Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014. En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap

1 INNEHÅLL Förord 4 1. Inledning och bakgrund... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Avgränsningar... 6 2. Tillvägagångssätt... 7 Etiska hänsynstaganden... 8 Rapportens fortsatta disposition... 8 3. Respondenterna vilka är de?... 9 4. Äta, sova och sen? Om ungdomarnas fysiska hälsa... 16 5. Psykisk hälsa... 24 6. Psykosomatiska besvär... 32 7. Skolan... 35 8. Fritid och kompisar... 49 9. Tobak, alkohol och narkotika... 54 10. Framtid... 63 11. Avslutande reflektioner och analys... 66 Referenser... 72 Bilagor Enkät

2 Figurförteckning Diagram 1. Årskurs... 9 Diagram 2. Gymnasieskola... 10 Diagram 3. Födelseland... 13 Diagram 4. Ungdomars boende... 14 Diagram 5. Frukostvanor... 16 Diagram 6. Lunchvanor... 17 Diagram 7. Middagsvanor... 18 Diagram 8. Sömnvanor... 19 Diagram 9. Nattsömn den senaste månaden... 20 Diagram 10. Fysiskt aktiv fritid minst en halvtimme... 21 Diagram 11. Allmäntillstånd... 24 Diagram 12. Trivsel med livet... 25 Diagram 13. Rastlöshet... 27 Diagram 14. Koncentrationssvårigheter... 27 Diagram 15. Någon att prata med om man är ledsen/har något problem... 28 Diagram 16. Föräldrarelation... 29 Diagram 17. Besvär... 32 Diagram 18. Trivsel i skolan... 35 Diagram 19. Skolkande... 36 Diagram 20. Upplevelse av skolan... 41 Diagram 21. Upplevelse av skolarbetsrelaterad stress... 43 Diagram 22. Självstudier... 44 Diagram 23. Trivsel med fritid... 49 Diagram 24. Föreningsaktivitet... 50

3 Diagram 25. Nyttjande av öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit den senaste månaden... 54 Diagram 26. Dricker sig berusad minst en gång i månaden... 55 Diagram 27a. Tobaksvanor: Rökning... 56 Diagram 27b. Tobaksvanor: Snusning... 58 Diagram 28. Använt narkotika... 59 Diagram 29. Sysselsättning hösten efter gymnasiet... 63 Tabell 1a. Totalt antal svarande i gymnasieskolorna fördelat på årskurs, kön och program... 11 Tabell 1b. Totalt antal svarande i de kommunala gymnasieskolorna fördelat på årskurs, kön och program... 12

4 Förord För mer än ett år sedan hade jag tillsammans med Inger Hannu och Gustaf Olsson våra första inledande samtal kring databearbetningen av denna studie. I princip från första stund stod det klart att detta var ett material som skulle bli oerhört intressant, spännande och utmanande att arbete med. Och så blev det. En fördel var givetvis att det fanns ett ramverk att luta sig mot i form av en tidigare studie (2010) och kanske bidrog det till att det hela tiden funnits en röd tråd att förhålla sig till. Ramarna för studien, oavsett vad de nu de facto har bestått i, har hjälpt till under såväl resultatbearbetning som analys. Något som också hjälpt till är kontakterna med Skövde kommun i form av Inger och Gustaf. Ett gott arbete främjas av god ton, god dialog och konstruktiva samtal. Så har det varit sedan första kontakterna initierades. Såväl utropstecken som frågetecken har landat i just dessa begrepp god ton, god dialog och konstruktiva samtal. Det har gjort arbetet inte bara möjligt, intressant och spännande, utan i allra högsta grad också inspirerande lustfyllt och roligt! Växjö i oktober 2014 Daniel

5 1. Inledning och bakgrund Sensommaren 2013 fick Utrednings- och forskningsservice (UFS) vid Linnéuniversitetet en förfrågan om att genomföra en hälsostudie bland gymnasieungdomar i Skövde kommun. Förfrågan kom från kommunstyrelsens stab och folkhälsorådet. Redan tre år tidigare, 2010, hade en motsvarande studie gjorts 1 vilket innebar att det fanns en komparativ ansats och möjlighet med i den förfrågan som kom UFS till del. Hälsostudier i allmänhet och ungdomsstudier i synnerhet är områden som sedan tidigare haft en given plats på det fält UFS rört sig 2 varför förfrågan mottogs med både entusiasm och intresse. Hälsotrenden bland unga i riket är något som även uppmärksammats och uppmärksammas politiskt. Regeringen placerar ungdomars hälsa, i synnerhet den psykiska, högt upp i folkhälsoarbetet. En över tid ökande andel unga med psykosomatiska symtom såsom oro och nedstämdhet, sömnsvårigheter, trötthet och huvudvärk redan i skolåldern är några exempel på besvär unga runtom i landet upplever. I synnerhet gäller det unga tjejer och alltfler unga söker vård för depression och ångest. 3 Syfte Syftet med denna studie är således att utreda ungdomars psykiska hälsa på ett sätt som även möjliggör komparation med lokalhistoriska data. Denna rapport kommer att plocka upp denna tråd på två sätt; dels genom att presentera kvantitativa data från föreliggande studie, men också genom nerslag i ovanbeskrivna historiska data (2010). Som ytterligare referens till data som presenteras i denna rapport presenteras även vissa nationella jämförelsedata där så tillåts och möjliggörs. 1 Psykisk hälsa Gymnasium Skövde 2010. 2 Jfr. Hansen, J. & Larsson, D. (2012); Larsson, D. (2014). 3 http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/barns-och-ungashalsa/ (20140909).

6 Metod Föreliggande rapport är uppbyggd utifrån ett metodologiskt angreppssätt, kvantitativ metod. Det innebär att ungdomarna nåtts med hjälp av enkäter som delats ut och samlats in i lektionssalar. Valet av metod baseras dels på möjligheten att nå så många gymnasieungdomar som möjligt, men också på att jämförelser lättare låter sig göras med det historiska materialet (se ovan). Avgränsningar Hälsa är ett rymligt begrepp och även om det begränsas till ungdomars hälsa så är det ett förhållandevis vidlyftigt ämnesområde och det är utopiskt att tänka sig att inom ramen för en studie bidra till aktuell och relevant kunskap som täcker hela detta område. Därför krävs vissa avgränsningar. I denna studie består en sådan avgränsning i att exkludera ungdomar som inte studerar på gymnasienivå. Å andra sidan inkluderar den alltså samtliga gymnasieungdomar i Skövde kommun våren 2014 och det är dessa individers röster som talar genom det resultat som presenteras i föreliggande rapport. Till skillnad från den studie som genomfördes 2010 inkluderar denna studie alltså även gymnasieungdomar som studerar vid kommunens frigymnasieskolor. Resultatredovisningen kommer därför att ske utifrån två perspektiv: dels resultatet utifrån det totala urvalet gymnasieungdomar 2014, dels utifrån ett mer komparativt perspektiv. I de fall där resultatet från gymnasieskolorna 2014 skiljer sig från det totala resultatet kommer detta särskilt redovisas. Ytterligare en avgränsning ligger i valet av metod. Efter överväganden liksom med de erfarenheter Skövde kommun har av tidigare datainsamling föll valet av metod på kvantitativ dito vilket mynnade ut i en enkät som distribuerades av lärare på kommunens gymnasieskolor.

7 2. Tillvägagångssätt Utgångspunkten för enkätkonstruktionen var den enkät som gick ut till Skövde kommuns kommunala gymnasieskolor 2010 vilket underlättade denna del av arbetet betänkligt och efter några mindre justeringar fastställdes enkätens innehåll och struktur. 4 Enkäten omfattar tio olika delar och drygt 40 frågor, inalles över 100 olika variabler. Initialläget var att därefter distribuera enkäten till gymnasieskolorna under vecka 17, d.v.s. 21e-25e april, vilket också gjordes i de allra flesta fall. Några klasser befanns dessvärre vara på praktik och andra klasser hade andra förhinder som gjorde att distributionen av enkäterna inte var till ända förrän under vecka 22 (27e maj). I samma stund som utdelning och insamling av enkäterna var klar sändes materialet till Kinnmark Information AB för att OCR-skannas varpå den färdiga SPSS-filen tillgängliggjordes under vecka 23 (femte juni). Det totala urvalet gymnasieungdomar i det material denna studie baseras på är 2 589 stycken 5 varav 2 195 stycken har besvarat enkäten vilket ger svarsfrekvensen 84,8 procent. I den studie som genomfördes 2010 var motsvarande andel svarande 84,0 procent (2 020 svarande av 2 404 gymnasieungdomar), men studien inkluderade vid det tillfället alltså inte friskolorna. Svarsfrekvensen är som ovan beskrivit relativt hög och det interna bortfallet förhållandevis lågt, vilket givetvis är glädjande för resultatets skull. 6 Inte minst med tanke på att ungdomar av hävd är en svår grupp att nå. 7 Med något enstaka undantag överträder det interna bortfallet aldrig ett par procent. Att enkäterna delades ut och samlades in på plats, liksom att ungdomarna fått avsatt tid för att fylla i enkäten, har sannolikt varit en bidragande orsak till det goda utfallet. 4 Eftersom enkäten sedan skulle distribueras till Kinnmark Information AB för OCR-skanning var just strukturen inte helt oväsentlig. 5 Antalet baseras på Skövde kommuns kanslilistor. 6 En hög svarsfrekvens främjar god validitet. 7 Jfr. exempelvis http://www.medarbetarportalen.gu.se/news/gu-journal/arkiv/2013/nummer-6-13/enkattrotthet-/ (20140908).

8 Etiska hänsynstaganden Ungdomarna har vid enkätutdelningstillfället fått information om enkätens innehåll liksom syfte med studien. Deltagande har varit frivilligt och enkätens utformning påbjuder anonymitet. I de fall korstabulering kunnat medföra att svar riskerar kunna härledas till enskild person har denna typ av datapresentation avståtts. Det innebär således att inga svar kan härledas till enskild person i det material som presenteras. Samma principer har varit vägledande under hela bearbetningsprocessen, d.v.s. att nedbruten data får aldrig nå så små kohorter att svar kan spåras på personnivå. Rapportens fortsatta disposition I efterföljande kapitel presenteras studiens undersökningsresultat. I kapitel 3 redogörs för ungdomarnas bakgrund för att få förståelse för hur individgruppen är sammansatt. I kapitlet (4) därefter presenteras ungdomarnas fysiska hälsa och därefter (5) den psykiska hälsan. I kapitel sex (6) återges de psykosomatiska besvär som ungdomarna emellanåt kan uppleva i skola och vardag. Därefter (7) följer just ungdomarnas relation till skolan och vad som är kopplat därtill. Sedan följer ett kapitel (8) om ungdomarnas fritid med bland annat kompisrelationer och därefter (9) en del om tobaks- och alkoholvanor liksom narkotikaanvändning. I den sista delen av resultatpresentationen följer ett kapitel (10) om framtid och vilken bild visualiserar därmed. Varje resultatkapitel avslutas med en summerande del. Dels för att jag tror att det fyller en pedagogisk funktion, dels för att en sådan del med fördel lämnar plats för möjliga synteser på basis av vad kapitlet presenterat. Här tar jag mig även frihet att föra resonemang utifrån både faktiskt resultat men också utifrån möjliga tendenser som materialet kan visa på. I det avslutande kapitlet (11) görs ett försök att summera vad som framkommit i rapporten liksom reflektioner och analyser kring detta. Här försöker jag även lyfta fram delar där jag anser det möjligt att argumentera för fördjupande liksom uppföljande studier.

9 3. Respondenterna vilka är de? För att förstå data bättre kan det vara på sin plats att lyfta fram vissa bakgrundsfaktorer för att lättare skapa förståelse för vilken grupp individer studien omfattar. I denna första del presenteras därför en del faktorer och omständigheter som omger ungdomarna och därmed bakgrundsdata som rapporten baseras på. En sådan omständighet är fördelningen mellan tjejer och killar som i princip är helt jämn i det totala urvalet, 49,5 procent är tjejer och 50,5 procent är killar. 8 I de kommunala skolorna är fördelningen 53 procent tjejer och 47 procent killar. Diagram 1. Årskurs (N = 2 176) 9 32% 34% Årskurs 1 Årksurs 2 Årskurs 3 34% 34 procent av ungdomarna gick vid tillfället på gymnasieskolans årskurs 1, en lika hög andel på gymnasieskolans årskurs 2 och 32 procent på gymnasieskolans årskurs 3. 10 Det innebär således att fördelningen mellan såväl killar och tjejer liksom fördelningen av årskurser i princip är helt jämn både totalt sett men även i de kommunala gymnasieskolorna. 8 Elva individer har valt att inte besvara frågan. 9 19 individer har valt att inte besvara frågan. 10 Resultatet är i princip detsamma även för endast de kommunala gymnasieskolorna (34,5/34,5/31 procent).

10 Diagram 2. Gymnasieskola (N = 2 178) 11 7% 6% 5% 4% 2% Västerhöjd Kavelbro 52% IT-gymnasiet 24% Volvogymnasiet Plusgymnasiet Lichron teknikgymnasium Praktiska Västerhöjd är den gymnasieskola med störst representativitet, följt av Kavelbro som har drygt hälften så stor. Tillsammans förfogar dessa gymnasieskolor över ungefär tre fjärdedelar av Skövde kommuns gymnasieungdomar. Därefter följer, i tur och ordning, IT-gymnasiet, Volvogymnasiet, Plusgymnasiet, Lichron teknikgymnasium och Skövde praktiska gymnasium vilka alla är betydligt mindre till elevantal. 11 17 ungdomar har valt att inte besvara frågan.

11 Tabell 1a. Totalt antal svarande i gymnasieskolorna fördelat på årskurs, kön och program 12 Program Årskurs 1 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 3 Totalt Barn- och fritidsprogrammet 15 6 17 7 28 7 80 Bygg- och anläggningsprogram 3 23 4 23 5 24 82 Ekonomiprogrammet 36 24 21 19 19 23 142 El- och energiprogrammet 1 34 2 33 3 34 107 Estetiska programmet 37 13 36 20 26 16 148 Fordons- och transportprogrammet 4 30 6 32 3 27 102 Handels- och administrationsprogrammet 16 6 25 10 23 7 87 Hantverksprogrammet 44 0 34 1 33 1 113 Humanistiska programmet 8 1 14 3 10 1 37 Industritekniska programmet 11 20 6 22 13 43 115 Introduktionsprogrammet 8 20 2 2 4 1 37 Naturvetenskapliga programmet 27 18 28 27 42 14 156 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 8 9 6 10 9 7 49 Samhällsvetenskapsprogrammet 47 29 56 25 50 17 224 Teknikprogrammet 15 53 16 42 10 40 176 VVS- och fastighetsprogrammet 0 14 0 14 0 9 37 Vård- och omsorgsprogrammet 53 20 58 28 48 18 225 Totalt 333 320 331 318 326 289 1 917 1 917 ungdomar besvarade totalt sett frågan om årskurs, programtillhörighet och kön (några valde som tidigare noterats att inte ange kön och/eller årskurs och ytterligare några besvarade inte frågan om programtillhörighet) vilket är drygt 87 procent av det totala antalet svarande. Största program sett till antalet ungdomar är Vård- och omsorgsprogrammet tillsammans med Samhällsvetenskapsprogrammet med 225 respektive 224 ungdomar fördelade på tre årskurser. Det innebär att de tillsammans utgör nästan en fjärdedel av antalet svarande på frågan och drygt en femtedel av samtliga svarande. Minsta program sett till antalet ungdomar är Humanistiska programmet, Introduktionsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet med 37 ungdomar vardera fördelat på tre årskurser. Det innebär således att de största 12 260 ungdomar svarade inte på frågan eftersom den var villkorad. Tre ungdomar noterades för dubbelkryss.

12 programmen utgör ungefär tio (10,2) procent vardera av det totala antalet svarande medan de minsta programmen endast utgör cirka en och en halv (1,7) procent vardera. Tabell 1b. Totalt antal svarande i de kommunala gymnasieskolorna fördelat på årskurs, kön och program 13 Program Årskurs 1 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 3 Totalt Barn- och fritidsprogrammet 15 6 17 7 20 5 70 Bygg- och anläggningsprogram 3 20 4 20 5 23 75 Ekonomiprogrammet 36 24 21 19 19 23 142 El- och energiprogrammet 1 24 2 25 3 17 72 Estetiska programmet 37 13 35 19 26 16 146 Fordons- och transportprogrammet 3 29 6 30 3 24 95 Handels- och administrationsprogrammet 16 6 22 9 21 7 81 Hantverksprogrammet 24 0 14 0 11 1 50 Humanistiska programmet 8 1 14 3 10 1 37 Industritekniska programmet 2 8 1 5 1 15 32 Introduktionsprogrammet 8 20 2 2 3 1 36 Naturvetenskapliga programmet 27 18 28 27 42 14 156 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 8 9 6 10 9 6 48 Samhällsvetenskapsprogrammet 47 29 56 24 50 17 223 Teknikprogrammet 14 29 14 27 6 30 120 VVS- och fastighetsprogrammet 0 14 0 14 0 9 37 Vård- och omsorgsprogrammet 44 18 55 28 48 18 211 Totalt 293 268 297 269 277 227 1 631 1 631 ungdomar i de kommunala gymnasieskolorna besvarade frågan om årskurs, programtillhörighet och kön (några valde som sagt att inte ange kön och/eller årskurs och ytterligare några besvarade inte frågan om programtillhörighet) vilket är cirka 75 procent av det totala antalet svarande. Största program i de kommunala gymnasieskolorna sett till antalet ungdomar är Samhällsvetenskapsprogrammet med 223 ungdomar. Vård- och omsorgsprogrammet tillsammans har 211 ungdomar. Det innebär att de tillsammans utgör drygt en fjärdedel av antalet svarande på de kommunala gymnasieskolorna. Minsta program sett till antalet ungdomar är 13 25 ungdomar har antingen inte uppgett kön, årskurs eller program.

13 Industritekniska programmet (32 ungdomar), Introduktionsprogrammet (36) Humanistiska programmet (37) samt VVS- och fastighetsprogrammet (37). Diagram 3. Födelseland (N = 2 181/2 170/2 179) 14 Elev 92,6 0,4 2,8 3 1,2 Sverige Övriga Norden Mor 84,9 2,6 4,6 6,3 1,6 Övriga Europa Asien Övriga världen Far 84,9 2,3 5,2 6 1,7 75% 80% 85% 90% 95% 100% Nästan 93 procent av ungdomarna är födda i Sverige, drygt tre procent i övriga Europa (inklusive övriga Norden), tre procent i Asien och drygt en procent i övriga världen. Av ungdomar födda i Asien är drygt hälften födda i Irak, Iran, Libanon, Syrien eller Turkiet. 15 85 procent har en mor som är född i Sverige, två och en halv procent har en mor som är född i övriga Norden och fyra och en halv procent i övriga Europa. Drygt sex procent har en mor som är född i Asien och en och en halv procent har en mor som i född i övriga världen. 16 14 Fem ungdomar angav att de inte kände till födelseland, fyra ungdomar noterades för dubbelkryss och ytterligare fem besvarade ej frågan. 15 Härvidlag finns inga direkta skillnader mellan de kommunala gymnasieskolorna och frigymnasieskolorna. 16 Dito.

14 Andelen fäder som är födda i Sverige är lika hög som andelen mödrar, d.v.s. ungefär 85 procent. Drygt två procent har en far som är född i övriga Norden och drygt fem procent har en far som är född i övriga Europa. Sex procent har en far som är född i Asien och drygt en och en halv procent har en far som är född i övriga världen. 17 Såväl andelen första- som andelen andragenerationsinvandrare är förhållandevis låg vid en nationell jämförelse. 18 År 2013 var nästan en och en halv miljon av Sveriges befolkning födda utomlands vilket motsvarar nästan 16 procent. Den vanligaste invandringen efter medborgarskap 2013 var Sverige (d.v.s. svenskar som återinvadrar) följt av Syrien och Somalia. 19 Diagram 4. Ungdomars boende (N = 740/737/682) Åk 1 61,6 32,6 2,2 3,6 Med båda föräldrar Åk 2 66,9 28,4 3,3 1,5 Med en av mina föräldrar Eget boende Med pojk-/flickvän eller annan Åk 3 62,2 28,9 4 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ytterligare en bakgrundsfaktor som undersökts är ungdomarnas boendeförhållanden. Drygt 60 procent bor med båda sina föräldrar, i årskurs två är andelen noterbart högre (ungefär två tredjedelar). Runt 30 procent bor mestadels med en av sina föräldrar medan några få procent har eget boende eller bor med pojk- eller flickvän eller annan person som inte är förälder. 17 Dito. 18 Jfr. exempelvis Migrationsverket: http://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/vstra-gtalandsln/skvde-kommun/ (20140919). 19 http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ (20140919).

15 Några större skillnader i boendemönstren går inte att skönja. Möjligen är det värt att notera att årskurs 2-elever i högre grad bor med sina föräldrar och i lägre grad med pojk- eller flickvän än vad som är fallet i övriga två årskurser. Att andelen med eget boende ökar med åren (läs: i princip fördubblas) är i sig inget uppseendeväckande, från drygt två till fyra procent på två år. Huvudsakliga synteser Studien omfattar totalt 2 195 ungdomar varav 1 656 stycken läser vid de kommunala gymnasieskolorna Kavelbro och Västerhöjd. De kommunala gymnasieskolorna utgör därmed tillsammans tre fjärdedelar av det totala elevunderlaget bland Skövdes gymnasieskolor. Programmen inom samhällsvetenskap och vård och omsorg är de överlägset största sett till antalet ungdomar (årskurs 1, årskurs 2, årskurs 3). Fördelningen mellan tjejer och killar, liksom mellan del olika årskurserna, är i princip jämn. Var fjortonde elev är född i annat land vilket innebär att drygt 90 procent av ungdomarna är födda i Sverige. 15 procent av ungdomarna har en mor som är född i annat land och en lika hög andel har en far som är född i annat land. Drygt sex av tio bor med båda sina föräldrar medan cirka tre av tio bor med en av sina föräldrar. Övriga har eget boende eller bor med pojk-/flickvän.

16 4. Äta, sova och sen? Om ungdomars fysiska hälsa Det finns vissa basala behov och förutsättningar som måste tillfredställas och infinnas för att vi individer ska kunna fungera som just individer, förutsättningar som ligger till grund för att vi ska motiveras och utvecklas i vår vardag. Ett sådant grundläggande behov är mat och sömn. 20 Utan mat och sömn har vi helt enkelt svårt att tänka och fokusera på något annat. Är vi hungriga vill vi i princip bara ha mat. Är vi ofrivilligt sömniga går mycket, ibland all, energi åt att hålla oss vakna. Kort sagt är inte basbehoven uppfyllda har vi svårt att fungera optimalt i vardagen. Diagram 5. Frukostvanor (N = 1 095/1 078) 56,6 17,1 12,7 13,6 Varje dag 4-6 dagar i veckan 1-3 dagar i veckan Nästan aldrig 58,8 17,7 13,6 9,8 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20 Jfr. Maslow, A. (2013).

17 Drygt hälften av ungdomarna uppgav att de äter frukost varje dag. 21 Ungefär 14 procent av killarna och tio procent av tjejerna uppgav att de nästan aldrig äter frukost. 22 Möjligen kan alltså sägas att killarna Skövde kommun är marginellt sämre när det gäller frukostvanorna, de är åtminstone i majoritet när det kommer till att nästan aldrig äta frukost. Granskas endast de kommunala gymnasieskolorna är frukostvanorna där något bättre, men det skiljer endast någon procentenhet. Företrädesvis i kategorin som nästan aldrig äter frukost som är något lägre i de kommunala gymnasieskolorna. Diagram 6. Lunchvanor (N = 1 062/1 043) 81,5 13,7 3,8 1 Varje dag 4-6 dagar i veckan 1-3 dagar i veckan 70,3 22 6,1 1,6 Nästan aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åtta av tio killar liksom sju av tio tjejer äter lunch varje dag (2010 uppgav 72 procent att de åt lunch varje dag). I princip ingen uppgav att de nästan aldrig äter lunch. Även här visar de kommunala gymnasieskolorna marginellt bättre värden än i det totala urvalet då exempelvis drygt 82 procent av killarna äter lunch varje dag och nästan 72 procent av tjejerna. 21 Enligt en undersökning av Novus äter 78 procent av ungdomar i åldern 16-23 år frukost varje dag: http://nyheter.arla.se/2013/09/09/var-femte-16-23-aring-ater-inte-frukost/ (20140922). 22 Detta resultat ligger tämligen nära resultatet från 2010 då 59 procent av ungdomarna uppgav att de åt frukost varje dag.

18 Diagram 7. Middagsvanor (N = 1 063/1 041) 86,8 10,5 1,6 1 Varje dag 4-6 dagar i veckan 1-3 dagar i veckan 80,6 14,4 4,1 0,9 Nästan aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Om ungdomarnas lunchvanor visade sig vara relativt goda så är middagsvanorna ännu bättre. Endast två och en halv respektive fem procent uppger att de nästan aldrig äter middag eller kvällsmat medan åtminstone 95 procent av ungdomarna gör det upp till sex gånger i veckan. 23 I de kommunala gymnasieskolorna är siffrorna ytterligare något bättre då drygt 88 procent av killarna uppger att de äter middag/kvällsmat varje dag medan motsvarande andel tjejer är drygt 83 procent. Andelen tjejer i de kommunala gymnasieskolorna som anger att de aldrig äter middag är i princip obefintlig. 23 I studien 2010 visade siffrorna att 81 procent åt middag eller kvällsmat varje dag.

19 Stress bland unga i ökar i Sverige vilket emellanåt tar sig uttryck i att ungdomar låter bli att äta frukost 24, men det kan även få ytterligare konsekvenser som huvudvärk, magont och sömnbrist. Det sistnämnda är alarmerande på så sätt att sömnbrist inverkar negativt på ungdomarnas utveckling och ökar dessutom risken för psykisk ohälsa. 25 Diagram 8. Sömnvanor (N = 1 092/1 076) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 21,4 22,1 17,5 24,3 30,4 32,7 26,1 25,6 10 0 Ingen natt En natt 2-3 nätter Nästan alla nätter Ungdomarna fick en fråga om sina sömnvanor, formulerad som hur många nätter under skolveckan som sömnbehovet inte är tillfredsställt. Endast cirka en femtedel av ungdomarna upplever inte att de någon natt i veckan sover mindre än de behöver. Något fler menar att de åtminstone en natt i veckan lider av sömnbrist. Drygt 30 procent lider av sömnbrist åtminstone två till tre nätter i veckan och drygt 25 procent så pass ofta som i princip samtliga nätter i veckan. Det innebär att drygt hälften av ungdomarna upplever sömnbrist minst två till tre gånger i veckan. Några större skillnader mellan killar och tjejer tycks inte råda. 24 Jfr. http://nyheter.arla.se/2013/09/09/var-femte-16-23-aring-ater-inte-frukost/ (20140922). 25 Jfr. Backhans, A-B (2010).

20 Jämfört med studien 2010 uppvisar tjejer något bättre sömnvanor 2014 medan värdena för killarna är ungefär detsamma. Främsta skillnaden återfinns i svarsextremen nästan alla nätter. 2014 är det värdet för tjejerna knappt 26 procent i det totala urvalet (se ovan) och 23 procent i de kommunala gymnasieskolorna jämfört med 31 procent 2010. Ungdomarna fick även, förutom den generella frågan om sömnvanor, en mer precis fråga om hur nattsömnen varit den senaste månaden. Diagram 9. Nattsömn den senaste månaden (N = 1 099/1 075) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 4 4,2 14,1 16 19,5 22,4 37,7 39,3 Mycket dålig Ganska dålig Varken eller Ganska god Mycket god 20% 10% 0% 24,7 18 I diagram 8 kunde konstateras att killarna totalt sett hade marginellt bättre sömnvanor är tjejerna, vilket på ett sätt kan sägas återspeglas i diagram 9 då drygt 60 procent menar att de haft mycket god eller ganska god nattsömn den senaste månaden jämfört med knappt 60 procent av tjejerna. Det intressanta i jämförelsen ligger dock inte i första hand i genus eller könsskillnader utan i det faktum att alltså runt 60 procent av ungdomarna anser att de har god nattsömn samtidigt som diagram 8 visar att en nästan lika hög andel lider av sömnbrist flera nätter i veckan! Det innebär således att en stor

21 andel av ungdomarna sover ganska dåligt men upplever det som helt okej eller att det är att betrakta som normalt. Jämfört med endast de kommunala gymnasieskolorna finns väldigt ringa skillnader, men värt att nämna är likväl att svarsalternativet ganska god har fått en något högre andel bland dessa killar (39 procent) och tjejer (41 procent). Andelen som anger mycket dålig är dessutom marginellt lägre (cirka tre och en halv procent jämfört med fyra i diagrammet ovan). Diagram 10. Fysiskt aktiv fritid minst en halvtimme (N = 1 095/1 075) 100% 90% 80% 5,4 3,5 5,1 6,3 9,5 11 70% 60% 23,6 32,8 Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden 50% En gång i veckan 40% 30% 20% 10% 28,7 27,8 28,7 17,6 2-3 dagar i veckan 4-6 dagar i veckan Varje dag 0% Fysiskt aktiv fritid leder ofta till fysiskt god hälsa. I det totala urvalet ungdomar visar det sig att ungefär 23 procent är aktiva minst en halvtimme varje dag så pass mycket så att de blir varma. I diagram 10 kan däremot ses att det är relativt stora skillnader mellan killar och tjejer i denna fråga. Nästan 30 procent av killarna i de kommunala gymnasieskolorna 31 procent rör på sig minst en halvtimme varje dag medan motsvarande andel bland tjejerna är strax under 20 procent. För såväl killar (i

22 synnerhet) som tjejer är det dock en viss förbättring jämfört med 2010 då motsvarande andelar var 24 respektive 15 procent. Andelen killar och tjejer som rör på sig fyra till sex gånger i veckan är exakt densamma, knappt 30 procent och i båda fallen är det en marginell minskning jämfört med 2010 vilket kan tolkas som att dessa andelar flyttats från intervallet 4-6 dagar i veckan till intervallet Varje dag, d.v.s. en redan aktiv kategori ungdomar har blivit ännu aktivare. Detta antagande stärks delvis även genom det faktum att ungefär 24 respektive 33 procent är aktiva två till tre dagar i veckan där motsvarande andelar 2010 var 26 respektive 35 procent. Andelen ungdomar som rör på sig en gång i veckan är ungefär lika stor oavsett om det rör sig om killar eller tjejer, cirka tio procent, och en ungefär lika stor andel rör på sig någon gång i månaden eller mer sällan/aldrig, ett mönster som i princip återgår ifrån studien 2010. Huvudsakliga synteser Att föra en god kosthållning är viktigt för att må bra. Fysiskt som psykiskt. Frukostmålet är något av dagens nyckelmål eftersom depåerna behöver fyllas på efter en (förhoppningsvis) lång natts sömn. Knappt sex av tio äter frukost varje dag. Sju av tio tjejer och åtta av tio killar äter lunch varje dag. Nästan nio av tio killar och åtta av tio tjejer äter middag/kvällsmål varje dag. Skillnaden mellan killars och tjejers kostvanor är inte uppseendeväckande stora möjligen med undantag för lunchmålet men det blir desto mer intressant när jämförelser mellan kost-, sömnvanor liksom allmäntillstånd (hur mår du?) jämförs. Sömnbehovet är individuell och skiftar således från individ till individ. Av ungdomar som uppgav att de sover efter behov samtliga nätter i veckan (320 stycken) uppgav 78 procent (248 stycken) att de också äter frukost varje dag. Av ungdomar som uppgav att de sover mindre än vad som behövs i princip varje natt i veckan är motsvarande andel endast 44 procent. Av ungdomar som uppgav att nattsömnen den senaste månaden varit mycket god uppgav 70 procent (249 stycken) att de åt frukost varje dag. Av ungdomar som uppgav att nattsömnen varit mycket eller ganska dålig (299 stycken) uppgav endast 41 procent att de åt frukost varje dag. Av ungdomar som uppgav att de mår mycket eller ganska bra (1 346 stycken) uppgav 62 procent (840 stycken) att de åt frukost varje dag. Av ungdomar som uppgav att de mår

23 mycket eller ganska dåligt (91 stycken) uppgav endast 43 procent (39 stycken) att de åt frukost varje dag. 26 Den huvudsakliga poängen med kostexemplet ovan är att synliggöra vikten av att basbehoven är uppfyllda. Det är svårt att sova om man missköter kosthållningen. Det är svårt att vara på topp eller må bra om man inte sover. Det är svårt att prestera i skolan om man inte är på topp och så vidare. När data sedan bryts ner i kohorter som kön, social bakgrund, etniskt ursprung, hemförhållanden, utbildningsprogram m.m. är det hart när alltid möjligt att hitta variationer mellan kohorterna, men i flera fall är det samvariationer av olika kohorter som förklarar ett utfall. Att fördjupa arbetet med den typen av multivariata analyser som krävs för att förklara olika utfall är därför väsentligt för att på ett djupare plan både förstå och förklara ett resultat. Det är annars lätt att fastna i och nöja sig med att konstatera att kön är en förklaringsfaktor, att etnicitet är en annan, istället för att ställa frågan varför är det så? Liknande mönster går naturligtvis även att finna mellan att vara fysiskt aktiv och olika hälsoaspekter. Att fysisk aktivitet främjar hälsan är knappast något nytt. Mot bakgrund av det är det således positivt att andelen fysiskt aktiva varje dag tydligt ökat bland både killar och tjejer sedan 2010. Samtidigt är minoriteten minst aktiva ungefär lika stor 2014 som den var 2010. 26 Måltiden frukost ska i första hand ses som ett exempel på vikten av att hålla näringsintaget högt och jämnt under dygnets 24 timmar.

24 5. Psykisk hälsa Under de senaste decennierna har barns och ungas psykiska ohälsa ökat, företrädesvis handlar det om depressioner, ångestsjukdomar och missbruk. Fler och fler ungdomar upplever psykiska besvär som exempelvis oro och ängslan. 27 Diagram 11. Allmäntillstånd 27 Socialstyrelsen: Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19109/2013-5-43.pdf (20140923).

25 100% 90% 80% 1,2 10,2 2,9 1,3 5,9 15,9 70% 60% 50% 40% 39,4 51,8 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra 30% 20% 46,3 Mycket bra 10% 25,1 0% Ungefär 86 procent av killarna och ungefär 77 procent av tjejerna uppger att de mår mycket bra eller ganska bra. Någon större skillnad från 2010 är det inte, andelen killar som uppger att de mår bra är förvisso marginellt lägre 2014 jämfört med 2010. Andelen killar som uppger att de mår ganska eller mycket dåligt är marginellt större 2014, drygt fyra procent jämfört med tre procent 2010. Vid en jämförelse med endast de kommunala gymnasieskolorna framträder inga noterbara skillnader utan dessa data följer det generella mönstret nästintill helt och hållet. Diagram 12. Trivsel med livet

26 100% 90% 80% 1,3 12 3,1 2,1 17,8 6,3 70% 60% 50% 40% 39,9 45,1 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra 30% Mycket bra 20% 10% 43,8 28,7 0% Killar trivs bättre med livet än vad tjejer gör, vilket diagrammet (12) ovan vittnar om. Nästan 85 procent av killarna uppger att de trivs mycket eller ganska bra med livet just nu medan motsvarande andel tjejer är cirka tio procentenheter lägre. Ännu större skillnad blir det om endast alternativet mycket bra jämförs, ungefär 44 procent jämfört med cirka 29 procent. En grov beskrivning ger vid handen att nästan hälften av killarna trivs mycket bra med livet just nu medan väldigt långtifrån hälften av tjejerna gör detsamma. Vid en jämförelse med resultatet 2010 trivs killarna paradoxalt nog marginellt sämre med livet just nu medan motsatsförhållandet råder bland tjejer även om det alltså knappast kan betraktas som framträdande. Även andelen ungdomar som upplever sig trivas ganska eller mycket dåligt med livet just nu skuggar siffrorna från tidigare studie, ungefär fyra procent av killarna uppger såväl 2014 som 2010 att de inte trivs medan motsvarande andel tjejer är ungefär dubbelt så hög både 2014 och 2010. Ungdomarna fick även en fråga huruvida de tycker att deras liv känns meningsfullt. 88 procent av killarna menade att deras liv är meningsfullt medan motsvarande andel tjejer är 86 procent. I de kommunala gymnasieskolorna är skillnaden marginell, 89 respektive 87 procent.

27 44 procent av tjejerna och 30 procent av killarna uppgav att de har svårigheter med antingen känslor, koncentrationsförmåga, beteende eller med att komma överens och umgås med andra. I de kommunala gymnasieskolorna är dessa siffror något mer positiva med 41 procent (tjejer) respektive 28 procent (killar). Ungefär tre fjärdedelar av såväl killar som tjejer som upplevde att de hade svårigheter med något av ovanstående angav samtidigt att dessa svårigheter var förhållandevis små. 20 procent av tjejerna och 21 procent av killarna i de kommunala gymnasieskolorna 18 respektive 20 procent menade att de upplevde sig ha klara svårigheter och sex procent (tjejer) respektive tre procent (killar) menade att de upplevde sig ha allvariga svårigheter. 2010 var de motsvarande siffrorna 15 och 16 procent, respektive tre och åtta procent vilket innebär att andelen ungdomar som upplever sig ha klara svårigheter ökat samt att andelen tjejer som upplever allvariga svårigheter likaså ökat samtidigt som andelen killar som upplever allvarliga svårigheter minskat. Två tredjedelar av såväl tjejer som killar som upplever dessa svårigheter menar att svårigheterna funnits i mer än ett års tid. Drygt 40 procent av tjejerna angav att de besväras väldigt eller ganska mycket av svårigheterna medan motsvarande andel bland killarna endast är drygt 25 procent. Ungdomarna fick svara på frågan om ovanstående svårigheter stör vardagslivet. 33 procent av tjejerna och 18 procent av killarna menar att vardagslivet inom hem och familj störs, 21 respektive elva procent av tjejerna respektive killarna menar att relationen till kamrater störs. Av tjejerna menar nästan sex av tio att skolarbetet störs och av killarna knappt fem av tio. Däremot är det förhållandevis få som menar att svårigheterna stör vardagslivet när det gäller fritidsaktiviteter, 18 procent (tjejer) respektive elva procent (killar). 25 procent av tjejerna menar att svårigheterna kan blir jobbiga för människor runtomkring medan endast 15 procent av killarna menar detsamma. Diagram 13. Rastlöshet (N = 1 092/1 079)

28 22,2 51,6 26,2 Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte 22,6 51,1 26,3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mönstret vad gäller rastlöshet är identiskt mellan killar och tjejer. Nästan tre fjärdedelar av ungdomarna menar att de i någon mening är rastlösa. I de kommunala gymnasieskolorna är motsvarande andel killar ungefär desamma. Diagram 14. Koncentrationssvårigheter (N = 1 084/1 076) 17,1 47,3 35,6 Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte 23 46,5 30,5 0% 20% 40% 60% 80% 100% er menar i något högre grad än killar att de är lättstörda, att de har svårt att koncentrera sig, ungefär sju av tio jämfört med drygt sex av tio bland killarna.

29 Det finns i princip inga skillnader mellan årskurserna, andelen som menar att det helt eller delvis stämmer att de har koncentrationssvårigheter ligger i intervallet 65-69 procent. Att döma därav är det således större skillnader mellan killar och tjejer, om än marginellt, än mellan årskurs 1 och årskurs 3. En del av den psykiska hälsan består i att faktiskt ha någon vid sin sida om problem skulle uppstå och/eller om man är ledsen. Därför fick ungdomarna även ta ställning till detta i enkäten. Diagram 15. Någon att prata med om man är ledsen/har något problem (N = 1 041/1 052) 100 90 80 70 69,5 69,1 67,7 68,5 60 50 40 30 20 10 30,6 30,2 21,6 21,1 16,7 21,1 12,7 12,8 5,7 4,1 0 Ja, flera kamrater Ja, föräldrar eller syskon Ja, en kamrat Ja, lärare på skolan Ja, annan vuxen Ja, elevhälsan Nej, jag har ingen Med ett litet undantag är det i princip inga skillnader mellan killar och tjejer med avseende på om man har någon att prata med och man är ledsen eller har problem. Killar synes dock i större utsträckning söka stöd hos lärare på skolan, om än inte i första hand. Viktigast är kamrater och föräldrar/syskon. Jämfört med 2010 är det 2014 generellt sett fler som upplever att de har någon att prata med. Det enda som är sig ungefär likt är stödet av kamrater (som även 2010 låg runt 70 procent). Fler känner 2014 att de kan prata med föräldrar/syskon, lärare på skolan (om än inte fullt lika tydligt i de kommunala gymnasieskolorna), annan vuxen eller elevhälsan. Andelen som känner att de inte har någon att prata med är dessvärre också något högre. Mellan fem och sex procent av killarna och fyra procent av tjejerna uppger

30 att de inte har någon att prata med. Motsvarande andelar 2010 var fyra respektive tre procent. Procentuellt är det en tydlig ökning, men räknat i procentenheter inte lika mycket. Att ha någon att prata med är viktigt, inte minst när det gäller de som rent fysiskt står nära. Ungdomarna fick av den anledningen ta ställning till några frågor om deras familjerelationer. Diagram 16. Föräldrarelation (N = 1 078-1 086/1 067-1 073) Har det bra hemma 72,6 78,2 14,5 14,2 Känner föräldrar behandlar rättvist 61,3 63,7 23,1 25,3 Stämmer mycket bra Känner föräldrar har tid 53,6 59,5 26,7 27,2 Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer ganska dåligt Känner mig förstådd 46,4 53,1 33 30,8 Stämmer mycket dåligt Känner mig älskad 77,8 80,8 14,6 14,5 0% 20% 40% 60% 80% 100% 87 procent av tjejerna menar att de har det bra hemma medan motsvarande andel killar är 92 procent. Av tjejerna är det drygt fem procent som menar att de inte har det så bra hemma medan det bland killarna är tre procent som är av samma uppfattning.

31 84 procent av tjejerna och 89 procent av killarna menar att de behandlas rättvist hemma. Drygt sex procent av tjejerna anser inte att de behandlas rättvist hemma. Motsvarande andel killar är tre procent. 80 procent av tjejerna menar att deras föräldrar har tid för dem, medan åtta procent av menar att föräldrarna inte har tid. 87 procent av killarna instämmer i att föräldrarna har tid för dem medan knappt fem procent menar det motsatta. Nästan 80 procent av tjejerna känner sig förstådda hemma, medan nästan nio procent menar att de inte är det. Motsvarande andel killar är 84 respektive sex procent. 92 procent av tjejerna och 95 procent av killarna känner sig älskade av sina föräldrar och dessbättre är det väldigt få som inte känner sig särskilt älskade (en till två procent). Huvudsakliga synteser Killar mår generellt något bättre än tjejer vilket även innebär att de trivs bättre med livet. Genusskillnaderna i dessa frågor är kanske också den mest framträdande eftersom bakgrundsvariabler som etnicitet och boendeform inte visar några signifikanta skillnader. När det gäller upplevelse av meningsfullhet är det dock i princip jämnt, 88 procent (killar) jämfört med 86 procent (tjejer). Andelen killar som upplever att de har svårigheter med antingen känslor, koncentrationsförmåga, beteende eller med att komma överens och umgås med andra är mindre än bland tjejer. Såväl killar som tjejer som upplever dessa svårigheter menar samtidigt, i tre fjärdedelar av fallen, att dessa svårigheter är förhållandevis ringa. Killar och tjejer upplever sig rastlösa i lika stor utsträckning (ungefär tre fjärdedelar) medan tjejer i något högre grad upplever koncentrationssvårigheter (70 procent jämfört med 64 procent). Killar och tjejer har i lika hög grad någon att prata med om man är ledsen eller har något problem. Knappt sju av tio menar att de har flera kamrater och/eller föräldrar/syskon att prata med, vilket gör att resultatet är något mer positivit jämfört med 2010. Endast fyra, fem procent menar att de inte har någon alls att prata med.

32 Överlag upplever killarna en något bättre föräldrarelation än tjejer. Över 90 procent av såväl killarna som tjejerna anger att de känner sig älskade och nästan lika höga andelar uppger att de har det bra hemma.

33 6. Psykosomatiska besvär En del av den enkät som ungdomarna fick besvara handlade om frågor kopplade till psykosomatiska besvär, t.ex. huvudvärk och magont m.m. Diagram 17. Besvär (N = 1 082-1 090/1 070-1 080) Ont i rygg/nacke Ont i magen Huvudvärk Irriterad/på dåligt humör Känt dig nere 21,6 31,9 46,1 22,8 41,6 58,2 34,8 22,8 50 13,8 33,3 45 5 23,4 32,9 19,5 35 23,6 15,9 7 30,8 14,1 6,8 2,2 15,9 13,9 5,8 23,4 10,6 5,1 2,7 15,3 16,2 10,9 23,1 13,4 8,9 4,6 Sällan eller aldrig 24,9 20,1 8 Ungefär en gång i månaden 31,3 13,3 7,2 3,2 Ungefär en gång i veckan Mer än en gång i veckan 31 7,6 I stort sett varje dag 26,5 15,3 3,7 Yrsel Nervös 17,4 31,2 54,1 34,3 72,7 38,1 27,2 21,4 15,6 5,5 19,4 8,6 2,7 13,8 8,5 2,1 17,2 4,9 3,2 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% 47 procent av tjejerna upplever huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I de kommunala gymnasieskolorna var motsvarande andel cirka 45 procent, vilket är en marginellt lägre andel jämfört med 2010 (då 47 procent). Drygt 23 procent av killarna har huvudvärk en gång i veckan eller oftare (så även i de kommunala gymnasieskolorna), vilket är en

34 marginellt större andel än vad som var fallet 2010 då 21 procent angav att de hade huvudvärk så ofta som minst en gång i veckan. 36 procent av tjejerna har ont i magen minst en gång i veckan. I de kommunala gymnasieskolorna 33 procent, vilket är en något bättre siffra än 2010 då denna andel av 37 procent. Andelen killar med magont med samma frekvens är inte fullt hälften så stor, 17 procent, i de kommunala gymnasieskolorna 18 procent vilket är en något högre andel jämfört med 2010 (då 16 procent). 42 procent av tjejerna (40 procent i de kommunala gymnasieskolorna) och 27 procent av killarna (dito i de kommunala gymnasieskolorna) känner rygg- eller nacksmärtor minst en gång i veckan. För tjejerna innebär det en nedgång från 2010 (då 46 procent) medan det för killarna innebär en uppgång med två procentenheter (25 procent 2010). 53 procent av tjejerna 52 procent i de kommunala gymnasieskolorna menar att de känner sig nere minst en gång i veckan vilket i princip är samma resultat som 2010 (även då 52 procent). Motsvarande resultat för killarna är 24 procent, 23 procent i de kommunala gymnasieskolorna vilket är en marginell ökning från 2010 (då 22 procent). Irritation och dåligt humör är förhållandevis vanligt bland såväl tjejer som killar. 72 procent av tjejerna och 45 procent av killarna 28 menar att de är irriterade eller på dåligt humör minst en gång i veckan. Det innebär att tjejerna är något mer irriterade och något mer på dåligt humör jämfört med 2010 (69 procent) medan resultatet för killarna är ungefär detsamma (46 procent 2010). Av tjejerna har 48 procent upplevt sig nervösa så pass ofta som minst en gång i veckan 29 vilket är identiskt med resultatet 2010. Bland killarna är den jämförliga siffran 31 procent 30 vilket är en notabel skillnad från 2010 då motsvarande andel var 26 procent. 24 procent av tjejerna har känt yrsel minst en gång i veckan. Motsvarande andel killar är endast 10 procent. I de kommunala gymnasieskolorna är andelarna endast någon procentenhet lägre, 23 respektive nio procent. 28 Inga skillnader jämfört med de kommunala gymnasieskolorna. 29 Inga skillnader jämfört med de kommunala gymnasieskolorna. 30 Inga skillnader jämfört med de kommunala gymnasieskolorna.

35 Huvudsakliga synteser erna upplever överlag betydligt mer besvär jämfört med killarna. Mest besvär upplever de genom irritation eller dåligt humör vilket tillika är det killarna upplever mest besvär med. Sju av tio tjejer och drygt fem av tio killar menar att de är irriterade eller på dåligt humör minst en gång i veckan. Drygt hälften av tjejerna uppger även att de känner sig nere minst en gång i veckan vilket i sammanhanget endast drygt två av tio killar gör. Nervositet och huvudvärk är också en väsentlig del av vardagen för flera tjejer då nästan hälften av dem uppger att de känner sådana besvär minst en gång i veckan. Motsvarande andel killar är tre respektive två av tio. Alldeles oavsett vilka besvär det handlar om är förekomsten och frekvensen av besvären något att se allvarligt på. Det gäller naturligtvis generellt, men av siffrorna att döma företrädevis tjejerna.

36 7. Skolan Ungdomarna fick även ett antal frågor med koppling till skola, bland annat trivsel- och hälsorelaterade sådana. Diagram 18. Trivsel i skolan (N = 356, 380, 366, 373, 349, 331) Totalt Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1 39,6 49,5 35,8 40,8 31,5 43,5 35,7 44,6 43,3 37,1 42,6 45,3 44,7 37,8 43,5 40,1 13,5 3,4 0,3 9,5 2,4 1,6 15,6 4,4 1,6 10,5 1,9 1,6 19,8 2,3 1,7 10,3 3,9 4,5 16,2 3,4 1,2 10,1 2,7 2,5 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Killar trivs bättre i skolan än tjejer och sämre. Generellt är killarna de som trivs bäst, såväl i årskurs 1, 2 som 3, men det är också de som i högst grad uttrycker att de trivs dåligt med undantag för årskurs 2. I årskurs 3 är det däremot en förhållandevis stor skillnad i vantrivsel mellan killar och tjejer. Drygt åtta procent av killarna menar att de trivs dåligt medan motsvarande andel är knappt hälften, fyra procent. Allra bäst trivs killarna i årskurs 1, ungefär 87 procent trivs mycket bra eller bra. Killarna årskurs 2 anger i princip i lika hög grad att de trivs bra, men andelen som anger att de trivs mycket bra är betydligt lägre än i årskurs 1. erna i årskurs 3 är de som trivs allra sämst, eller rättare sagt de som i lägst utsträckning anger att de trivs mycket

37 bra eller bra. Ungefär tre fjärdedelar anger att de i någon mening trivs bra, men endast drygt 30 procent av dem menar att de trivs mycket bra. Totalt anger ungefär 85 procent av killarna att de trivs bra i skolan och ungefär 79 procent av tjejerna. I de kommunala gymnasieskolorna är motsvarande andel killar marginellt lägre (84 procent) och motsvarande andel tjejer något högre (82 procent). Jämfört med 2010 är det överlag större skillnader i trivsel mellan killar och tjejer 2014. Generellt uttrycker tjejerna överlag lika hög trivselgrad 2014 som 2010. För killarna råder ungefär samma förhållande, möjligen med något högre trivselfaktor 2014. Viktigt att notera 2014 är dock, som ovan beskrivits, att killarna även uppvisar en högre grad av vantrivsel än tjejerna, vilket gäller såväl generellt som i de kommunala gymnasieskolorna. Diagram 19. Skolkande (N = 356, 379, 364, 371, 349, 329) Totalt Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1 70,8 66,2 60,2 55,3 44,4 45,9 58,6 56,3 Nej, aldrig Ja, någon gång per termin Ja, en gång i månaden Ja, två, tre gånger i månaden Ja, en gång i veckan Ja, flera gånger i veckan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Över tid växer det fram en form av skolkningskultur i gymnasiet, något som kan ses i diagrammet (19) ovan. Tydligast märks det om jämförelser görs mellan andelen icke-

38 skolkande som blir betydligt mindre med åren. Den starkaste växande skolkningskulturen är den bland tjejer. Från att i årskurs 1 haft en andel på 71 procent som aldrig skolkat till att årskurs tre vara nere på 44 procent. Killarnas motsvarande siffror är 66 och 46 procent. Mest frekventa skolkare är dock killar i årskurs 3 där nästan en av tio skolkar minst en gång i veckan. Totalt sett är det förhållandevis lika mönster som framträder killar och tjejer emellan, men med den skillnaden att killarna har en klick som skolkar betydligt oftare än tjejerna, drygt två procent jämfört med en procent. I de kommunala gymnasieskolorna är andelen tjejer som aldrig skolkar generellt något högre (61 procent jämfört med 59) medan det omvända förhållandet gäller för killarna. Där är andelen som anger att de aldrig skolkar endast 53 procent jämfört med drygt 56 procent totalt. Drygt sju av tio tjejer och åtta av tio killar i årskurs 1 har inte känt sig kränkta av någon elev under det senaste läsåret. Drygt 20 procent av tjejerna och ungefär 17 procent av killarna menar dock att så varit fallet någon enstaka gång och tre procent av tjejerna uppger att det hänt så ofta som två till tre gånger i månaden (cirka en procent av killarna kände igen i sig i det). Två, tre procent av tjejerna och en procent av killarna menar att de blivit kränkta av någon annan elev (eller flera) så pass ofta som minst en gång i veckan. Knappt 70 procent av tjejerna och ungefär 75 procent av killarna i årskurs 2 uppger att de inte känt sig kränkta av någon elev under det senaste läsåret. Cirka 30 procent av tjejerna och cirka 20 procent av killarna har känt sig kränkta någon enstaka gång. Två, tre procent av tjejerna och cirka två procent av killarna två till tre gånger i månaden. En till två procent av såväl tjejer som killar anger att de känt sig kränkta av en eller flera ungdomar minst en gång i veckan det senaste läsåret. Knappt 65 procent av tjejerna och ungefär 80 procent av killarna i årskurs 3 har inte känt sig kränkta det senaste läsåret. 30 procent av tjejerna och 17 procent av killarna menar att de känt sig kränkta någon enstaka gång, fyra till fem procent av tjejerna och två procent av killarna två till tre gånger i månaden. En och en halv procent av tjejerna och en procent av killarna har känt sig kränkta minst en gång i veckan under det senaste läsåret.