Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2015 Arbetsgivarverket
Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2015 2015-01-28 Dnr 2014/0845-2
Innehåll Förord Sammanfattning av resultat 5 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Svensk utveckling... 10 Arbetsmarknad... 11 Lönebildning, inflation och räntor... 13 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 15 Ekonomi 17 Anslag och verksamhetens resultat... 17 Budgetomslutning... 18 Kompetensförsörjning 19 Pensionsavgångar... 19 Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna... 20 Sysselsättning... 21 Personalomsättning... 22 Övertidsuttag... 23 Rekrytering och brist på lämpliga sökanden... 23 Uppsägningar och övertalighet... 25 Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft... 25 Har verksamheten svårt att behålla personal?... 26 Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten... 26 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 27 Allmän offentlig förvaltning... 32 Försvar... 32 Samhällsskydd och rättsskipning... 33 Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling... 34 Kultur, fritidsverksamhet och religion... 34 Utbildning... 35 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård... 36 Bilagor 37 Bilaga 1. Några enkätsvar... 37 Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 38
Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring... 10 Figur 1. Statlig och kommunal konsumtion som andel av BNP... 11 Figur 2. Brist på arbetskraft och lediga platser... 12 Tabell 2. Inflations- och löneförväntningarna i september och december 2014... 13 Figur 2. KPI och KPIF... 14 Tabell 3. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2015... 15 Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet... 16 Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015)... 17 Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för 2014 och 2015)... 18 Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar?... 20 Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015)... 21 Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015)... 22 Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015).... 23 Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet... 24 Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet?... 25 Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG... 27 Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG... 29 Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG... 30 Figur 18. Svårighet att behålla personal det senaste halvåret uppdelat på COFOG... 31 Tabell 4. Utvalda prognosfrågor med prognossvar.... 37 Tabell 5. Medlemmar efter antal anställda med månadslön och COFOG-grupp... 38
Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn genomförs av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Arbetsgivarverket. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Undersökningen ger möjlighet till en breddad rapportering om den statliga sektorn som medger bedömningar inför lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under november år 2014, vilket är den trettiosjunde gången barometern görs sedan starten hösten 1996. Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 78 procent av medlemmarna, vilket representerar 89 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är utredare Matti Särngren och chefsekonom Roger Vilhelmsson. Stockholm i januari 2015 5
Sammanfattning av resultat Undersökningen sammanfattas i följande punkter, utifrån att resultatet har viktats med avseende på antalet anställda: En stor del av medlemmarna, 48 procent, utnyttjade sin anslagskredit under år 2014. Enligt prognosen för år 2015 kommer denna andel att bli 49 procent. Nivån är nu historiskt hög och den har ökat varje år sedan år 2012. Nära hälften av medlemmarna, 46 procent hade en större budgetomslutning år 2014 än år 2013. Hos 44 procent av medlemmarna väntas ökning av budgetomslutningen under år 2015. Denna nivå är historiskt låg med en obruten trend sedan 2012 med allt färre medlemmar som ökar sin budgetomslutning. Andelen med omfattande pensionsavgångar var i höstens undersökning 20 procent, vilket kan jämföras med 26 procent i undersökningen våren 2014. Detta är den lägsta nivån sedan hösten 2012, då andelen också var 20 procent. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt är 33 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt är 21 procent. Störst andel som upplever en negativ påverkan återfinns inom COFOG-gruppen Utbildning. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2014 var 23 procent medan andelen som minskat sin personal var 5 procent. Prognosen för antalet sysselsatta år 2015 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Andelen medlemmar som tror att antalet anställda minskar är 17 procent och andelen som tror att antalet anställda ökar är 18 procent. Hos 11 procent av medlemmarna har personalomsättningen minskat under år 2014. En stor majoritet tror på en oförändrad personalomsättning under år 2015. Alltsedan år 2012 har andelen medlemmar med en oförändrad personalomsättning ökat. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden låg under hösten 2014 på 42 procent vilket är en ökning efter de tre senast föregående undersökningarnas successivt minskande bristtal. Ökningen är svag jämfört med föregående mättillfälle våren 2014 då andelen låg på 37 procent. Brist på lämpliga sökanden finner vi i höstens undersökning främst inom it-arbete och juridiskt och allmänt utredningsarbete. Det var sju procent av medlemmarna som ansåg att bristen inte påverkat verksamheten. Hos nio procent av medlemmarna ansåg man att bristen påverkat verksamheten i stor omfattning medan hela 84 procent ansåg att man påverkats i en liten omfattning. Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret ökar, medan andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året minskar, jämfört med vårens undersökning. I höstens undersökning introducerades en ny fråga om medlemmarna upplevt svårigheter att behålla personal. Andelen medlemmar som haft svårt att behålla personal under det senaste halvåret var 17 procent. Detta gäller främst inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. 6
Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning stod de svarande medlemmarna för 89 procent av de anställda medan motsvarande siffra i vårens undersökning låg på 98 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,4 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt 28 000 ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2015 kommer att se ut i jämförelse med år 2014. Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2015). Dessutom redovisade medlemmarna en uppskattning av utfallet för föregående år jämfört med året innan. De faktiska utfallen redovisas för åren 1997-2013. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten, från sidan 16 och framåt, presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2014), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. 3:e kvartalet 2014, Statistiska meddelanden AM 63 SM 1404. 2 Formeln för viktning är j N n n j j i = 1 n j j i = 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i= 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i = 1 i = 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se http://unstats.un.org/ n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i = 1 är summa vikter per stratum 7
Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. Förutom att de länsvisa myndigheterna inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium från årsskiftet 2015 inordnats i en enda myndighet, så blev samtidigt SÄPO en egen myndighet. En helt ny myndighet, Skolforskningsinstitutet startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Den 1 juni 2014 upphörde Avvecklingsmyndigheten för utbildningsmyndigheter (VHS, HSV, IPRO och KRUS). Verksamheten på Nordic School of Public Health NHV upphörde den 31 december 2014. Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller förbli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8
Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen Den globala återhämtningen är fortsatt trög och nu talas det om risk för en triple-dip recession i euroområdet. Ukrainakrisen har påverkat Europa mer än väntat och tillväxten i de stora länderna har varit relativt svag. Ett undantag är Storbritannien där BNP ökar med cirka 3 procent. Även i USA är tillväxten för närvarande hög efter en svag inledning på år 2014 till följd av en hård vinter som slog hårt mot aktiviteten i ekonomin. Också i Kina är tillväxten fortsatt hög medan återhämtningen i Japan helt har kommit av sig efter den kraftiga momshöjningen som gjordes i början av förra året. Bland tillväxtekonomierna är bilden mer splittrad än vanligt. I Brasilien och många latinamerikanska länder är tillväxten svag medan många asiatiska länder som t.ex. Indien och Indonesien haft en bra tillväxt. Av tillväxtekonomierna tycks Ryssland vara det land som har haft den svagaste utvecklingen. Den geopolitiska konflikten i Ukraina och det sjunkande oljepriset har drabbat landet hårt ekonomiskt. Trots återkommande bakslag i återhämtningen förblir de flesta prognosmakare optimistiska och tror på en förbättring av världsekonomin. Enligt OECD:s höstprognos väntas världsekonomin växa med 3,3 procent år 2014, 3,7 procent år 2015 samt med 3,9 procent år 2016. 4 Något som talar för ett mer positivt tillväxtscenario är det extremt låga oljepriset som kan fungera som en vitamininjektion i den så här långt kärva europeiska industritillväxten. Det finns dock en rad nedåtrisker. Oljeprisfallet är inte bara positivt utan spär dessutom på deflationsproblematiken. För att motverka deflation har den Europeiska centralbanken (ECB) tagit ett historiskt beslut att öka likviditeten dvs. mängden pengar i ekonomin för minska värdet på euron och därmed öka inflationen. Rent praktiskt gör ECB detta genom att pumpa ut 60 miljarder nya euro i månaden fram till september 2016. Det gör man genom att köpa statsobligationer fördelat på de olika medlemsländernas vikt i BNP. Emellertid är det dock bara obligationer med en godtagbar kreditvärdighet som får köpas vilket utesluter så kallade skräpobligationer. Hur det politiska läget i Ryssland och Ukrainakonflikten utvecklas är naturligtvis viktigt. Ett annat osäkerhetsmoment för Europa är vad som nu händer efter nyvalet i Grekland. Oppositionspartiet Syrzia, som fick flest röster i valet, vill omförhandla landets stöd- och lånevillkor och öka de offentliga utgifterna. Kommer långivarna gå med på detta? Den Europeiska centralbanken har sagt att man inte tänker betala ut de beviljade lånen om inte överenskommelsen följs. Även Tyskland har nu för första gången antytt att man är redo att diskutera en så kallad Grexit, dvs. att Grekland lämnar eurosamarbetet. Den allmänna bedömningen är att Europa nu är mindre känsligt för ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Anledningen är att bankerna är mer stabila, att skyddsvallar i form av stödfonder m.m. nu finns på plats och att ECB genom stödköp sänkt räntekostnaderna i krisländer som t.ex. Irland, Portugal och Spanien som därmed är mer tåliga än tidigare. 4 Se OECD (2014), OECD Economic Outlook, november 2014. 9
Svensk utveckling Även i Sverige tycks återhämtningen ha avstannat. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP med 2,1 procent under det tredje kvartalet år 2014 jämfört med samma kvartal år 2013. 5. Hushållens konsumtion och företagens investeringar bidrog mest till BNP. Hushållens konsumtion var visserligen stark under det tredje kvartalet, men inte lika stark som under påskhandeln och det andra kvartalet. Investeringarna och speciellt bostadsinvesteringarna ökade. Bidraget från utrikeshandeln var fortsatt negativt. Europas största ekonomi Tyskland fortsatte att utvecklas negativt under det tredje kvartalet. Sanktionerna mot Ryssland tycks ha bidragit mer än väntat till den svaga utvecklingen i Europa. Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognos 6 från december 2014 väntas BNP växa med 1,7 procent år 2014. I prognosen spås osäkerheten i omvärlden minska de kommande åren och BNP-tillväxten väntas år 2015 bli 2,3 procent. Både hushållens konsumtion och investeringarna väntas även fortsättningsvis utvecklas positivt och vara motorn i BNP-tillväxten. Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring 2013 2014 2015 BNP 1,3 1,7 2,3 Hushållens konsumtion 1,9 2,4 2,7 Offentlig konsumtion 0,7 1,5 1,3 - varav statlig konsumtion 1,6 1,6-0,7 - varav kommunal konsumtion 0,4 1,5 2,1 Investeringar* -0,4 4,5 4,8 Lager 0,1 0,3-0,1 Import -0,7 5,1 5,5 Export -0,2 2,2 4,1 Anmärkning: *Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Hur hushållen kommer att reagera i framtiden är dock svårt att förutse. Den senaste tiden har hushållens framtidstro varit lite svagare än tidigare. I Konjunkturinstitutets månadsbarometer har hushållens framtida syn på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi varit svagare än normalt under hösten. 7 Pessimismen kan möjligen förklaras av de skattehöjningar som föreslogs i budgetpropositionen för 2015 samt de nya amorteringskraven som väntas införas. Skattehöjningarna försvann dock med den budget som till slut antogs av riksdagen och det återstår nu att se hur hushållen kommer se på sin ekonomi i nästa barometerundersökning. Vidare väntas omvärldens efterfrågan och exporten öka snabbare under år 2015. Nettoexporten är dock fortfarande negativ eftersom importökningen fortfarande är större än exportökningen. Det gör att utrikeshandelns bidrag till BNP fortfarande är negativt. Den offentliga konsumtionen har också bidragit till BNP-tillväxten. År 2014 har de statliga utgifterna hållits uppe av högre anslagsuppräkningar, stora inköp av arbetsmarknadspolitiska program och en ökad migration. År 2015 tror KI att den statliga konsumtionen minskar på grund av begränsningar i anslagsuppräkningen och mindre utgifter för arbetsmarknadspolitiken i takt med att arbetslösheten minskar. 5 Se SCB (2014), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2014, november 2014. 6 Se Konjunkturinstitutet (2014), Konjunkturläget, december 2014. 7 Se Konjunkturinstitutet (2014), Konjunkturbarometern, december 2014. 10
Figur 1. Statlig och kommunal konsumtion som andel av BNP Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Samtidigt väntas den kommunala konsumtionen öka på grund av ökade utgifter i förskola, grundskola samt vård och omsorg. På lite längre sikt menar KI att den demografiska utvecklingen trendmässigt resulterar i en allt större kommunal konsumtion. Av figur 1 framgår också att den statliga konsumtionen istället väntas minska sin andel av BNP. Arbetsmarknad Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 8 så var 4 763 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta i december 2014, vilket är en ökning med 83 000 personer jämfört med december år 2013. Under samma period ökade arbetskraften med 63 000 personer. Säsongsrensat uppgick antal arbetslösa till 404 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,8 procent. Säsongrensad data visar på en fortsatt starkt ökande trend för både antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta, medan antalet arbetslösa endast visar en marginell minskning. Vidare visar Arbetsförmedlingens statistik att inflödet av nyanmälda lediga platser fortsatt ligger på en hög nivå. Antalet lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen i december uppgick till 67 000, vilket är 17 000 fler än för ett år sedan. Ökningen förklaras främst av ett kraftigt ökat antal anmälda platser inom tjänstesektorn och mer specifikt inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom vård och omsorg. 9 Precis som SCB signalerar Arbetsförmedlingens statistik en något lägre arbetslöshet. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar och antalet med längre inskrivningstider fortsätter också att sjunka. Det mesta talar för att den här trenden fortsätter även i framtiden. I Arbetsförmedlingens höstprognos väntas arbetskraften öka med 95 000 personer under perioden 2015-2016. 10 Tidigare har antal nytillkomna på arbetsmarknaden i stor utsträckning varit nyanlända invandrare. Denna trend kommer förstärkas de kommande åren. Den så kallade etableringsreformen har påskyndat inträdet för nyanlända invandrare på arbetsmarknaden. Därtill kommer en stor 8 Se SCB (2015), Arbetskraftsundersökningarna, januari 2015. 9 Se Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik december 2014, januari 2015. 10 Se Arbetsförmedlingen (2014), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 prognos för arbetsmarknaden 2014-2016, december 2014 och Arbetsförmedlingen (2015), Var finns jobben? En bedömning för 2015 och en långsiktig utblick. 11
överföring av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen som ökat antalet som räknas till arbetskraften. Glädjande är att Arbetsförmedlingens prognos även visar på en ökning i sysselsättningen de kommande åren. Antalet sysselsatta väntas öka med cirka 105 000 personer under perioden 2015-2016. Sysselsättningsökningen väntas nästan helt komma bland utrikes födda och framför allt bland utomeuropeiskt födda. Det finns vissa tecken på att sysselsättningsgraden bland inrikes födda inte längre ökar lika mycket. De jobb som kommer väntas i större utsträckning än tidigare kräva eftergymnasial utbildning. Vidare väntas den tidigare stora sysselsättningsökningen inom den privata tjänstesektorn att avta något. Den privata tjänstesektorn är tudelad. Inom de hushållsnära tjänsterna väntas sysselsättningsutveckling förbli stark medan det går trögare för de företagsnära tjänsterna. 11 Däremot fortsätter sysselsättning att falla för yrken inom industrin. Inbromsningen i den privata tjänstesektorn balanserar nu ungefär jobbförlusten i den varuproducerande sektorn. Det betyder också att sektorn inte längre är sysselsättningsmotorn utan den rollen har övergått till den offentliga tjänstesektorn och då framför allt den kommunala sektorn där behoven av arbetskraft ökar. Det finns också en allt viktigare geografisk dimension. Jämfört med glesbyggd ökar arbetskraften och sysselsättningen proportionellt mer i storstäderna. Orsaken är att invandringen i stora delar till kommit i storstäder där bristen på arbetskraft därför minskat. Antalet arbetslösa väntas minska med cirka 2 000 år 2015 och 9 000 år 2016. Totalt väntas arbetslösheten som andelen av arbetskraften bli 7,8 respektive 7,6 procent åren 2015 och 2016. Att minskningen inte väntas bli större beror på den fortsatt stora ökningen av arbetskraften. Kvinnornas arbetslöshet väntas minska mer än männens de kommande åren eftersom efterfrågan inom kvinnodominerade yrken inom bl.a. vård och omsorg väntas öka. Trots att arbetslösheten minskar väntas de inskrivna på Arbetsförmedlingen som anses tillhöra de utsatta grupperna 12 på arbetsmarknaden öka från 65 procent till 75 procent år 2016. Figur 2. Brist på arbetskraft och lediga platser 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Brist på arbetskraft Lediga platser Källa: SCB och Konjunkturinstitutet 11 Prognos stöds också av Almegas tjänsteindikator, se Almega (2014), Almegas tjänsteindikator Q4 2014. 12 Arbetsförmedlingen definierar de utsatta som tillhörande någon av grupperna förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 12
I jämförelse med det höga efterfrågeläget är bristen på arbetskraft relativt låg. I ett historiskt perspektiv är dagens efterfrågeläge högt medan bristen på arbetskraft är relativt lågt. Många av de jobb som skapats i tjänstesektorn har tillkommit inom företagsnära tjänster och service sektorn. Bristen inom privat tjänstesektor minskar eftersom många av de lediga platserna inte kräver högskoleutbildning inom de hushållsnära branscherna. Enligt Arbetsförmedlingen återfinns bristen framför allt inom hälso- och sjukvård, läraryrken, bygg- och anläggning samt teknik och data. Bristen väntas endast bli besvärande inom offentlig sektor och bland högskoleyrken. Resursutnyttjandet i privat sektor väntas generellt vara relativt lågt. Lönebildning, inflation och räntor Enligt Medlingsinstitutets (MI) preliminära konjunkturlönestatistik har löneökningarna år 2014 fram till och med oktober ökat med 2,8 procent. 13 Detta är preliminär statistik, men med hjälp av historisk statistik visar MI att en revidering normalt sett endast innebär någon tiondels procentenhet högre slutlig löneökning. 14 Enligt Konjunkturinstitutets prognos väntas löneökningarna år 2014 sluta på cirka 3 procent. 15 De kollektivavtal som nyligen slöts på en majoritet av arbetsmarknaden gav löneökningar på cirka 2 procent. Tillsammans med de övriga kostnaderna väntas de avtalsmässiga kostnadsökningarna i genomsnitt bli 2,2 respektive 2,3 procent år 2014 och år 2015. Även år 2015 och år 2016 väntas lönerna enligt KI öka med 3 procent. Tabell 2. Inflations- och löneförväntningarna i september och december 2014 1 års sikt 2 års sikt 5 års sikt September 2014 December 2014 September 2014 December 2014 September 2014 December Inflation, % 0,8 0,6 1,4 1,1 1,8 1,7 Löneökningar, % 2,2 2,2 2,4 2,2 2,7 2,6 Anmärkning: Procentuell årlig förändring på 1, 2 och 5 års sikt. I panelen ingår penningmarknadsaktörer, arbetsmarknadens parter, finansmarknadschefer, inköpschefer m.fl. Källa: TNS Sifo Prospera på uppdrag av Riksbanken Även förväntningarna på de framtida löneökningarna är låga. I TNS SIFO Prosperas enkätundersökning av löne- och inflationsförväntningar som görs på uppdrag av Riksbanken spås löneökningar på 2,2 procent på ett och två års sikt medan lönerna på fem års sikt väntas öka med 2,6 procent. 16 De svaga löneförväntningarna bör sannolikt resultera i ett svagt framtida lönetryck med relativt måttliga löneökningar som resultat de närmaste åren. Den senaste undersökningen som gjordes i december visade att förväntningarna både på inflations- och löneökningarna har minskat sedan undersökningen i september. Enligt undersökningen så kommer inflationsförväntningarna inte ens på fem års sikt nå upp till Riksbankens inflationsmål på två procent. Eftersom lönebildningen traditionellt sett utgått från inflationsmålet när det så kallade märket sätts så har den låga inflationen medfört att de reala löne- 2014 13 Se Medlingsinstitutet (2014), Förtjänstutvecklingen sektorsvis 2014, december 2014. 14 Se Medlingsinstitutet (2014), Hur mycket kommer löneutfallet för de tre första kvartalen 2014 att revideras upp?, december 2014 15 Se Konjunkturinstitutet (2014), Konjunkturläget, december 2014. 16 Se TNS SIFO Prospera (2014), Inflation Expectations 2014 december, juni 2014. Enkätundersökningen besvaras av en panel bestående av arbetsmarknadens parter, inköpschefer och penningmarknadsaktörer. 13
kostnaderna blivit något högre än vad parterna hade planerat från början. Frågan är hur parterna kommer att förhålla sig till inflationsmålet i nästa avtalsrörelse. För närvarande har vi deflation i Sverige. Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste tolv månaderna, var -0,3 procent i december. 17 Inflationstakten rensad för effekten av ränteförändringar (KPIF) var i december 0,5 procent. Enligt Riksbanken väntas KPI öka med 0,3 procent år 2015. KPIF väntas år 2015 stiga till 1,0 procent. 18 Prisutvecklingen har legat under inflationsmålet en längre tid. Trots att Riksbanken fört en expansiv penningpolitik har den inte varit tillräckligt expansiv och inflationen har inte tagit fart. Inte ens en reporänta satt till noll har fått priserna att stiga. Att priserna faller för tillfället är emellertid ingen stor överraskning med tanke på det kraftigt försvagade oljepriset och de låga löne- och inflationsförväntningarna. Riksbanken har i sitt senaste beslut aviserat att penningpolitiken kanske behöver vara ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet tillräckligt snabbt och för att minska risken för att inflationsförväntningarna på längre sikt fortsätter att falla. Riksbanken har därför bedömt att reporäntan kanske måste ligga kvar på noll procent under en något längre tid. Enligt Riksbanken är de för tillfället lämpligt att börja höja reporäntan under det andra halvåret 2016. Skulle penningpolitiken behöva bli ännu mer expansiv handlar det enligt Riksbanken i första hand om att fortsätta skjuta på en första höjning av reporäntan. Andra möjliga åtgärder är så kallade kvantitativa lättnader där Riksbanken t.ex. skulle kunna trycka nya pengar och köpa värdepapper som stats- eller företagsobligationer på den öppna marknaden. Andra alternativ är att en negativ inlåningsränta införs eller att Riksbanken gör interventioner på valutamarknaden i syfte att påverka kronan och de svenska priserna. Figur 2. KPI och KPIF Anmärkning: KPIF är KPI rensad för effekten av räntesatsförändringar. Skuggad del är Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken 17 Se SCB (2014), Konsumentprisindex för december 2014, Statistiska Meddelanden PR 14 SM 1501. 18 Se Riksbanken (2014), Penningpolitisk uppföljning, december 2014. 14
Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. 19 Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2015? Enligt budgetpropositionen blir 2015 års löneomräkningstal en procent. Eftersom de flesta priser sjönk under år 2013 så fick vi nedskrivningar av anslagen för lokaler och övriga förvaltningskostnader. Omräkningstalet för lokaler blev -0,04 procent och för övriga förvaltningskostnader blev omräkningstalet -0,12 procent. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet blir 0,56 procent för anslagsår 2015. Enligt prisoch löneomräkningen för år 2015 skulle därmed anslagen öka med cirka en miljard kronor i förhållande till år 2014. Tabell 3. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2015 Resursmix* Indexförändring Löner 60% 1,0** Lokaler 10% -0,04*** Övriga förvaltningskostnader 30% -0,12 Genomsnittlig PLO 100,0% 0,56 Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. **Förändring i AKI(ram)=1,96 och PEK=0,96. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år 2015. Både i Alliansens vårproposition och i regeringens budgetproposition föreslås dock en inskränkning i anslagsuppskrivningen. PLO föreslås minska med 25 procent. Enligt budgetpropositionen innebär ett sådant förslag utgiftsminskningar på totalt 225 miljoner kronor år 2015 och 876 miljoner kronor per år från och med år 2016. Minskningen fördelas i proportion till anslagens storlek över hela den statliga verksamheten, men i Alliansens förslag är försvaret undantaget. 20 19 För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2015 styrs därmed av KPI år 2013. Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). 20 Se 2014 års ekonomiska vårproposition - Prop 2013/14:100 och Budgetpropositionen för 2015 - Prop. 2014/15:1 15
I Alliansens budgetmotion 21 som riksdagen nu beslutat gäller görs ytterligare besparingar i statsförvaltningens utgifter. Utöver besparingarna i vårpropositionen sparas ytterligare 810 miljoner kronor år 2015 och 1 080 miljoner kronor år 2016 på myndigheterna. Det innebär totalt besparingar på lite mer än en miljard år 2015 och lite mer än 2 miljarder år 2016. Vad blir pris- och löneomräkningen 2016? Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 22 Enligt vår prognos väntas löneomräkningstalet för år 2016 bli högre än för år 2015. Det högre löneomräkningstalet beror på att både löneökningar och avtalade sociala avgifter för tjänstemän inom industrin väntas bli högre år 2014 än år 2013. 23 Det gör att de totala arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKI-ram för anslagsår 2016 ökar. Enligt vår prognos blir AKI-ram 2,5 för anslagsår 2016. Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet Källa: Arbetsgivarverket Då tjänstesektorns produktivitetstillväxt väntas bli något sämre år 2014 än tidigare år så väntas produktivitetsavdraget för år 2016 bli något mindre än det blev för år 2015. I Arbetsgivarverkets prognos blir produktivitetsavdrag 0,7 procent, vilket resulterar i ett prognostiserat löneomräkningstal på 1,8 procent för anslagsår 2016. 24 Eftersom fastställt KPI-index i oktober år 2014 på årsbasis sjönk med cirka -0,12 så väntas lokalindex för år 2016 bli cirka -0,08. Även anslagen för övriga förvaltningskostnader följer prisutvecklingen och hamnar sannolikt nära noll år 2016. Om resursmixen antas vara densamma som under anslagsår 2015 så väntas den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet hamna kring 1,1 procent för anslagsår 2016. Den totala uppskrivningen ska dock enligt förslag i budget minskas med 25 procent. 21 Se Motion till riksdagen 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) Ett starkare Sverige. 22 Beräkningarna bygger bl.a. på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. 23 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2014), Fakta om löner och arbetstider 2014. 24 För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar?, Rapportserie 2011:2. 16
Ekonomi Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 25 procent av medlemmarna under kalenderåret 2014 jämfört med år 2013. Hos 31 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 44 procent är det sämre. År 2014 anslagssparar 38 procent av de statliga myndigheterna. I 14 procent av myndigheterna var anslagen i balans och i 48 procent av myndigheterna utnyttjades anslagskrediten år 2014. Nettotalet har minskat successivt varje år sedan år 2012, med färre medlemmar som anslagssparar och fler som utnyttjar anslagskrediten. Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015) Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. Enligt prognosen väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 12 procent, oförändrat hos 29 procent och sämre hos 59 procent av medlemmarna år 2015 jämfört med år 2014. Prognosen för år 2015 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i 17 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 34 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 49 procent av myndigheterna. 17
Budgetomslutning Budgetomslutningen var år 2014 större hos 46 procent av medlemmarna jämfört med år 2013. Hos 51 procent var omslutningen oförändrad och hos tre procent var omslutningen mindre år 2014 jämfört med år 2013. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter var under år 2014 oförändrat hos 77 procent av medlemmarna jämfört med år 2013. Hos 15 procent var andelen större och hos åtta procent av medlemmarna mindre år 2014 jämfört med år 2013. Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för 2014 och 2015) I prognosen för år 2015 tror 44 procent av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år 2014. Denna nivå är historiskt låg med en obruten trend sedan 2012 med allt färre medlemmar som ökar sin budgetomslutning. Hos 48 procent tror medlemmarna att budgetomslutningen blir oförändrad medan 8 procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år 2014. Varje år sedan 2012 har andelen medlemmar som har större budgetomslutning minskat. En majoritet på 79 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2015 jämfört med år 2014. Hos 12 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos nio procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter minska jämfört med år 2014. 18
Kompetensförsörjning Pensionsavgångar Enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk (SPV) väljer allt fler i staten att skjuta på sin pension och många fortsätter att jobba fram till 67 års ålder. 25 De senaste årens pensionsavgångar i statsförvaltningen har dock legat på en relativt stabil nivå och väntas även fortsättningsvis göra så. Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG I undersökningen ställs två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan gäller huruvida medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. 26 Undersökningen visar att 80 procent av medlemmarna (viktat med avseende på antal anställda) inte haft några omfattande pensionsavgångar medan 20 procent har haft omfattande pensionsavgångar. Detta är den lägsta nivån sedan hösten 2012, då andelen också var 20 procent. I undersökningen våren 2014 uppgick motsvarande andel till 26 procent. 25 För en bra genomgång se SPV (2014), Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014. 26 Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, medlemmarnas egna bedömningar utifrån deras egna perspektiv. Medlemmarnas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden, inte minst när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda medlemmen kan avgöra om pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. 19
Som figuren visar skiljer det kraftigt mellan COFOG-grupperna. Varken i höstens undersökning eller i undersökningen våren 2014 hade någon av medlemmarna inom Försvar omfattande pensionsavgångar. Inte heller inom Samhällsskydd och rättsskipning. I Allmän offentlig förvaltning, har 15 procent haft omfattande pensionsavgångar, 16 procent i Utbildning och hela 77 procent i Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Den andra frågan, som endast ställs till de som haft omfattande pensionsavgångar, handlar om hur de omfattande pensionsavgångarna påverkat kompetensförsörjningen. Resultaten som redovisas i figur 9 visar att 46 procent av de som haft omfattande pensionsavgångar inte påverkats alls, att 33 procent menar att pensionsavgångarna haft en positiv inverkan medan 21 procent hävdar att de haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Jämfört med för ett år sedan är det sex procentenheter färre som uppger att verksamheten påverkats negativt och samtidigt dubbelt så stor andel som uppger att de påverkats positivt. Det är alltså en minskning med 11 procentenheter av andelen som uppger att de inte påverkats alls. Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? En majoritet av medlemmarna inom COFOG-grupperna Kultur, fritidsverksamhet och religion och Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, liksom nära hälften inom Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård ser positivt på pensionsavgångarnas effekter på kompetensförsörjningen. Däremot anser hälften nära av medlemmarna inom Utbildning att verksamheten påverkats negativt. Inom Allmän offentlig förvaltning är en majoritet av uppfattningen att verksamheten inte påverkats alls. Observera att verksamheterna inom Försvar och inom Samhällsskydd och rättsskipning inte anser sig haft några stora pensionsavgångar och därför inte påverkats alls. 20
Sysselsättning Antalet anställda var i höstens undersökning fler hos 23 procent av medlemmarna, oförändrat hos 72 procent och färre hos fem procent jämfört med sex månader tillbaka. Enligt prognosen väntas antalet anställda om sex månader vara fler hos 29 procent, oförändrat hos 67 procent och färre hos fyra procent av medlemmarna. Arbetsgivarverkets statistik över antalet anställda hos våra medlemmar visar att antalet anställda ökat i en långsammare takt än tidigare. Från september år 2013 till september 2014 ökade antalet anställda med 1 870 personer. Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015) Om i stället antal årsarbeten 27 studeras, se figur 10, var antalet fler hos 34 procent av medlemmarna, oförändrat hos 59 procent och färre hos sju procent av medlemmarna år 2014 jämfört med år 2013. I vårens prognos för år 2015 väntas antal årsarbetare bli fler hos 27 procent av medlemmarna, oförändrat hos 59 procent och färre hos 14 procent av medlemmarna jämfört med 2014. 27 Antal årsarbeten definieras som vad antalet anställda skulle varit om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar. 21
Personalomsättning Personalomsättningen har traditionellt varit oförändrad hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar. Hos 81 procent var personalomsättningen oförändrad, hos åtta procent ökade den och hos 11 procent minskade personalomsättningen år 2014 jämfört med år 2013. Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015) Under år 2015 väntas nettotalet fortsätta att öka, eftersom allt fler tror på en oförändrad nivå av personalomsättning år 2015 jämfört med år 2014. Enligt prognosen väntas personalomsättningen öka hos bara fem procent av medlemmarna. Hos 94 procent väntas personalomsättningen bli oförändrad och hos endast en procent beräknas personalomsättningen minska år 2015 jämfört med år 2014. Alltsedan år 2012 har andelen medlemmar med en oförändrad personalomsättning ökat. 22
Övertidsuttag Figur 12 visar att en majoritet av medlemmarna inte förändrar sitt övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) mellan två på varandra följande år. År 2014 jämfört med år 2013 var det 80 procent som inte förändrat övertidsuttaget. Hos 10 procent av medlemmarna var övertidsuttaget större och hos 10 procent var övertidsuttaget mindre. I prognosen för 2015 är det något fler som tror på ett oförändrat övertidsuttag. Hos 88 procent av medlemmarna väntas övertidsuttaget bli oförändrat år 2015 jämfört med år 2014. Hos fem procent av medlemmarna väntas övertiden öka och hos sju procent minskar övertiden. Nettotalet för år 2015 blir nästan detsamma som för år 2014. Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014 och 2015). Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Under den studerade perioden mellan åren 1997 och 2014 har andelen som rekryterat eller försökt rekrytera, det så kallade rekryteringstalet, legat på mellan 89 och 100 procent. I alla de fem senast föregående barometerundersökningarna har 99 procent svarat de har nyrekryterat eller försökt nyrekrytera under det senaste föregående halvåret. I höstens barometer är andelen 100 procent. I figur 13 nedan presenteras andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden. Efter många år av fallande brist på arbetskraft hos Arbetsgivarverkets medlemmar nådde bristtalet sin lägsta nivå under år 2005. Därefter inleddes en period med relativt sett högre resursutnyttjande. Andelen medlemmar som hade brist på lämpliga sökanden steg från 2005 fram till finanskrisen hösten 2008 då resursutnyttjandet vände nedåt. Bristtalet sjönk dock inte tillbaka till de låga nivåer som vi hade år 2005. Våren 2008 låg bristtalet på 48 procent för att sedan 23
sjunka till 36 procent hösten 2008. Efter finanskrisen skedde en snabb återhämtning av svensk ekonomi. Bristen på arbetskraft ökade mycket snabbt och bland Arbetsgivarverkets medlemmar ökade andelen med brist på lämpliga sökanden. År 2012 var dock ett svagt år på arbetsmarknaden och i näringslivet vände bristtalen nedåt. Idag är resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden relativt lågt och bristen på arbetskraft liten. Även i statsförvaltningen har bristen lättat något sedan hösten 2012. Denna höstens undersökning visar dock tecken på åter svagt ökande bristtal i statsförvaltningen. Den tidigare successiva minskningen av andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden är bruten och bristtalet uppgår nu till 42 procent i höstens undersökning. Ökningen är dock svag jämfört med föregående mättillfälle våren 2014 då andelen låg på 37 procent. Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Anmärkning: Här redovisas utfall för arbetskraftsbrist och uppsägningar medan övertalighet för kommande 12 månader är en prognos. Den vanligaste kategorin av rekryteringar med bristsituation har vid tidigare mätningar funnits inom it. I vårens undersökning noterades en relativt låg andel av dem som haft brist, som uppgett att bristen åtminstone delvis bestått i it-kompetens av något slag. I denna höstens nya mätning är it åter det vanligaste området med brist på lämpliga sökanden. 53 procent av de som uppgett brist har haft brist inom it. Förutom inom it finns bristen främst inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete, där nu 34 procent uppger att brist finns. Även inom FoU, utbildning och forskning har medlemmar upplevt brist på lämpliga sökanden, där är andelen 24 procent. 24
Uppsägningar och övertalighet I figur 13 presenteras också utvecklingen av statsförvaltningens uppsägningar. Andelen medlemmar som svarat att de sagt upp personal under det senaste halvåret har ökat från 33 procent i vårens undersökning till 45 procent i höstens undersökning. Uppsägningarna under det senaste halvåret finner man främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) och på expertnivå (BESTA-nivå 5-6) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning och inom Förvaltning och skötsel av fastigheter, lokalvård på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2). I figur 13 åskådliggörs också andelen medlemmar som svarat att de kommer ha en övertalighet de kommande 12 månaderna. Figuren visar att andelen har minskat från 46 procent i vårens undersökning till 40 procent i höstens undersökning. Övertaligheten finner vi flera arbetsområden. På handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning och Ekonomiarbete och revision samt gruppen Annat, arbetsuppgifter som inte fångas av övriga alternativ. Övertalighet finns också på expertnivå (BESTA-nivå 5-6) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning. Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft Figur 14 visar i vilken omfattning medlemmarnas verksamhet påverkats av bristen på lämpliga sökanden. Resultatet visar att andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en stor omfattning nu uppgår till nio procent. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har ökat från 76 procent i vårens undersökning till 84 procent i höstens undersökning medan andelen som inte påverkats alls minskat från 16 till sju procent. Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Andel medlemmar viktat efter antal anställda Anmärkning: Avser andelen medlemmar viktat efter antalet anställda. Frågan som besvarades var om bristen på lämpliga sökanden påverkat medlemmens verksamhet negativt i stor omfattning, i liten omfattning eller inte alls. Observera att frågan endast besvarats av de medlemmar som uppgett att de haft brist på lämpliga sökanden. 25
En övervägande andel medlemmar upplever liten påverkan på verksamheten. Andelen medlemmar som upplever att bristen har stor påverkan på verksamheten har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren. Har verksamheten svårt att behålla personal? I höstens undersökning har en ny fråga tillkommit, medan en fråga plockats bort. Förutom brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet, så har en fråga introducerats för att undersöka om verksamheterna haft svårt att behålla sin personal. Anledningen till detta är för att få en mer fullständig bild av hela rekryteringskedjan inom strategisk kompetensförsörjning, som syftar till att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla den kompetens som behövs i verksamheten vid varje tillfälle. Här ingår samtidigt att omställa den kompetens som inte längre behövs. Andelen medlemmar som upplever svårighet att behålla personal uppgår till 17 procent. Totalt sett gäller detta främst inom arbetsområdet juridiskt och allmänt utredningsarbete, där andelen medlemmar som uppger svårigheter att behålla personal är totalt 39 procent. Näst störst andel av medlemmarna, 21 procent, uppger att problem finns inom IT-verksamhet, främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Medlemmarna upplever också svårigheter med att behålla personal främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom personalarbete och inom rättsligt arbete. Resultatet uppdelat på COFOG presenteras längre fram i rapporten, se figur 18. Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten Förändringarna av frågorna i undersökningen har skett i samråd med Arbetsgivarverkets medlemmar som också efterfrågat uppgifter om chefsförsörjningen i staten. I höstens undersökning har svarsalternativen därför utökats med gruppen chefer med personalansvar för att komplettera arbetsområdena i BESTA gällande frågorna om brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet samt den nya frågan om svårigheter att behålla personal. Chef med personalansvar förekommer i BESTA mest på expertnivå (BESTA-nivå 5-6) och även inom vissa arbetsområden på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Chef med personalansvar förekommer inte på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2). Andelen medlemmar som uppgett att det råder brist på lämpliga sökanden uppgår i höstens undersökning till 42 procent. Av dessa uppger 17 procent att brist finns på chefer med personalansvar på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). Endast en procent av de medlemmar som har sagt upp personal det senaste halvåret, har sagt upp chefer med personalansvar på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). Däremot är övertaligheten något större, sju procent av de som har övertalighet, uppger att det kommer att gälla chefer med personalansvar det kommande året. När det gäller medlemmarnas svårighet att behålla personal där andelen totalt är 17 procent, så har två procent av dessa angett det svårt att behålla chefer med personalansvar på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). 26