Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015
Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för måluppfyllelse... 5 3.1 Ekonomiska förutsättningar... 5 3.2 Personella förutsättningar... 5 3.3 Organisatoriska förutsättningar... 5 3.4 Övriga förutsättningar... 5 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter... 7 4.1 Normer och värden... 7 4.1.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet.... 7 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar... 7 4.2.1 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta.... 7 4.3 Kunskaper... 7 4.3.1 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.... 7 5 Övriga läroplansområden... 8 6 Resultat av mått... 9 6.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått... 9 7 Kommande prioriterade läroplansmål... 10 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål... 10 7.1.1 Gymnasieskola... 10 7.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål... 10 8 Sammanfattning... 11
Verksamhetsberättelse 3 (11) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.
Verksamhetsberättelse 4 (11) 2 Verksamheten är ett av de största programmen inom Uddevalla gymnasieskola. De två senaste läsåren har vi haft en antagningsorganisation på 84 elever. Söktrycket har varit stort och antagningsbetygen har också legat relativt högt. Vad är det då som lockar eleverna till det högskoleförberedande? Programmet syftar till att ge eleverna kunskaper för högskolestudier främst inom ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga utbildningar. Utbildningen utvecklar elevernas kunskaper i t ex entreprenörskap, företagsekonomi, samhällsekonomi och juridik. Många elever ser också att det finns en möjlighet att få arbete inom den ekonomiska sektorn efter gymnasiet. ger eleverna förutsättningar för att utveckla grunderna för ett vetenskapligt förhållningssätt och träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån t ex företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Ett sätt att förbereda sig inför fortsatta studier. Vi samverkar med samhället utanför skolan genom att ta in många föreläsare från det lokala och regionala näringslivet. Vi gör också studiebesök på t ex tingsrätten. erbjuder eleverna två inriktningar från och med årskurs två, Ekonomiinriktningen där eleverna läser matematik i alla tre årskurser samt fördjupar sig i ekonomiska kurser. Juridikinriktningen läser kurser med ett juridiskt och samhällsvetenskapligt innehåll. Båda inriktningarna är nästan lika populära hos eleverna. Vi ser en svängning från Ekonomiinriktningen som varit den dominerande till juridikinriktningen som vuxit. s elever har två år i rad deltagit i FN rollspel ett sätt för eleverna att omsätta teoretiska kunskaper i samhällskunskap i praktisk övning.
Verksamhetsberättelse 5 (11) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar EK:s budget 2014 omfattade 8 612 000 kronor och resultatet blev 307 000 kronor. EK ingår i rektorsområde BF, EK, HA. Rektorsområdets hela budget omfattade 16 425 000 kronor, resultatet för 2014 slutade på 121 000 kronor plus. Men BF och HA hade minusresultat medan EK hade ett positivt resultat som gjorde att rektorsområdet totalt nådde ett positivt resultat. Vilket betyder att rektorsområdet var i ekonomisk balans. De program (BF och HA) som tappat elevunderlag under ett antal år har nu en personalbemanning som är i stort sett rätt. Medan EK kommer att behöva utöka personalorganisationen till kommande läsår, eftersom de istället har haft en positiv tillströmning av elever. EK tog in samma antal elever 2014 som de gjorde 2013. I årskurs 1 och 2 har vi tre paralleller men i årskurs 3 har vi endast två. Genom att vi har så många elever har vi inga problem med att fylla de två nationella inriktningarna. 3.2 Personella förutsättningar Under läsåret har tolv lärare arbetet EK, de flesta av dem har gjort huvudparten av sin tjänst inom programmet. Samtliga lärare har behörighet för sina ämnen, av dem hade elva också lärarlegitimation. Den tolftes är under behandling, men handläggningstiderna är tyvärr lång. 3.3 Organisatoriska förutsättningar EK har sedan gymnasiereformen genomfördes vuxit i storlek, men verkar nu ha stabiliserat sig vid ett söktryck som motsvarar de platser vi har. I årskurs ett och två har vi tre paralleller, årskurs tre har två klasser. Tillsammans med SA, SASPINT och EKSPINT kan vi erbjuda eleverna ett stort och varierande utbud av programfördjupningskurser. Dessa samläses i blandade grupper, lärare från de program som ingår undervisar eleverna. 3.4 Övriga förutsättningar EK har 6 klassrum som tillhör programmet flertalet av lektionerna för årskurs ett förläggs till de klassrummen och de har vad man skulle kunna kalla hemklassrum. Många lektioner för klasserna i årskurs två och tre förläggs också till de klassrummen. Övriga lektioner är utspridda i skolhuset. Det har under senare del av läsåret framkommit önskemål om att klasserna inte ska ha hemklassrum. Inför nästa läsår kommer många av programmets lektioner att i första hand läggas på EK-planet och i en annan korridor dock utan att klasserna får hemklassrum. Klassrummen behöver ständig uppfräschning, stolar och bord, mörkläggningsgardiner och projektorer behöver bytas ut när de slits. EK-planets korridor/ öppna plan behöver målas om och ges en allmän uppfräschning. Det kanske sker under 2015. Eleverna avvänder PC som de lånar under sina tre studieår, men dessa kan inte helt
Verksamhetsberättelse 6 (11) ersätta läroböcker. De senaste åren har vi införskaffat läroböcker anpassade till de nya ämnesplanerna. Vi gör studiebesök och vi bjuder in gäster från elevernas kommande arbetsfält. Inom kursens ram gör lärarna anpassningar för att eleverna ska få chans att nå godkänt betyg. Vi hade önskemål om att alla klasser skulle ha studiepass inom programmets verksamhet. Detta lyckades vi inte helt med under läsåret pga schematekniska skäl. Utöver detta finns också en studieverkstad, hos oss på Agneberg döpt till Rondellen. Där kan elever som har större behov av anpassning få det av behöriga lärare.
Verksamhetsberättelse 7 (11) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden 4.1.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Många av kurserna på EK berör områden som belyser respekten för andra människors egenvärde och integritet. För att nämna några Samhällskunskap som eleverna läser i två år, Rätten och samhället som är en inriktningskurs på Juridikinriktningen, men som kan läsas som programfördjupning av övriga elever. Genom det FN rollspel som genomförs får eleverna också omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk övning. 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar 4.2.1 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Aktiviteter Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Kommentar En första plan för studie och yrkesvägledning har under läsåret tagits fram för rektorsområdet. Under kommande läsår 2015/2016 kommer preciseringar att göras per program. 4.3 Kunskaper 4.3.1 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vi har inte specifikt och övergripande arbetet med hållbarutveckling. Men i Naturkunskap ingår hållbarutveckling inom ekologi som en del i den ordinarie undervisningen. Den ekonomiska aspekten berörs i t ex företagsekonomi.
Verksamhetsberättelse 8 (11) 5 Övriga läroplansområden En viktig del i hänger ihop med läroplansmålet normer och värden och många kurser har moment som berör detta. Samhällsbyggande och lagar vilar på detta fundament. Vi arbetar med att ge eleverna möjlighet till utbildningsval och förståelse för samhällslivets utveckling. I årskurs ett informerar vi olika utbildningsval inom programmet. Informationen ges av karaktärsämneslärare och vår studie-och yrkesvägledare (syv). Eleverna ska ju välja både inriktning, programfördjupning och individuella val. Under utbildningen görs en del studiebesök, men det är vanligare att vi tar in föreläsare från näringslivet. I årskurs tre informerar syv om vidare studier och eleverna deltar i en temadag som görs i samarbete med Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare och yrkes representanter Syv ger eleverna individuella samtal om eleverna önskar, det görs i alla årskurser
Verksamhetsberättelse 9 (11) 6 Resultat av mått Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter 38 25 33 Antal avhopp 2 3 5 Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola 87 89 87,8 15 13 13,9 73 69 67,4 6.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått Andelen elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikt, 38 %, hänvisar egentligen till frågeställningen Rektor och lärare lyssnar till vad eleverna tycker i Brukarundersökningen som görs i årskurs två. Där med är frågeställningen vidare än vad som kan tyckas ovan. I detta fall rör det sig troligen till största delen om frågor utan för klassrummet. Elever har önskemål om schema som inte går att ändra, vi får många åsikter om mat och matsalsfrågor som heller inte går att tillmötes gå så långt som elever önskar, ventilation och inomhus temperatur är frågor som lyfts på programråd och i hussamverkansgruppen som inte kunnat lösas på ett tillfredställande sätt Antalet avhopp från programmet har varit lågt under läsåret och motsvarar knappt 3 %. Varav en elev gör studieuppehåll för att studera utomlands ett år. Siffrorna för andelen elever som nått gymnasieexamen inom 4 år kan behöva förklaras. I ovan nämnda ingår de elever som avslutade gymnasiet i juni 2015 efter tre års studier och de som det läsåret läste ett fjärde läsår plus de som läsåret 2015/2016 läser sitt fjärde läsår. Av de 47 elever som lämnad EK efter tre år i juni 2015 tog 43 gymnasieexamen, det vill säga 91 % av eleverna i avgångsklassen. Året innan var det 87 % av avgångseleverna som tog gymnasieexamen. Under läsåret hade vi en elev som läste ett fjärde läsår under 2014/2015 och avslutade med gymnasieexamen. Hösten 2016 har vi två elever som går ett fjärde läsår dessa ingår också i sammanställningen vilket drar ner resultatet då dessa fortfarande studerar. Det genomsnittliga betyget för eleverna på 13,9 har höjts något från fjolårets 13,5. Det kan ses som ett resultat av det stöd vi ger eleverna genom studiepass, studieverkstad och anpassningar inom ordinarie undervisning.
Verksamhetsberättelse 10 (11) 7 Kommande prioriterade läroplansmål 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål 7.1.1 Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet 7.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Hållbar utveckling i ett vidare begrep
Verksamhetsberättelse 11 (11) 8 Sammanfattning Vi prioriterade tre områden inför läsåret 2014/2015 och har arbetat med dem under året. 1. Inflytande och delaktighet, har lärarna skärskilt arbetet med genom att försöka vara tydliga i kommunikationen med eleverna när man presenterat kursens innehåll, mål, betygskriterier, olika typer av arbetsformer och redovisningsformer. Eleverna har i ganska liten grad framfört åsikter om det innehåll och mål. De framför oftare åsikter om arbetsformer och redovisningsformer samt datum för det, än att de uttalar åsikter om t ex innehållet. I Brukarundersökningen som genomfördes ht-14 visar på det sig att endast 35 % av eleverna säger sig där vara nöjda eller mycket nöjda med Jag kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Måluppfyllelse i kurser och resultat för eleverna är ändå goda. 2. Stödjande arbete och 3 Betyg och måluppfyllelse två prioriterade områden som är avhängiga varandra. EK arbetar med stödjande verksamhet inom programmet på två sätt det första är anpassningar inom kursens ram i klassrummet. Man når inte alltid hela vägen med det stödet så vi anordnar också studiepass, dock inte i den omfattning som varit önskvärt vi har inte klarat av det schemamässigt och bemanningsmässigt. Utöver det kan våra elever få stöd i studieverkstan av behöriga lärare. I de fall en elev av någon anledning behöver göra större anpassningar gör vi det och det kan då bli fråga om ett fjärde läsår eller del av ett fjärde läsår. Då det behövs blir upplägget av det fjärde året sådant att eleven skrivs in i/arbetar i studieverkstan och får lärare som undervisar/ handleder eleven i de kurser som eleven gör under det fjärde läsåret. Vårt sätt att arbeta har gett högre måluppfyllelse och i många fall stärker vi elevens självkänsla. Inför nästa läsår kommer vi att arbeta på detta sätt med punkt 2 och 3, men med målsättningen att fler studiepass ska kunna läggas in i klassernas scheman, då det visat sig framgångsrikt. Lärarna kommer att utarbeta en mallmapp som läggs i Vklass dels för att underlätta för eleverna, men också för att få en samsyn på hur olika arbeten ska göras. Det kommer att underlätta för eleverna vad gäller struktur. Vi kommer att i högre grad skriva in datum för prov, inlämningsuppgifter och viktiga aktiviteter i klassens kalender i Vklass. Inför nästa läsår har vi prioriterat Hållbar utveckling i ett vidare begrepp, socialt, ekologiskt och ekonomiskt och låter det infärga undervisningen. Nästa läsår kommer EK att genomföra ännu ett FN rollspel och man kommer att genomföra en Juridik och Ekonomidag, som en hel temadag under höstterminen. EK, SA, SASPINT och EKSPINT har ansökt om att bli FN skola detta kommer också att påverka utbildningen kommande läsår.