Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015
Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan, utbud (via utbildning etc), globaliseringen som utjämnar kompetensens ersättning Duktig elektriker i USA tjänar 100 % mer än universitetsutbildad i 10:e percentilen i Sverige Ekonomiskt värdefull kompetens något den enskilde måste förvärva hela livet Att söka sig till en kompetent organisation en viktig del Högskoleutbildning ingen underkur Kan ofta ha negativ effekt för den enskilde om denne saknar motivation och talang för sådana studier jämfört med att börja jobba och utvecklas den vägen
Kvinnors 20 vanligaste yrken Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 162 840 Vårdbiträden, personliga assistenter 123 389 Barnskötare 83 074 Förskollärare och fritidspedagoger 81 659 osv Andel av anställda kvinnor verksamma inom de 20 vanligaste yrkena 55 % Andel av dessa jobb som kräver längre/högre utbildning 11 %
Mäns 20 vanligaste yrken Företagssäljare 68 069 Systemerare och programmerare* 64 322 Lastbils- och långtradarförare 53 813 Byggnadsträarbetare, 47 455 inredningssnickare m.fl. Lagerassistenter m.fl. 43 836 osv. Summa 20 vanligaste yrkena 683000 Andel som kräver längre/högre utbildning 24 %
Viktiga kompetenskomponenter Icke-kognitiva färdigheter Motivation Uthållighet/självdisciplin Punktlighet Emotionell stabilitet Ansvarstagande Enligt många forskare är detta allra viktigast Kan övas upp (särskilt i unga år) Ekonomiskt värdefull kompetens förvärvas i hög grad på jobbet i den kompetenta organisationen
Högklassig högre utbildning viktig Avancerad kompetens nödvändig för hög levnadsstandard Lyfter även andras levnadsstandard Varje högkvalificerat jobb i konkurrensutsatt sektor skapar 4 5 jobb i lokal tjänstesektor Nödvändig komponent om allvar med tanken att inte konkurrera med låga löner Politik och näringsliv brukar unisont säga att vi ska ha världsklass på utbildning och forskning
Samtidigt Pedagiska teorier som nedvärderar kunskap Verklig förståelse sägs hindras av faktainlärning (pluggskola, katederundervisning etc.) Fakta sägs kunna slås upp Kunskap sägs inte kunna inte mätas Enligt postmodernistiska kunskapssynen: egentligen ett maktinstrument för att förtrycka andra, gäller att dekonstruera detsamma När pedagoger blir alltmer inflytelserika och där kunskap blir kunskap är det nästan självklart att utbildares auktoritet eroderas
Högre utbildning Hög takt en viktig del för att få icke kognitiva kompetenser Inlämningsuppgifter Mer än en kurs parallellt Hög relevans Träning i att sätta sig in i saker, redovisa dem stringent och med god språkbehandling Jfr civilingenjörer som ofta jobbar med annat I N-T-ämnen svårt att undkomma att det finns viss metodologisk kärna av fundamenta som måste bemästras Problem i humaniora-samhällsvetenskaplig sektor För få lektioner För lite feedback För lågt tempo
Digitaliseringen Standard har ökat mycket mer än vad statistiken säger Går alltid långsammare än som påstås Omställningen i hur vi använder vår fritid Stora effekter på vad som efterfrågas och på produktionsmönstret Moravecs paradox Vilka jobb är det egentligen som riskeras först? Om färre jobb Bra med åldrande befolkning i så fall Invandring då inte avgörande Kan ej ha båda argumenten samtidigt
Dagens utmaningar Kontinuitet och möjlighet att pröva sig fram viktigt Viktigt att få chansen i en kompetent organisation för att bygga ekonomiskt värdefull kompetens Arbetslivet allt mer föränderligt och med färre väldefinierade yrken Jobben kommer och går, men behovet av trygghet för den enskilde består Våga ställa frågan hur moderna institutioner för att fånga upp hur detta behov bör se ut: Detta är det område där det hänt minst i Sverige! När du behöver trygghet finns den inte
Om vi fortsätter att bli rikare Mindre prylbaserad ekonomi genom digitalisering Vi kommer att efterfråga oproportionerligt mer av: Bra utbildning Omsorg Hälsovård Goda nyheten att svårt att rationalisera Höga minimilöner mindre lämpliga Synen på totala arbetstidens förläggning och vad som är obekvämt behöver ändras Dåliga nyheten: offentlig sektor har lovat att stå för hela finansieringen Inkonsistent Kommer att ta lång tid att knäcka den nöten
Hur kan Sverige bli mer innovativt? Magnus Henrekson 17 november 2015
Varför innovationer? Innovationer hett Regeringen: Innovationsråd IVA:s många innovationsprojekt osv. Behovet av innovationer för att klara Sveriges utmaningar Demografi och välfärdens finansiering Skärpt global konkurrens Arbetslöshet och utanförskap Miljön Viss frustration över politik och ekonomisk teori
Dominerande synsätt alltför snäva Politiken blir ofta alltför smal FoU-stöd för ny högteknologi i storföretag FoU och kunskap blir inte nyttigheter av sig själv Kunskapsspridning och dynamik krävs Var är entreprenören? Bredare ansats nödvändig: Institutioner, regler, politik och attityder som gynnar nyfikenhet, experiment, test i hela ekonomin, alla sektorer
Svagt samband FoU-tillväxt 33 OECD-länder, 2001 2010 12 8 Real BNP-tillväxt (%) 4 0-4 -8-12 -16 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 FoU-utgifter som andel av BNP (%)
Många aktörer krävs
Tillväxt kräver ägarbyten
Finansiering och entreprenörskap Eget kapital bör ej missgynnas Olika ägartyper bör behandlas lika Ägarbyten bör ej motverkas när de är lämpliga för företagets utveckling De som fyller entreprenörsrollen måste kunna få del av skapade kapitalvärden även om de inte själva är rika Pensionssparandet måste kunna nå fram till de innovativa bolagen
Att bygga företag m h a optioner Externa EK-finansiärer krävs nästan alltid Entreprenören/grundaren och nyckelmedarbetare nödvändiga Rätt incitament för alla inblandade: hur? Alla nyckelkompetenser nödvändiga för att bygga kapitalvärden Rationellt att alla får del av dessa Optioner central del av lösningen Knyts till anställning
Förutsättningarna i Sverige Stor utköpsmarknad, lite VC Personaloptioner av det slag som effektiva i Silicon Valley lönebeskattade i SE och soc avg för ftget 67 % skatt vid framgång Kan ej användas för att hålla nere lönekostnaden Knyta personen till bolaget långsiktigt blir inte möjligt Rationellt för grundaren att sälja och lämna direkt
Tydligt samband skatt och entreprenörskap 0,25 VC investeringar som andel av BNP 0,2 0,15 0,1 0,05 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Optionsskattesats för entreprenörer
Slutsatser innovation och riskkapital Forskning visar: efterfrågan på riskkapital från riskvilliga entreprenörer den trånga sektorn Gäller att skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entreprenörer och andra bärare av nyckelkompetenser Optioner central komponent som inte kan användas effektivt i Sverige av skatteskäl Extremt billigt rent statsfinansiellt Bör omprövas givet internationella erfarenheter
Slutsatser innovation forts. Nuvarande regler tar för givet att den största risken tas av de finansiella investerarna Tar också för givet att de finansiella resurserna är den trånga sektorn Så är inte fallet i innovationsbolag VC-bolagen kan diversifiera bort risk Trånga sektorn är entreprenörsinsatsen som är nödvändig för att ge hävstång till finansiell inv. Nyckelpersoner bidrar med specialiserat humankapital. Hög risk och hög alternativkostnad Båda vill ha del i förväntade kapitalvärden
Agglomerationsfördelar och kluster Var inte rädd för stora städer! Svenska storstäder är små Specialisering ger fördelar på både konsumtionsoch faktormarknaderna Kräver modern infrastruktur Samt en bättre fungerande bostadsmarknad Sociala tjänster får inte släpa efter Miljömässigt överlägset Transporter, uppvärmning, logistik Lokala tjänster större andel av konsumtionen
Välfärdstjänsterna Baumols sjuka och åldrande befolkning kräver nytänkande, konkurrens, effektivitet Kvasimarknader Tredje part står för notan Asymmetrisk information Problem att ta på stort allvar Konkurrens, rätt regleringar, skicklig upphandling Kundval kontra upphandling Sanktioner Vinstintresset i samhällets tjänst Svårare här än på konventionella marknader Upphandling: Reglera inte bort incitamenten till innovation!
Ramverk Långsiktighet, stadga och transparens Penningpolitikens ramverk Finanspolitikens ramverk Mycket svårare för innovationspolitik Men ändå Innovationsberedning? Politiken måste gå på två ben: A. Bygg kritisk kunskapsmassa B. Sprid och kommersialisera kunskap