1 (16) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014 Utlysningen fick in 16 ansökningar på totalt 135,5 Mkr 15 ansökningar beviljades för del 1, Utveckling av samverkan för om totalt 57 Mkr 12 ansökningar beviljades för del 2, Utveckling av verifiering för om totalt 30 Mkr Flera projekt koordineras från lärosätenas innovationskontor Flera ansökningar behandlade: att skapa positioner som samverkanskoordinatorer på institutioner att ta fram strategier för samverkan på lärosätesnivå att kartlägga pågående samverkansaktiviteter att ta fram nyckeltal och modeller för impact
2 (16) Strategisk utveckling av samverkan och verifiering på Karolinska Institutet Karolinska Institutet Agneta.Stalhandske@ki.se Projektförslagets övergripande mål är ett vidareutvecklat innovationssystem på Karolinska Institutet (KI). Ambitionen är att främja innovationstriangeln genom att föra samman forskning, utbildning och marknad med entreprenören i centrum. Syftet är att åstadkomma en innovationsdriven kultur med stark integration i kärnverksamheterna. Projektet kommer att rapportera till KIs nytillsatte vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet. Ansökan föreslår ett antal aktiviteter för att implementera den nya innovationsstrategin på KI samt för att knyta samman och dra lärdom av flera pågående eller nyligen avslutade samverkansprojekt. Projektet består av tre delar: 1. Implementering av KIs innovationsstrategi. Fokuserar på förbättring och effektivisering av innovationssystemet och dess processer. 2. Ta fram verktyg för att fortbilda forskare och studenter i innovation, entreprenörskap och samverkan. 3. Förbättrad strategi samt metoder för samarbete med små och medelstora företag.
3 (16) Utveckling av samverkan Samverkanskoordinatorer Linköpings Universitet jan.axelsson@liu.se Föreliggande projekt knyter tydligt an det strategiska samverkansarbete som bedrivs vid Linköpings universitet, i den samverkanspolicy som universitetsstyrelsen nyligen antagit, samt i beslutet att utse och finansiera samverkans-koordinatorer vid samtliga institutioner och fakulteter. Koordinatorerna, totalt 18 stycken, blir en del av LiUs gemensamma samverkansorganisation och utgör en viktig resurs för såväl universitetets som enheternas strategiska samverkansutveckling. Projektet innehåller en plan för stöd till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, framställning av ett ramverk för dokumentation och utvärdering samt stöd för en vidareutvecklad och stärkt samverkansagenda via verksamhetsnära verifieringsmedel ämnade att stödja och utvärdera nya samverkansinitiativ.
4 (16) Mobilitet och nytta för tillväxt Linnéuniversitetet emma.hermansson@lnu.se Inom Innovationskontoret Fyrklövern (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet) finns en tradition av att samverka i många frågor vilket även inkluderar samarbete inom ramen för denna Vinnovautlysning. Det betyder att denna ansökan bygger på gemensamma utvecklingsområden som till stor del är identifierade inom det av Vinnova tidigare beviljade projektet Samverkan för utveckling och tillväxt genom studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser (även benämnt som K3 ) samt genom en dialog med respektive universitets ledning. De olika delprojekten har aktivitetsplaner klara och personella resurser är identifierade för att med kraft kunna sätta igång arbetet. A) Alumn - Arbetslivsanknytning Detta delprojekt syftar till att utveckla alumn till ett strategiskt samverkansverktyg som stärker arbetslivsanknytningen av utbildning och utvecklingen av samverkansforskning. B) Studenter som resurs i innovationsarbetet I det befintliga K3-projektet finns det en uttalad önskan att kunna utveckla metoder för att systematiskt involvera studenter som utvecklingsresurser i innovationsprocesser sprungna ur forskningsmiljöer och omgivande samhälle. Detta vill vi nu testa i olika koncept. C) Kompetensförmedling och mobilitet Ofta kan korta och begränsade uppdrag vara det första steget till utbildnings- och forskningssamverkan. Genom att arbeta fram policys, strategier, arbetssätt som främjar kunskapsöverföring och mobilitet mellan akademi och omgivande samhälle kan vi öka denna rörlighet och därmed nyttan i samhället.
5 (16) Increasing Collaborative Capacities (ICECAP) Högskolan i Jönköping lars.niklasson@hj.se ICECAP fokuserar på utveckling av strategiska samverkansaspekter på kärnprocesserna för forskning och utbildning. Det behandlar tre huvudteman; utveckling av samverkansaspekter på strategier för forskning och utbildning, generering av kunskap om bästa praxis för användning av samverkansarenor som verktyg för samverkan inom utbildning, samt faktisk etablering av samverkansarenor med fokus på utbildning. ICECAP bygger på och utvidgar det arbete om arenor för samverkan och samproduktion med fokus på forskning, som genomförs inom två tidigare VINNOVA-finansierade projekt om strategiska samarbeten. Effektmålen för projektet är att utveckla de deltagande universitetens samarbetsförmåga och förmåga att bilda långsiktiga relationer med sina strategiska samarbetspartners, att naturligt integrera samhälleliga och externa partners perspektiv i utbildning och forskning, att göra samarbete till ett mera använt verktyg för utveckling, på alla nivåer inom de deltagande lärosätena, och att möjliggöra utvärdering av framgången av samarbeten med avseende på de strategier och mål som fastställts för de enskilda lärosätena.
6 (16) Samverkan för forskning och innovation Högskolan i Kristianstad lena.persson@hkr.se I det föreslagna projektet vill Högskolan Kristianstad arbeta med sina svagheter och styrkor för att förstärka samverkan med det omgivande samhället. Till att börja med svagheterna, vill Högskolan Kristianstad bli bättre på att attrahera externa medel för att möjliggöra mer forskning i samarbete med partner utanför akademin. Samarbete och mer externa medel skulle stärka forskningskvalitén. Högskolan Kristianstad behöver en strategi för att uppmuntra och belöna forskare som samarbetar med externa parter, samt en strategi för hur universitetet kan hjälpa forskare att initiera och ingå i externfinansierade projekt. Projektet kommer bland annat titta på hur Lunds universitet kan stödja Högskolan Kristianstad och hur en modell av immateriella tillgångar från Chalmers kan bidra till samarbete med externa partners. Högskolan Kristianstad har också som mål att upprätta ett resursfördelningssystem för att belöna forskare med externa partner. Beträffande styrkor; Högskolan Kristianstad har en strategi för öppen innovation. Implementeringen av strategin har redan visat att öppen innovation stärker både forskning och utbildning. I det föreslagna projektet vill vi förbättra implementeringen ytterligare och i större grad förankra strategin bland forskare. I projektet ska även TOY-studio konceptet som är en del av den öppna innovationsstrategin utvecklas genom att möjliggöra fler praktikplatser för studenter inom öppen innovation. Detta kommer i slutändan att stödja Kristianstad universitets policy, att ha Sveriges mest anställningsbara studenter. Slutligen ska projektet även paketera sin kunskap och erfarenhet om öppen innovation och arrangera kurser för affärsutvecklare.
7 (16) Impact 3C Kungliga Tekniska Högskolan johbla@kth.se Impact 2.0 fokuserade på att skapa en övergripande strategi och mål för samhällspåverkan vid KTH. I Impact 3C, implementeras strategin genom att nödvändiga färdigheter och yrkesmässig kapacitet byggs upp. Impact 3C fortsätter att arbeta direkt med universitetets ledare för att förstärka och sprida visionen kring samhällspåverkan. Projektet kommer att ge fakultet, studenter och administration de färdigheter, resurser och miljöer som är kritiska för att kunna skapa samhällspåverkan på en internationellt konkurrenskraftig nivå. Projektet behåller sin distinkta profil att ta ett helhets- och samskapande förhållningssätt i relation till samhällspåverkan genom fokus på samverkan inom utbildning, forskning och innovation. Det använder sig direkt av det internationella nätverk som etablerades under projektets första del och projektet kommer även fortsättningsvis att ta en ledande roll inom området. Som ett resultat kommer strategi, färdigheter och åtgärder för att möjliggöra samhällspåverkan att förankras i kritiska strukturer vid KTH och lärandet från processen kommer att spridas nationellt och internationellt.
8 (16) Strategisk samverkan vid Uppsala universitet Uppsala Universitet Lars-Eric.Larsson@uuinnovation.uu.se Projektet innehåller följande delar från VINNOVAs modellprojekt: Samverkansstrategi En övergripande samverkansstrategi, integrerad i forskning och utveckling, kommer att tas fram. Långsiktigheten säkras med det breda (flera discipliner och flera organisatoriska nivåer) projektdeltagandet. Samverkansaktiviteter Modeller och verktyg för att initiera, underlätta och stimulera samverkan kommer att anpassas och utvecklas. Under 2-årsperioden blir det i vissa fall i pilotform för att sedan kunna bli dagliga operativa verktyg. Implementering De ovan angivna samverkansaktiviteterna kommer att användas för implementering, initiering och kommunikation, av den strategiska delen av samverkan. En extern konsultbyrå kommer att anlitas för en omfattande kartläggning och beskrivning av UUs samverkan, som bas för strategiarbetet. En internationell referensgrupp kommer att bjudas in och samarbete med andra svenska lärosäten (Lund och Göteborg) kommer att etableras.
9 (16) Innovative Collaborations for sustainable growth, ICSG Lunds Universitet helene.vogelmann@luopen.lu.se ICSG är Lunds universitet, LU s, fokuserade och mest prioriterade aktiviteter för samarbete med externa partners från näringsliv och offentliga organisationer som tar upp teman: Samverkans-strategier, samverkansresultat. Med tanke på storleken och bredden av aktiviteter för samarbete och kontroll vid Lunds universitet och även återkoppling externt såväl som internt på det pågående projektet IICUREG inklusive undersökningsresultat rörande nationella projekt (Kloss och KPI) kommer vi att strukturera denna ansökan i tre teman. Varje tema kommer att delas upp i arbetspaket, WP, samt anpassas till pågående projekt för att främja logik och genomförbarhet. De tre teman i ansökan är: Förbättrad intern och extern samordning, förankring och lärande Förbättrad samverkan pull perspektiv dvs. efterfrågedriven innovation Förbättrade värdeskapande strukturer på fakultetsnivå push perspektiv Vi kommer att arbeta med sex arbetspaket som kompletterar och stärker strukturer för utförande och som tar utgångspunkt i målen för denna ansökan: 1) Fokus på utifrån och in perspektiv (pull) 2) Konsolidera, involvera och förankra inom fakulteterna och centrala styrstrukturer för hållbar kulturell påverkan 3) Konsolidera och utveckla innovation student och entreprenöriella aktiviteter 4) Arbeta för hävstångseffekt på excellenta resultat och fokusera på genomförande, snarare än kartläggning och analys, som inte utgår från fakulteterna
10 (16) Samverkan och verifiering vid LTU Luleå Tekniska Universitet viktoria.mattsson@ltu.se Luleå tekniska universitet arbetar kontinuerligt med att stimulera och utveckla samverkan och nyttiggörande, bl.a. genom våra välrenommerade centrumbildningar. De senaste åren har även en rad utvecklingsprojekt initierats inom detta område. Exempelvis har LTU under 2 års tid utvecklat en mötesplats för samverkan, kallad CSI - collaboration scenes for innovation. Detta projekt är nu i slutfasen och en fysisk mötesplats förväntas vara på plats under 2015. Parallellt med detta pågår andra projekt som syftar till att successivt fylla mötesplatsen med innehåll. Som en del av slutfasen i projektet CSI har en SWOT tagits fram. Syftet med denna var att se över hur vi på LTU samverkar samt få fram information om förbättringar kan göras och vad som krävs för att mötesplatsen ska kunna bli en integrerad del i vår verksamhet. Här framkom att LTU är fortsatt starka på företagssamverkan inom forskning, särskilt med stora företag, men att det inom LTUs forskning och utbildning fortfarande finns goda förutsättningar för en vidareutvecklad samverkan. LTU har en engagerad ledning och engagerade medarbetare samt vilja att förändra. SWOT:en visade också att LTU är duktig på att hantera samverkansaktiviteter, ett av de samverkansperspektiv som framhålls av Vinnova, men kanske sämre på att samordna och strategiska styra dessa aktiviteter. I detta projekt fortsätter därför utvecklingen av den strategiska samverkan med att lägga större fokus på att ta fram en samverkanstrategi och på att utveckla processer för samverkan, att integrera samverkan i verksamheten och att skapa en förståelse om vad samverkan är. Projektet hanterar också försök att mäta och följa upp samverkansresultat.
11 (16) Forskning & Samverkan - En strategi för ett starkare lärosäte Malmö Högskola mattias.esbjornsson@mah.se Samverkan mellan lärosäten och företag, offentlig verksamhet samt ideella organisationer, är avgörande för universitets och högskolors effekter på det omgivande samhället. Likaså är samverkan av största vikt för att uppnå hög kvalitet och relevans i lärosätenas kärnverksamhet, forskning och utbildning. Detta stämmer väl överens med Malmö högskolas strategiska plattform: Strategi 2020, där samverkan uttrycks med tydlighet. Malmö högskola driver idag, tillsammans med Umeå universitet och Linköpings universitet, ett projekt som syftar till ökad kvalitet i utbildning, och där man kopplar det till kvalitetssäkring av samverkan inom utbildningsprogram. För att stärka det totala erbjudandet inom såväl forskning som utbildning, har vi nu för avsikt att komplettera vårt strategiska utvecklingsarbete inom samverkansfrågor med detta projekt, vars syfte är att utveckla en modell för att bättre understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. Projektet tar sin utgångspunkt i en analys av tre befintliga forskningsmiljöer/inriktningar. Målet är att utveckla och implementera en modell, som med utgångspunkt i Strategi 2020, kontinuerligt understödjer, och bidrar till utveckling och uppföljning av samverkansaktiviteter inom forskningen. Resultatet är relevant för VINNOVAs utveckling av en modell för värdering av samverkan, i synnerhet då de tre miljöerna/inriktningarna möter olika utmaningar m.a.p. ämnesområden och typer av externa aktörer.
12 (16) Partnerskap för företag och internationella studenter Blekinge Tekniska Högskola anders.nilsson@bth.se Utgångspunkten och fokus för det här föreslagna projektet tas i det akuta behovet av att minska hindren för internationella studenter att anknyta till den lokala industrins krav på utbildad arbetskraft. Baserat på erfarenheter och vittnesmål från lokala företag tycks internationella studenter ha svårare än svenska att leva upp till de förväntningar som förknippas med en specifik utbildningsbakgrund. Dessa observationer återspeglas också i undersökningen Högt kvalificerade utrikes födda (2009) från SCB som visar att utrikesfödda personer med en högre utbildning svårare har att hitta en relevant anställning än svenska studenter med en med liknande utbildning. Projektets ambition är att skapa en validerad modell för integration av internationella talanger i den regionala arbetsmarknaden och att överbrygga klyftan mellan den praktiska kunskapen hos internationella studenter och förväntningarna bland företagen i regionen vilket planeras ske genom att erbjuda praktisk träning inom IKT, svenska språkkunskaper samt ifråga om sociala och kulturella färdigheter. Detta fokus bygger på premissen att gruppen av internationella studenter är en outnyttjad resurs och att företag och andra organisationer i regionen har mycket att vinna på att arbeta med denna grupp.
13 (16) Modell för uppföljning och utveckling av samverkan vid Chalmers Chalmers Tekniska Högskola anna.aspgren@chalmers.se Chalmers har lång tradition och stor erfarenhet av samverkan med det omgivande samhället. Samverkan sker på många olika sätt via flera olika vägar, från studentprojekt och industridoktorander till strategiska och långsiktiga avtal med väsentliga näringslivs- och samhällsaktörer. För att ytterligare stärka Chalmers samverkan ser vi ett behov av att såväl internt som externt följa upp och redovisa samverkansresultat i kvalitativa termer och med utvecklande syfte. Effekter vi vill uppnå med detta projekt är att skapa underlag för styrning och utveckling av samverkan på lärosätesnivå, uppföljning av samverkansstrategier samt öka Chalmers förmåga att identifiera behov av, och utveckla nya samverkansformer. Vi vill också öka och bredda Chalmers samverkan, t ex inom utbildning med hjälp av studenter samt tydliggöra hållbarhet som en central drivkraft för samverkan. Projektet löper under två år och drivs av Innovationskontor Väst, Chalmers innovationskontor. Projektet är förankrat i Chalmers huvudprocess för nyttiggörande och projektdeltagare skall vara förankrade i institutioner, styrkeområden och utbildningsområden. Ett grundkrav på den modell för uppföljning och utveckling av samverkan som tas fram är att denna upplevs som värdeskapande internt. Förankringsarbetet är därför av stor vikt. Till projektet är därför kopplat en referensgrupp, tillika processteamet inom nyttiggörandeprocessen, samt en styrgrupp med vicerektorerna för nyttiggörande, utbildning, forskning och styrkeområden. Vidare vill vi öppna upp för externa idéer och inspel i utvecklingen och planerar att genomföra två seminarier under projekttiden där vi bjuder in andra lärosäten och externa aktörer med syfte att åstadkomma en peer-review av modellen.
14 (16) Samverkan mellan forskning och rådgivning för effektivare kunskapsutveckling i den gröna sektorn Sveriges Lantbruksuniversitet hanna.bergea@slu.se Projektet förstärker samverkan och förbättrar förutsättningarna för en effektiv och vetenskapsbaserad kunskapsutveckling i den gröna sektorn. I en biobaserad samhällsekonomi har landsbygdens företag och inte minst lantbruket en central roll. Dagens stora globala utmaningar, klimatförändringar såväl som livsmedelsförsörjning, finns högt på agendan och är områden där SLU:s kunskapsutveckling kan göra skillnad. Den forskning som bedrivs till nytta för den gröna sektorn sprids via flera kanaler men lantbruksrådgivarna och deras organisationer har en särställning i den gröna sektorn. Senare års analyser visar dock att det finns glapp i kunskapskedjan mellan forskning och rådgivning och mellan rådgivning och praktiskt lantbruk. Allt talar för att dagens rådgivning behöver moderniseras och effektiviseras. I framtidens kunskaps- och innovationssystem är samverkan och samproduktion avgörande för framgång. Denna ansökan bygger på samverkan mellan ny forskning och ett nyligen startat kompetenscentrum där rådgivare/rådgivningsorganisationer och akademi tillsammans kan utveckla landsbygden och dess företag. Syftet är att med ny forskning stödja ett nationellt kompetenscentrum för rådgivning (KCR) som samverkansarena för nya initiativ och för att bättre matcha kunskapsbehov. För att arbeta framgångsrikt krävs att samverkan bygger på en vetenskaplig grund, i detta fall med koppling till forskning om specifikt rådgivning. Projektet syftar därför till att knyta ett forskningsprojekt vid SLU i Uppsala till uppbyggnaden av KCR i Skara. Projektet bidrar till att knyta samman den regionala noden till en nationell helhet. Projektet är nydanande och erfarenheterna kommer att kunna spridas till andra lärosäten.
15 (16) Achieving Collaborative Excellence (ACE) Göteborgs Universitet andrew.telles@gu.se Göteborgs universitet har antagit en långsiktig strategi för utbildning, forskning och samverkan/nyttiggörande, kallad Vision2020. Ett viktigt fokus för universitetet, som en del i denna strategi, är att stärka utbildning och forskning genom bredare och effektivare former för samverkan med samhället, och stärka nyttiggörande av forskningsresultat för att skapa samhällsnytta. Kärnan i Vision2020 är en strävan efter att bygga kompletta akademiska miljöer som kan integrera utbildning, forskning och samverkan/nyttiggörande för att åstadkomma detta. Utifrån denna strategi, har GU arbetat aktivt för att stärka sin organisation för att mer effektivt samverka med samhället, och för att förbättra sin förmåga att skapa och leverera värdefull kunskap. Den samlade effekten av delarna i GU:s ansökan är en positiv inverkan på universitetets kapacitet att samverka genom att: förädla och paketera forskning med kommersiell potential för externa aktörer (Del II: Verifiering för samverkan); paketera forskning för användning genom samverkan med viktiga aktörer inom den offentliga sektorn (Work Package 1); hantera värdefull kunskap och utrustning som en samverkansplattform, vilken kan attrahera och involvera externa intressenter i forskningsmiljöerna (Work Package 2); föra samman akademi och offentlig sektor i varaktiga partnerskap för långsiktigt samarbete (Work Package 3); och att åstadkomma ett nära utbyte mellan den akademiska världen och det omgivande samhället genom att underlätta och skapa incitament för forskares och annan personals rörlighet mellan universitetet och andra organisationer (AkUt)
16 (16) Strategisk utveckling av samverkan och verifiering vid Stockholms universitet Stockholms Universitet eva.klasson.wehler@su.se Projektet avser att förstärka samverkan vid Stockholms universitet, utöka den befintliga centrala samverkansfunktionen med lokala samverkansansvariga vid institutionerna. Stockholms universitet har en tydligt decentraliserad organisation, där mycket av planering och utveckling av verksamheten sker på lokal nivå, direkt mellan enskilda forskare/institutioner och extern part. Med en tydlig koppling mellan de olika samverkansfunktionerna kan nya strukturer, processer och strategier förankras och genomföras effektivt. Inom två år har Stockholms universitet byggt upp en effektiv samverkansorganisation som täcker alla nivåer vilket leder till ökad kvalitet i forskning och utbildning samt att synen på samverkan förändras positivt. Externt betyder satsning att Stockholms universitet förstärker sin roll som en viktig kunskapsaktör i Stockholmsregionen.