Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Relevanta dokument
Generell detektion av patogen med metagenomik

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI

Pilotstudie NGS: E. coli ESBL från patienter med misstänkt sepsis

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia.

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Mikrobiologi, immunologi och virologi

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Schema förmikrobiologi 4,5 hp Kursmoment inom BL2011, Gener, celler och populationer samt BL2018 Cell- och molekylärbiologi

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Lagerrensning! Upp till 70% rabatt!

Pandemi vad innebär r det?

Är det möjligt att bota HIV?

Riktlinjer vid exposition av mässling

Biomedicinska analytikerprogrammet

Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

KOMMENTARER TILL KAPITEL

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Influensa. Fredrik Idving

Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

Service med känsla. Experter på Hygienservice

Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Vad är Klinisk forskning

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m

Rätt klädd och rena händer

Det integrerade laboratoriet

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Medicinsk mikrobiologi

DNA-labb / Plasmidlabb

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

Rätt klädd och rena händer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Inför nationella proven i Biologi

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

P3-incidin T. Beskrivning:

Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Provtagning av mikroorganismer. Erfarenheter från ett fältförsök

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Innehåll. Förord Inledning Tack Vidare läsning Illustrationer Register kapitel 1 Ursprung...

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik.

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Dysåns avrinningsområde ( )

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Hade Darwin fel?

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Arv + miljö = diabetes?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

v.4 Måndag 20-Jan Tisdag 21-Jan Onsdag 22-Jan Torsdag 23-Jan Fredag 24-Jan Upprop och introduktion IJ, MR, RM S Parasitologi

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Delrapport av projektet diagnostik av spädgrisdiarré- utveckling av en metod för att påvisa Enterococcus hirae i svabbprov från levande djur

Transkript:

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet. Hur arbetar SP inom detta område? Dagens presentation 1. Bakgrund: Mikrobiologi och infektionssjukdomar. 2. Sekvensering. 3. Hur arbetar vi med metagenomik.

Mikrobiologi och infektionssjukdomar Mikroorganismer är osynliga för blotta ögat. Klassificering Fem stora grupper: bakterier, alger, svampar, protozoer och virus. Infektionssjukdomar Orsakas av patogena eller opportunistiska mikroorganismer. Kan mätas i DALY Summan av de år som förloras på grund av förtidig död och de år som förloras på grund av funktionshinder.

Hur kontrolerar vi infektionssjukdomar? Immunitet Barnvaccinationsprogram. Hygien Sanitetsförbättringar. Livsmedelskontroll. Förbättra personlig och professionell hygien och antiseptisk teknik. Kemoterapi Selektiv toxicitet. Resistensbekämpning.

Sekvensering av isolerade mikroorganismer ger beslutsunderlag Släktskap mellan isolerade mikroorganismer kartläggs med hjälp av sekvensering. Ribosomalt RNA, MLST, specifika gener eller hela genom. Förekomst av virulensgener? Ursprungsspårning kräver hög upplösning? Joffré E. et al. J. Bacteriol. 2015 Evolution of H3N2, McHardy A.C, et al. 2009

Metagenomik ger information om samspel mellan organismer i en viss miljö Förutsättningslös identifiering av komplexa samhällen. Odlingsbara och icke odlingsbara organismer. Den sammantagna arvsmassan = mikrobiom. Isolerat DNA/RNA måste vara: Koncentrerat, icke-fragmenterat och rent (utan inhibitorer, RNA och protein) Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Community identification

Identifiering av mikroflora: Bioinformatik - Pipeline för sekvenseringsdata 1 DNA sekvensering kvalitetskontroll Program Trim Galore, cutoff Q30. 2 3 Subsampling av DNA sekvenser 200 000 reads väljs ut slumpmässigt. Klassificering och kvantifiering Programet Metaxa2 identifierar 16S sekvenser genom specificitet Antal identifierade unika sekvenser används för kvantitativa jämförelser Taxa Prov 1 Prov 2 Prov 3 Total reads 198426 198705 197264 Bacteria;Firmicutes 141168 177246 168678 Bacteria;Proteobacteria 15175 4551 25089 Bacteria;Actinobacteria 32721 9982 1652 Bacteria;Bacteroidetes 5595 1449 197 Chloroplast;Unclassified Chloroplast 1178 3561 147 Unknown; 580 558 659 Bacteria;Fusobacteria 727 564 44 Bacteria;Unclassified Bacteria 440 65 92 Bacteria;Deinococcus-Thermus 94 54 24 Bacteria;Spirochaetes 44 11 11 Bacteria;Acidobacteria 33 0 7 Mitochondria;Unclassified Mitochondria 35 46 0 Bacteria;Cyanobacteria 15 5 0 Bengtsson-Palme J et. al, Mol Ecol Resour. 2015 Mar 2

Bioinformatik: Visualisering 4 Programmet Krona ger klickbara bilder Sammansättningen i ett prov eller grupp Prov 1 Prov 2 Prov 3

Bioinformatik: Visualisering och samband 5 Principalkomponentanalys(PCA) Standardmetod för att beskriva och visualisera den dominerande strukturen i ett multivariat dataset. Mönster bland observationerna och hos variablerna. Komponenter som visar störst variation. Vi använder programmet R. Gruperar prov. Tex. Phylum och genus nivå. Inter-environmental comparison with a principal component analysis.

Tack för uppmärksamheten!

Pågående projekt: Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion.

Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Handens mikroflora utvärderad genom storskalig sekvensanalys Dr. Klara Båth och Dr. Erik Nygren?! = Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion. Förväntade resultat PCR och high-throughput sequencing anpassas för att kunna följa hur samansättningen av mikroorganismer på händer påverkas. Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Mapping assembly Community identification

Identifiering av mikroflora: Bakgrund? Kartläggning av samhällen bestående av bakterier och/eller svampar (jäst och mögel)! = Förutsättningslös identifiering av komplexa samhällen - icke odlingsbara och odlingsbara Utmanande provtagning och DNA preparation Sekvensering av 16S (eller ITS) Stora mängder data och metadata skapas kräver avancerad bioinformatik dagens flaskhals Metadata skapar etiska dilemman

Identifiering av mikroflora: Provtagning vid handtvättstudie?! Provtagningen måste anpassas till DNA/RNAprepparationens begränsning Ytterst viktigt att metoden fungerar optimalt Upprepad provtagning kan komma att krävas. Tex. tisdag, fredag, måndag - start Block 1: försökspersoner delas i två grupper Vecka 1: Initiering Provtagning görs med hand i påse teknik. 50 ml buffer solution (0.07 M PBS, 0.1% Tween-80). x ml prov vätska centrifugeras ner. Pelleten fryses -20 grader C. = För att undvika eventuella årstidsvariationer så delas försökspersonerna in i två grupper. Handtvätten utförs i två block Under 5 dagars tid får sedan Gr 1: tvätta händerna med tvål Gr 2: tvätta händerna med tvål & handsprit Vecka 1: Provtagning av effekt Provtagning görs som ovan.

Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Handens mikroflora utvärderad genom storskalig sekvensanalys Dr. Klara Båth och Dr. Erik Nygren?! = Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion. Förväntade resultat PCR och high-throughput sequencing anpassas för att kunna följa hur samansättningen av mikroorganismer på händer påverkas. Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Mapping assembly Community identification

Virus på vår hud 1. Patogena transienta virus så som Norovirus och Influensavirus kan detekteras 2. Replikerande virus. Vissa har förmåga att föröka sig i bakterier (bakteriofager) Andra i våra eukaryota celler (eukaryota virus) Flera eukaryota polyomavirus har identifierats i hudprover Ett har kopplats samman med utveckling av Merkel cell carcinoma Bakteriofagerna är de vanligaste virusen på vår kropp och modulerar den mikrobiella floran Medierar horisontell överföring av antibiotikaresistens, virulensfaktorer eller gener som ger metabola fördelar. Andra bakteriofager har istället förmåga att påverka spridningen, uppbyggnaden och sammansättningen av mikrobiotan.

Helgenomsekvensering för studier av virus som en del av handens mikrobiota. Dr. Erik Nygren? Bakgrund Kroppen koloniseras av en mikrobiota bestående av bakterier, Arkéer och svampar. Att virus också ingår har först nyligen uppmärksammats. Dessa virus och mikroorganismerna samspelar vid bibehållandet av god hälsa. Community DNA and RNA extraction Whole genome sequencing! = Målsättning Vidareutveckla och anpassa metodik för extraktion av RNA och DNA. Anpassa qpcr för kvantifiering av specifik virustyp. Utveckla metodik för helgenomsekvensering. Kvantifiera effekten av två handdesinfektionsmetoder. Förväntade resultat Metodik för metagenomiska studier av virus och mikroorganismer på händer, ytor och i komplexa matrix kommer att tas fram. Specifikt kommer en metod för extraktion av RNA och DNA från virus och mikroorganismer i komplexa prover att etableras och därefter appliceras i en handtvättsstudie. Sequence assembly Bioinformatics Community identification De-novo or mapping assembly

Helgenomsekvensering av mikrobiom? Kartläggning av virus, Arkèer, bakterier, svampar (jäst och mögel)! = Förutsättningslös identifiering av mycket komplexa samhällen Utmaning att isolera både RNA och DNA från virus samt DNA från mikroorganismer. Kan kräva att flera sekvenseringar kombineras Stora mängder data och metadata skapas Ytterligare mer avancerad bioinformatik Metadata skapar etiska dilemman Erbjuder möjlighet att finna oanade samband

Mikrobiologins tekniksprång?! Erik Nygren Microbiology and Process hygiene SP Food and Bioscience Dr. i medicinsk mikrobiologi 10 års erfarenhet av prekliniskt och kliniskt arbete rörande diarrésjukdomar och orala vaccin. = Huvudsakligt intresse: Spridning av patogena och produktförstörande mikroorganismer i samhället, i produktionsanläggningar och mellan individer.

Virologi - studier av virus Acellulära, obligata intracellulära parasiter. Ggrundläggande strukturen hos ett virus - en bit av nukleinsyra (RNA eller DNA) som innesluts av ett proteinhölje (kapsid); inte har någon kärna, organeller, cellmembran, eller cytoplasman. storlek - 1/10 till 1/1000 storleken på en vanlig bakteriecell. icke motila