2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2012 2013 2014 2015 2014/ 2013 2015/ 2014 2015 Världen Export Totalt 1 690 1 656 1 754 1 883 5,9 7,4 100 Varor 1 251 1 180 1 229 1 278 4,2 4,0 100 Tjänster 439 476 525 605 10,3 15,3 100 Import Totalt 1 487 1 438 1 553 1 655 7,9 6,6 100 Varor 1 116 1 043 1 100 1 158 5,5 5,3 100 Tjänster 371 395 453 498 14,5 9,9 100 Inre marknaden Export Totalt 1 132 1 156 1 241 1 321 7,3 6,5 70,2 1 Varor 851 841 893 919 6,2 2,9 71,9 Tjänster 281 315 348 402 10,4 15,7 66,5 Import Totalt 1 126 1 123 1 200 1 277 6,8 6,4 77,1 Varor 853 826 870 922 5,3 6,0 79,6 Tjänster 272 297 330 355 11,2 7,5 71,3 EU (28) Export Totalt 954 956 1 031 1 099 7,8 6,5 58,4 Varor 726 707 756 779 6,8 3,0 60,9 Tjänster 229 249 276 320 10,7 16,2 53,0 Import Totalt 1 013 1 007 1 074 1 145 6,7 6,6 69,2 Varor 758 736 779 825 5,9 5,9 71,2 Tjänster 255 272 296 321 8,9 8,5 64,5 Norden Export Totalt 390 435 457 480 5,1 5,2 25,5 Varor 282 304 315 320 3,5 1,9 25,1 Tjänster 108 131 142 160 8,8 12,5 26,4 Import Totalt 316 321 329 342 2,7 3,8 20,7 Varor 248 236 230 243-2,5 5,6 21,0 Tjänster 67 85 99 99 17,3-0,2 19,9 Östersjöländerna 2 Export Totalt 671 674 713 739 5,8 3,6 39,2 Varor 562 539 557 576 3,3 3,4 45,1 Tjänster 109 135 157 163 15,7 4,1 27,0 Import Totalt 671 674 713 739 5,8 3,6 44,6 Varor 562 539 557 576 3,3 3,4 49,8 Tjänster 109 135 157 163 15,7 4,1 32,8 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Utrikeshandel 2012 2013 2014 2015 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 251,5 1 179,8 1 229,1 1 278,1 Import 1 115,6 1 042,8 1 099,7 1 157,5 Nettohandel 135,9 137,1 129,4 120,6 Export till EU(28) 725,7 707,4 755,7 778,6 Import från EU(28) 757,9 735,5 778,7 824,5 Nettohandel (EU(28) -32,2-28,1-23,0-45,9 Förändring (%) Export -2,2-5,7 4,2 4,0 Import -2,9-6,5 5,5 5,3 Export till EU(28) -1,3-2,5 6,8 3,0 Import från EU(28) -3,5-3,0 5,9 5,9 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 438,6 475,7 524,5 604,6 Import 371,1 395,4 452,8 497,5 Nettohandel 67,5 80,3 71,8 107,1 Förändring (%) Export 3,6 8,5 10,3 15,3 Import 4,2 6,5 14,5 9,9 Direktinvesteringar 2012 2013 2014 2015 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 196,1 195,9 58,8 200,0 Utländska DI i Sverige 110,7 31,6 24,4 106,1 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 531,7 2 712,5 2 897,3 2 919,7 Utländska DI i Sverige 2 429,1 2 480,3 2 412,2 2 379,3
Enheten för internationell 2016-03-17 Dnr: 2016/00482 handelsutveckling Petter Stålenheim Olle Grünewald Sammanfattning 2015 Bytesbalansen visade ett överskott på 246 miljarder 2015, motsvarade 5,9 procent av BNP. Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014. Handelsutvecklingen helåret 2015 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,4 procent jämfört 2014. Importen av varor och tjänster ökade med 6,6 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 181 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17 miljarder jämfört med 16 miljarder 2014. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten till Amerika ökade med 15 procent och till Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Exportvärdet ökade kraftigt till bland andra USA, Tyskland och Kina. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade kraftigt från Nordamerika och Asien, med 14 respektive 13 procent. Tyskland, Kina och Nederländerna var de länder från vilken värdet på importen ökade mest. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Skogsvaror, Kemivaror, Energivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Mineralvaror. Kemivaror ökade mest i såväl volym som värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Skogsvaror. Verkstadsvaror ökade mest i såväl volym som i värde. Medan Energivaror ökade i volym minskade importen markant i värde som en konsekvens av det sjunkande oljepriset. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 15 procent och tjänsteimporten med 9,9 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 605 miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 107 miljarder, vilket är 35 miljarder mer än 2014. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 64 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 59 till 200 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 24 till 106 miljarder.
Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Bra år för Sveriges utrikeshandel... 1 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2015... 2 2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv... 3 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 7 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Sveriges handel med personbilar... 13 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel... 14 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror... 15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 26 5. Tjänstehandel... 30 6. Direktinvesteringar... 38 6.1 Direktinvesteringsflöden... 38 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 39 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 40 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 43 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 43 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 44 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 46 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2015 i löpande priser (SCB)
1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2015. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och sätter utvecklingen i ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Här presenteras för första gången även tjänstehandeln efter handelspartner. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Bra år för Sveriges utrikeshandel Sveriges export av varor och tjänster ökade 2015 med 7,4 procent jämfört med föregående år enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 6,6 procent. Under helåret 2015 uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 1 883 miljarder kronor och importen till 1 655 miljarder. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 1
2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2015 2 Sista kvartalet 2015 ökade Sveriges varuexport med 3,9 procent, något mer än kvartalet innan men markant under andra kvartalets 6,9 procents ökning. För varuimport vände trenden upp med en ökning på 5,2 procent efter att ha varit vikande sedan sista kvartalet 2014. Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2015 till 302 miljarder och för varuimporten 305 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt sista kvartalet 2015 och uppgick till -3,1 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 19 och tjänsteimporten med 24 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder och tjänsteimporten till 136 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 32 miljarder. Sveriges BNP ökade det sista kvartalet 2015 med 1,3 procent, säsongsrensat och jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med sista kvartalet 2014 ökade BNP med 4,5 procent. Då såväl export som import ökade bidrog utrikeshandeln med 0,5 procentenheter till ökningen av BNP. Säsongsrensade siffror för Sveriges utrikeshandel visade också på en tydlig ökning i tillväxttakt för exporten som ökade med 2,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Varuexporten visade de starkaste tillväxtsiffrorna sedan början av 2012 med en ökning på 2,5 procent. Uppgången i varuexporten var främst driven av investeringsvaror, vilket kan ses som en positiv indikator för exportutvecklingen. 3 Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick för första kvartalet 2016 till 56,9, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en markant ökning jämfört med index för sista kvartalet 2015. 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 3 SCB Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv (http://www.scb.se/statistik/_publikationer/nr0001_2015k04_ti_a28ti1601.pdf). 4 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/export/inspiration/rapporter-och-fakta/exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2016/) 2
Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2010 - januari 2016) 25 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2010 - januari 2016) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv Sveriges varuexport utvecklades under 2015 i paritet med Tyskland och EU generellt som visade positiv exportutveckling för samtliga kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sveriges export har i jämförelse med länder med liknande industristruktur som Finland och USA utvecklats relativt stark. 3
Diagram 2.3 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010-2015) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) Den svenska exportutvecklingen kan också betraktas ur perspektivet att världshandeln visat på en tydlig avmattning i vad som brukar benämnas som the global trade slowdown. Svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer anses har bidragit till den svagare utvecklingen. Innan den ekonomiska krisen 2008 växte i genomsnitt världshandeln med drygt sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare än global BNP. Utvecklingen var bland annat driven av fallande handelskostnader, utvecklingen av handeln i globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en genomsnittlig tillväxttakt för real global handel på två procent vilket inneburit att världshandeln vuxit långsammare än global BNP. Säsongsrensade siffror från OECD 5 för varuexporten det fjärde kvartalet visade att G20-ländernas export minskade för sjätte kvartalet i följd samt att importen för G20-länderna minskade för sjunde kvartalet i följd. Framförallt stora oljeexporterande länder som Kanada och Ryssland visade en negativ utveckling, vilket med stor sannolikhet är en konsekvens av det fallande oljepriset. Säsongsrensat minskade även EUs export och import. Den negativa utvecklingen för EU:s export och import det fjärde kvartalet 2015 var det sjätte kvartalet i följd med en minskad handel. Sett över hela 2015 minskade G20-ländernas varuexport med 11 procent och varuimporten med 13 procent. Under 2015 riktades många blickar mot utvecklingen i Kina. Säsongsrensade siffror visar att Kinas export och import minskade under de två första kvartalen under året för att under den senare delen av året utvecklas svagt positivt. De senaste handelssiffrorna för Kina avslöjar en kraftig inbromsning i den Kinesiska exporten. Siffrorna 5 OECD: International trade statistics: trends in fourth quarter 2015 (http://www.oecd.org/trade/international-tradestatistics-trends-in-fourth-quarter-2015.htm). 4
för februari visar att den kinesiska exporten minskade med hela 25 procent och importen med 14 procent jämfört med motsvarande månad 2015. Ur ett långsiktigt perspektiv på den Kinesiska ekonomin kan tillägas att Kina i allt mindre utsträckning använder importerade insatsvaror för sin export. Kina har jämfört med andra stora ekonomier en hög andel importerat värde i exporten. Importandelen av Kinas export har sjunkit avsevärt jämfört med toppnivåer i början och mitten av 2000-talet på nästan 40 procent till drygt 30 procent. Importinnehållet i exporten har sjunkit på bred front med stora förändringar i sektorer så som telekommunikation, elektroniska maskiner och transportfordon. Vad den här utvecklingen har för konsekvenser för världsekonomin är för tidigt att uttala sig om men Kinas allt större betydelse för världshandeln gör gällande att den kinesiska efterfrågan på omvärldens varor och tjänster får allt större genomslag. Oljepriset fortsatte att falla under 2015 vilket naturligt påverkade de länder som är stora oljeexportörer. Utöver de länder som nämns ovan bör vi ur svenskt perspektiv även inkludera Norge. Den norska kronan har också försvagats jämte den svenska kronan vilket kan haft en påverkan på gränshandeln mellan Sverige och Norge under 2015. Trots att vi saknar tillförlitlig statistik gällande tjänstehandeln mellan Norge och Sverige kan vi konstatera att norsk konsumtion i Sverige är en viktig del av tjänsteslaget Resor i tjänstehandelsstatistiken. Under 2016 väntar flera händelser på den politiska arenan som kan påverka utrikeshandeln. Bland annat kommer val hållas i USA och Tyskland. Störst potentiell effekt torde dock den stundande folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU. Storbritannien är inte bara en viktig handelspartner för Sverige utan även en stark röst tillsammans med Sverige i EU för frihandel. Storbritannien tog emot sju procent av Sveriges totala varuexport och utgjorde sex procent av Sveriges varuimport, vilket gör Storbritannien till den fjärde största exportmarknaden och femte största importören till Sverige. Storbritannien är än viktigare för Sveriges utrikeshandel med tjänster. Nya siffror från SCB visar att tio procent av Sveriges totala tjänsteexport går till Storbritannien och 12 procent av tjänsteimporten kommer från Storbritannien. Sett ur ett inre marknadsperspektiv ökar ytterligare Storbritanniens betydelse. Storbritannien utgör 19 procent av Sveriges tjänstehandel med EU. 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 246 miljarder 2015, motsvarade 5,9 procent av BNP. Detta var en ökning med 17 procent jämfört med 2014. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 5
Diagram 3.1 10,0 Sveriges bytesbalans 2006-2015 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3.2 Handelsbalans 6 2015 uppgick Sveriges handelsbalans till 121 miljarder vilket var 8,8 miljarder mindre än 2014. Handelsbalansen uppgick till 2,9 procent av BNP, tjänstenettot 2,6 och kapitalavkastningen 1,7 procent. 6 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6
Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2006-2015 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0-2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4. Varuhandel 7 4.1 Sveriges export och import av varor 2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde jämfört med 2014. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2015 till 1 181 miljarder kronor och varuimporten till 1 164 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 17 miljarder jämfört med 16 miljarder 2014. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2016 gav ett överskott på 1,6 miljarder. I januari uppgick varuexporten till 88 miljarder vilket utgjorde en minskning med 2,7 procent jämfört föregående år. Varuimporten minskade samtidigt med 1,9 procent till ett värde av 86 miljarder. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2011-2015. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. 7 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 7
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring (%) Export 1 212,3 1 168,3 1 090,8 1 127,0 1 181,2 4,8 intra-eu(28) 680,2 665,4 629,3 658,7 691,1 4,9 extra-eu(28) 532,1 502,9 461,5 468,2 490,1 4,7 Import 1 147,9 1 114,4 1 046,0 1 111,0 1 163,9 4,8 intra-eu(28) 789,8 757,2 726,5 770,5 820,3 6,5 extra-eu(28) 358,1 357,2 319,6 340,5 343,6 0,9 Anm: Import enligt avsändningsland. 2015 gick 73 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 11 respektive 12 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika och Övriga Europa har exporten ökat till samtliga regioner mellan 2014 och 2015. Exporten till Amerika ökade med 15 procent och till Asien och EU med 7,6 respektive 4,9 procent. Sveriges export till Afrika minskade med 3,5 procent och till Övriga Europa med 1,0 procent mellan 2014 och 2015. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2014 2015 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 32 respektive 5,8 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 8,6 respektive 13 procent. 8
Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2014 2015 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2015 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 10,8 Skogsvaror -2,2 1,2 1,3 0,5 3,2 3,3 4,7 3,1 9,4 Mineralvaror 2,7 1,5 0,1-0,6 4,1-3,6-4,6-2,5 13,7 Kemivaror 1,0 6,3 7,7 7,2 4,3 10,6 6,9 12,1 6,6 Energivaror 13,6 7,3 6,4 1,1 7,0-22,0-18,5-21,2 45,5 Verkstadsvaror -0,3 2,5 6,9 4,7 2,1 6,5 4,3 8,9 13,9 Övriga varor 0,9 6,0 5,5 6,8 3,5 7,7 7,8 8,6 100 Totalt 1,3 3,7 5,5 4,0 3,3 3,3 2,5 4,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9
Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2014 2015 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Helåret 2015 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och 4,8 procent i värde jämfört med 2014. Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror ökade markant. Volymutveckling var svagt negativ för Mineralvaror. Räknat i värde ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror och Mineralvaror. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2015 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 2014 3 kv 2015 4 kv 2015 2015 2,8 Skogsvaror 1,6-2,9-2,2-1,0 4,6-0,3 0,3 2,2 7,0 Mineralvaror -0,8 10,9 7,1 3,8 1,9 5,7 9,1 3,9 13,1 Kemivaror 8,6 2,5 7,7 3,8 9,6 3,0 7,0 4,9 9,8 Energivaror 6,4 1,4 11,3 5,0 0,5-31,1-16,8-24,5 44,8 Verkstadsvaror 5,9 8,2 10,4 7,5 8,6 13,2 5,1 12,4 22,5 Övriga varor 2,8 3,4 1,6 3,9 5,2 8,1 7,7 8,9 100 Totalt 5,0 5,1 7,8 5,4 6,2 3,0 3,5 4,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Helåret 2015 ökade varuimporten med 5,4 procent i volym och 4,8 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Skogsvaror som minskade i volym med 1,0 procent och för Energivaror som minskade med 24 procent i värde. Verkstadsvaror stod för den största importökningen räknat såväl i volym som i värde. Mellan 2014 och 2015 ökade importen av verkstadsvaror med 7,5 procent i volym och 12 procent i värde. För alla varugrupper förutom Energivaror 10
ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2014 2015 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140-180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 11
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2015. För första gången sedan 2006 ökade den totala nettoexporten från Sverige under 2015. Det totala exportöverskottet ökade med 1,4 miljarder och uppgick 2015 till 17 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 8 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 129 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 112 miljarder 2014. Detta kompenserades dock av exportöverskottet gentemot länder utanför EU som ökade från 128 miljarder 2014 till 147 miljarder 2015. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2014 respektive 2015. Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna 2015. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 96 miljarder, en ökning med 3,1 miljarder jämfört med 2014. Nettoexporten för mineralvaror minskade från 36 till 30 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror hade positiva exportnetton. Medan nettot för Verkstadsvaror minskade från 29 till 16 miljarder ökade nettoexporten för Kemivaror kraftigt, från ett underskott på 0,4 miljarder 2014 till ett överskott på 10 miljarder 2015. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 97 miljarder. Även om den totala nettoexporten ökade något mellan 2014 och 2015 har den uppvisat ett sjunkande överskott under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. Diagram 4.6 150 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2014 2015 100 50 Mdr kr 0-50 -100-150 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 8 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12
Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skogsvaror 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,6 95,7 Mineralvaror 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 35,5 29,5 Järn och stål 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 16,0 16,9 Kemivaror 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3-0,4 10,0 Läkemedel 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,5 37,8 Energivaror -40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-52,1-36,1 Verkstadsvaror 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 29,3 15,7 Maskiner 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 62,5 60,1 Elektrovaror och -8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-36,6-48,5 telekom Vägfordon 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 2,9 5,7 Övriga varor -66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-89,0-97,4 Livsmedel -42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-49,6-52,6 Total 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 16,0 17,4 4.1.5 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. 2015 gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 11 miljarder, vilket är en minskning av underskottet med 9,7 miljarder jämfört med 2014. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som inte ändrats sedan dess. Under 2015 ökade såväl exporten som importen av personbilar kraftigt, exporten med 57 och importen med 18 procent. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,3-20,6 20,1 47,5-27,4 2015 53,0 63,9-10,9 29,5 59,0-29,5 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. 2015 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 29 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 59 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 30 miljarder, 2,1 miljarder större jämfört 2014 13
Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 70 60 50 40 Mdr kr 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. 2015 gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 38 miljarder, vilket var en ökning jämfört 2014 med 9,4 miljarder kronor. 46 procent av läkemedelsexporten går till EU. Samtidigt kommer över 86 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 2014 59,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0 2015 71,0 33,2 37,8 33,0 28,5 4,5 14
Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 80 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under 2015 gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 52 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder större än 2014. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Mellan 2014 och 2015 ökade livsmedelsexporten med 8,0 procent och importen med 7,0. Handeln med andra länder inom EU genererade 43 procent av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 61 procent av den totala importen. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 48,6 89,9-41,3 35,8 60,2-24,4 2010 52,9 92,8-39,9 39,0 59,2-20,2 2011 53,2 96,8-43,6 39,0 62,4-23,4 2012 57,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25,2 2013 62,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24,5 2014 68,3 117,2-49,0 49,1 73,9-24,8 2015 73,7 125,4-51,7 54,1 76,3-22,1 15
Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 9 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2014 respektive 2015. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. 2015 uppgick Sveriges export till EU till 691 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 1 181 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 365 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan 2014 och 2015. 9 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16
Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2014 2015 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 140 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2014 2015 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 17
Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2015 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2014 Tyskland 121,1 10,3 7 Storbritannien 84,8 7,2 5 Danmark 80,7 6,8 4 Finland 78,8 6,7 0 Nederländerna 60,9 5,2 7 Belgien 52,1 4,4 0 Frankrike 49,0 4,1-1 Polen 36,3 3,1 10 Italien 30,9 2,6 14 Spanien 23,0 2,0 11 Österrike 10,4 0,9 9 Tjeckien 9,0 0,8 9 Estland 8,9 0,8 7 Litauen 7,4 0,6 12 Irland 6,1 0,5-6 Portugal 6,1 0,5 12 Ungern 5,5 0,5 5 Lettland 3,6 0,3 9 Rumänien 2,8 0,2 10 Slovakien 2,7 0,2 19 Grekland 2,7 0,2 26 Bulgarien 1,1 0,1 18 Slovenien 1,1 0,1 14 Luxemburg 0,9 0,1 13 Malta 0,9 0,1-11 Kroatien 0,7 0,1 17 Ospec i EU 3,3 0,3-27 EU Totalt 691,1 58,5 5 Norge 121,7 10,3 3 Island 2,5 0,2 28 Norden 1 283,7 24,0 3 Liechtenstein 0,0 0,0-6 Inre marknaden 2 815,3 69,0 5 Övriga länder 365,9 31,0 5 Export Totalt 1 181,2 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. 2015 uppgick den svenska importen från EU till 820 miljarder vil- 18
ket motsvarade 70 procent av den totala importen på 1 164 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. 2015 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 79 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2014 2015 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 250 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2014 2015 200 Mdr kr 150 100 50 0 19
Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2015 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % 2014 Tyskland 209,2 18,0 8 Nederländerna 96,5 8,3 10 Danmark 89,6 7,7 9 Storbritannien 64,3 5,5-7 Finland 53,7 4,6-4 Belgien 50,7 4,4 15 Frankrike 50,6 4,3 2 Polen 40,3 3,5 12 Italien 37,6 3,2 12 Estland 18,3 1,6-1 Tjeckien 17,1 1,5 18 Irland 16,6 1,4 17 Spanien 15,7 1,3 4 Österrike 14,1 1,2 2 Ungern 9,0 0,8 32 Slovakien 8,1 0,7 8 Litauen 7,7 0,7-2 Lettland 5,6 0,5 1 Rumänien 3,8 0,3-10 Portugal 3,6 0,3 3 Luxemburg 2,6 0,2-1 Slovenien 1,8 0,2 6 Bulgarien 1,3 0,1 39 Grekland 1,2 0,1-8 Malta 0,6 0,0 215 Kroatien 0,4 0,0-13 Ospec i EU 0,0 0.0 - EU Totalt 820,3 70,5 6 Norge 95,6 8,2 4 Island 0,3 0,0 74 Norden 1 239,2 20,6 4 Liechtenstein 0,1 0,0 5 Inre marknaden 2 916,3 78,7 6 Övriga länder 247,6 21,3 0 Import Totalt 1 163,9 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 20
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland och Schweiz med 1,2 vardera samt Turkiet med 1,1 procent. Exporten har ökat till alla dessa länder förutom till Ryssland dit den minskade med hela 33 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15. Exporten till Norge ökade med 3,0 procent. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2015 EU(28) 58,5% Oceanien m fl 1,4% Övriga Europa 14,5% Asien 12,3% Amerika 10,6% Afrika 2,7% 21
Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) Övriga Europa 173,6 171,8 15,4 14,5-1,0 varav: Gibraltar 2,1 1,4 0,2 0,1-33,2 Island 1,9 2,5 0,2 0,2 28,1 Norge 118,2 121,7 10,5 10,3 3,0 Ryssland 22,1 14,7 2,0 1,2-33,5 Schweiz 11,8 13,7 1,0 1,2 15,9 Serbien 1,0 1,1 0,1 0,1 5,2 Turkiet 13,1 13,2 1,2 1,1 0,6 Ukraina 1,8 2,2 0,2 0,2 20,0 Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland 2001-2015 Export Import (ursprungsland) 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 3,5 procent mellan 2014 och 2015. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,2 procentenheter mindre än 2014. 22
Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) Nordafrika 16,6 14,7 1,5 1,2-11,2 varav: Algeriet 3,9 4,0 0,3 0,3 4,1 Egypten 6,9 6,2 0,6 0,5-11,2 Marocko 3,8 2,7 0,3 0,2-26,8 Västafrika 5,5 4,4 0,5 0,4-21,4 varav: Nigeria 2,6 2,0 0,2 0,2-23,9 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 10,5 12,5 0,9 1,1 18,2 Etiopien 0,2 1,3 0,0 0,1 449,8 Sydafrika 6,8 7,5 0,6 0,6 10,4 Totalt 32,7 31,5 2,9 2,7-3,5 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 16 miljarder, motsvarande 15 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog 2015 emot 7,7 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2001. Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges export till USA med 19 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,6 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) Nordamerika 84,6 100,5 7,5 8,5 18,8 varav: Kanada 7,8 9,1 0,7 0,8 17,6 USA 75,9 90,6 6,7 7,7 19,4 Central- och Sydamerika varav: 24,3 24,2 2,2 2,1-0,3 Argentina 1,6 2,1 0,1 0,2 33,0 Brasilien 9,2 7,3 0,8 0,6-20,4 Chile 2,7 2,7 0,2 0,2 2,0 Mexiko 4,5 5,8 0,4 0,5 27,5 Peru 1,4 1,5 0,1 0,1 7,8 Totalt 108,9 124,7 9,7 10,6 14,5 23
Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2001-2015 Export Import (ursprungsland) 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 4.13 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 135 till 146 miljarder, motsvarande 7,6 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 45 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien sedan 2001. 24
Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2014 2015 Andel (%) 2014 2015 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 31,8 31,2 2,8 2,6-1,7 varav: Förenade Arabemiraten 7,1 6,8 0,6 0,6-4,7 Irak 2,3 2,1 0,2 0,2-9,2 Iran 2,1 2,5 0,2 0,2 21,0 Israel 2,4 2,4 0,2 0,2 1,4 Oman 1,4 1,8 0,1 0,2 27,0 Qatar 2,3 1,8 0,2 0,2-21,0 Saudiarabien 11,2 10,5 1,0 0,9-6,5 Övriga Asien 103,5 114,3 9,2 9,7 10,4 varav: Hongkong 0,9 1,3 0,1 0,1 40,8 Filippinerna 4,4 4,7 0,4 0,4 8,4 Indien 10,4 10,9 0,9 0,9 5,4 Indonesien 3,1 2,9 0,3 0,2-4,4 Japan 14,0 15,2 1,2 1,3 8,5 Kina 39,9 45,2 3,5 3,8 13,3 Malaysia 2,9 2,7 0,3 0,2-4,7 Pakistan 2,3 2,0 0,2 0,2-14,0 Singapore 5,9 6,4 0,5 0,5 8,1 Sydkorea 8,7 9,8 0,8 0,8 12,0 Taiwan 3,6 3,8 0,3 0,3 4,8 Thailand 3,9 5,4 0,3 0,5 39,1 Vietnam 1,2 1,3 0,1 0,1 13,8 Totalt 135,2 145,5 12,0 12,3 7,6 25
Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien 2001-2015 Export Import (ursprungsland) 180 160 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 5,8 procent mellan 2014 och 2015. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 96 miljarder, motsvarande 8,2 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 4,4 procent. Från Ryssland minskade importen med hela 29 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 16 respektive 5,9 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 1-3 kv 2015 EU(28) 70,5% Oceanien m fl 0,2% Asien 10,7% Amerika 4,2% Övriga Europa 13,4% Afrika 0,9% 26
Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Råolja utgjorde 19 procent av det totalaimportvärdet från Norge 2015. För Ryssland minskade oljans andel från 71 till 65 procent mellan 2014 och 2015. Tillsammans stod Norge och Ryssland för 70 procent av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 42 procent utgjorde Norges andel 28 procent av råoljeimporten 2015. 10 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2014 2015 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 Övriga Europa 166,0 156,3 14,9 13,4-5,8 163,6 152,5 varav Norge 91,6 95,6 8,2 8,2 4,4 87,2 91,0 Ryssland 54,3 38,3 4,9 3,3-29,5 56,4 39,4 Schweiz 8,1 9,4 0,7 0,8 16,1 7,8 9,1 Turkiet 9,8 10,4 0,9 0,9 5,9 10,0 10,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan 2014 och 2015 minskade importen från Afrika från 16 till 11 miljarder, motsvarande 32 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 69 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2014 2015 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 Nordafrika 1,1 1,1 0,1 0,1-2,8 1,3 1,2 Västafrika 11,3 7,0 1,0 0,6-38,5 11,4 6,5 varav Nigeria 11,2 6,9 1,0 0,6-38,5 11,2 6,4 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 3,6 2,8 0,3 0,2-22,4 3,7 3,0 Sydafrika 2,2 1,6 0,2 0,1-26,0 2,2 1,6 Totalt 16,1 10,9 1,5 0,9-32,3 16,4 10,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 10 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 27
Mellan 2014 och 2015 ökade Sveriges import från Amerika med 8,6 procent. Importen från USA ökade med 14 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Medan importen från Brasilien och Kanada ökade med 22 respektive 15 procent, minskade den från Chile, Peru och Venezuela med 19, 2,7 respektive 38 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland * Värde 2014 2015 Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 Nordamerika 30,9 35,2 2,8 3,0 13,7 31,1 35,7 varav Kanada 2,8 3,3 0,3 0,3 15,3 2,9 3,8 USA 28,1 31,9 2,5 2,7 13,6 28,2 31,9 Central- och Sydamerika varav 14,5 14,2 1,3 1,2-2,2 15,4 14,9 Brasilien 4,1 5,0 0,4 0,4 22,4 4,2 5,2 Chile 1,7 1,4 0,2 0,1-18,7 1,7 1,4 Peru 1,1 1,1 0,1 0,1-2,7 1,5 1,1 Venezuela 4,8 2,9 0,4 0,3-38,2 4,8 2,9 Totalt 45,5 49,4 4,1 4,2 8,6 46,5 50,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan 2014 och 2015 ökade importvärdet från Asien med 13 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade med 8,2 procent, ökade den från Övriga Asien med 14 procent, från 106 till 120 miljarder. Importen ökade från samtliga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 28
Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2014 2015 Andel 2014 2015 Värdeförändring (%) Värde 2014 2015 När- och Mellanöstern 4,8 4,4 0,4 0,4-8,2 4,6 4,4 varav Israel 1,2 1,2 0,1 0,1-1,9 1,2 1,2 Qatar 1,3 1,3 0,1 0,1 1,3 1,3 1,4 Saudiarabien 0,9 1,0 0,1 0,1 10,4 0,9 1,0 Övriga Asien 105,6 120,0 9,5 10,3 13,7 113,3 129,3 varav Bangladesh 2,7 3,5 0,2 0,3 33,5 2,7 3,6 Hong Kong 8,5 9,3 0,8 0,8 9,7 2,5 2,8 Indien 5,3 5,9 0,5 0,5 11,9 5,4 6,0 Indonesien 1,1 1,4 0,1 0,1 29,0 1,2 1,5 Japan 10,0 10,0 0,9 0,9 0,3 11,7 13,0 Kina 50,0 59,0 4,5 5,1 18,0 59,6 69,3 Malaysia 2,9 3,1 0,3 0,3 5,3 3,5 3,5 Pakistan 1,0 1,2 0,1 0,1 12,4 1,0 1,2 Singapore 1,5 1,5 0,1 0,1 2,2 0,8 1,3 Sydkorea 6,1 6,2 0,5 0,5 2,4 6,2 6,6 Taiwan 5,1 5,5 0,5 0,5 8,3 6,0 6,3 Thailand 3,7 3,9 0,3 0,3 3,3 4,2 4,1 Vietnam 6,5 7,8 0,6 0,7 20,1 6,8 8,0 Totalt 110,4 124,4 9,9 10,7 12,7 117,9 133,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 29
5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och 2015. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2015 till 605 miljarder och tjänsteimporten till 498 miljarder. 2015 ökade Sveriges export av tjänster med 15 procent jämfört med 2014. Tjänsteimporten ökade med 9,9 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 107 miljarder, vilket är 35 miljarder mer än 2014. Tjänsteexporten utgjorde 32 procent av Sveriges totala export 2015 och tjänsteimporten 30 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2006 321,0 286,6 34,3 2007 362,5 315,7 46,8 2008 388,8 348,5 40,3 I samband med att SCB publicerade statistik 2009 383,5 343,8 39,8 för betalningsbalansen för helåret 2010 390,8 341,2 49,6 2015 publicerade de även för första 2011 423,4 356,3 67,0 gången statistik över Sveriges tjänstehandel fördelat på de största tjänstehandels- 2012 438,6 371,1 67,5 partnerna. Tjänsteexporten till EU ökade 2013 475,7 395,3 80,3 2015 med 16 procent och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de länder som tog emot störst del av den 2014 2015 524,5 604,6 452,7 497,5 71,8 107,1 svenska tjänsteexporten 2015. Tillsammans tog dessa emot 33 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Tjänsteexporten ökade kraftigt till de flesta av Sveriges största tjänsteexportmottagare men ökningen på 44 procent till Storbritannien står ut särskilt. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2015 Övriga länder 18% USA 10% Schweiz 5% Danmark 6% Övriga EU 14% Finland 6% Nederländerna 4% Frankrike 5% Norge 14% Tyskland 8% Storbritannien 10% 30
EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 64 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var USA, Storbritannien och Tyskland som tillsammans stod för 36 procent av tjänsteimporten. Tjänsteimporten ökade från dessa tre länder med 19, 14 respektive 8,4 procent. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2015 Övriga länder 13% USA 14% Schweiz 2% Övriga EU 23% Danmark 8% Finland 5% Nederländerna 3% Frankrike 4% Norge 7% Storbritannien 12% Tyskland 9% 31