas mänskliga rättigheter. Tankar för vilka rättigheter som vi människor ska ha, har funnits i flera tusen år. Det är dock först under 1900-talet som samarbete mellan olika stater formaliserat rättigheterna, och samlingsbegreppet de mänskliga rättigheterna fått en universell betydelse. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna blev en internationell fråga mellan stater efter andra världskrigets slut. Nazisternas ofattbara massmord på miljoner judar och andra människor som ansågs mindre värda, väckte stor avsky. Länderna i FN ansåg att de måste ta ett gemensamt ansvar för att skydda den enskildes mänskliga rättigheter från att kränkas av olika staters politik. Därför bestämde sig de Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948 att anta den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen är en del av folkrätten som styr hur olika staters och individers förhållande ska se ut. I folkrätten ingår även humanitär rätt, som reglerar hur länder ska förhålla sig mot individer under krig och väpnade konflikter. (Läs mer på www.manskligarattigheter.gov. se. Ladda ner en förenklad version av den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter på www.angelaget.nu.) Den Allmänna förklaringen innehåller 30 artiklar, bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till utbildning, och rätten till en nationalitet. De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Rättigheterna rangordnas inte sinsemellan, utan alla är lika viktiga. Man kan inte förtjäna mänskliga rättigheter, utan de tillfaller alla människor oavsett kön, religion, ålder, m.m. Den allmänna förklaringen är utan tvekan världens mest betydande och kända dokument om mänskliga rättigheter. Konventioner När väl den allmänna förklaringen upprättats var målsättningen att omvandla den till en juridiskt bindande konvention. Med stöd av dess innehåll skapade FN år 1966 två konventioner. Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Skälet till att två konventioner skapades samma år var att olika länder inom FN inte kunde enas kring vilka rättigheter som skulle gälla. I Västeuropa betonades främst individens rättigheter gentemot statsmakten, till exempel rätten till åsikts- och yttrandefrihet, juridiska

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER och demokratiska rättigheterna. Sovjetunionen och Östeuropa ville utgå från de ekonomiska och sociala rättigheterna, som rätten till mat och sjukvård, rätten till utbildning och rätten till att ta del av den kulturella sfären. En förklaring är en viljeyttring och sedvanerätt, precis som den svenska allemansrätten. Den anger en stark moralisk riktning för vad en stat ska följa. En konvention är juridiskt bindande och betyder att om en stat inte följer den kan FN eller enskilda länder vidta åtgärder. Att enas om en konventionstext kräver ofta långa förhandlingar. När staterna fastställt innehållet i en konvention ska den godkännas genom att den undertecknas av en regeringsrepresentant från varje stat. På så sätt visar staterna att de tänker följa reglerna som bestämts. Konventionen har dock ingen formell juridisk status förrän staten ratificerat konventionen. Att ratificera betyder att staten jämför så att landets egna lagar och konventionen stämmer överens, och gör de lagändringar som krävs för att den nationella lagen ska uppfylla konventionens syfte. Exempel på andra viktiga konventioner som FN arbetat fram: FLYKTINGKONVENTIONEN (1951) TORTYRKONVENTIONEN (1984) KONVENTION OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR (1979) KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER (BARNKONVENTIONEN) (1989) (Läs mer om konventioner på www.manskligarattigheter.gov.se) Om stater bryter mot konventionerna De folkrättsliga reglerna upprätthålls främst genom att FN eller andra enskilda stater kritiserar de stater som gör sig skyldiga till människorättskränkningar. Det sker dels via kommittéer som övervakar konventionerna, dels genom enskilda eller samordnade återgärder från andra länder. Exempel på åtgärder är: Offentlig kritik eller fördömanden (Nordkoreas kärnvapensprängning). Att avbryta diplomatiska kontakter, till exempel genom att stänga sin ambassad i det berörda landet. Att utestänga landet från politiska eller kulturella samarbeten. Exempelvis avstängdes Sydafrika från olympiska spelen under apartheidregimen. Indraget bistånd eller restriktioner mot att bedriva handel med landet. Militärt våld (endast tillåtet efter beslut i FN: s säkerhetsråd). Genomfördes under kriget på 90-talet i forna Jugoslavien. Krav på förbättringar inför medlemskap. Turkiet ställs inför hårda krav att stärka de mänskliga rättigheterna innan landet tillåts bli medlem i EU. Ekonomiska sanktioner. Serbien, Burma och Irak utsattes för detta under 90-talet. Staten och kommunernas ansvar I samband med att en konvention ratificeras förbinder sig staten att respektera folkrättens regler. I Sverige stiftar riksdagen de nya lagarna som krävs och regeringen ansvarar för att de mänskliga rättigheterna efterlevs. I varje land ska lagarna klargöra statens skyldigheter, och handlingar som kränker andra människor ska förbjudas. Ett rättssystem med poliser, advokater och åklagare, samt opartiska och rättvisa domstolar, ska upprättas för att skapa en god rättsstat. Enskilda individer är skyldiga att under landets lagar respektera de mänskliga rättigheterna. Om en individ begår ett lagbrott mot en annan individ så är det statens ansvar att förövaren lagförs och att offret får upprättelse. Genom att bryta mot de lagar som staten stiftat kan man säga att individen på sätt och vis även bryter mot de mänskliga rättigheterna. Enligt huvudregeln är det dock bara stater som kan ställas till svars för brott mot de mänskliga rättigheterna. Ett centralt begrepp inom folkrätten är due diligence. Det betyder ungefär att en stat ska vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla mänskliga rättigheter i förhållande till landets egen kapacitet. Med kapacitet menas här hur god ett lands ekonomi är och vilken demokratisk stabilitet som finns. Förutsättningarna ser förstås olika ut i Sverige jämfört med fattiga länder i världen. Därför skiljer det sig åt vilka åtgärder som kan genomföras inom polis, skola, sjukvård och äldreomsorg. I Sverige betyder detta att om lagstiftning och polisrekrytering inte räcker för att skydda individens rättigheter så ska staten genom landsting och kommuner vidta fler åtgärder. Det kan ske genom utbildning, opinionsbildning, stöd till brottsoffer eller vittnen och förebyggande åtgärder mot grupper som kan utgöra ett problem. Om Sverige skulle ha en lavinar-

15 LÄRARHANDLEDNING GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER tad brottsutveckling utan att åtgärder vidtogs av stat eller kommun, kan Sverige utifrån begreppet due diligence anses ha misslyckats med att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Att vi har anmälningsplikt när barn och ungdomar tar skada är ett annat sätt att beskriva due diligence. Alla som misstänker att barn far illa ska anmäla detta till socialtjänsten. För dem som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar är det en lagstadgad plikt att anmäla misstänkta övergrepp. Om till exempel en lärare i sin yrkesroll inte anmäler detta så kan läraren straffas för detta. (Läs mer om olika sätt som lagarna ska efterlevas på www.amnesty.se/ratt.) Opinionsbildning om mänskliga rättigheter Internationellt har Sverige, precis som alla andra länder, ett ansvar att föra fram de mänskliga rättigheterna på dagordningen. Det kan man göra genom protester, och genom att vidta åtgärder mot de länder som bryter mot konventioner och andra överenskommelser. Det kan också handla om att motverka internationell organiserad brottslighet, sexuellt utnyttjande av barn, företag som bidrar till miljöförstöring, folkfördrivningar eller slavliknande arbetsvillkor i omvärlden. Ett annat sätt är att se till att vår stat, företag och medborgare inte orsakar kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder. Som individ finns flera sätt att utöva påtryckningar. Man kan arbeta inom ett politiskt parti och påverka genom debatt, manifestationer eller skriva insändare. Frivilligorganisationer som Amnesty International, Röda Korset, Rädda Barnen och FN-förbundet arbetar aktivt genom olika aktioner och metoder för att påverka beslutsfattare. Vädjandebrev, lobbying, utåtriktade evenemang och seminarier är några exempel som används. Nyhetsrapportering om mänskliga rättigheter Nyhetsrapporteringen spelar en viktig roll i opinionsbildningen om mänskliga rättigheter. I Sverige rapporteras ibland om krigsförbrytelser som begås till exempel i Irak, Sudan eller Tjetjenien. Vi hör också om fångar som kränks i kriget mot terrorismens namn. I vårt eget samhälle berättas om våldsutsatta kvinnor som inte får det skydd som de har rätt till, eller sjuka asylsökande barn som utvisas till sina hemländer. Om media inte skulle rapportera om detta, skulle vi förmodligen inte heller känna till det. Händelser som rör mänskliga rättigheter är viktiga att berätta om för att göra människor medvetna. Detta är också en förutsättning för att kunna påverka, förändra och förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna. På en nyhetsredaktion är mänskliga rättigheter ett perspektiv eller nyhetsämne bland flera andra. Dagstidningar använder normalt inte en enskild redaktion för att bevaka mänskliga rättigheter. Händelser om människorättskränkningar beskrivs i artiklar och reportage främst genom inrikes- och utrikesredaktionen. Ett av få magasin som har tydligt fokus på mänskliga rättigheter är AmnestyPress. Därför är den ett bra exempel för att illustrera olika typer av texter med inriktning på mänskliga rättigheter. God publicistisk sed om mänskliga rättigheter En bra journalist ska sträva efter god publi-

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER cistisk sed. Det innebär att övergripande moraliska värden ska prägla det journalistiska arbetet. I god publicistisk sed ingår att försöka berätta sanningen så nära verkligheten som möjligt. Det handlar också om att vara rättvis och behandla olika parter med skilda åsikter på likartat sätt. Dessutom ska journalisterna respektera de människor de möter i sin yrkesroll, oavsett om de gillar dem eller delar deras ståndpunkt. En journalists arbete blir oftast bättre om hon eller han har goda förkunskaper i ämnet. Detta ökar möjligheten att rapporta med större bredd och djup. Detsamma gäller naturligtvis vid rapportering om ämnen som rör mänskliga rättigheter. En journalist med gedigen kunskap om mänskliga rättigheter kan hitta fler infallsvinklar och enklare se vilka konventioner som är relevanta att hänvisa till. Rapportering om mänskliga rättigheter behöver inte bara handla om kränkningar. En nyhet kan också vara positiv genom att berätta om förbättrade förhållanden. Det kan gälla en ny familjelag som till exempel införts i Marocko, och positiva konsekvenser som detta kan få för samhället. Journalistyrket medför risker Yttrande- och tryckfrihet är grundläggande rättigheter i många länder, och i Sverige är dessa inskriva i vår grundlag. Det betyder att vi har rätt att ifrågasätta och kritisera religion och politik som bedrivs i landet. I vissa länder erkänns inte dessa rättigheter och journalister som skriver kritiska artiklar om landets politik eller religion riskerar att råka illa ut. I bästa fall blir de avstängda från sitt arbete, men det kan också vara förenat med dödshot eller absolut livsfara. I många länder dödas journalister varje år under sin yrkesutövning. I andra sitter de fängslade för att ha rapporterat om obehagliga sanningar för de som har makten. Under det gångna året fram till oktober 2006 hade 60 journalister dödats i samband med sin yrkesutövning, och 130 journalister sitter fortfarande fängslade i olika delar i världen. (Läs mer på www.rsf.org eller www.reportrarutangranser.se) Vissa journalister kommenterar händelser direkt i TV eller publicerar sig själva med bild i tryckt media. Med hjälp av Internet kan man idag snabbt få ut material som tidigare nekats publicering. Om materialet är känsligt kan detta medföra en ökad hotbild. I andra sammanhang kan man utsättas för påtryckningar, så kallad lobbying, från personer som vill att rapporteringen ska vara utformad efter ett riktat budskap. Ansvar vid rapportering Som ansvarig utgivare har man ansvar för journalisterna som arbetar på redaktionen. Flera pågående konflikter i världen medför stor risk att skicka journalister till. Det är därför inte ovanligt att en redaktion tar in en reporter som redan finns på plats, eller använder artiklar från nyhetsbyråer. Redaktionschefen måste även överväga om de ska publicera information om personer som vittnat om människorättskränkningar. En person som återges med namn och bild är lätt att spåra, och människor som medverkat i intervjuer har i vissa fall försvunnit spårlöst. Att få sin identitet röjd kan därför få avgörande konsekvenser för en människa som lämnat känsliga uppgifter. Faktorer som styr rapporteringen om mänskliga rättigheter Reportage som berör mänskliga rättigheter väcker olika intresse beroende på omständigheterna runt omskring. Det kan bero på i vilken omfattning människor kränks, om det är grymt i sin natur, känns igen genom vår egen kultur, inträffar nära geografiskt eller konkurrerar med andra liknande händelser. Även de praktiska faktorerna påverkar om en händelse får stor nyhetsbevakning. Har redaktionen en bra bild att publicera? Finns det någon reporter på plats? Hur farligt eller dyrt är det att ta sig till den aktuella platsen? Vilka övriga resurser krävs? På en redaktion påverkar även kulturen i organisationen vilket innehåll rapporteringen får. Precis som på alla arbetsplatser finns pådrivande medarbetare som gärna vill bevaka vissa ämnesområden. Även om de inte frångår det redaktionella uppdraget, händer det att vissa ämnen återkommer oftare än andra på grund av starka personers intressen. Journalisternas egna kunskaper har också inflytande på vilka prioriteringar som görs. En journalist som till exempel har god kunskap om kvinnors rättigheter och dessutom bott i Guatemala i flera år, ser förmodligen ett stort värde i att rapportera om abortfrågan i Centralamerika. Journalisternas källor Journalister hämtar eller får ofta information från flera källor. Att söka stöd för information från flera tillförlitliga källor är också förenligt

17 LÄRARHANDLEDNING GUIDE OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER med de journalistiska principerna. Som journalist kan man till exempel prenumerera på pressnotiser, söka på webbsidor, och ta emot pressmeddelanden från organisationer eller telegrambyråer. För internationell information om mänskliga rättigheter är nyhetsbyråer som Reuters, AP, IPS och AFP, liksom mediebolag som BBC, vanliga källor. Den svenska nyhetsbyrån TT producerar både egna artiklar och översätter och bearbetar material från andra nyhetsbyråer. Material från TT används av många medier i Sverige. I journalisternas arbete utgör egna källor och kontakter en del i sökandet efter nyhetsuppdrag. Journalister med bra kontakter kan även få ta del av rapporter eller undersökningar innan de blivit offentliga. Det kan naturligtvis vara en fördel gentemot konkurrenterna att få längre tid på sig att förbereda ett reportage. För fortsatt förtroende kräver detta förstås att informationen inte läcker ut i förväg. Yttrande- och tryckfriheten Grundläggande för all saklig och opartisk journalistik är som tidigare nämnts yttrandeoch tryckfriheten. På en nyhetsredaktion kan denna rättighet ibland komma i konflikt med andra rättigheter. I början av 2006 blossade en internationell kris upp mellan delar av den så kallade muslimska världen och vissa delar av den så kallade kristna världen. Följden blev att skandinaviska ambassader sattes i brand och en handelsbojkott startades mot mejeriföretaget Arla. Konfliktens bakgrund var att en dansk morgontidning, Jyllands-Posten, den 30 september 2005 hade publicerat karikatyrteckningar av profeten Muhammed. I samband med oroligheterna vintern 2006 publicerades också teckningarna i några andra tidningar. Detta upplevdes som kränkande hos en del muslimer. Konflikten skärptes genom spridning av falska rykten, där Internet och mobiltelefoner användes. Uppgifter om att Koranen skulle brännas i Köpenhamn fick snabb spridning och grova karikatyrer, som inte hade publicerats i Jyllands-Posten, påstods ha ingått i materialet den 30 september 2005. Diskussionen som följde handlade om var gränsen för pressens frihet går. I vår del av världen anser numera de flesta att en del av demokratin omfattar en yttrande- och tryckfrihet där det är tillåtet att framställa till exempel religioner eller politiska partier på ett förlöjligande sätt. I den muslimska världen finns det många som vill hålla respekten för religionen mycket högt. Kritik mot religion är otänkbar, och att häda religionen eller dess symboler uppfattas som mycket provocerande. Mediernas frihet är hårt beskuren i många muslimska länder. Händelsen har diskuterats flitigt världen över, och kan tjäna som ett bra exempel på hur olika synsätt baserat på de mänskliga rättigheterna kan stå i konflikt med varandra. (Läs mer om konflikten kring Muhammedteckningarna på www.svt.se. Läs mer i rapporten Hatets språk frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet www.shc.mediaonweb.org/sv/2/60/?tpl=85.) Stereotypa bilder i media Media kritiseras emellanåt för sin rapportering av stora och små grupper i samhället. Kvinnor, funktionshindrade och marginaliserade människor anses inte bara underrepresenterade i nyhetsjournalistiken, de framställs ibland också genom stereotypa bilder som kan förstärka redan etablerade uppfattningar. En person som är funktionshandikappad tillfrågas ofta om en händelse utifrån sitt handikapp. Rubriker eller bilder på kvinnor förknippas med traditionella könsroller som inte nödvändigtvis har med berättelsen att göra. Marginaliserade människors privatliv hängs ut på ett sätt som snarare kan öka deras utsatthet. En nyhetsredaktion har alltid ett ansvar för att grupper eller enskilda individer inte diskrimineras eller kränks i media. Vid de tillfällen som detta trots allt sker kan en individ vända sig till pressombudsmannen för rättelse. Upprättelse kan också fås genom att en fällande dom tvingar en tidning att utbetala skadestånd. Journalister har ett ansvar att bevaka de mänskliga rättigheterna lika väl som skyldighet att leva upp till dem. Bevakningen måste ske med omdöme utan att för den skull göra avkall på yrkesredskapet. Till sin hjälp kan journalister använda konventionerna och göra dem till levande dokument i rapporteringen.

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

19 LÄRARHANDLEDNING FÖRSLAG PÅ STUDIEUPPLÄGG FÖRSLAG PÅ STUDIEUPPLÄGG Man kan producera ett magasin på olika sätt. Vi kommer i detta avsnitt att föreslå två olika produktionssätt. Den stora skillnaden mellan dessa är att i det ena spelar eleverna till viss del en karaktärsroll, och agerar antingen journalist, fotograf eller redaktionschef. I det andra är de sig själva men tar arbetsuppgifter som en medarbetare på en redaktion. Produktion med roller Vi har valt att kalla våra två produktionssätt för: Produktion med roller och Produktion utan roller. Självklart finns det inga vattentäta skott mellan de olika produktionssätten, utan inspiration kan med fördel hämtas från dem båda. Produktionssätten passar väldigt bra för att arbeta ämnesövergripande, och kanske är projektets form extra lämpligt för att sammanfoga ämnena svenska, samhällskunskap, mediekunskap och livskunskap. Inom båda produktionssätten förekommer ett moment som kallas för händelsekort. Dessa tjänar som katalysatorer i de olika rollspelsmomenten som finns beskrivna nedan. Mer om hur händelsekorten fungerar hittar du i appendixet. I denna version delas eleverna in i olika grupper som alla får till uppgift att skapa en egen nyhetsredaktion. Redaktionen består av karaktärsroller som känns igen från magasinsvärlden. I det här fallet avgränsas redaktionen till att bestå av journalister, redaktionschefer och fotografer. Som lärare intar du rollen som ansvarig utgivare. Varje elev tilldelas en karaktärsroll som den ska gestalta under arbetets gång. Redaktionsgruppen inleder varje lektion med ett redaktionsmöte där eleverna ställs inför uppgifter eller problem som beskrivs genom händelsekorten. Parallellt arbetar de med att producera sina magasin. De färdiga magasinen publiceras på Angelägets webbplats. Gruppindelning Börja med att dela in eleverna i två till fyra jämnstora grupper. Dela därefter in eleverna i par eller i grupper om tre. Tanken med att arbeta i par är att kunna variera rollen som journalist och fotograf under arbetets gång. På detta sätt skapas incitament för alla i gruppen att få berätta genom både bilder och text. Ett av paren ska agera redaktions- och layoutche-

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 20 fer. De är ansvariga för produktion av ledare och kanske vissa artiklar. Deras främsta funktion är dock att fungera som ledare i det löpande arbetet. Detta kan till exempel bestå i att se till att deadlines hålls och att arbetet fördelas rättvist inom redaktionsgruppen. Redaktionschefen har normalt en utslagsröst vid omröstningar och ska kunna redogöra för arbetet inför den ansvariga utgivaren, det vill säga läraren. De är också ansvariga för att magasinet layoutas och publiceras. Vitsen med att ha två redaktionschefer är dels att de ska känna en trygghet i varandra, och dels att det alltid ska finnas en ansvarig på plats. Men självklart kan man välja att endast ha en redaktionschef. Exempel: En grupp på 24 elever skulle kunna delas in på följande sätt: Tre grupper om åtta elever i varje. Varje grupp delas då in i tre par med journalister och fotografer, och ett par med redaktionschefer. Redaktionsroller Börja med att eleverna får skapa sin redaktionsidentitet. Du hittar en mall för hur eleverna kan skapa en redaktionsidentitet längre bak i den här handledningen. Redaktionsrollen är enkel och meningen är inte att skapa en autentisk redaktion. Snarare eftersöks ett förhållningssätt som kan skapa dynamik kring händelsekorten som används senare under arbetet. Dessutom gör skapandet av en redaktion att eleverna tvingas diskutera och problematisera vissa delar i magasinet. Två viktiga frågor att fundera på då de sätter ihop sin redaktion är till exempel: Vilka är vi? Och vad har vi för mål? Exempel på redaktionskort: Redaktionsroll Vårt Magasin heter: Folkets röst Vår främsta drivkraft är: Att hjälpa den lilla människan i den stora världen. Vår målgrupp är: Alla människor med rättvisepatos, men främst de upp till 40 år. Vi har som största ambition när vi skriver: Att det ska kännas äkta. Vårt magasin utkommer _6_ gånger per år Den viktigaste frågan med anknytning till Mänskliga rättigheter är: Att avslöja orättvisor i vår vardag här och nu. Vi vill främst ha ett nationellt perspektiv. Redaktionen består av: Lisa och Kalle Rani och Kristian Lina och Åsa Petter, Svante, Hassan Sheila, Mark och Tuva Redaktörer och layoutchefer Journalist och fotograf Journalist och fotograf Journalist och fotograf Journalist och fotograf Personliga karaktärsroller Personliga karaktärsroller delas ut till eleverna. Det finns en stor poäng i att rollerna till en början hålls hemliga för varandra, allt för att bevara ett spänningsmoment. Efter en tid blir dock karaktärsrollerna uppenbara genom att eleverna avslöjar sina åsikter och uppfattningar. Rollerna är uppbyggda så att varje karaktär har en relation till sin redaktion. Tanken med att dela ut roller är att eleverna ska få leva sig in i och förhålla sig till en yrkesroll. Det ger också möjlighet att problematisera redaktionsarbetet mer och skapa dynamik kring momenten med händelsekort. Dessutom kan

21 LÄRARHANDLEDNING FÖRSLAG PÅ STUDIEUPPLÄGG varje karaktärsrolls inställning till vissa frågor skapa en naturlig inspiration till artiklar och annat arbete, då varje karaktär har ett specialintresse inom mänskliga rättigheter. Ytterligare en aspekt är att få fram åsikter som kanske inte skulle ha framkommit om endast elevernas egna åsikter ventileras. De personliga rollerna finns längst bak i den här lärarhandledningen. Det finns femton roller och om klassen delas upp i flera grupper återanvänds samma roller igen. Skulle man vilja ha en redaktionsgrupp större än femton personer, kan man utan problem dela ut samma roll till två olika elever. Det spelar mindre roll att eleverna har kollegor med ungefär samma uppfattning i sin arbetsgrupp. Eleverna kan gärna behålla sina egna namn då detta underlättar i diskussioner. Om de vill byta namn för att få en bättre rollidentifikation, rekommenderar vi att namnskyltar används så att alla kan tilltala varandra med förnamn. Hur mycket rollerna används är självfallet upp till varje grupp och lärare att avgöra. Ett scenario kan vara att eleverna skriver en artikel utifrån perspektivet på sin karaktärsroll. På så sätt tränar de på att se saker ur olika synvinklar. Genom att byta identitet och skriva ur rollens perspektiv kan eleven visa på att hon eller han förstår att en text kan få olika utseende beroende på journalistens värderingar och preferenser. Eleverna kan även låta sig bli intervjuad, eller intervjua någon, med hjälp av sin karaktär. Här är det självklart du som lärare som sätter gränserna. Var noga med att vara tydlig med vad som ska göras med karaktären, och i vilken utsträckning den ska involveras i arbetet med magasinet. Vem ska spela vilken roll? Rollerna som finns bifogade i den här handledningen skiljer sig åt. Vissa är extroverta och andra mer introverta. Ingen karaktärsroll innebär dock att eleverna ska vara helt tysta i en diskussion. Vid fördelningen av roller kan det vara lämpligt att ge eleverna som i vanliga fall tar mycket plats en extrovert roll. Du kan självfallet experimentera och låta dessa elever få en mer tillbakadragen roll, och samtidigt ge elever med lågmäld framtoning en extrovert roll. Det kan vara utvecklande för eleverna att under förutbestämda former byta perspektiv. Den andra faktorn att ha i åtanke vid rollfördelningen är att de flesta rollerna besitter en drivkraft som oftast är kopplad till ett specifikt område inom de mänskliga rättigheterna. Om du vill tillämpa rollerna kan du med andra ord använda dessa för att skapa naturliga arbetsfält för eleverna att skriva om. Om eleven till exempel spelar en roll med ett starkt intresse för barnens rättigheter, kan man anta eleven gärna vill skriva om barnrättsfrågor. Som lärare är det viktigt att du läser igenom rollerna du tänkt använda innan du delar ut dem. På så vis får du en bra bild av vilka olika roller som passar för dina elever. Exempel på karaktärsroll KARAKTÄRsroll XX Namn: Titel: Journalist/Fotograf Min drivkraft är: Att göra karriär. För att göra det behöver jag arbeta på en framgångsrik redaktion. Det viktigaste med mitt magasin är: Att vi tar ställning för den lilla människan i samhället. I en diskussion: Ger jag mig aldrig. Jag står på mig och in i det sista ser till att få sista ordet.

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 22 Hur går produktionen till? Tanken med rollerna är att dessa ska ligga till grund för elevernas arbete att producera ett magasin om mänskliga rättigheter. För att skapa en känsla av verklighet har vi gjort det möjligt att spela ut ett antal händelser i de nyskapade redaktionerna. Detta gör du i form av händelsekort. Som lärare bestämmer du när och hur ofta du vill använda dig av händelsekorten. För att göra dessa så användbara som möjligt är de uppdelade i två kategorier: Problem och Uppgifter. Varje kategori beskrivs utförligt i appendixet. Du får själv avgöra hur mycket tid som ska avsättas till själva magasinsproduktionen i förhållandet till tiden som används till händelsekorten. Som vägledning och inspiration ges ett exempel över hur en fullständig planering enligt produktion med roller kan se ut. Ta detta som ett exempel och känn dig inte främmande inför att hitta egna lösningar. Exempel över studieupplägg Produktion med roller En lärare i svenska och en i samhällskunskap vill samarbeta kring journalistik om mänskliga rättigheter. De beslutar sig för att avsätta fem veckor av terminen till detta arbete. De bestämmer samtidigt att de ska använda sig av produktion med roller, och tänker dela ut karaktärsroller och redaktionsroller till eleverna. Händelsekort ser de som ett moment för att sätta fart på diskussioner kring arbetsområdet. Klassen som de samarbetar kring består av 27 elever. De väljer att dela in den i tre redaktionsgrupper där varje grupp ska tillverka ett eget magasin. Lärarnas önskemål är att eleverna ska ha lite olika teman på sina magasin. En person ska utses som redaktionschef. Lärarna ser framför sig att den personen kommer att få träna på ledarskap och förmågan att få ihop gruppen, samtidigt som den får fatta flera avgörande beslut. Redaktionschefen ska dessutom skriva ledare såväl som ett antal andra inslag i magasinet. För att få en intresseväckande start bestäms att inleda med att spela Stoppa Pressarna. De träffar sammanlagt eleverna vid tre tillfällen i veckan och med detta som utgångspunkt görs en planering (se sid 23). Efter lite diskussion om arbetsmängd, vilka krav som ska ställas och hur mycket material varje redaktion ska producera, kommer de överens med klassen om arbetets omfattning och struktur. De fastställer även att eleverna förväntas att göra en viss mängd arbete som hemuppgift, och att det råder frihet under ansvar på de lektioner som inte kräver närvaro. Dessutom framkommer önskemål från eleverna att lotta fram redaktionsgrupperna, och att de själva får välja sin egen redaktionschef. Eleverna vill också ha bufferttid efter den femte veckan som kan användas till finjusteringar av materialet innan det publiceras. Lärarens uppgift Väljer man Produktion med roller ges många tillfällen för diskussion och debatt. Atomsfären kan bli mer dynamisk än vad det skulle bli i vanliga fall. Det är därför viktigt att läraren är uppmärksam på hur eleverna responderar mot varandra när de ikläder sina karaktärsroller. Eleverna bör inte ta med sina fiktiva konflikter ut ur klassrummet. Lärarens uppgift blir att betona när karaktärsrollerna ska vara aktiva och när eleverna ska agera sig själva. I övrigt skiljer sig inte uppgiften nämnvärt från den vanliga lärarrollen där stöd, uppmuntran och inspiration står i fokus. Efter att arbetet är avslutat kan det vara bra att

23 LÄRARHANDLEDNING FÖRSLAG PÅ STUDIEUPPLÄGG Lektion vecka 1 2 3 1 Spela Stoppa Pressarna och introducera uppgiften Diskutera om arbetets planering och struktur. Dela ut elevhandbok, presentera betygskriterier för uppgiften samt vad slutmålet är. Dela ut roller, skapa redaktioner och låta redaktionerna göra en grovskiss över arbetet. 2 Redaktionerna lämnar in en preliminär disposition över innehållet i magasinet. Läxa att fundera över vilka artiklar, reportage varje individ kan tänka sig att skapa. Genomgång av mänskliga rättigheter, grundkurs. Därefter fritt arbete och avstämning med redaktionsansvariga hur arbetet går. Spela händelsekort i 15 minuter, av typen problem, därefter fritt arbete i redaktionen. Läxa att göra delar av GP:s skrivarskola. 3 Genomgång av mänskliga rättigheter fortsättningskurs. Avstämning med redaktionsansvariga hur arbetet går. Spela ut händelsekort som är av karaktären uppgift. Ge eleverna viss tid att diskutera uppgiften, därefter fritt redaktionellt arbete. Genomgång av de olika formerna av text som finns i ett magasin för de som vill och behöver. Övriga fritt arbete. 4 Fritt redaktionellt arbete. Boka datasal om det behövs. Händelsekort i form av frågeställning, för att kontrollera hur kunskapsnivån ligger. Därefter fritt redaktionellt arbete. Fritt redaktionellt arbete och avstämning med redaktionsansvariga hur arbetet går. 5 Händelsekort i form av problem i 15 minuter. Därefter fritt redaktionellt arbete och avstämning med redaktionsansvariga hur arbetet går. Fritt redaktionellt arbete med betoning på layout. Boka datasal om det behövs. Presentation av slutprodukt inför klassen. utvärdera med eleverna hur redaktionsarbetet uppfattats. Det kan vara lärorikt för både eleverna och dig att få en bild av hur arbetsprocessen fungerade. Här följer några exempel på frågor att ställa: Hur fungerade karaktärsrollerna? Hur påverkade det arbetet? Stämde karaktärsrollen med hur personen spelade? Stämde den roll som delades ut överens med hur man är egentligen? Skapade diskussionerna dynamik? Var det något som tog för stor plats? Kände sig alla delaktiga? Vilken skillnad fanns under arbetet med händelsekorten jämfört med att producera magasin? Vad var den stora utmaningen i magasinproduktionen? Är ni nöjda med resultatet?

ANGELÄGET JOURNALISTIK OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 24 Produktion utan roller Den andra versionen som vi kallar för produktion utan roller är en enklare och mer traditionell version av det redaktionella arbetet. Du kan följa planen enligt ovan med skillnaden att hoppa över avsnittet att dela ut karaktärsroller och redaktionsroller till eleverna. Exemplet med planeringen ovan är till stor del också tillämpbart på produktion utan roller. Redaktionsrollerna kan fortfarande användas genom att dela in eleverna i olika redaktionella roller. En elev kan till exempel gestalta en fotograf på redaktionen, utan att för den skull spela en karaktärsroll. Även händelsekorten kan användas genom att eleverna diskuterar utifrån sina personliga uppfattningar. På så sätt ryms flera aktiva moment, även om den inbyggda dynamiken och förutsättningar som finns i rollerna, inte ges samma utrymme. Ett upplägg för produktion utan roller kan se ut på följande sätt: 1. Dela upp klassen i grupper och par enligt ovan. 2. Förklara vilka olika ansvarsområden som finns: Fotograf/Journalist och Redaktionschef. Fördela dessa uppgifter eller låt eleverna välja vad de vill göra. 3. Låt dem skapa en redaktion enligt redaktionsrollen, eller låt dem bara vara en redaktion med olika roller. 4. Låt eleverna planera arbetet för sin redaktionsgrupp. 5. Använd dig av händelsekorten för att skapa diskussion i början av vissa lektioner. 6. Variera lektionerna mellan att innehålla fritt arbete och genomgångar om mänskliga rättigheter och olika textbearbetningar inom journalistik. 7. Låt eleverna arbeta med olika delar i sitt magasin för att gemensamt slutkorrigera och layouta materialet. 8. Låt dem publicera magasinet på Angelägets hemsida Denna typ av arbetssätt är relativt oproblematiskt och påminner mer om ett traditionellt grupparbete. Som lärare kan du med stöd av händelsekorten skapa intressanta diskussioner både inom och mellan grupperna.

25 LÄRARHANDLEDNING FÖRSLAG PÅ STUDIEUPPLÄGG Vilken studieversion ska jag välja? Det är inte svårt att genomföra produktion med roller. Det kräver dock lite mer förarbete kring hur rollerna ska användas och vem som ska ha vilken roll. Välj den variant som du upplever passar dina elever bäst. Fördelar med de olika produktionssätten: Fördelar med Produktion med roller Fördelar med Produktion utan roller Träna på förmågan att möta andra ur nya perspektiv. Mindre kontroversiellt för elevgrupper med osäkra elever. Mer dynamiska diskussioner. Mer tid för magasinsproduktion. Möjlighet att få bättre insyn i redaktionellt arbete. Möjlighet att få träna på att se saker ur andras perspektiv. Den egna åsikten är i fokus. Möjlighet att skriva mer personligt. En naturlig vägledning i ämnen att skriva om. En rolig utmaning. Man kan använda inslag från Produktion med roller och få med det mest intressanta. En rolig utmaning. Några ord på vägen I lärarhandledningen har två varianter presenterats på hur eleverna kan producera sina magasin på ett omväxlande sätt. Om dina elever gillar utmaningar och att prova en annorlunda pedagogisk metod så är produktion med roller att föredra. Oavsett vilken variant du väljer hoppas vi att den tid som läggs ner på studieområdet både kan bli spännande och lärorik. Om du vill veta mer om någon speciell del av projekt Angeläget kan du hitta det mesta på www.angelaget.nu. I elevhandboken finns en omfattande länksamling om du vill fördjupa dig i arbetsområdets olika beståndsdelar. Med hjälp av denna kan du kryssa dig vidare och gräva riktigt djupt ner i ämnesområdena mänskliga rättigheter, journalistik och magasinproduktion.