KLAGANDE: Gamla Stan Sällskapet, org.nr. 802011-0121, Box 2019, 103 11 Stockholm

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22027 104 22 STOCKHOLM KLAGANDE: Gamla Stan Sällskapet, org.nr. 802011-0121, Box 2019, 103 11 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT: Stockholms Kommunfullmäktiges beslut den 12 december 2011, 23, antagande av detaljplan för Slussen, Karl Johans torg i stadsdelen Södermalm DP 2005-08976-4, dnr. 311-1960/2011 För Gamla Stan Sällskapet ( GSS ), som är en miljöintresseförening för Gamla stan i Stockholm, får jag härmed överklaga ovan angivet beslut samt yrka att Länsstyrelsen upphäver beslutet att anta den aktuella detaljplanen. GSS har sedan ganska många år varit en av de få privata remissinstanser staden efterlyst synpunkter från i frågor rörande stadsbyggnad i Gamla stan eller dess närområde, t ex såvitt gällde Citybanan. Föreningen, som är ideell och ej vinstdrivande, har mer än 300 medlemmar och bildades 1982. Först önskar GSS att Länsstyrelsen noterar att Stockholms Stadsbyggnadsnämnd den 19 december 2011 annonserade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet att Kommunfullmäktige fattat det aktuella beslutet samt att överklagandetiden utgick den 9 januari 2012, jämför annonserna bilaga 1-2. Uppgiften lades också ut på stadens hemsida där den kvarstod den 22 december 2011, bilaga 3a, och 27 december 2011, bilaga 3b samt även idag, bilaga 3c. Annonseringen visar hur staden fortsätter att lämna vilseledande uppgifter om Slussenprojektet vilket är symptomatiskt för hela beslutsprocessen. Protokollet justerades i och för sig den 19 december 2011 men det anslogs inte förrän den 20 december 2011 från vilken dag överklagandefristen räknas vilket betyder att överklagandetiden utgår per den 10 januari 2012. Det är synnerligen anmärkningsvärt som stadens företrädare bl a Macintosh HD:Users:ingelagannholm:Library:Mail Downloads:22754Länsstyrelsen.doc\2012-01-04Macintosh HD:Users:ingelagannholm:Library:Mail Downloads:22754Länsstyrelsen.doc

2 under utställningstiden våren 2011 anklagades för att presentera vilseledande material, som visade en förskönad bild av stadens förslag. Det bilagda materialet visar på ett tydligt sätt att staden saknar erforderlig kunskap om innebörden av PBL. Staden har fragmenterat Slussenprojektet på ett oriktigt sätt i strid mot miljöbalken 6:22. Nu ifrågasatt detaljplan utesluter felaktigt vattenfrågan och bussterminalen för Nacka-Värmdö. De tre delarna utgör en helhet och staden har därigenom helt nonchalerat EU:s MKB-direktiv från 1985 samt miljöbalken. Staden har ej uppfyllt villkoren i direktivets bilaga IV. En konsekvens av detta är att det av underlaget för planen inte går att utläsa varför det valda alternativet är bäst jämfört med andra alternativ. En konsekvens av fragmentiseringen är också att staden saknar överblick på de totala kostnaderna vilket fick borgarrådet Tomas Rudin att begära en uppdaterad kostnadskalkyl som behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 november 2011, varom mera nedan i anslutning till bilaga 12. Det har saknats ett program som skulle ha legat till grund för samråd. Det strider mot PBL 5:18. Det kan vara förklaringen till varför det har blivit som det blivit. Ett förslag till detaljplan för Slussen ställdes ut för synpunkter våren 2010. Förslaget innebar så allvarliga skador för Gamla stan att ett enigt årsmöte i GSS våren 2010 förkastade förslaget. GSS medlemmar har sedan lång tid varit mycket engagerade i planerna för omdaningen av Slussen. Ett förslag till detaljplan för Slussen ställdes formellt ut den 2 maj 19 juni 2011. GSS ingav ett yttrande över förslaget som innebar en mycket allvarlig kritik mot det då aktuella förslaget. I princip inga av de synpunkter som framfördes vid utställningen 2010 hade tillgodosetts. Även länsstyrelsen har i yttrande den 22 juni 2011 framfört flera kritiska synpunkter mot det då aktuella förslaget. GSS lämnar tills vidare de flesta av dessa kritiska invändningar därhän utan kommenteras dessa längre ner i överklagandet. Emellertid hade Länsstyrelsen synpunkter på tillgängligheten då det utställda förslaget inte uppfyllde lagenliga tillgänglighetskrav samt synpunkter å vilken lag som skulle vara tillämplig. Den omständigheten att Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet enligt PBL 1:8 hade synpunkter innebär per se att dessa synpunkter är väsentliga och förty att ändringar som görs på grund därav är väsentliga ändringar. Med anledning av länsstyrelsens synpunkter har Stadsbyggnadskontoret kastat det då utställda aktuella förslaget enligt annonsering den 15 september 2011 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, bilaga 4 och 5, samt i bekräftelsebrev till GSS den 14 september 2011, bilaga 6. Istället för det kastade förslaget till detaljplan har Stadsbyggnadskontoret sålunda framtagit ett nytt förslag till detaljplan som inkluderar två av de synpunkter länsstyrelsen framförde i skrivelsen den 22 juni 2011. Med hänsyn till att det gamla förslaget har kastats är alltså det nu aktuella förslaget som antagits av Kommunfullmäktige

3 ett helt nytt förslag. Det har inte ställts ut enligt villkoren i plan- och bygglagen 5:27 och skall enbart av detta skäl Kommunfullmäktiges beslut upphävas. Sedan först Stadsbyggnadsnämnden den 29 september 2011 beslutat att godkänna det icke utställda förslaget till detaljplan och hänskjutit det till Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen den 15 november 2011 också beslutat godkänna det nya icke utställda förslaget till detaljplan och hänskjutit detta till Kommunfullmäktige har en omfattande debatt förekommit i Stockholmspressen. Därvid har företrädare för Stadsbyggnadskontoret gjort gällande att det endast varit frågan om mindre ändringar i det tidigare utställda förslaget. Dessa stadens företrädare har alltså valt att bortse från länsstyrelsens synpunkter den 22 juni 2011 samt bilagorna 4-6 vilket inte är godtagbart. Oavsett hur därmed förhåller sig medger plan- och bygglagen 5:27 tredje stycket endast undantag om det utställda förslaget inte ändrats väsentligt efter utställningen. Lagtexten lyder Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning ske. Fråga är då vad som innebär med väsentlig ändring. Tillgänglighetskrav är väsentliga liksom aktuellt lagval. Länsstyrelsens synpunkter är väsentliga. Enbart av detta skäl skall därför Kommunfullmäktiges beslut upphävas. I det lagval Länsstyrelsens insisterade på skulle införas i förslaget till detaljplan angavs plan- och bygglagen 1987 ( PBL ). Det var ett nödvändigt förtydligande eftersom en ny plan- och bygglag trädde ikraft den 1 maj 2011, dagen före utställningens öppnande. Som angivits ovan är justeringar som länsstyrelsen som tillsynsmyndighet anger minst väsentliga justeringar. GSS utgår från att länsstyrelsen i sin tillsynsverksamhet sysslar med väsentligheter och ej futiliteter. I Didóns kommentar supplement 16, sid 5:136-137 kommenteras PBL 5:27 tredje stycket och noteras särskilt regeringens beslut Bo91/574/P där regeringen som ett argument angav att ändringen av planförslaget fick anses sakna intresse för en bredare allmänhet som motivering för att beslutet inte borde upphävas av formella skäl. Då noteras i detta sammanhang att det nu aktuella planförslaget både i det skick det ställdes ut och i antaget skick haft enligt Stockholms stads egen informationsavdelning ett rekordstort intresse bland allmänheten, bilaga 7. Det gäller också ett område som i flera avseende är av riksintresse. Varje justering som görs i en utställd detaljplan som omfattar område som innehåller ett eller som i detta fall flera riksintressen är väsentlig. Vidare har regeringen i ärende M93/94/9 med anledning av att där aktuellt planförslag ansågs ha ett betydande intresse för allmänheten upphävt antagandebeslut med hänsyn till att ny utställningen inte ägt rum. Eftersom ett detaljplaneförslag för Slussen åtnjutit och åtnjuter rekordstort intresse bland allmänheten enligt stadens egen hemsida är varje ändring en väsentlig ändring och skall således medföra ny utställning. Av detta skäl skall det nu aktuella antagandebeslutet upphävas.

4 En av ändringarna avser, som angivits ovan, tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Såvitt avser allmänna platser skall dessa alltid enligt PBL 3:18 uppfylla kraven i PBL 3:15 första stycket 5 på användbarhet. Det är en så tydlig lagtext att enbart av det skälet en ny utställning är nödvändig eftersom det under hösten 2011 framkommit att staden inte alltid vill uppfylla dessa krav utan söker utnyttja ett kontroversiellt undantag insmuget i en bisats i PBL 3:15 första stycket 5 hänförligt till terrängen. Med terräng förstås enligt NE:s ordbok naturlig mark som inte röjts och bearbetats och därför kan vara svårframkomlig, men staden har i stället angivit att det är topografin som ställer till det i form av ett köpcentrum. I sak De är flera fel som vidlåder hela samrådet för den aktuella detaljplanen. På ett väldigt tidigt stadium beslutades förutsättningar som uteslöt alla alternativ oavsett om alternativen var rimliga eller ej. Detta strider mot miljöbalken 6:7 och 12. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska identifieras, beskrivas och bedömas. Vidare ska det finnas en tydlig motivering varför valet av ett alternativ skett. Det ska finnas en icke-teknisk sammanfattning av detta. I detta fall finns det inget alternativ som bedömts på ett korrekt sätt. Ett rimligt alternativ är renoveringsalternativet. Ett annat rimligt alternativ är förslaget Ny Syn På Slussen, som bortsett från stadens villkor sedan 1991 att planläggningen av Slussen inte får beröra tunnelbanan. Ny Syn På Slussens förslag innebär i korthet att tunnelbanan läggs i en tunnel under Söderström och en betydligt lägre Slussenbyggnation. Staden säger sig ha gjort en bedömning av detta förslag men kan konstateras att staden har tittat på en annan teknisk lösning, ej Ny Syn På Slussens tekniska lösning. Ny Syn På Slussens tekniska lösning innebär, för att begränsa problemen med trafikstörningar på tunnelbanan, att anslutningen till den nya tunnelbanan sker under en 4 månaders period en sommar av två spår och påföljande sommar under 4 månaders stopp av de två övriga spåren. Det blir i och för sig begränsningar i framkomligheten men minst två spår fungerar hela tiden. Den tekniska lösning staden studerade innebar 18 månaders total avstängning vilket naturligtvis inte är godtagbart. Det förstod också gruppen bakom förslaget Ny Syn På Slussen som inkluderar bl.a. förre stadsbyggnadsdirektören Torsten Westman samt förra stadsbyggnadsborgarrådet Monica Andersson. Staden har därefter totalt nonchalerat erinringar, bl a från GSS, att Ny Syn på Slussens tekniska lösning inte har studerats som stadens politiker krävt och lovat. Detta har betydelse som SL numera konstaterat att tunnelbanebron över Söderström lider av väsentliga brister enligt en utredning den 13 september 2011, bilaga 8. GSS har tillställt staden ett antal exemplar av utredningen innan kommunstyrelsen fattade sitt beslut den 15 november 2011 och kan t ex hänvisas till finansrotelns diarienummer 3539/2011. Ett antal fullmäktigeledamöter fick också kopior i god tid före den 12 december 2011.

5 Det förslag som presenterades i maj 2011 avvek i stora delar från de idéer som legat till grund för tidigare förslag senast våren 2010. I realiteten är det något helt nytt som medför tydligt behov av ett program och helt nya förutsättningar som måste medföra en nystart med nytt program, nytt planförslag och samråd enligt PBL 5:18 och 5:20. Detta har inte skett. Som Länsstyrelsen tidigare konstaterat den 22 juni 2011 innebar det utställda planförslaget, som kastats, fortfarande en negativ inverkan på dokument- och upplevelsevärden inom delar av området, främst genom att trafikapparaten från 30-talet helt försvinner och genom den nya gestaltningen av vattenrummet innebär att näset (eller rättare gestaltningen av denna) blir svårare att uppfatta samt att istället ö-karaktären förstärks. Förslaget innebär i detta avseende att möjligheten att förstå hur platsens ursprungliga topografi lagt grunden för dess historiska funktion minskar. Kulturlager på platsen i form av exempelvis äldre slussanläggningar avses nästan helt tas bort, vilket utraderar viktiga dokumentvärden. Det noteras att fråga gäller ett område av riksintressen med Slussen, förkastningsbranten på Södermalm och stadens front mot vattnet. Det nu antagna förslaget till detaljplan bortser helt ifrån de kulturhistoriska värden som finns och som skall bevaras. Förslaget till detaljplan uppfyller inte kravet på en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle eller för kommande generationer och strider därför mot PBL 1:1 samt 2:2 samt miljöbalken 4:1-2. I sammanhanget noteras att den kulturhistoriska konsekvensbeskrivningen som återgavs i förslag till MKB 2010 som var aktuell vid samrådet då uttömmande angav alla de skador som skulle uppstå om stadens förslag genomfördes. Det utställda förslaget våren 2011 skilde sig endast marginellt, men hela den kulturhistoriska konsekvensbeskrivningen är kraftigt omskriven och skadorna har kraftigt förminskats trots att förutsättningarna ej nämnvärt ändrats. Skadorna består vilket länsstyrelsen redan noterat i sitt yttrande den 22 juni 2011. GSS utgår från att länsstyrelsen känner väl till platsens ursprungliga topografi, särskilt som länsstyrelsen hänvisat till den i sin skrivelse den 22 juni 2011. Då kan konstateras att den mycket breda bron som byggs ut i Saltsjön har en alldeles för brant lutning, 5 % eller mer, vilket strider mot Boverkets Författningssamling 2004:15, som anger max 2 % lutning för gångytor på allmän plats. Som en konsekvens uppfyller den antagna icke utställda planen ej PBL 3:18, särskilt andra stycket som anger villkoret skall. Undantag medges endast för naturliga topografiska hinder, t ex berg. Företrädare för staden har i den häftiga debatt som förekommit under hösten 2011 hävdat att den kraftiga lutningen på bron beror på topografiska skäl. Staden har uppenbarligen inte tagit till sig hur platsens ursprungliga topografi var och är. Bakgrunden till den höga lutningen på bron är att staden planerat in ett köpcentrum under brofästet på Södermalmssidan. Detta har inget med topografi att göra. GSS hänvisar till bilagda bildmaterial som visar hur terrängen såg ut före 1935, bilagorna 9a-c. Av bilaga 9a framgår tydligt att det inte förelåg några hinder i terrängen vid Katarinahissens fot, tvärtom. Av bilaga

6 9b och 9c framgår tydligt vändstationen för spårvagnen och att det inte finns några hinder i terrängen söderut som skulle motivera den mycket höga nya betongmuren nu genomskuren av en trappa. Vidare bilägges nyritat material på bilagorna 9a-c som visar hur stadens förslag förutsätter en omfattande nybyggnation under ett kraftigt utvidgat torg på Södermalmstorgs nivå, bilagorna 10a-c. Dylik nybyggnation utgör ej naturligt topografiskt hinder i terrängen. I denna del strider beslutet mot PBL 2:1. F ö noteras alternativen med renovering resp Ny Syn på Slussen som inte har de topografiska problem stadens brottats med. I Ny Syn på Slussens förslag är det t o m så att torgnivån framför Stadsmuseet sänks ner till Stadsmuseets gårdsnivå för att medge utsikt över Saltsjön därifrån utan att det förligger några topografiska hinder mellan Stadsmuseet och Saltsjön. GSS konstaterar också att Länsstyrelsen har synpunkter på de nya glasbyggnaderna och att dessa är negativa för miljön. Det är helt korrekt. De bryter också mot riksintresset stadens front mot vattnet. Det är inte bara byggnaderna som är störande för miljön utan också den mycket höga kant som byggs upp på Södermalmssidan och som GSS i sitt samrådsyttrande jämförde med en betongridå 3 ggr högre än Berlinmuren. Från Gamla stan blir denna betongmur det första utsiktsmomentet även om den har delats upp med en mycket bred monumental trappa (gemenligen kallad Spanska trappan inom stadsbyggnadskontoret) vilket parantetiskt inte underlättar tillgängligheten. Ovanpå denna mur placeras hus som gör att utsikten från Gamla stan mot Södermalm skyms i väsentliga delar och kommer man från Gamla stan slippa se förkastningsbranten samt Södermalmstorg. Stadsmuseet kommer ej längre att synas från Gamla stan. Den historiskt naturliga kopplingen mellan Gamla stan och Södermalm bryts helt av. Beslutet strider i denna del mot PBL 2:2 och miljöbalken 3:6. Mot miljökonsekvensbeskrivningen som gjorts om i väsentliga delar från det underlag som var aktuellt våren 2010 till det som var aktuellt våren 2011 kvarstår allvarliga anmärkningar. Bortsett från att hela det kulturhistoriska avsnittet i 2010 års konsekvensbeskrivning, som tydligt beskrev alla kulturhistoriska skador som inträffade både med det förslag som då var aktuellt och det som nu är aktuellt så är avsnittet om kulturhistorien helt omarbetad i den nya miljökonsekvensbeskrivningen och, som Länsstyrelsens själv konstaterat den 22 juni 2011 Bedömningsgrunderna är i delar oklara, särskilt gällande vilka kriterier som ska användas för att bedöma skadan av att 30-talets trafikanläggning försvinner. Beslutet strider i denna del mot PBL 2:2 och miljöbalken 3:6 samt 4:1-2. Detaljplaneförslaget saknar bestämmelser med krav på utformningen av de nya byggnadsvolymerna som ska uppföras dels på Södermalmstorg och dels framför KF- respektive glashuset. Det är en allvarlig brist i planen. Särskilt som de direkt berör riksintressen.

7 Plankartan saknar också bestämmelser som reglerar åtgärder för att hantera de risker som beskrivs i dokumentet Riskbedömning för Nya Slussen (april 2011). Det är en allvarlig brist. I detta sammanhang bör, enligt GSS, också beaktas den riskhantering kommunstyrelsen resp kommunfullmäktige visat genom att bortse från SL:s expertutredning, bilaga 8, samtidigt som stadens företrädare angivit att Tunnelbanan kommer att fungera normalt under ombyggnadstiden av Slussen enligt stadens nu aktuella förslag. Det kommer att bli tillräckliga trafikstörningar enbart p g a ombyggnaden av Slussen, troligen med helt avstängd trafik för privatbilism under vissa tider av ombyggnationen. När tunnelbanan enligt SL:s expertgrupp upphör att fungera normalt kommer situationen att bli extremt svår med hänsyn till att ca 300.000 resenärer passerar tunnelbanesnittet Slussen-T-centralen varje dag. I denna del strider beslutet mot PBL 2:3, särskilt punkt 3. Det noteras i detta sammanhang, såvitt rör kollektivtrafiken främst visavi angränsande Nacka kommun (men även Värmdö kommun), att Stockholms stad i strid mot PBL 2:2 andra stycket icke tagit någon hänsyn till angränsande kommuner vid nu aktuell planering. Plankartan saknar bestämmelser om reglering av torg- och broytors bärighet samt lägsta nivåer på tunnelmynningar utifrån ett översvämningsperspektiv. Detta är ett allvarligt fel i detaljplanen. Eftersom Södermalmstorg och den breda starkt lutande bron utgör tak för köpcentrat planerat därunder strider detta mot PBL 3:1-3. Vad gäller översvämningsfrågan hänvisar GSS till stadens egen risk- och sårbarhetsutredning december 2009, som konstaterar att risken för översvämning är stor redan 2030 även om man bygger om Slussen som man nu tänkt, bilaga 11. Det är inte godtagbar riskhantering. Om arbetena som detaljplanen medger genomförs innebär det att gångtrafikanter från Gamla stan till Södermalm måste vänta vid slussöppning under den tid slussningar pågår. Särskilt sommartid är det slussning i princip hela tiden varför det minskar tillgängligheten för samtliga gångtrafikanter. Gångbroarna är nämligen placerade ovanpå slussportarna och det är mer än 180 m emellan slussportarna vartill kommer sträckan för att gå runt den öppna vattenytan. Man kan i och för sig gå till den stängda slussporten om man ser vilken port som är stängd eller så får man vänta vid öppen gångbro. Lösningen liknar den som gällde fram till 1920- talet och dessförinnan men är sämre för gångtrafikanterna eftersom man måste gå runt de öppna vattenytorna. Det är en väsentlig försämring för alla gångtrafikanter. Staden har som alternativ föreslagit att gångtrafikanterna ska använda en gångbro som enligt detaljplanen ska byggas bredvid den uttjänta tunnelbanebron. Även detta alternativ är en väsentlig försämring för det stora flertalet gångtrafikanter. Detta strider mot PBL 2:2. Vad gäller övriga trafikfrågor åberopar GSS allt vad länsstyrelsen anfört härom i sitt yttrande den 22 juni 2011 med följande emfaseringar. Omstigningsplatsen mellan innerstadens kollektivtrafik med sina anslutningar till Värmdö- Nacka

8 och söderortskommunerna visar på kopplingen mellan nu ifrågasatta detaljplan och bussterminalen. Länsstyrelsens ifrågasättande av den låga framskrivningen av kollektivtrafiken är korrekt. De problem som redovisats under samrådet med T- korsningarna, särskilt vid Katarinavägen, visar att länsstyrelsen inte längre kan förutsätta att den flexibilitet i kollektivtrafikens trafikströmmar och möjlighet till förändringar som idag präglar Slussen inte försämras med den nya utformningen. Det är klart visat under utställningen maj-juni att det de facto blir klara försämringar i flera avseenden. Bussar (t ex ersättningsbussar för röda linjen) kan t ex inte vända vid nya Slussen utan måste åka runt hela Gamla stan. Bussar kan inte vänta vid nya Slussen (det finns idag 7 väntplatser, med nya Slussen noll väntplatser). Länsstyrelsens ifrågasättande av tillräckligt säkert utrymme för förväntad cykelökning är korrekt. Det finns inte i den föreslagna planen. Om den nya bron blir avstängd, t ex vid Stockholm Marathon eller olycka, blir det stopp för annan trafik, till skillnad från dagens situation då trafiken kan ledas via den andra bron (det är ett av de tyngsta skälen till varför Slussen-frågan kräver en trafiklösning med två broar). Genom den valda trafiklösningen med T-korsning med rödljus vid Katarinavägen uppstår köbildningar och ökar risken för olyckor. Det är f ö en trafiklösning som framfördes först 2010 (trots att diskussion om Slussen pågått sedan 1991 och fram till 2010 hade T-korsningslösningar förkastats). I Nyréns tidigare förslag utnyttjades rondeller liknande nuvarande trafiklösning. Det antagna förslaget innebär en väsentlig försämring jämfört med nuvarande förhållanden och jämfört med alternativet Ny Syn på Slussen. Vidare leds trafiken ned mot Skeppsbron till en ny T- korsning visavi Munkbron. Stadens företrädare tror att stor del av trafiken kommer att vänta vid rödljus för att svänga vänster mot Munkbron. Varför bilister skulle ändra sitt beteende jämfört med dagens situation har inte förklarats. Idag är det betydligt mindre trafik på Munkbron jämfört med Skeppsbron trots att trafikflödena enkelt, utan rödljus vid T-korsning, kan välja körväg. Den sålunda ökande trafiken på Skeppsbron medför skador på bebyggelsen utmed Skeppsbron, som dessutom är ett riksintresse såsom stadens front mot vattnet. Förslaget skapar med motorvägsbrons sammanhängande yta tryckt ut ca 25 meter i Saltsjön österut och de breddade kajerna och nya broarna en helt ny skala som inte rimmar med Gamla stan. Det strider mot PBL 2:2 och 2:3, särskilt punkterna 3 och 5 samt miljöbalken 3:6. Den icke utställda planen innehåller beteckningarna x1 och x2 som anger att förbindelse mellan kajplan och torgplan (Södermalmstorg) ska utföras med rulltrappor och hissar och vara tillgänglig för allmän gångtrafik dygnet runt. Detta medför den konsekvensen att det planerade köpcentrat under Södermalmstorg, som gör att biltrafikbron blir så brant, ska vara öppet för allmänheten dygnet runt och att dessa hissar och rulltrapport ska fungera hela tiden. Det finns inga upplysningar alls om hur detta ska ske i praktiken eftersom frågan inte varit aktuell vid en utställning. Ett köpcentrum som har öppet dygnet runt under alla dagar på året påverkar

9 dessutom både handeln i närområdet och allmänhetens trygghet. Om detta finns ingen utredning överhuvudtaget. De ändrade förutsättningarna med dygnet runtöppet ställer också helt nya och utökade krav på den som ska äga och driva köpcentrat. Om detta finns ingen utredning. Det finns inga uppgifter om att det bolag som har fått markanvisningen för köpcentrat skulle förbinda sig att hålla centrum, hissar o rulltrappor öppna dygnet runt under den beräknade livslängden 100 år av den tilltänkta Nya Slussen. Den helt nya tillkomna parken ovanpå ett tänkt kontorshus framför KF- resp glashuset är ett nytt helt främmande tillskott i sammanhanget. Inloppet från Saltsjön, som är ett riksintresse enligt miljöbalken 4:2, karakteriseras av en successiv förtätning av bebyggelse från yttre skärgården till Slussen. Det kärva landskapet som löper längs hela Nackasidan, förbi Fåfängan, förkastningsbranten vid Stadsgården och fortsätter med Mariaberget och Skinnarviksbergen minner om hur Stockholms ursprungliga landskap såg ut på platsen. GSS förstår inte hur den artificiella parken ovanpå betongkonstruktionen skall förstås i den historiska kontexten, när man tittar söderut från Gamla stan. Den antagna icke utställda planen strider dessutom mot miljöbalken 3:1, PBL 2:1 och kommunallagen 8:1-2 rörande krav på god hushållning. Det rätta förhållandet är att staden inte vet vad projektet kostar (det framgår tydligt i kommunstyrelsens beslut den 15 november 2011. bilaga 12, där det ur protokollet 16 klart framgår att kommunstyrelsen inte vet vad projektet beräknas kosta), att staden känner till att inkomster från avyttring av byggrätter för köpcentrat är begränsade och endast marginellt bidrar till täckande av kostnaderna och att staden borde känna till att de samhällsekonomiska vinsterna med detta projekt, jämfört med alternativet Ny Syn på Slussen, är mycket begränsade. Några märkbara tidsvinster jämfört med nuvarande situation står icke att finna. Sålunda rörs inte tunnelbanan och antalet busslinjer förväntas vara detsamma, eventuellt med några fler bussar. Här framstår alternativet Ny Syn på Slussen som i hög grad ansvarstagande. Staden har beräknat kostnaden för att genomföra ett förslag till nedgrävning av tunnelbanan, men alltså utifrån en helt annan teknik och metod än Ny Syn på Slussen förslagit, och omdaning i övrigt av Slussen enligt Ny Syn på Slussens förslag. Staden har dock helt bortsett från intäktssidan, inklusive de samhällsekonomiska vinsterna som uppstår vid genomförande av Ny Syn på Slussens förslag. Dessa blir betydande främst genom tidsvinster för tunnelbaneresenärer (beräknat med samma minutvinst som beräknats för bilister på Förbifart Stockholm), bättre framkomlighet för tunnelbanan med ökad kapacitet, lägre framtida underhållskostnader av tunnelbanan och Slussen och har diskonterat beräknats överstiga anläggningskostnaden. Det alternativet måste därför bedömas som i högsta grad rimligt och skulle enligt miljöbalken 6:12 ha utvärderats vilket inte skett.

10 Med hänsyn till innevarande helger hemställes om anstånd intill utgången av januari 2012 med ingivande av stadgar, årsmötesprotokoll, styrelseprotokoll och dylika handlingar som ej är tillgängliga just nu. Stockholm den 4 januari 2012 GAMLA STAN SÄLLSKAPET gm Per Björkman ordförande