LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare



Relevanta dokument
LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

Storyline Familjen Bilgren

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Partybrudarna som vaskade allt!

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR:

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Pedagogiskt material till föreställningen

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Verktyg för Achievers

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

UTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Självbestämmande och delaktighet

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Läs mer på

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Kasta ut nätet på högra sidan

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Lärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Tio övningar om hjälterollen

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vandrande skolbussar Uppföljning

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

KVALITETSREDOVISNING 2007

Moped klass II Kunskapsprov 2

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Lyssna, stötta och slå larm!

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Guide och Handledning

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun


Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Sagor och berättelser

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandling och trygghet 2015

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Samtal kring känsliga frågor

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Don't drink & drive i skolan

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Särskild utbildning för vuxna

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Socialt samspel och socialt lärande Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

Inför föreställningen

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Krypande kaninen Karin

Transkript:

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

Här finns en metoddel där olika arbetssätt presenteras; att arbeta ämnesövergripande, i helklass, i grupp eller enskilt. Det finns ett kapitel om hur du kan göra värderingsövningar, som kan användas inte bara i trafik, utan inom flera områden såsom alkohol, droger, tobak, mobbning, främlingsfientlighet m m. Därefter kommer varje trafikområde i respektive kapitel. Under varje trafikområde finns Fakta Lektionsförslag Elevuppgifter Tips att göra på föräldramöten Facit till elevuppgifterna Värderingsövningar Tips om mer litteratur och material Alla fakta och statistikuppgifter är officiella fakta hämtade från SCB, Vägverket, NTF eller VTI. Trafikfrågor berör oss alla. Vare sig vi vill det eller inte är vi alla trafikanter. Genom att använda trafik som exempel kan mycket belysas och göras förståeligt, t ex avstånd, storlek, hastighet, friktion, matematiska formler och ekvationer, hänsyn, ansvar, lagstiftning, demokratisk beslutsordning och mycket mer. Alla måste vi vistas i trafiken, men med olika förutsättningar. Inte ens som gångtrafikanter på gångoch cykelbanor, trottoarer och vandringsleder kan vi undvika olyckor men konsekvenserna när gående kolliderar med varann blir oftast inte lika allvarliga som när vi som gående måste ut i biltrafiken. När Ines Uusmann var kommunikationsminister sa hon bland annat: Om en arbetsplats var lika farlig som våra vägar skulle den stängas. Här kommer fakta och statistik från Vägverket och Barnombudsmannen. Trafiken är ett av vår tids största hälsoproblem och barnen är den grupp som är mest utsatt. Vägtrafiken svarade för mer än hälften av dödsfallen i olyckor bland barn och ungdomar 0-14 år under den senare delen av 90-talet! Varje år dödas ca 30 barn och ungdomar i åldern 0-14 år i trafikolyckor - det är en hel skolklass per år! Cirka 40 % av alla barn i Sverige färdas inte enligt de lagkrav och rekommendationer som finns. Cirka en tredjedel av de barn som omkom som passagerare vid bilolyckor i Sverige 1992-1997 skulle sannolikt ha överlevt om de haft rätt sorts skydd! 0.2

FÖRORD Sverige ligger långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Trots det är läget att mer än 500 personer dör i trafikolyckor varje år. Historien visar att av en skolklass kommer ungefär hälften att trafikskadas någon gång under sitt liv och en femtedel mer än en gång. Grovt räknat riskerar en i varje klass att invalidiseras. Den enda rimliga etiska och moraliska ståndpunkten är att inte acceptera någon enda död eller svårt skadad i vägtrafiksystemet. Det är innebörden i den så kallade Nollvisionen. Vi har en bit kvar dit. Men vi måste tillsammans arbeta med det målet för ögonen. Genom den här lärarhandledningen vill vi hjälpa till att ge dig idéer och uppslag till att arbeta med trafikfrågor i skolan. Se det som en överlevnadsutbildning av barnen och ungdomarna. Trafikfrågor går mycket bra att integrera i flera olika skolämnen. Flera exempel finns i den här handledningen, som också behandlar vägtrafikens miljöpåverkan. Vi vill utgöra ett stöd för ditt arbete med trafikfrågor. Om du vill ha ytterligare materiel eller fakta kring trafiksäkerhet och miljö är du välkommen att kontakta oss. Vi är också intresserade av synpunkter på den här handledningen. Jag hoppas att du vill medverka i arbetet för Nollvisionen och för en bättre miljö! Du som har möjlighet att påverka våra barns och ungdomars attityder och värderingar har en mycket viktig roll. Vägverket Region Mälardalen Avdelning Trafiksäkerhet & Miljö Bengt Gustafsson

I N N E H Å L L INLEDNING...0.1 Vad finns i lärarhandledningen?...0.2 Varför trafikfrågor?...0.2 Hörnövningar...1.17 Rollspel - hitta argument...1.17 Hur gör vi rollspel?...1.18 HAR BARN NYTTA AV T R A F I K S Ä K E R H E T? 1.1 Metod...1.1 Att arbeta med trafikfrågor...1.1 Faktainlärning...1.2 Värderingar...1.2 Handlingskunskap/beredskap...1.3 I helklass...1.3 Lektionsförslag...1.3 Samhällskunskap...1.3 Geografi...1.4 Livsåskådning/religion...1.4 Matematik...1.4 Biologi...1.5 Fysik...1.5 Idrott...1.5 Kemi...1.5 Svenska...1.5 Engelska, tyska, franska, spanska...1.6 Historia...1.6 Musik...1.6 Bild...1.6 Drama...1.7 I grupp...1.7 G ruppval exempel salt- och halkbekämpning1.7 Enskilt...1.8 Problem Baserat Lärande - PBL...1.8 Att arbeta ämnesövergripande eller i tema...1.8 Exempel på ämnesövergripande arbetssätt...1.9 Värderings- och diskussionsövningar...1.12 Faktaläsning...1.12 Diskussionsövningar...1.12 Syftet med värderingsövningar...1.12 Några saker att tänka på...1.13 Lyssna aktivt och beröm kollektivt...1.13 Stöddiga svar och tuffa attityder...1.14 Om allt inte går som man tänkt...1.14 Övningsexempel...1.14 Enskilda värderingsövningar...1.15 Argumentlista...1.15 Oavslutade meningar...1.15 Konsekvenslista...1.15 Värderingsövningar i grupp...1.16 Handuppräckningsövningar...1.16 Lätt handuppräckningsövning...1.16 Svårare handuppräckningsövning...1.16 Linjeövning...1.16 LITTERATUR,MATERIAL OCH ADRESSER...2.1 Litteratur och materialbeställning...2.1 Säker skolväg...2.1 Höga hastigheter...2.2 Säker cykel...2.2 Att synas...2.4 Alkohol/droger och trafik...2.4 Säker i bilen...2.5 Adresser för beställning av material och frågor...2.6 Hemsidor på Internet...2.7 E-post och Internetadresser...2.8 SÄKER SKOLVÄG...3.1 Fakta säker skolväg...3.1 Barn och trafik...3.2 Trafikmognad...3.2 Tanken växer...3.2 Trafikvana...3.2 Trafikhistoria...3.3 Närmiljön och närsamhället...3.3 Att studera närmiljön och närsamhället...3.3 Fakta trafiken och miljön...3.4 Kemiska ämnen i avgaser...3.4 Koldioxid...3.4 Kolmonoxid...3.5 Kväveoxider...3.5 Fotokemiska oxidanter...3.5 Kolväten...3.5 Halkbekämpning...3.5 Lektionsförslag säker skolväg...3.5 Bild...3.6 Samhällskunskap...3.6 Historia...3.6 Svenska...3.6 Samhällskunskap igen...3.6 Bild igen...3.6 Elevuppgifter - säker skolväg...3.6 Är skolvägen säker? - gör en inventering...3.6 Inventering av skolvägen...3.7 Bli vägingenjör för en dag...3.7

Diskussionsfrågor är trafik ett problem?...3.7 Diskussionsuppgift...3.8 Drama...3.8 Uppgifter i miljö...3.9 Ta reda på om salt och skog...3.9 Filosofiuppgift!...3.9 Uppgifter i svenska...3.10 Ordlekar...3.10 Egna ordlekar...3.11 Värderingsövningar i säker skolväg...3.12 Handuppräckningsövning...3.12 Argumentlista...3.12 Hörnövningar...3.12 Rollspel...3.13 Konsekvenslista...3.14 Föräldramöte...3.15 Studiebesök...3.15 Facit till elevuppgifter i säker skolväg...3.15 Tips om mer litteratur och material...3.15 HÖGA HASTIGHETER...4.1 Fakta kring höga hastigheter...4.1 Astronauterna är väl förpackade...4.2 Lektionsförslag - höga hastigheter...4.2 Fysik...4.2 Matematik...4.3 Samhällskunskap...4.3 Livsåskådning/religion...4.3 Svenska...4.3 Kemi...4.3 Biologi...4.3 Natur och skog...4.4 Engelska och andra språk...4.4 Bild (och samhällskunskap?)...4.4 Hastighetsgränser...4.4 Hastighetsgränserna spar liv!...4.4 Argument för och emot hastighet...4.5 Angående hastighetskontroller...4.6 Hur fort kan jag köra?...4.7 Hastigheten och miljön...4.7 Ta reda på om miljö...4.7 Håll avstånd...4.7 Vad säger lagen om avstånd...4.7 Att bedöma avstånd...4.8 Tre sätt att bedöma avstånd i trafiken...4.8 Hastighet - meterregeln...4.8 Kantstolpar...4.8 Tresekundersregeln...4.8 Whiplash - pisksnärtskador...4.8 Studiebesök från RTP?...4.9 De sista sju tiondelarna av ditt liv!...4.9 Elevuppgifter höga hastigheter och avstånd...4.10 Fysik - Ta reda på...4.10 Matematikuppgift...4.10 Gör en enkätundersökning & argumentlista 4.10 Klassrumslek - tresekundersleken...4.10 Stoppsträcka = reaktionssträcka + bromssträcka...4.11 Diskutera moral i klassen...4.11 Är det ett brott att köra för fort?...4.11 Gör en... Argumentlista...4.12 Uppgift i matematik 1...4.12 Uppgift i matematik 2...4.12 Hjälp med matten 2...4.13 Uppgift i matematik 3-9...4.13 Diskutera höga hastigheter och avstånd i klassen...4.13 Uppgifter i svenska/språk...4.14 Egna ordlekar...4.14 Värderingsövningar i höga hastigheter...4.15 Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 4.15 Argumentlista...4.16 Handuppräckningsövningar...4.16 Linjeövning...4.16 Konsekvenslista...4.17 Åtgärdsförslag 1...4.17 Åtgärdsförslag 2 - farthinder?...4.18 Åtgärdsförslag 3 eget förslag...4.18 Rollspel...4.18 Hörnövning...4.19 Studiebesök...4.20 Föräldramöte...4.20 Facit till elevuppgifter i höga hastigheter...4.20 Matematikuppgift...4.20 Tips om mer litteratur och material...4.20 SÄKER CYKLING...5.1 Fakta kring säker cykling...5.1 Barns trafikmognad...5.1 Trafikvana...5.2 Hur ser en bra cykel ut?...5.2 Cykelns utrustning...5.3 Tekniska fel...5.3 När kan man börja cykla tvåhjuling?...5.4 Att skjutsa...5.4 Lektionsförslag...5.4 Svenska...5.4 Fysik...5.5 Kemi...5.5 Samhällskunskap...5.5 Bild...5.5 Idrott...5.5 Cykelhjälm...5.5 Cykelolyckor och skador...5.5 Cykling i siffror...5.6 Skadeföljder...5.6 Argument mot hjälm...5.6 Hur skyddar hjälmen?...5.7 En bra hjälm är...5.7

Studiebesök...5.7 Kolla din lokala marknad...5.7 Besök cykelverkstan...5.7 Föräldramöte...5.7 Värderingsövningar i säker cykling...5.8 Argumentlista...5.8 Handuppräckningsövning...5.8 Handuppräckningsövning 1...5.8 Handuppräckningsövning 2...5.8 Linjeövning...5.9 Linjeövning 1...5.9 Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 5.10 Hörnövningar...5.10 Hörnövning 1...5.10 Hörnövning 2...5.11 Hörnövning 3...5.11 Hörnövning 4...5.11 Elevuppgifter i säker cykel...5.12 Matematikuppgift...5.12 Gör en enkätundersökning & argumentlista 5.12 Uppgifter i svenska/språk...5.13 Egna ordlekar...5.13 Tre cykeluppgifter...5.14 Facit till elevuppgifter i säker cykel...5.15 Litteratur- och materialtips...5.15 ATT SYNAS...6.1 Fakta kring att synas...6.1 Vägen...6.2 Fordonen...6.2 Människan...6.3 Lektionsförslag...6.3 Fysik...6.3 Matematik...6.3 Svenska...6.4 Bild...6.4 Musik...6.4 Reflex hjälper det?...6.4 Argument mot reflex och svar för...6.4 Stanna, jag vill åka med!...6.5 Elevuppgifter i att synas...6.6 Egna undersökningar!...6.6 Kartläggning av reflexanvändning...6.7 Matematikuppgifter...6.8 Filosofiuppgift 1...6.8 Uppgift i matematik 3...6.8 Spex med reflex 1...6.8 Spex med reflex 2...6.8 Svenska, drama- eller bilduppgifter...6.8 1. Bara en hade reflex......6.8 2. I ljuset från gatlyktan...6.9 3. Reflexkoll...6.9 Uppgifter i svenska...6.10 Ordlekar...6.10 Egna ordlekar...6.11 Värderingsövningar i att synas...6.12 Argumentlista...6.12 Handuppräckningsövning 1...6.12 Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 6.12 Hörnövningar...6.13 Facit till elevuppgifter i att synas...6.14 Föräldramöte...6.14 Tips om mer litteratur och material...6.14 ALKOHOL/DROGER OCH TRAFIK...7.1 Droger i trafiken...7.1 Droger i trafiken i siffror...7.2 Fakta om alkohol och droger i trafiken...7.2 Rattfylleriproblemet...7.2 Man kan inte kalkylera med promillen...7.3 Öl är också alkohol...7.4 Rattfylleri i siffror...7.5 Statistik...7.5 Alkohol - kul eller farligt?...7.5 Att tåla och hantera alkohol...7.5 För mycket alkohol...7.6 En av de största trafikfarorna finns på flaska 7.6 Alkohol biologi och kemi...7.6 Alkohol är ett gift som påverkar alla celler i kroppen...7.6 Snapsen går till synapsen...7.7 Hjärnans tre delar...7.7 Alkoholens väg genom hjärnan...7.8 Att supa sig ner på reptilnivå...7.8 Nybörjare på sprit... och trafik...7.9 Elevuppgifter i alkohol och trafik...7.9 Film och diskussion...7.9 Brevet från Lina...7.9 Diskutera Brevet från Lina och filmen i klassen...7.10 Frågor kring alkohol/droger och trafik...7.10 Svar till frågorna...7.10 Uppgifter i svenska/språk...7.12 Egna ordlekar...7.12 Studiebesök...7.13 Lektionsförslag i alkohol, droger och trafik...7.13 Samhällskunskap, biologi och kemi - Avliva myter!...7.13 Samhällskunskap...7.14 Diskutera ord...7.14 Lag och rätt...7.15 Etik och moral...7.15 Diskutera i klassen...7.15 Historia, svenska, drama, samhällskunskap och biologi...7.16 Arv, miljö och kön?...7.16 Historia...7.17 Kemi...7.17 Biologi...7.18 Svenska...7.18 Språk...7.18 Bild...7.19

Musik...7.19 Värderingsövningar i alkohol, droger och trafik 7.19 Nej tack, jag ska inget ha!...7.19 Filosofiuppgift...7.20 Vem är du? Några reflexioner över dig själv7.20 Dilemma 1 och 2...7.21 Argumentlista...7.22 Handuppräckningsövningar...7.22 Handuppräckningsövning 1...7.22 Handuppräckningsövning 2...7.22 Linjeövning...7.23 Linjeövning 1...7.23 Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 7.23 Hörnövningar...7.24 Rollspel...7.25 Rollspel/filosofiuppgift - enskilt eller i grupp7.26 Tips om mer litteratur och material...7.26 SÄKER I BILEN...8.1 Fakta kring säker i bilen...8.1 Bilbältet - en livsviktig utrustning...8.1 Krockhastigheter och kroppen...8.2 Lektionsförslag...8.2 Svenska...8.3 Samhällskunskap...8.3 Teknikhistoria...8.3 Biologi...8.3 Drama...8.3 Bild...8.3 Språk...8.3 Bältet räddar liv...8.4 De sista 7/10 sekunderna av ditt liv...8.4 Bilsemester...8.6 Elevuppgifter i säker i bilen...8.7 Diskutera ansvar i klassen...8.7 Ta reda på......8.7 Matematikuppgifter...8.7 Uppgifter i svenska/språk...8.8 Egna ordlekar...8.8 Korsord...8.9 Eget korsord...8.10 Studiebesök...8.11 Kolla din lokala marknad...8.11 Föräldramöte...8.11 Värderingsövningar i säker i bilen...8.11 Oavslutade meningar, enskilt eller i grupp...8.11 Argumentlista...8.12 Handuppräckningsövningar i säker i bilen..8.12 Linjeövningar...8.12 Hörnövningar...8.13 Rollspel...8.14 Facit till elevuppgifter i säker i bilen...8.14 Matematikuppgifter...8.14 Korsordslösning...8.15 Tips om mer litteratur och material...8.14

INLEDNING Du håller i din hand en alldeles ny lärarhandledning från Vägverket Region Mälardalen. Den är tänkt som ett smörgåsbord och ska räcka länge! Under flera år ska du och dina elever kunna hitta något att arbeta med i materialet. Vår förhoppning är att du och dina elever ska kunna integrera trafikfrågor i de vanliga skolämnena. Inte göra det till ett eget ämne som tar tid från andra ämnen. Ni kan jobba med svenska eller matematik och samtidigt lära er mer om trafik. Materialet vänder sig till alla lärare, ämnen och elever i hela grundskolan. Ambitionen är att materialet ska gå att använda från år ett till och med år nio, därför behöver ibland vissa bitar anpassas för att passa klassen. Elevuppgifterna finns i lite olika svårighetsgrader men alla uppgifter finns inte anpassade för alla år. De tjänar förhoppningsvis som exempel och inspiration att själv göra fler och bättre anpassade uppgifter eller varför inte låta eleverna själva göra uppgifter åt varandra. Det är fritt att kopiera ur lärarhandledningen. Vissa avsnitt är skrivna med stort typsnitt för att underlätta läsbarheten vid kopiering. Hur ofta och hur mycket du vill använda denna lärarhandledning väljer du själv. Välj det trafikområde som du vill arbeta med för tillfället. Vi har försökt att göra allting så lockande och intressant att du vill välja fler delar att arbeta med. Välj och vraka! Det ser ut som ett mycket omfattande material, eller hur? Det är för att alla ska kunna hitta något som passar dem att arbeta med. Du behöver inte läsa allt utan kan välja att gå in och arbeta där det passar. I Skolkatalogen presenteras sex trafikområden Säker skolväg Höga hastigheter Säker cykling Att synas Alkohol/droger och trafik Säker i bilen När du valt vilket trafikområde klassen ska arbeta med finns tips på metoder, fakta, arbetsuppgifter och arbeta-vidare-förslag. 0.1

Ja, absolut. Många saker kan barnen själva påverka i sin trafiksäkerhet. Att använda reflex och cykelhjälm ökar trafiksäkerheten många gånger. Men vi får inte lägga ansvaret på barnen. Ansvaret för barnen i trafiken åligger oss vuxna. Men, vad har barn för nytta av att lära sig om höga hastigheter och trafiknykterhet? Det är ganska lätt att få åtminstone de mindre barnen att använda bilbälte och cykelhjälm. Vi sätter helt enkelt på dem dessa och de lär sig att så ska det vara. Men det kommer en tid då barnen börjar ifrågasätta varför. Det är inte alltid som vuxna har svar som kan motivera varför. Då behövs fakta. Ännu svårare att motivera användning blir det när vuxna inte gör som de lär. Med fakta kan vi tidigt grundlägga värderingar och ge argument som är hållbara i längden. Det är mycket lättare att hjälpa barnen behålla en värdering än att försöka vända tillbaka en felaktig eller oönskad värdering senare i livet. Det räcker ju med att gå till sig själv. Hur ofta är det inte vi vuxna säger; så har jag alltid gjort och det har gått bra? Barn är ofta mycket negativa till t ex alkohol överhuvudtaget, men deras värdering kan vara grundad på bristande kunskaper. Det är då det blir fel när ungdomarna själva en gång provar alkohol. Det som de trodde stämde inte. De vuxna hade fel. Det är inte alls farligt. Vår förhoppning är att få en generation som har bättre trafiksäkerhetsvärderingar än vad vi själva har. För det är svårt att sia om framtiden, men att trafiken kommer att öka i omfattning det kan vi vara säkra på. Vi vuxna kanske kan hänga med och införa regler som ska göra det möjligt för oss att överleva i trafiken, men hur ser trafikmiljön ut för barn, äldre och funktionshindrade? Kommer vi att bygga en trafikmiljö som alla i samhället klarar av? METOD Vi vill ge dig så tydlig och klar hjälp som möjligt. Därför har vi gjort ett mycket omfattande material. Mycket upprepas under de olika rubrikerna, eftersom det går att arbeta på samma sätt i t ex svenska och matematik. Tanken är att du bara ska behöva läsa det ämnesområde du önskar. Därför blir det upprepningar. Det finns flera olika sätt att arbeta på. Ett sätt är att arbeta ämnesövergripande med trafikfrågor och vanliga schemalagda kärnämnen. Ett annat sätt är att arbeta i tema. Nedan finner du flera olika arbetssätt. Välj det som passar dig och din klass! Att arbeta med trafikfrågor Våra egna erfarenheter och värderingar är viktiga för hur vi uppfattar och tar till oss ny kunskap, våra åsikter, hur vi beter oss och behandlar vår omgivning. För att ny kunskap ska ha en avgörande betydelse krävs att budskapet berör, uppfattas som trovärdigt och känns meningsfullt. Det handlar mycket om att motivera eleverna till att lyssna och bearbeta det som lärs ut. Även om det låter självklart kan det vara svårt att genomföra. Genom att låta elever ha ett medbestäm mande över problemställningar, val av arbetsområde, metoder och redovisningar stimuleras engagemanget. HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET? 1.1

Låt eleverna föra en diskussion utan att ge dem givna svar. Gör klart att det är okej att inte vara säker - att tveka, att det kan vara olika från situation till situation men att det just därför är viktigt med en djup diskussion och utbyte av erfarenheter och åsikter. Vi ger några förslag på arbetsmetoder. Med elevuppgifterna hoppas vi kunna ge dig och dina elever redskap så att eleverna kan söka fakta och använda sina egna erfarenheter för att behandla uppgifter och problemställningar och skapa hållbara värderingar. Det är inte alltid kunskap som är nyckeln till en ökad trafiksäkerhet. Ofta läser man i insändare att lär barnen eller om bara folk kunde lära sig. Trafik handlar väldigt mycket om värderingar, attityder och beteende. Det är inte givet att ökad kunskap ger önskade värderingar med attityd- och beteendeförändringar som resultat. För att få effekt försöker vi därför göra en kombination av faktainlärning, värderingsövningar och handlingskunskap/beredskap som ska beröra och engagera, kännas angeläget och skapa aktiva, hållbara värderingar. Faktainlärning Vissa grundläggande fakta är naturligtvis nödvändiga. Vi måste ha en bas att stå på. Trafiken har ett eget regelverk, Trafikförordningen, som talar om vad vi får och inte får göra. Den säger hur vi ska göra. Men varför följer inte alla reglerna? Om det nu finns regler så är det väl bara att följa dem så händer inga olyckor, eller? Om vi kommer så långt att vi kan få eleverna att börja ställa sådana frågor då finns mycket att diskutera i klassrummet inte bara trafik utan lag och ordning, etik och moral, rätt och fel, ansvar och rättigheter och mycket mer. Värderingar När vi börjar ifrågasätta vad som är rätt och fel börjar vi komma in på värderingar. Alla följer inte trafikreglerna varför? Vad är det som ger vissa rätt att välja vilka lagar de ska följa? Är det mer olagligt att snatta än att köra för fort? Värderingar kan handla om att fatta principiella beslut. Är vissa trafikregler viktigare att följa än andra? Här är några trafikregler som somliga verkar tro att man inte behöver följa. Parkeringsförbud Högsta tillåtna hastighet 110 km/tim Högsta tillåtna hastighet 90 km/tim Högsta tillåtna hastighet 70 km/tim Högsta tillåtna hastighet 50 km/tim Högsta tillåtna hastighet 30 km/tim Bilbälteslagen Bälteslagen för barn Rattfylleri 1 lättöl 1 folköl 1 starköl 1 glas vin Använda färdriktningsvisare Det finns också sådant som det inte är lag på men som är viktigt för den personliga säkerheten Använda cykelhjälm Använda reflex Frågor att ställa och diskutera: Är det ett problem att inte alla följer lagen? Vilka blir konsekvenserna av att inte alla följer lagen? Vilken effekt får det på andra, laglydiga medborgare att vissa tar sig friheter? 1.2

Är det ett problem att inte alla använder frivillig säkerhetsutrustning? Hur kan vi påverka varandra att följa lagen och vara rädda om oss själva och varandra i trafiken? Handlingskunskap/beredskap Genom att låta ungdomarna lära in fakta och diskutera värderingar kommer de fram till argument för eller emot saker och ting. Dessa argument kan bli deras ledstjärnor till varför de vill göra på det ena eller andra sättet. Genom att öva argumenten i t ex rollspel, debatter o s v får de finslipa sina argument och träna sig i att ta ställning och även i att omvärdera sina åsikter och ställningstaganden. Det är viktigare att hjälpa ungdomarna bli medvetna om de risker och påtryckningar de kan råka ut för och ge dem en beredskap, än att försöka pådyvla dem våra vuxna värderingar. På så sätt förbereder vi dem inför olika situationer och konflikter och hjälper dem att fatta beslut. Därmed inte sagt att de får fria händer att bete sig som de vill. Gränserna ska vara klara och tydliga. Trafikfrågor är ett område som inte står isolerat från samhället. Det gör att man genom trafikfrågor kommer i kontakt med flera aspekter som rör oss alla. Etik och moral, lag och rätt, politik, demokrati, hänsynstagande och samarbetsformer. Med trafiken som exempel kan man därför nå en djupare kunskap inom många av skolans ämnesområden, svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, geografi, biologi, livsåskådning, fysik och kemi. I HELKLASS Låt trafik återkomma under flera lektioner under en månad, en termin eller varför inte hela läsåret. Om du vill kan du ägna en stund vid varje lektion åt att arbeta med trafik ämnesintegrerat. Vid några tillfällen läser man in fakta, gör frågeställningar och söker svar och följer senare upp med valda elevuppgifter ur lärarhandledningen. Värd e r i n g s- ö v n i n g a rna kan kanske behöva en hel sammanhängande lektion men det avgör du själv. Läs tillsammans in och diskutera fakta i ett valt trafikområde. Därefter finns uppgifter och värderingsövningar som kan göras i helklass. Lektionsförslag Här nedan finner du ett antal förslag på hur man kan ta upp trafikfrågor på olika lektioner och ämnesintegrera trafik med ett eller flera andra ämnen eller göra det i temaform. Vi hoppas att de ska väcka intresse och inspiration att arbeta med trafik. Under varje trafikområde återfinns specificerade förslag på i n t e g rering av trafik i olika ämnen. Både under lektionsförslag och på andra ställen finns retoriska frågor. Dessa ska väcka tankar, vara frågeställningar som kan användas som problemställningar för att söka mer kunskap och tjäna som diskussionsfrågor. Samhällskunskap Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Lagar och regler Demokrati På samhällskunskapstimmen kan ni tala om regler och lagar, etik och moral och demokrati i samband med trafik. Trafik känner vi alla till, barn, ungdomar och vuxna. Trafik är en del av vår vardag och påverkar oss alla vare sig vi vill det eller inte. Så med trafiken som exempel kan vi ge en djupare insikt om hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Ta kontakt med kommunen och ta reda på varför det byggts en stor väg just där, genom vårt samhälle. Varför ligger den där och inte någon annanstans? Vad skulle hända om vi stängde av en väg? Hur skulle samhället påverkas? Arbete, företag, skola o s v? Vem har bestämt att vägen skulle byggas? Varför? Hur fattar man sådana beslut och hur kan man ändra på beslut? Vem kan 1.3

vara med och påverka? Fakta som berör samhällsvetenskap finns under samtliga trafikområden. Geografi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Kartor Infrastruktur Genom att göra fingerade resor till olika platser med bil, båt eller flyg kan man upptäcka vår värld. Det ger möjlighet att ämnesintegrera med t ex språk, matematik och biologi (se matematik och biologi nedan). Fakta som berör geografi finns under samtliga trafikområden. Livsåskådning/religion Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik öppnar möjligheten att belysa och diskutera existensiella frågor. Varför sker olyckor? Varför hände det mig/mitt barn/mina föräldrar/min kompis? Var det ett straff från en högre makt? Finns det en högre makt som bestämmer att olyckor ska ske? Var det ödet? Och i så fall, vad är ödet för något? Hade det gått att undvika? Varför stiftar regeringar lagar? Vilket syfte har lagarna? Vilken rätt har stater och regeringar att bestämma över människor? När vi i Sverige införde t ex körkortstvång var det många som ansåg att det var ett intrång i den mänskliga rättigheten och friheten som staten inte skulle lägga sig i. Men varför införde staten körkortstvång? Jo, därför att fler och fler människor skadades och dödades i trafiken och det kostade samhället pengar både i inkomstbortfall när de skadade och dödade försvann från arbetsmarknaden och sedan i direkta utgifter för sjukvård. Men är det då staten och människorna som ska försöka ändra på sådana saker som olyckor? Eller är det att sätta sig upp mot högre makt? Är olyckor ett straff? Och i så fall av vem riktat mot vem, för vad? I världens religioner och livsåskådningar finns många svar, ibland olika, ibland liknar de varandra. Detta kan leda till att belysa olika livsåskådningar och släktskap mellan dessa. Vägverket visade för några år sedan en cykelhjälmskampanj med anspelningar på Gud med texter såsom Gud förutsåg allt utom 21 växlar och fartglädje Gud tänkte på allt, utom löst grus på asfalt Gud, varför satte Du all stötdämpning i rumpan? Affischerna kan uppfattas på många olika sätt. Kanske kan dessa ge uppslag till hur trafik kan användas i livsåskådning. Fakta som berör livsåskådning finns under samtliga trafikområden. Matematik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Hastighet Avstånd På matematiklektionen kan eleverna räkna på sträckor och hastigheter, bensinförbrukning m m. Ni kan tala om formler och ekvationer och kan räkna ut hastigheter och avstånd. Trafik är mycket siffror och här finns en uppsjö av olika sätt att belysa matematikens grunder samtidigt som siffrorna kan få en verklighetsbakgrund som ger möjlighet till ökad förståelse av praktisk matematik och möjlighet till eftertanke. Fakta som berör matematik finns under samtliga trafikområden. 1.4

Biologi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Människokroppen Inre organ Smärta Natur Miljö Här kan man tala om människans och trafikens påverkan på miljön och hur vår mänskliga kropp fungerar. Vad yttre våld på kroppen innebär och varför kroppen måste skyddas genom t ex bilbälte, krockkudde o s v. Dessutom finner vi här många anledningar till hastighetsgränserna i trafiken. Fakta som berör biologi finns framförallt under Säker skolväg, Höga hastigheter och Säker i bilen. Fysik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Friktion Reflexion Ljud Ljus På fysiklektionen kan trafiken belysa friktion, ljusreflexion, ljud och mycket mer. T ex beräkna stoppsträckor på torr, våt och hal asfalt. Kompression Explosion Hur fungerar krockkudden? Fakta som berör fysik finns under samtliga trafikområden. Idrott Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Under idrottslektionen finns chansen att i praktiken prova hastigheter, avstånd, koordination, balans och mycket annat som har med trafik att göra. Fakta som kan användas under idro t t s l e k- tionen finns under samtliga trafikområden. Kemi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Salt Alkohol Gummi Asfalt Spolarvätska Destillerat vatten Olika bränslen I trafiken finns många kemiska ämnen. Varför och hur används de, vilken effekt har de? Fakta som berör kemi finns framförallt under Säker skolväg och Alkohol/droger i trafiken. Svenska Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Faktainsamling, faktainlärning och faktaframtagning. Ger träning i var och hur man söker kunskap, hur man lägger upp ett faktamaterial och planerar sin faktainsamling. Med internet finns idag stora möjligheter att snabbt söka information och få svar nästan omgående. Retorik/presentationsteknik/skrivning En i Sverige ganska bortglömd konst vars betydelse åter börjar uppmärksammas. Att 1.5

kunna, och våga, tala inför andra blir en allt viktigare förmåga. Bland elevuppgifterna finns riklig övning i presentationsteknik både muntlig, skriftlig och bildlig. Allt från diskussionsövningar till föredragshållning, broschyrframställning, egna faktablad och uppsatser. Bland elevuppgifterna finns ordlekar och korsord. Syftet med dem är att tillhandahålla uppgifter som är trafikinriktade men de har inget direkt syfte att påverka eller undervisa. Tanken är att uppgifterna ger en påminnelse om trafik och därmed skapar tankar kring trafik. Dramauppgifterna kan också användas som uppsatsämnen. Fakta som berör svenska finns under samtliga trafikområden. Engelska, tyska, franska, spanska Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. På språktimmen kan man för det första göra samma sak som på svenskan, d v s diskutera trafik fast på främmande språk, göra eget trafiksäkerhetsmaterial o s v. Dessutom finns möjligheten att jämföra svenska trafiksystem med andra länder och utifrån det lagar och regler, samhällsskick, den demokratiska ordningen o s v. Man kan lära glosor och diskutera på främmande språk kring olika teman: Trafikregler i andra länder - skillnader och likheter med Sverige. Resor - vad finns det för olika färdmedel/fordon och hur betalar man? Resor hur bär man sig åt för att köpa flygbiljett, tågbiljett o s v, hur polletterar man bagage, hur reklamerar man försvunnet bagage, hur tar man sig från Skurup till Milano, från Midlanda till London, med tåg från Umeå till Prag, vad ser man på vägen, vilka länder passerar man? Gör en informationsbroschyr/affisch/video om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex bild och musik. Fakta som berör språk finns under samtliga trafikområden. Historia Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Kommunikation Uppfinningar Hur har trafiken och samhället sett ut genom århundradena? Vilket är världens äldsta transportslag? När uppfanns flygmaskinen? Vem konstruerade den första månraketen? Hur har transporter påverkat samhällsutvecklingen? Trafikmiljön och närmiljön kan inspirera till att läsa hembygdshistoria. Fakta som berör historia finns under samtliga trafikområden. Musik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Inom trafik finns många ljud att plocka upp och musicera kring. Kanske kan trafik ge uppslag till både egna melodier och texter. Eller en musikal? Lyssna till musikverk som har trafik som inspirationskälla. Gör musik/ljud till en informationsvideo om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex bild och svenska. Fakta som berör musik finns under samtliga trafikområden. Bild Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik brukar var en tidig inspirationskälla för barn att teckna pojkar ritar bilar, flickor ritar hästar, eller? Det ger möjlighet till ämnesintegrering med t ex historia. Hur har trafiken (och samhället) sett ut förr? 1.6

Man kan också ämnesintegrera med geogra fin och rita kartor över t ex närsamhället. Måla, rita, skulptera, konstruera: Morgondagens bil, cykel, hjälm, reflex. Den snabbaste, fulaste, vackraste, miljö vänligaste, säkraste bilen, cykeln, hjälmen, reflexen. Historiska fordon som inte blev till. Det skyddande skalet en naturfilm/bil derbok som visar paralleller med nyttan av cykelhjälm. Vem har ritat bron över järnvägen? Trafikmiljön och närmiljön kan inspirera till att läsa mer om konst. Gör en informationsbroschyr/affisch/video om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex svenska och musik. Lär hur ett material blir lättläst och informativt med hjälp av layout. Fakta som berör bild finns under samtliga trafikområden. Drama Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik är drama på högsta nivå. Skriv en pjäs, film eller musikal, spela den för klassen, skolan, föräldrar, videofilma trafik ur barns perspektiv. Man kan göra långa eller korta scener eller hela pjäser/videofilmer. Titel/innehållsförslag Så sitter barn rätt i bilen en instruk tionsfilm för bilfirmor, mödravården och många andra. Min skolväg en film filmad från barns perspektiv. Kul och nyttigt för vuxna att få se hur trafiken ser ut från knä höjd. När politikerna körde över barnen ett drama om hur politikerna i samhället tänker på framkomlighet och industrier före barnen. Fort, fortare, fortast ett drama om att hetsa varandra över gränser (hastighets gränsen, lagens gräns, moralensgräns, den egna viljans gräns, förmågans gräns m m). Fullast kör, dom andra dör - en film om rattfylleri. Se Vägverkets broschyr med samma namn. Det skyddande skalet en naturfilm som visar paralleller med nyttan av cykelhjälm. Bara en hade reflex en thriller om att gå längs mörka vägar. Den flytande mördaren en deckare i alkoholens tecken. Fakta som berör drama finns under samtliga trafikområden. I GRUPP I grupp kan man jobba med samma områden som i helklass. Genom att dela in i mindre grupper som jobbar med olika saker kan klassen täcka in större områden och eleverna får en möjlighet till fördjupning inom smalare områden. Sedan kan eleverna dela med sig till sina klasskamrater, föräldrar eller till och med resten av skolan. Grupparbete lämpar sig väl för att arbeta i tema. Man kan arbeta ämnesintegrerat så att en grupp tilldelas/väljer ett trafikområde och sedan arbetar med det på flera olika ämnestimmar. Nedan följer ett exempel på en grupp som valt att arbeta med salt och halkbekämpning och vad de kan jobba med på olika ämnestimmar. Gruppval exempel salt och halkbekämpning Kemin Vad är salt? Vilka egenskaper har salt? Hur reagerar salt? Hur fungerar salt i kyla? Vilka effekter har salt i trafiken? Vilka effekter har salt i naturen? Historia Hur länge har man använt salt i trafiken? Vad använde man på vägarna som halkbekämpning innan salt? 1.7

Samhällskunskap Vilken betydelse har halkbekämpningen för samhället? Behövs halkbekämpning varför? Vilka konsekvenser får det om man inte halkbekämpar? Matematik Vad säger olycksstatistiken? Svenska Söka fakta och skriva en informationsbroschyr. Muntlig och eller skriftlig presentation. Bild Göra bilder till informationsbroschyren Fakta finns under respektive trafikområden. ENSKILT Som omväxling till grupparbete kan det ibland vara bra att arbeta enskilt. Man kan i princip göra samma sak som i ett grupparbete men i enskilt arbete får eleven allt ansvar själv men också större bestämmanderätt över hur han eller hon ska göra arbetet. När det gäller enskilt arbete är svårigheten att begränsa sig så att det blir en lagom stor uppgift. Förslag: läsa in fakta inför temaarbete eller grupparbete göra elevuppgifter i detta material de flesta går att göra enskilt jobba med ett begränsat tema värderingsövningar vissa övningar går utmärkt att göra enskilt fördjupning inom eller efter ett grupparbete kan de som vill fördjupa sig i något särskilt intressant PROBLEMBASERAT LÄRANDE - PBL Problembaserat lärande är ett ganska nytt och stort område. Syftet är att istället för att stoppa eleverna med kunskap ge dem verktyg att söka, sovra och stimulera till kunskap. Det är inte främst resultatet som är det viktiga utan vägen dit. Genom att arbeta med problem söker eleverna mer kunskap, utnyttjar sina egna erfarenheter, vidgar sina vyer och får ökad förståelse och respekt för andras åsikter och kunskaper och kan därigenom se sammanhang och helheter. I problembaserat lärande blir läraren mer av en handledare som guidar sina elever genom tre faser: 1) Problemlösning - vad är problemet, hur kan det åtgärdas? 2) Självstyrd inlärning - genom problematiseringen får eleven insikt i vilken kunskap som behövs för att lösa problemet. 3) Samarbete - i smågrupper kan kunskap utbytas. Genom att dela med sig av sin kunskap och våga ta till sig av andras kunskap. Samarbetsförmågan utvecklas genom att lyssna på andra, dela frågor och säkerhet och diskutera olika argument. Trafik lämpar sig väl till att använda ett problembaserat lärande. ATT ARBETA ÄMNESÖVERGRIPANDE ELLER I TEMA Ett sätt att arbeta med trafikfrågor är att arbeta ämnesövergripande och integrerat. Här kan man sprida ut trafikfrågorna över flera ämnen och på så sätt få en jämn fördelad påminnelse om trafiksäkerhet. Förhoppningen är att detta ska leda till ett större medvetande om trafikfrågor och att kunskaper och attityder ska sättas djupare än när man får trafiksäkerhet serverad vid ett enda tillfälle som en kalldusch eller skrämselpropaganda. Nyckelordet är kontinuitet. Trafik är vardag men långt ifrån tråkigt. Det finns mycket spännande inom trafiksäkerhet som kan ge upphov till ökad kunskap och förståelse inom flera andra viktiga ämnen. 1.8

Trafikfrågor kan användas för att belysa regler, lagar och förordningar. Varför det finns regler, varför de ska efterlevas och vilka konsekvenser lagbrott kan få. Det öppnar också vägen till etik och moral. Vad gör det att jag går mot röd gubbe eller kör för fort, alla andra gör det ju?. Gemensamt ansvar och hur vi kan hjälpas åt att påverka beslut är andra saker som dyker upp inom trafiken. Genom att göra experiment kan en ökad förståelse uppnås för de mest vitt skilda saker såsom friktion, hastighet, reaktionsförmåga, hänsyn, uppmärksamhet, samarbete m m. Sök fakta, jobba med intervjuer. Utgå från elevernas frågvishet och utveckla ett kritiskt tänkande. Genom att arbeta med trafikfrågor ämnesövergripande och integrerat kan en ringar-på-vattnet-effekt uppnås. Förhoppningen är att eleverna och skolans personal ska få ett ökat trafiksäkerhetstänkande där de påverkar varandra, kompisar, syskon, föräldrar som i sin tur påverkar arbetskamrater som påverkar Exempel på ämnesövergripande arbetssätt Att arbeta ämnesövergripande är ett långsiktigt arbete över en månad, termin eller ett helt läsår om man så önskar. Ja, till och med flera läsår ska det finnas inspiration att hämta för att arbeta med olika trafikområden. Vid lektionstillfället kan man ta t ex ca tio minuter till trafik. Låt trafiken leva under terminen och komma in i flera olika ämnen, t ex på matematiken, bildtimmen, historietimmen, och vid flera lektionstillfällen under den period ni arbetar med trafikområdet. Låt inte trafiken bli ett tema eller ett eget område utan använd det som exempel inom matematik, kemi o s v. Så frön som ska locka till nyfikenhet. Genom att ständigt återkomma till ämnet blir det ett kontinuerligt arbete som påminner eleverna om att detta finns runt omkring oss ständigt istället för pekpinnar som kommer in i klassrummet vid ett tillfälle och talar om att det här är farligt. Exempel Valt trafikområde: Alkohol och droger Ämnestimmar: historia, samhällskunskap, biologi, kemi, svenska, drama, språk, musik, bild Alkohol och droger är ett mycket tacksamt ämne att undervisa i. Eleverna brukar snart bli mycket engagerade, så fort de märker att det inte handlar om pekpinnar och förbud utan om verklig faktakunskap. Därför är det viktigt att man talar om både för- och nackdelar med berusning. Viktigt är också att trycka på konsekvenserna av alkoholbruk och narkotikamissbruk och att dessa gäller alla inte bara några som inte kan hantera alkoholen. Till sist måste vi ge ungdomarna argument för att kunna säga nej. De behöver öva på det. För det är viktigt för ungdomarna att ha argument. Det räcker inte med ett nej inför kompisarna. Man måste ha argument. Historia Trafik har alltid funnits. Så länge människan gått upprätt. Hur länge har människan gått? Vad är exempel på trafik? När började trafik bli ett problem? Men då människan började gå upprätt var det knappast några trafikproblem att tala om. När människan började tämja djuren och använda dem som transportmedel blev behovet av gator och vägar större. Varför? Vilka byggde de första vägarna? Fanns det några andra syften med att bygga vägar än att använda dem för transporter? Människan uppfinner hjulet och vagnen. Vagnen sätts bakom oxar, åsnor, hästar eller kanske t o m kameler. Nu började det bli trafikproblem åtminstone inne i städerna. Gatorna var smala och trånga. Vagnar kolliderade och gående började bli överkörda av vagnar. När uppfanns hjulet? Vem gjorde det? Vad gjordes de första hjulen i för material? Vad användes hjulen till? När kom de första vagnarna? Hur såg de ut? 1.9

Berusningsmedel är lika gamla som människan, tror man. Människan har alltid försökt hitta något som piggar upp, lugnar ner, stimulerar sinnena eller sexuallivet. Vad är afrodisiaka? Cleopatra var en känd drottning i Egypten som sägs ha badat i åsnemjölk. Varför gjorde hon det? Vilka berusningsmedel har man trott på och använt genom historien? gjorde många människor odugliga för arbete. Arbetslöshet och fattigdom följde. Människan blev sjuk, inte bara direkt av den orena spriten, utan kroppen drabbades av skador i lever, mage, hjärna o s v. När människor inte kunde arbeta började de stjäla för att få pengar till sprit. Samhället fick problem med fylleri och slagsmål. När började vi destillera sprit? Trafiken börjar få trafiknykterhetsproblem. Inte med förare, utan med fotgängare. Folk går ihjäl sig när de drattar ut framför tunga vagnar, kuskar och ryttare ramlar av. Men än så länge är det ingen större fara när förarna är onyktra. Så länge de kan klamra sig fast så går ju fordonet (hästen) hem själv! Utan att krocka om de hästarna får bestämma själva. Hur var det på Bellmans tid? Hur såg Stockholms gator ut? Hur levde folk i olika samhällsklasser? Hur mycket drack man i Sverige? Läs om Gustav III och vad han gjorde med brännvinsbränningen i Sverige. Varför införde Gustav III spritmonopolet? Sen kommer bilen! Folk börjar klaga över att de inte törs gå på vägar och gator. Bilister klagar över att vägarna är för smala att mötas på. Och hastigheten! Dessa vidunder till bilar far ju fram i den svindlande hastigheten av 20-30 km/tim livsfarligt! När uppfanns de första motordrivna fordonen? Vem gjorde det? Människan har troligtvis tuggat på olika blad och rötter i många tusen år för att berusa sig på olika sätt. Att framställa vin lärde sig människan för inte så länge sedan. När började människan framställa vin? Varför? Var det för att berusa sig, eller? Var låg de första vinodlingarna? De första trafikreglerna skapas. Körkort införs. Snart utkristalliseras två stora trafikproblem hastighet och rattfylleri. De är än idag våra största problem i trafiken. När kommer de första trafikreglerna? När införs körkortskrav i Sverige? I andra länder? Lästips: Barnens historia. Lånas enklast på biblioteket. Men när människan lärde sig tillverka (destillera) och fick tillgång till starksprit kom en stor omvälvning. Berusning och missbruk blev ett stort problem på många sätt. Det 1.10

Kemi Vad är alkohol? Hur verkar den? Hur påverkas kroppen? Vilka effekter och konsekvenser har alkohol på organismer? Biologi Alkoholens väg genom kroppen Hjärnan och alkohol Alkoholtolerans Hur ser de nya EU-reglerna för import av öl, vin och sprit ut? Vilken påverkan kan de tänkas få på sam hället? Lästips: Sanningen om allt & lite till en bok om svenska vikingar. Beställs kostnadsfritt från: Folkhälsoinstitutets distributionstjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-449 88 11, E-post fhi@strd.se Samhällskunskap Alkoholism är en sjukdom. Den drabbar ungefär 10% av befolkningen. Vi kan idag inte peka ut vem som kommer att drabbas, men vi vet att vissa människor löper större risk än andra att bli alkoholister. Det finns vissa biologiska skillnader som vi inte kan påverka eller ens upptäcka utan test. Men vi vet, att ju tidigare man alkoholdebuterar börjar dricka alkohol desto större är risken att man får alkoholproblem. Ungefär tre elever i varje klass kommer senare i livet att få problem med alkohol eller andra droger. Kan det förebyggas? Hur? Vad kan vi göra i klassen? På skolan? Alkoholproblem kostar människan stora pengar och förorsakar stora problem och tråkigheter i familjer och på arbetsplatser. Samhällets kostnader för människor med alkoholproblem är stora. Varför ökar samhällets kostnader p g a alkohol och droger? Hur mycket kostar alkoholskadorna samhället? Vad består dessa kostnader av? Till vad används våra skattepengar? Är det rimligt att skattemedel används till alkoholbekämpning? I Sverige har vi importförbud på alkohol för privatpersoner och vi har ett försäljningsmonopol. Vilka för- och nackdelar innebär det? Vilka fördelar skulle det bli av att släppa alkoholen fri? Vilka nackdelar skulle det medföra? Svenska Faktainläsning Värderingsövningar Skriva text till t ex en informationsskrift, folder, broschyr, affisch att dela ut till föräldrar, syskon, skolkamrater Skriva uppsats Skriva synopsis till en pjäs, film/video Retorik skriva och framföra ett tal för eller mot Språk Alkohol och trafik i andra länder skillna der och likheter sök fakta och diskutera. Gör en informationsfolder på engelska, tyska, franska för turister som kommer hit. Värderingsövningar på främmande språk. Rollspel Köra bil i London, Paris fråga efter vägen. Engelsk turist i Sverige kör alkoholpåverkad vad händer? Musik Ty v ä rr finns det många som sätter likhetstecken mellan ungdomsmusik och dro g e r. Är det så? Är rock- och popmusiker missbru k re? Finns det drogproblem inom musiken idag? Idealiserar vissa musikstilar droger? I så fall vilka? Varför? 1.11

Bild Hur går det till att göra film? Är det skillnad på underhållningsfilm och dokumen tär? Rita, måla, fotografera, filma till informationsbroschyren, affischen, videofilmen. bygga på verklighet och inte hörsägen. Värderingar handlar mycket om åsikter, men det är viktigt att dessa bygger på fakta och inte bara på något man tror. Trafik är ett område där det cirkulerar många hörsägen som låter som sanningar. De är oftast inte sanna. Genom att först läsa lite fakta undviker man att befästa osanna hörsägen. VÄRDERINGS- OCH DISKUSSIONSÖVNINGAR Tyvärr bygger vi inte alltid våra val på entydiga fakta och kunskaper. Vem skulle t ex röka om vårt beteende enbart styrdes av det vi vet om riskerna? Kunskaperna behövs, men är inte alltid tillräckliga för att skapa, behålla eller ändra på attityder och beteende. Vårt beteende kan istället handla om vilken inställning och värdering vi själva har till det vi ska välja mellan. De värderingar som ligger till grund för våra beslut är ofta mer betydelsefulla än vilken kunskap vi har. Därför är det viktigt att komplettera den rena faktaundervisningen med övningar som klargör vad som egentligen styr beteendet och som i varje fall skapar eftertanke hos eleverna. Det finns många sätt att utforma övningar som klargör värderingar. Du kommer att upptäcka att det inte är så svårt att konstruera egna övningar när du vant dig vid metodiken. Till en början kan det vara bra att använda de övningar som följer, men efterhand kan du lägga till egna exempel. Nedan följer en beskrivning av hur värderingsövningar går till och ett antal förslag på värderings- och diskussionsövningar finns under respektive trafikämne. På vilken lektion detta görs är valfritt. Sök ett ämne som passar och använd förslagen som underlag. Förslagen kan göras i helklass eller grupp. Det finns också några värderingsövningar som kan göras enskilt. Faktaläsning Läs först så mycket fakta som ni själva vill. Detta för att värderingsövningarna ska Diskussionsövningar Diskussionsövningarna är ett sätt att utbyta erfarenheter och åsikter, att klargöra ungdomarnas värderingar och vad dessa medför, att få dem att tänka till. Det finns inte alltid några givna svar på frågorna utan eleverna får chansen att uttrycka sina åsikter, träna sig i att lyssna, motivera och påverka andra och inte minst att ändra sina ställningstaganden att omvärdera. Det kräver respekt för varandra att kunna lyssna och diskutera. Om elevernas tankar och åsikter respekteras och tas på allvar kan detta medföra ökat självförtroende ökad klassgemenskap minskad mobbning Övningarna kan användas till att diskutera många olika saker och problem, inte bara de som har med trafikfrågor att göra. Vi lämnar förslag på uppgifter inom trafik och lite grann hur det kan leda vidare till etik och moral, lag och rätt men även ämnen som mobbning, missbruk, sex m m kan diskuteras och belysas med hjälp att värderingsövningarna. Använd gärna stommen och fyll på med egna frågor och påståenden. Syftet med värderingsövningar Värderingsövningar är ett sätt att få människor, såväl barn och ungdomar som vuxna, att tänka efter vad de egentligen tycker, men lika mycket att få dem att reflektera över handlingars konsekvenser. Värderingsövningarna ger eleverna en ökad medvetenhet så att de kan fatta egna beslut. De kan hjälpa dem att hitta sina egna åsikter, att stå för dem 1.12