Rättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29

Rättvishandel Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Kortfattat om Fairtrade...4 3. Behovet av Fairtrade...6 4. Fairtardes konsekvenser...8 5. Åtgärder för Fairtrade...12 6. Disskussion...13 7. Sammanfattning...15 8. Källförteckning...16 2

1. Inledning 1.1 Ämnesval Jag har valt att skriva om rättvishandel. Jag har valt detta för detta är något som är globalt och ett aktuellt ämne jag vill lära mig lite mera om. 1.2 Avgränsning Jag har valt att koncentrera mig på organisationen Fairtrade. Detta för att jag anser att det är en av många delar som tillhör mitt ämnesval men det är aktuellt och globalt samt att det är något man som vanlig svensk medborgare möter i sin vardag. 1.3 Syfte Mitt syfte med detta arbete är att ta reda mer på vad Fairtade är och hur det fungerar. Jag skall även ta reda på hur organisationen sköter sig och göra ett försök att kontrollera att de verkligen uppfyller sina kriterier. 1. Frågeställning Vad är Fairtrade? Varför behövs Fairtrade? Vad har Fairtrade fått för konsekvenser? Vilka åtgärder kan Fairtrade åta sig för att fungera utifrån de kriterier de förespråkar? 1.5 Arbetsmetod För att få information om organisationen Fairtrade så har jag använt mig mycket av deras egna hemsida. Den anser jag vara mycket korrekt eftersom det är en organisation bör den vara sann. Jag har även sökt på vissa Internetkällor som berör de eventuellt dåliga delarna av Fairtrade för att jämföra deras faktan. De jag har jämnfört har varit likvärdigt så jag anser att jag kan lita på rättvisemärkts egna hemsida. Jag har även använt mig av andra Internetkällor för att få reda på fakta om olika organisationer och om olika varumärken. Jag anser att dessa Internet källor är pålitliga. Jag har även tagit kontakt med Clara Alderin Harling på rättvisemärkts huvudkontor i Stockholm samt haft en liten intervju med Strömstads kommuns folkhälsosamordnare Lis Palm. 3

2. Kortfattat om Fairtrade Alla har säkert hört. Alla har säkert läst. Alla har säkert redan sett den vinkande människan som är på lite olika livsmedelsprodukter i butikerna. Men vad betyder den? Eller betyder den något? Om man översätter ordet Fairtrade direkt över till svenska blir det rättvishandel och det är precis vad Fairtrade står för. Genom att du i affären köper Fairtrades produkter stödjer du en rättvishandel. 1 Som vi redan vet så finns det länder som kallas i-länder och u-länder. Det står för industriländer respektive utvecklingsländer. Industriländerna är de som är rika och utvecklingsländerna är de som är mindre rika. Med andra ord ganska jätte fattiga. Även fast det är en stor ekonomisk skillnad mellan de två olika kategorierna och länderna som hör till sker en handel av en mängd olika produkter, varor och tjänster. Om man kollar tillbaka i historien förstår vi varför olika länder klassas till de olika kategorierna. Men även fast förutsättningarna är olika ska väl alla människor behandlas lika? Det tycker Fairtrade och det är just de dem står för. 2 Idag sker en handel med varor och tjänster över hela jorden. Det är som en jätte lik marknad och den kallas världsmarknanden. På denna världsmarknad vill u-länderna också vara. Och nu kommer det stora men:et. U-länderna har ofta begränsade resurser och får därmed det svårare att hävda sig på världsmarknaden. För att de fortfarande skall kunna vara kvar på marknaden, med andra ord kunna sälja sina varor och produkter, måste de pressa sina priser, sänka sina arbetsförhållanden samt sälja produkterna mellan flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta gör så att när de människor som arbetat för att få fram produkten ska få sin lön så är den nästan minimal. Det är knappt så att de kan försörja sig själva, sina familjer eller utveckla sitt samhälle. Som ni själva kan tänka er. Ett u-land som inte har pengar kan omöjligt utvecklas sitt samhälle vilket betyder att det nästan inte ens är ett uland utan blir ingenting. 3 Det var år 1964 som idéen om fairtarde kom. Det var under en FN konferens på 1970-talet man beslutade att starta något som var för att förändra handelsförhållanden. Att skapa ett ickediskriminerande handelsförhållande. 4 För att detta skall ske har Faitrade skrivit egna kriterier som i kortfattad form lyder följande; Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 1 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 2 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 3 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 4 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 4

För att bli en certifierad Fairtrade producent måste man självklart uppfylla dessa kriterier och för att Fairtrade skall veta att de företag de har certifierat arbetar med dessa kriterier så gör man något som kallas fältkontroller. Alltså en kontrollant som är utbildad av organisationen själva åker ner till de land där plantaget ligger placerat. Där går de igenom och kontrollerar att allt är som det ska. 5 I december 2008 upptagandes en stor skandal för Fairtrade. Ett företag från Sri Lanka och Indien som producerar te och är certifierade Fairtradeproducenter visade sig inte uppfylla de kriterierna som Fairtrade står för. De visade sig till och med att arbetarna arbetade lika hårt som innan certifieringen och inte tjänade en krona extra samt att arbetarna inte ens visste att företaget de arbetade för var med i något som kallades Fairtrade. 6 Bara att nämna, att inom Fairtrade finns det fyra större aktörer; FLO 7, IFAT 8, NEWS 9 och EFTA 10. 11 5 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/18.htm 6 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 7 Fairtrades labelling Organization International 8 International Fair Trade Association. 9 Network of European Worldshops. 10 The European Fair trade Association. 11 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 5

3. Behovet av Fairtrade I U-länderna är arbetsförhållanden samt villkoren mycket dåliga och företag i tredje världen har svårt att komma med på den internationella världsmarknaden. Som vi vet arbetar organisationen Fairtrade för att detta skall ändras och det behövs! Man kan läsa i de mänskliga rättigheterna att villkoren för människor skall vara lika och det är något som inte händer i världen idag. På jorden förkommer olika typer av illegala arbetssätt och detta under dold yta. Exempel på det är barnarbete och diskriminering samt att man arbetar för tungt och för länge vilket är hälsovådligt. 12 Fairtardes mål är att skapa en ökad medvetenhet kring rättvis handel för allmänheten. De vill slopa den annars vanliga konventionella och orättvisa handeln. Alltså motarbeta barnarbete, diskriminering och främja demokratiutveckling, organisationsrätt 13, utveckling av lokalsamhället, ökad miljöhänsyn samt omställning till ekologisk produktion. 14 I världen idag existerar som jag skrev tidigare ett antal olika illegala arbetstyper så som barnarbete på bland annat jordbruken, i fabrikerna, i hushåll och på gatorna. Barnarbete är som vi vet i mörker tal men man talar om att ca 150 miljoner barn arbetar som barnarbetare och då främst i Asien. Länder som man vet har använt sig utav barnarbetare är bl.a. Indien, Nepal, Pakistan, Ryssland och Uzbekistan. Varför detta förekommer är på grund av att föräldrar inte har råd att försörja sina barn, så barnen får hjälpa till och detta genom att arbeta. Arbetsförhållanden är precis som jag skrivit innan. Långa arbetsdagar med tungt och skadligt arbete samt extremt dåligt betalt. I princip gratisarbete. De är även helt olämpade för barn i åldrarna 4-14 år. De skall istället gå i skola och få rätt till undervisning. De barn som arbetar inom den kategori vi kallar hemhjälp är främst flickor. Deras arbetsuppgifter är att passa barn, ta hand om hushåll och dylikt. Det är dessa barn som man kan se som mest utsatta då sexuella övergrepp kan ske dolt i hemmen av deras arbetsgivare. Vi har också en annan kategori som kallas arbete inom familjen, de innebär de arbeten som behövs på familjens egna jordbruk. Detta är tunga och skadliga arbeten då de utsätts för farliga maskiner och gitfiga bekämpningsmedel. Sedan finns det en grupp med barn som arbetar i fabriker. Det är denna form av arbete som betecknas som slaveri. Små barn med krökta ryggar, svullna fingrar samt värkande lungor. Detta arbete pågår under omänskliga förhållanden och främst i länder som Indien, Pakistan, Brasilien och Nepal. Den sista kategorin är där barn arbetar på gatan. Detta är den kategorin som ökar mest och mest i länder som Ryssland och Centralasien. När barnen arbetar på gatan utför de tjänster som biltvätt, putsar skor, säljer tidningar eller blommor m.m. Alla dessa fyra ovanstående kategorier påverkar barnen på ett negativt sätt. 15 12 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 13 Rätten att bilda/gå med i fackföreningar. 14 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 15 http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/fakta-om-barns-rattigheter/barnarbete 6

De får vid tidig ålder leva ett vuxen liv och bli självständiga medans de egentligen skall gå i skolan och leka med andra barn. Detta gör så att barnen har större risk för att skadas både fysiskt och psykiskt. Man vet även att det finns en stor mängd barn som blir så kallade sexobjekt och utför sexuella tjänster. Förutom det existerar olika slags skador som muskelskador, yrsel och magont samt psykisk trauma och dödsfall är något som är dokumenterat att det inträffat på barn som arbetat tungt i ung ålder. Genom att barnen arbetar så pass mycket och att de inte går i skolan blir det så att den analfabetism och fattigdom går vidare i arv, i generationer till generationer. Men vi skall komma ihåg att detta sker inte bara i utvecklingsländerna, detta förekommer även i västvärlden. Nedanför kommer ett urdrag från barnkonventionen. 16 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. 17 Bryter man alltså mot någon av dessa ovanstående punkter bryter man även mot en lag. Och alla vet ju att det är olagligt. 18 Det finns ett flertal olika organisationer som arbetar för att stoppa barnarbete och Fairtrade är en av dem. Så behovet av att stoppa de illegala arbetssätten är stora och behovet av att göra villkoren lika för alla finns. Vi behöver Fairtrade! 19 16 http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/fakta-om-barns-rattigheter/barnarbete 17 http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-lattlast 18 http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/fakta-om-barns-rattigheter/barnarbete 19 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 7

4. Konsekvenser av Fairtrade 4.1 Individuellt På längre sikt skall den enskilda arbetarens konsekvenser av Fairtarde vara positiva. Denne skall få bättre arbetsvillkor, en högre inkomst som resulterar till en bättre levnads standard, ha råd med mat och vatten samt kunna erbjuda sina barn skolgång. För vi alla vet att kunskap är ett steg i utvecklingen och utveckling av samhället är något som behövs i uländerna idag. 20 Jacuba García Monegro är kakao-odlare i Dominikanska republiken och hon är en av dem som har slitit i sitt liv för att få ihop pengar för att få allt att gå runt. Tungt arbete och långa dagar är något som existerade förr, men idag genom att företaget är Fairtrade certifierat är hennes arbetsdagar från klockan 8 på morgonen till 5 på eftermiddagen. Precis som hos oss hemma i Sverige. Detta är ett exempel då Fairtade verkligen fungerar och hjälper människor till bättre villkor. 21 Jacuba är 40 år och har arbetat på sitt plantaget i 25 år. Hon har tre barn och hon menar på de att utan Fairtade hade de haft lägre intäckter och mindre resurser. Tack vare att företaget gick med i en organisation som kallas CONACADO 22 som är ett lokalt insiativ som arbetar för att förbättra kvaliteten på varorna och för att få produktion mer ekologisk och biodynamisk. I CONACADO är de cirka 9500 medlemmar och de tillsammans är som ett koopertiv där de hjälper varandra att sammanordna produktion, distubition och marknadsföring. Detta lokala insiativ uppfyller självklart Faitrades kriterier och är där med Faitrade certifierade. Genom att kooperativet får pengar från de Fairtrade märkta produkterna har de i Jacubas samhälle byggt vägar, byggt och renoverat skolor, infört räntefria lån, de har även byggt ett hälsocenter där man får medicinskhjälp och rådgivning gällande könssjukdommar samt byggt resturanger för en social utveckling i samhället. Kvinnorna som arbetar på plantagen har även fått undervisning i att skriva och läsa. Detta för att de arbetar för en ökad jämnställdhet mellan kvinnor och män. Jacuba säger att hon har fått mer pengar efter de gick med i CONACADO och de räcker till att betala barnens skolgång, att köpa mat och rent vatten samt att ha råd till sjukvård. Hon säger även att livet har blivit lättare nu och att de känns som om de har mer makt över sina liv. Jacuba har även fått ett stipendium genom Fairtrade för att studera på universitetet. 23 Domingo Gomez Villaona är trebarnsfar och bananodlare i Dominikanska republiken. Han menar på de att på deras ekologiska bananplantage existerar inte barnarbete. Han säger också att innan företaget han arbetar för blev Fairtrade certificerat var man inte säker på om man fick lön eller inte, men idag är det tryggare. Idag arbetar han för banan plantagen Paso Robles som har 20 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 21 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/458.htm 22 Confederacion Nacional de Cacaocentes Dominicana 23 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/458.htm 8

varit Fairtrade certifierat sedan 2002. Där får han en fast lön, hans barn går i skolan, de får fler förmåner så som rent vatten, medicinsk hjälp, ekonomisk hjälp, bostäder och transport. På plantaget är cirka hälften av dem som arbetar invandrare ifrån Haiti. Genom att företaget är med i Fairtrade får de förmåner som att leva lagligt i Dominikanska republiken. De får pass, visum och arbete. Domingo menar att på plantagen råder ingen diskriminering. De från Haiti är precis som oss, säger han. 24 Genom att plantagen går efter Faitrades kriterier har de fått skyddsutrustning så som hjälmar, handskar, glasögon och stövlar. Domingo tycker också att idag kan man ställa krav och få sina rättigheter tillgodo sedda. Mellan arbetstagare och arbetsgivare råder en demokratisk förhandling där man försöker möta varandra halvvägs för att få fram det bästa möjliga konceptet. Domingo uppmanar oss att köpa fler bananer från deras plantage. Detta för att de gynnar honom och hans samhälles uteckling samt ökar deras livskvalitet. 25 Zahida Sajjad lever i en liten by nära Sialkot i Pakistan. Hon är en fem barns mamma och hon erkänner med ett skratt att hon inte vet hur gammal hon är. Zahida arbetar på den Fairtrade certifierade fabriken Vision som producerar handgjorda fotbollar. Zahida arbetar i Pakistan en lika lång arbetsdag som oss i Sverige, vilket är 8 timmar per dag. Hon säger att hon får bra betalt och hon får alltid pengarna i tid. Zahida bor i ett hus med fyra rum. Huset delar hon med sju familje medlemmar. I byn där hon bor har dem rinnande vatten, elektricitet, radio och TV. De har även fyra matbutiker där man finner allt man behöver. Zahidas två döttrar går i en statlig skola en timma från byn. Deras skoldag är från 7 på morgonen till 3 på eftermiddagen. Zahida är glad över att hennes döttar går i skolan. Hon hoppas att de kommer få en kvalitativ utbildning som sedan leder till goda jobb. Zahida får betala deras skoluniformer och deras skolmatrial. Skolan står för böckerna och Zahida tycker inte att döttrarnas skolgång är så kostsam. De hon tycker är dyrt i hennes by är läkare och sjukvård. Det är även långt till sjukhuset vilket gör de svårt för de äldre att ens komma dit. Zahida önskar precis som Domingo att vi i västvärlden köper mer av hennes företags produkter. Detta kan i sin tur göra så att sjukvården blir närmare och billigare för Zahida och hennes familj. 26 24 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/487.htm 25 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/487.htm 26 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/174.htm 9

4.2 Nationellt Konsekvenserna i Sverige har varit positiva. Flera kommuner i landet har till och med blivit ett fairtradecity och våran kommun Strömstad har blivit det sextonde Fairtadecity i Sverige sedan vi gick med den 4 mars 2009. 27 Men trots det är det många invånare i Sverige som fortfarande inte vet vad Fairtrade är eller vad de står för. I en undersökning visar det sig att cirka 30% av folket inte vet om deras kommun är diplomerade Fairtradecitys. 28 Det enda negativa som Faitrade har utsatt sig för är teoldings skandalen i Indien och Sri Lanka. Om Fairtrade missköter sina fältkontroller kan de utsätta sig själva för fler skandaler och då tappar de rika ländernas invånare förtroendet. De vill ju inte bara ge bort pengarna till rika företags ägare. Det är ju inte de som är meningen med välgörenhet. De vill göra det enligt Robin Hood modellen. Ta från de rika och ge till de fattiga. Missköts detta blir välgörenhetgivarna skeptiska och skänker inte mer pengar för de vet inte vart de hamnar. 29 Att se konsekvenserna av Fairtrade kan inte mätas i BNP 30 då Fairtrade inte hjälper utecklingen av samhället utan hjälper de enskilda företaget att bli en rättvis arbetsplats. Arbetsplatsen i sin tur blir konstruerat att vara demokratiskt och rättvist. De är arbetstagarna med familj som i sin tur får råd att betala exempelvis barnens skolgång och sjukvård. Exempelvis kan vi ta teplantagen på Sri Lanka. Där är det fyra stycken Faitrade certificerade plantage och totalt sett är dem cirka fyrahundra. När pengarna från de olika Faitrade produkterna kommer till Sri Lanka går de inte till hela landet utan bara till just de fyra plantage som är certificerade. Så de lönar sig att så många plantage som möjligt diplomerar sig till Fairtrade producenter för de kan i sin tur bli så att de familjer som har de bra ställt bildar tillsammans ett slags kooperativsom i sin tur kan bygga ett nytt sjukhus eller en ny skola. Dagens Fairtrade är därför för litet för att kunna hjälpa hela Sri Lanka och för att förändra deras samhälle till ett liknande samhälle som vi har i Sverige idag. Men de arbetar hårt med att få fler plantage att gå med i deras organisation och ju längre tiden går desto fler plantage kommer bli certificerade och ju fler människor kan Fairtrade hjälpa till en bättre och tryggare vardag. 31 27 Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj 2009 28 http://www.rattvisemarkt.se/poll/result.htm?poll=25 29 Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj 2009 30 Brutto national produkt. Ett mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land. 31 Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj 2009 10

4.3 Internationellt. Fairtarde har under sina år fått positiva konsekvenser även runt om i världen. Många företag i tredje världen kan nu finnas med på världsmarknaden och sälja sina produkter över hela världen. 32 På världsmarknaden idag finns det ett flertal stora företag och kända varumärken. Ett av dem är läsk företaget Coca Cola som startade år 1886 i USA. De är nu kända över hela världen och har en enorm omsättning per år. Bara i Sverige producerar vi varje år 350 miljoner liter coca cola. Detta beror på deras extrema marknadsföring som verkligen har lönat sig för dem. 33 Coca Cola har också tänkt på att om de stödjer olika slags välgörenhets organisationer kommer även de fungera som en god PR. Så Coca Cola är en av de företag som har satsat på Fairtrade och har även designat en ny burk som innehåller en dryck som är producerad på ett shyst och rättvist sätt. 34 Förutom att Coca Cola har Fairtrade märkt några av deras burkar har de även varit med i att medverka i andra välgörenhets kampanjer som exempelvis Earth Hour. 35 Det finns även andra stora varumärken som det amerikanska glassbolaget Ben&Jerrys och även dem använder ett liknade koncept som Coca Cola. De har förutom Fairtrade märkt glass 36 även klimatvänliga alternativ som har minskat deras transporter till 46%. 37 Sedan har vi yttligare ett känt varumärke som är en av många kända varomärken på världsmarknaden idag. Det är den engelska fotbollsutrustnings producenten Umbro. 38 Även dem har sina Fairtrade certifierade fabriker i tredje världen och säljer sina fotbollar världen över med en Faitrade märkning. 39 På sida nummer 9 kan du läsa om Zahida Sajjad som är en av de som syr handgjorda fotbollar dock inte för Umbro. 40 Som vi kan se är det populärt för kända varumärken att vara aktiva i olika organisationer. Detta för att de påverkar företaget positivt. De stödjer ett välgörande ändamål samtidigt som de tjänar mycket pengar på detta. Kunder ser detta mycket positivt och köper deras produkter. Detta blir allstå som en god PR för varumärket. 41 32 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/351.htm 33 http://sv.wikipedia.org/wiki/coca-cola 34 Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj 2009 35 http://www.coca-cola.se/contentstore/se_sv/pages/press/ 36 http://www.benjerry.se/fairtrade/ 37 http://www.benjerry.se/climateneutral/ 38 http://sv.wikipedia.org/wiki/umbro 39 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/399.htm 40 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/174.htm 41 Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj 2009 11

5. Åtgärder för Fairtrade Fairtrade har funnits i Sverige sedan 1999. Den är relativt stor i världen, men har inte brett ut sig så och har inte fått lika stor efterfrågan i Sverige som man från början hade trott att de skulle få. I England kom Fairtrade mycket tidigare och där är Fairtade idag mycket stort. Många städer i England är Fairtadecitys vilket också innebär att butikerna i England säljer många Fairtradeprodukter. 42 Tittar man på Sverige är butikerna främst dominerade av KRAV märkta produkter.vilket är en organisation som riktar in sig på produkter som skall vara ekologiska. Alltså visar hänsyn till människor, djur, miljö samt gör så att var och en visar ett socialtansvar. 43 Att dem är stora kan bero på att det är en svensk märkning men också att Fairtade kom till Sverige så sent och har inte riktigt fått fotfäste än på den svenska marknaden. Det är även många människor i Sverige som aldrig har hört talas om organisationen Fairtrade. 44 Idag säljs många Fairtrade produkter men som ni kan förstå blir det så att om man exempelvis konsumerar ett kilo kaffe som är Fairtademärkt är det inte produktens hela belopp som går till producenterna i u-länderna. Beloppet av varan skall även gå till affären som säljer varan, transporter och eventuella mellanhänder. Pengarna som kommer ut efter denna procedur är inte många ören. Så för att Fairtade skall bli stort och verkligen skall kunna göra sina drömmar till verkligen måste man börja att öka försäljningen. Fairtrade måste öka sin marknadsföring. De borde lära sig utav CocaCola som med sina extrema marknadsföringar har en enorm omsättningar per år. De måste också öka sin produktion men man kan ju bara inte låta produktionen öka utan det handlar om att det måste finnas en efterfrågan. Så de åtgärder Fairtrade kan åta sig är att återigen gå ut och marknadsföra sig ännu mer än innan. Då kommer efterfrågan öka och, efter som de sitter ihop, även produktionen. Detta i sin tur kommer att bidra med att u-ländernas företag kommer ut på marknaden och kan jämföra sig med vilket annat företag som helst som är med på världsmarknaden. 45 Det som hände förra året i Indien och Sri Lanka är exempel på sådan PR som inte är till organisationens fördel. Det innebär att deras förtroende försämras och man vill ju inte att Fairtrade skall ha en negativ klang i folks öron. Men efter de uppmärksammade plantagena har Fairtrade arbetat mycket hårt och man har gått ut och sagt att man kommer ta till åtgärder i form av flera och tätare kontroller hos producenterna för att se att företaget verkligen sköter sig och följer Faitrades kriterier. Så om Fairtrade vidtar åtgärder för att få ett starkare fotfäste i världen kommer de att lyckas! 46 42 Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj 2009 43 http://www.krav.se/om-krav/krav-market/ 44 Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj 2009 45 Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj 2009 46 Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj 2009 12

6. Diskussion Att Fairtade finns och att folk tar insiativ att göra sina kommuner till ett Fairtadecity tycker jag är mycket bra. Att man bidrar med något till någon som lever med än sämre levnadsstandard än en själv tycker jag också är bra och jag uppmuntrar alla som läser detta att göra de och framför allt på Zahida och Domingos vägnar. Det finns idag ett hav med olika märkningar på varor och produkter i olika affärer, men vad ska man som konsument välja? KRAV, Svanmärkt, närproducerat, ekologiskt o.s.v. Idag råder man folk att ta hänsyn till miljön och man säger att folk ska köpa närproducerade produkter och detta då leder till att man ska minska på transporterna och därmed minska koldioxid utsläppen. Men väljer du att köpa en Fairtrade produkt så vet du att varan kommer från en Fairtrade producent som är placerad i ett u-land och dem i sin tur finner man i tredje världen. Med andra ord, transporterna ökar. Så ska man välja närprocucerat som gynnar de lokala producenterna och dessutom minskar koldioxidutsläppen eller ska man välja en produkt som gynnar den rättvisahandeln, utvecklingen av u-länderna men som ökar koldioxidutsläppen? Det är dubbla budskap och det är upp till var och en när man handlar. Kravmärkningen är en svensk organisation och den är i Sverige dominerade bland andra varomärkningar. Efter som folk har fått information om vad KRAVmärkningen är och vad du stödjer när du köper en sådan produkt så konsumerar vi dem för att vi själva skall få ett bättre samvete. Samma sak gäller Faitrade men som jag har skrivit tidigare så är dem inte lika stora. Enligt en undersökning 47 som visar hur många i Sverige som känner till Faitrade var de år 2002 endast 38% av svenskarna som visste var de var. Som tur är har den siffran ökat och år 2008 visade de sig att 78% av svenskarna visste var de var. Så det blir bara bättre och bättre! Under tiden jag har skrivit detta arbete har jag sett produkter som är märkta med Fairtrade men också KRAV. Det tycker jag verkar klokt. Då stöjder man en förbättring av människors levnadsstandard samtidigt som du tar främjar miljön, djuren, din egen hälsa samt tar ett socialtansvar. Alltså ge människor säkrare arbetssätt när de ex handskas med ekologiska bekämpningsmedel istället för giftiga bekämpningsmedel samt ger dem en ökad livskvalitet. Men så är det ju så här. I hyllorna i matbutikerna finns det som sagt en mängd olika varumärken som ibland betyder att du stödjer olika organisationer. Men är det verkligen upp till oss medel svenssons, alltså vi konsumenter, att hjälpa dem i tredje världen? Våran uppgift som konsument är väl att köpa varan och därmed ge förtaget som säljer produkten en feedback? Det är väl producentens ansvar att ha en viss standard på deras produkter? Alltså skall väl producenterna inte använda sig av t.ex. barnarbete eller annan slags illegalt arbetssätt. Jag tycker att det är lika mycket konsumenternas ansvar att säga ifrån om det sker. Jag skall ge ett exempel. För några månader sen var det ju en stor skandal i media som gällde dunindustrin. Alltså äkta and och gås dun i olika slags produkter så som jackor, kuddar, täcken m.m. Det visade sig att dessa fåglar blev plockade levande och detta är något som klassas som djurplågeri. Detta blev för de välkända varumärkena som säljer dunprodukter som ett bakslag då vi konsumenter bojkottade dun produkterna. Företagen tappade massor av pengar 47 http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/168.htm 13

men de fick också en tankeställare. Så de lönar sig för företagen att ta ett stort producent ansvar för att de gynnar deras buisness. Ansvaret från konsumenterna och producenterna tycker jag därmed är delat. Jag tror att om det var så att producenterna hade hela ansvaret och vi konsumenter bara handlade och litade på att förtagen skulle handla korrekt tror inte jag att de hade gynnat dem i tredje världen. Den visionen av att företagen hade varit lika strikta som de är idag tror inte jag hade funnits. Det hade varit för bra för att vara sant. För det är ju så idag, alla vill tjäna pengar och ju mer pengar du har ju mer pengar vill du ha. 14

7. Sammanfattning Syftet med detta arbete var att ta reda på mer om vad Fairtade är, hur det sköts och vilka konsekvenser organisationen har fått. Det jag nu har lärt mig kommer också andra få ta del av. Antingen genom att läsa mitt arbete eller att jag berättar för dem som är intresserade. Mina frågor i detta arbete var: 1. Vad är Fairtrade? 2. Varför behövs Fairtrade? 3. Vad har Fairtrade fått för konsekvenser? 4. Vilka åtgärder kan Fairtrade åta sig för att fungera utifrån de kriterier de förespråkar? Fairtrade är en organisation som vill skapa en internationell rättvis handel. De vill få bort illegala arbetssätt så som barnarbete och hälsovådliga arbetsvillkor. Fairtrade är då något som behövs då vi skall kunna få en värld som är jämnlik och som följer de mänskliga rättigheterna. Individuellt har Fairtrade fått goda konsekvenser. Plantage arbetarna på certificerade Fairtrade plantage samt deras familjer får mycket bättre levnadsvillkor än de som inte arbetar på ett certificerat plantage. Fairtrade producenterna får i sin tur råd till att betala sjukvård, mat och rent vatten samt skolgång åt deras barn. Ju fler plantage som blir Fairtrade certificerade ju fler familjer får en tryggare vardag och till slut kan hela samhället förvandlas och utvecklas till liknande samhällen vi har i Sverige idag. Vägen dit är lång och det gäller för Fairtrade att breda ut sig och växa ännu mer. Att marknadsföra sig ännu mer än innan och sälja fler produkter än innan är ett koncept de måste följa. För att meningen med Faitrade är ju att den till slut inte ska finnas. Egentligen bör ju inte organisationen som Fairtrade existera. Bland människor skall det vara lika villkor och alla ska vara lika mycket värda även fast Fairtrade inte finns. 15

8. Källförteckning Webbadress www.rattvisemarkt.se www.krav.se www.unicef.se www.wikipedia.se www.coca-cola.se www.benjerry.se www.wikipedia.se Muntlig källa Telefonsamtal med Alderin Harling, Clara kontorsassisten på Rättvisemärkts huvudkontor i Stockholm. 18Maj 2009. Intervju med Palm, Lis folkhälsosamordnare Strömstads stadshus 18 maj 2009 16