FAUNAPASSAGER Djurens väg över vägen

FAUNAPASSAGER Djurens väg över vägen Fredrik Gunnarsson Adina Lundberg EXAMENSARBETE 2008 BYGGNADSTEKNIK

FAUNAPASSAGER Djurens väg över vägen HOW ANIMALS CROSS ROADS Fredrik Gunnarsson Adina Lundberg Detta examensarbete är utfört vid Ingenjörshögskolan i Jönköping inom ämnesområdet Byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Mats Engberg Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: 2008-05-30 Arkiveringsnummer: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Tack till Handledare Anders Sjölund, Vägverket Anna Westerlund Åsa Karlberg Thomas Gerenstein Mats Lindqvist Åsa Röstell Kristina Rundcrantz Simon Lövgren Johanna Arrendal Elinor Caruth på Vägverkets olika regioner Andreas Seiler på SLU Grimsö Handledare Mats Engberg, JTH ii

Abstract Abstract A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work? as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket. The essay was delimited to only include ecoducts, animal bridges, landscape bridges, animal gates, tunnels for small animals, shore passages and fence openings. Most of Vägverkets regions had poor documentation of their passages and lacked the time to improve it. Most questions could only be answered for the region in general, and not for every passage, which forced us to change our way of account. In the end, most of the questions were answered by every region, even though it had not seemed possible earlier. Almost all regions also accounted for all their passages in tables and with selected pictures to illustrate the passages. The compiled result showed that there were no ecoducts in the country and the passages directed to otter was clearly dominating. There were only a few passages constructed for larger animals, such as deer and elk, but those existing were better documented and followed up, than the smaller passages. It is likely that a lot of animals use regular road bridges and tunnels, but there is no documentation of this. The smaller passages are often planned in a simplified way, sometimes only through discussion in field. This often gave a fully sufficient and functional result, but there are examples of passages which did not function alright due to simplifying and inadequate planning. The passages varied in shape in the different regions, which all seemed to prefer certain kinds. It was not clear from the basic data if this depended on climate differences between the regions, or if it simply was a question of taste. iii

Sammanfattning Sammanfattning En faunapassage är ett planskilt övergångställe för djur, där de säkert kan korsa de barriärer som vägar och järnvägar utgör. I Sverige finns ett okänt antal passager med olika funktionssätt och utseenden. Dessa passager skulle utifrån frågeställningen Vilka faunapassager finns i Sverige och hur fungerar de? sammanställas på ett jämförbart sätt med hjälp av ett antal frågor som skulle ställas till Vägverkets sju regioner. Arbetet avgränsades till att gälla ekodukter, viltbroar, landskapsbroar, viltportar, tunnlar för små djur, strandpassager och viltslussar/stängselöppningar. Det fanns mycket lite utförlig information om passagerna på Vägverkets regioner eftersom många hade dålig dokumentation och saknade tid att förbättra den. De flesta frågor kunde endast besvaras allmänt för regionerna och inte specificeras för varje passage, vilket ledde till att redovisningsupplägget fick ändras. Nästan alla regioner redovisade sina passager, med viss information om varje, i tabellform, i ett allmänt beskrivande textdokument samt med några bilder som exempel på några passager som byggts i respektive region. Det sammanfattade resultatet visade att det inte fanns några ekodukter i landet och utterpassagerna var klart dominerande. Det fanns inte så många passager byggda för klövvilt, men de som fanns var ofta bättre dokumenterade och uppföljda än de mindre passagerna. Det är troligt att många djur använder vanliga vägbroar och -portar, men på detta finns det ingen uppföljning. De mindre passagerna projekterades mycket förenklat, ibland endast genom en diskussion på plats. Detta gav oftast ett tillräckligt och fungerande resultat, men exempel finns på passager som inte fungerat på grund av förenklingar. Passagerna varierade i utformning mellan de olika regionerna, som verkade föredra vissa sorter. Av underlaget framgick inte huruvida detta berodde på exempelvis klimatskillnader mellan de olika regionerna, eller om det helt enkelt handlade om tycke och smak. Nyckelord Viltolyckor Ekologi Viltpassager Faunapassager Djurliv Vägverket Viltbroar/-portar Koport Barriäreffekt iv

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 VAD ÄR EN FAUNAPASSAGE?...1 1.2 BAKGRUND...1 1.3 SYFTE OCH MÅL...2 1.4 AVGRÄNSNINGAR...4 1.5 DISPOSITION...4 1.6 GENOMFÖRANDE...5 2 Litteraturstudie... 6 2.1 HISTORIA...6 2.2 STATISTIK OCH EKONOMI...7 2.3 FRAGMENTERING...8 2.4 PLANERING OCH PROJEKTERING...9 2.5 EFFEKTER AV BARRIÄRERNA...11 2.6 PASSAGETYPER...14 3 Inventering av passager... 20 3.1 INLEDNING...20 3.2 REGION SYDÖST...21 3.3 REGION MITT...24 3.4 REGION STOCKHOLM...26 3.5 REGION VÄST...28 3.6 REGION SKÅNE...30 3.7 REGION NORR...33 3.8 REGION MÄLARDALEN...34 4 Slutsats och diskussion... 36 4.1 SLUTSATS...36 4.2 DISKUSSION...37 5 Referenser... 38 6 Sökord... 39 7 Bilagor... 40 v

Inledning 1 Inledning 1.1 Vad är en faunapassage? En faunapassage skulle man kunna säga är djurens egna övergångsställen, fast utan rödljus och vita streck på marken. De flesta djur rör sig dagligen över stora områden, av flera olika orsaker: kanske letar de efter en partner, kanske finns det mat på ett ställe men vatten på ett annat eller kanske är de programmerade att vandra vissa tider om året. Oavsett orsak kommer djuren förr eller senare att stöta på en väg eller järnväg under sin vandring, och då uppstår ett problem. Djuren kan inte några trafikregler och de kan heller inte lära sig att gå över på ett säkert ställe om det ligger fel i förhållande till deras naturliga gångstråk. För att undvika konfrontationer, med allvarliga bilolyckor eller massdöd av till exempel grodor som följd, måste djuren skiljas från trafiken. Detta kan ske med hjälp av stängsel, vallar, diken med mera, men detta hindrar också djuren från att ta sig utanför de ibland små, inhägnade områdena. Vägar kan förvånande nog även vara barriärer för exempelvis fjärilar, fladdermöss och fåglar som måste lockas till säkra passager till exempel genom lämpliga planteringar av buskar och träd. Faunapassager är ett sätt för djuren att passera vägen utan att möta trafiken: korsningarna är så att säga planskilda. Djuren passerar antingen ovanför eller under vägen eller järnvägen och kan på så sätt röra sig obehindrat fram och tillbaka. Tyvärr är det inte alltid så enkelt som att bara bygga en tunnel eller bro. För att djuren ska känna sig trygga nog att använda passagen behöver den vara rätt utformad, ha rätt tillbehör och, kanske framför allt, ha rätt läge. För att kunna bestämma vilken den rätta utformningen är, de rätta tillbehören och det rätta läget krävs noggrann planering och förberedelse. Olika djur har olika behov och det är naturligtvis önskvärt att så många som möjligt ska använda passagen, men däremot vill man inte att de till exempel ska bosätta sig i den. 1.2 Bakgrund Varje år dör ett stort antal djur i trafiken då de försöker passera en väg eller järnväg. Även många människor dödas eller skadas svårt i dessa olyckor som innebär en stor kostnad för samhället, se 2.2 Statistik och ekonomi. Efter att ha uppmärksammat det stora antalet omkomna grävlingar längs vägarna väcktes funderingar kring djurpassager. Var fanns sådana? Var de dyra? Hur ser de ut? Eftersom ämnet inte tagits upp under utbildningen på JTH, men med tanke på dagens miljödebatt ändå kändes aktuellt, bedömdes det ha potential till att bli ett intressant och nyttigt examensarbete. Kontakt togs då med Vägverket Region Sydöst och Anna Westerlund. Efter ett informerande samtal där, togs kontakt med Anders Sjölund på Vägverkets huvudkontor i Borlänge som blev handledare. 1

Inledning Vägverket har delat upp landet i sju olika regioner. På varje region finns en eller flera miljöansvariga som har hand om regionens faunapassager. Bild 1. Vägverkets regioner, [8] 1.3 Syfte och mål 1.3.1 Syfte Till vårt examensarbete vill vi titta på de aktuella problemen kring miljön och valde att inrikta oss på vägars barriäreffekter i landskapet och problematiken med viltolyckor. Vi vill lära oss mer om de olika typerna av passager: hur de utformas, hur effektiva de är, vad de kostar att bygga och underhålla samt vilka typer av kompletteringar och anpassningar som kan/måste göras. För att undvika konflikter mellan trafiken och vandrande djur byggs olika typer av passager som ska leda djuren säkert över eller under trafiken. Vårt syfte är att strukturera upp dessa olika passager på ett enkelt sätt med jämförbara fakta. Vi vill genom detta arbete besvara några frågor kring olika typer av faunapassager. Svaren skall redovisas på ett sådant sätt att de enkelt kan jämföras och ge läsaren möjlighet att välja den för problemet lämpligaste lösningen. Vägverket å sin sida har inget specificerat mål med arbetet, men är intresserade av att ta del av den information vi kan få fram, då det finns dålig dokumentation på passager runt om i landet. 2

Inledning 1.3.2 Mål Den huvudsakliga frågeställningen för detta examensarbete har formulerats som följande: Vilka faunapassager finns i Sverige och hur fungerar de? För att besvara den frågan försöker vi först besvara följande frågor om varje passage som vi har granskat: Bakgrund Vad är skälet till att passagen byggs? Hur fungerar passagen? Behöver passagen kompletteras med några tillbehör? Hur ser naturen ut runt omkring? Vilka djur använder den? (Vilka var tänkta att använda den?) Ligger passagen i ett troligt vandringsstråk? (Om inte, varför och vilka anpassningar har gjorts för att säkerställa god funktion?) Planering och byggande Hur omfattande är planeringen innan passagen kan byggas? Vilka kompetenser har varit involverade i planering/utformning och byggande? Har berörd driftbeställare (projektledare för drift och underhåll) medverkat/informerats? Hur är passagen byggd? Har anpassningar eller förenklingar gjorts av kostnadsskäl? (Äventyrar dessa i så fall funktionen?) Hur lång tid tog passagen att bygga? Vad är kostnaden för att uppföra denna passage? Hur lång livslängd har passagen? Var och av vem har de olika passagerna byggts? Vem har tillverkat materialet? Drift och underhåll Vilka åtgärder behöver göras för att hålla passagen funktionsduglig? Har en skötselplan gjorts? Vad är kostnaden för att hålla passagen funktionsduglig? Gjordes en uppföljning? Hur har passagen fungerat? Bättre, sämre eller som planerat? 3

Inledning 1.4 Avgränsningar Examensarbetet skall endast omfatta vilda djur i Sverige, i storleksordningen klövvilt ned till småvilt och utter. Examensarbetet omfattar således inte tamboskap, fåglar, fladdermöss samt groddjur och fisk. Renen klassas här som klövvilt och inte som tamboskap. Om det framgår att passagerna på något sätt kan kompletteras så att även de exkluderade grupperna kan använda dem, så nämns detta i kommentarerna. Följande typer av passager har inkluderats: Ekodukt Viltbro Landskapsbro Viltport Tunnel för små djur Strandpassager Viltsluss/stängselöppning 1.5 Disposition Kapitel två är resultatet av litteraturstudien. Här har alla relevanta fakta samlats om passagernas historia, statistik och ekonomi, fragmenteringen i naturen, projekteringen, effekterna av barriärerna samt de olika passagetyperna som valts i 1.4. I kapitel tre beskrivs och sammanfattas de olika passagerna som byggts runt om i landet och i viss mån också regionernas sätt att arbeta. Kapitel fyra innehåller diskussioner och kommentarer kring svaren på frågorna, arbetets gång samt en utvärdering av det hela. 4

Inledning 1.6 Genomförande 1.6.1 Förberedelserna En tidplan gjordes upp för arbetet med hjälp av programmet PlanCon. I den lades rubriken Förarbete in, med de fyra underrubrikerna Layout, Passagetyper, Frågor samt Personer att fråga. Frågorna togs fram med litteratur från Vägverket som underlag. Dessa skrevs in i ett Word-dokument som utgjorde den första Layouten för sammanställningen av passagerna. Utifrån litteraturstudier begränsades också arbetet och ett visst antal passager valdes ut. Frågorna samt layouten skickades till handledaren Anders Sjölund på Vägverket för godkännande och komplettering. Den redigerade varianten med ytterligare några frågor överfördes sedan till Microsoft Office Publisher för vidareutveckling i broschyrform. Programmet kändes väl lämpat för uppgiften. Tidplanen, frågorna och layouten godkändes av både handledare på JTH och Vägverket. 1.6.2 Inventeringsprocessen Därefter författades ett mejl innehållande bland annat de aktuella frågorna. Först ringdes de sju miljöansvariga på de olika regionerna i Sverige upp. Vecka tio hade satts som deadline för besvarandet av frågorna och det första svaret kom tisdag i vecka nio. I och med det så påbörjades sammanställningen av svaren. Endast tre regioner svarade inom den utsatta tiden och svaren sammanställdes i ett Excel-dokument som sedan skickades tillbaka till varje region för kontroll och komplettering. De regioner som inte ännu svarat, ombads att fylla i dokumentet. 1.6.3 Sammanställning Allt eftersom informationen kom in sammanställdes den i Excel-dokumentet och i textform. Flera gånger fick kompletterande frågor skickas ut och olika svar och begrepp förklarades. Det visade sig snart att det var svårt att besvara frågorna för varje passage, många svar var därför generella för varje region. Detta ledde till att det tänkta redovisningssättet var tvunget att ändras. Då det fanns ett stort antal utterpassager redovisade och endast ett fåtal andra passager, så hade resultatet ändå inte blivit det tänkta, även om det gått att besvara frågorna för varje passage. Istället för att som planerat redovisa passagerna en och en skulle de visas i den sammanställande tabellen med befintlig fakta, tillsammans med de generella svaren från regionen. 5

Litteraturstudie 2 Litteraturstudie 2.1 Historia Så tidigt som på 1960-talet byggde man på kontinenten, främst Frankrike, Luxemburg och Nederländerna, så kallade viltbroar, som är de första föregångarna till dagens faunapassager. Där var man rädd att vägarna skulle hindra djuren, framför allt hjortar, från att ta sig till vissa områden, som då skulle bli värdelösa ur jaktsynpunkt. Dessa passager var näst intill usla: tillverkade i fel material, felplacerade och för smala. Dock fångade dessa viltbroar ekologernas uppmärksamhet och de utvecklade dem till de första faunapassagerna. För knappt tio år sedan dök just begreppet faunapassage upp i Sverige för första gången [1]. I Norden har barriärproblemen inte varit lika stora som i resten av Europa. Anledningen är att Norden har större andel obruten mark än övriga Europa. I Belgien är till exempel medelarean för obruten mark 20 km 2, medan Sveriges medeltal är 400 km 2. Hela Europas medeltal ligger på 130 km 2. Den främsta anledningen till byggandet av faunapassager i Europa är att minska dödsolyckorna, därefter är det av biotopbevarande eller biotopfrämjande skäl. Nederländerna är det enda landet där det finns en rikstäckande plan för att förebygga mot ytterligare fragmentering av landskapet och med hjälp av gröna länkar kunna återkoppla avskurna områden. Inom Europa finns några viktiga organisationer och av dem utgivna råd om arbetet med faunapassager och defragmenteringen av landskapet. IENE och COST 341 är några viktiga förkortningar i samband med detta [2]. Följande definitioner är hämtade från Vilda djur och infrastruktur, en handbok, utgiven av Vägverket: IENE Infra Eco Network Europe, är ett nätverk med företrädare för trafikverk och forskning från ca 20 europeiska länder som samarbetar och utbyter information inom området biotopfragmentering och transportinfrastruktur. COST 341 European Co-operation in field of Scientific and Technical Research, är ett europeiskt ramprogram för tvärfackligt samarbete inom teknik och vetenskap. De har utarbetat en europeisk tillståndsrapport, European Review, och en handbok, Wildlife and Traffic [2]. 6

Litteraturstudie 2.2 Statistik och ekonomi I Sverige dödas minst 30 000 grävlingar, 28 000 rådjur och 5 000 älgar varje år, och då är mörkertalet stort. Kanske är det verkliga antalet det dubbla, enligt Mattias Olsson som forskat om viltpassagernas effekter vid Karlstads Universitet [3]. Trafikdöden påverkar inte det nationella djurbeståndet i Sverige, men kan leda till att lokala bestånd hotas. Dödligheten för djuret i en kollision med ett fordon eller tåg varierar mellan 92-100 % beroende av djurets storlek. Sällsynta rovdjur, så som björn, lo, varg och örn, är extra utsatta för järnvägsolyckor, då de lockas dit av kadaver på spåret. Alla trafikolyckor med älgar inblandade kostar årligen ungefär 1,1 miljarder. Övriga olyckor med hjortdjur inblandade kostar 1,5 miljarder kronor per år i sjukhuskostnader, materiella skador och humanvärde vid invaliditet och död. Därtill tillkommer hundratusentals olyckor med andra djur. Kollisioner med älg och hjort leder ofta till allvarliga personskador eller ibland till och med dödsfall. Sammanlagt kostar viltolyckorna ungefär 3 miljarder kronor för samhället varje år. Olyckor med vilt är en av de vanligaste anledningarna till tågförseningar och Banverket räknar med att lägga 10-15 miljoner varje år på reparationer av tåg, räls och försämrade arbetsförhållanden [2]. Tabell 1. Antal döda och svårt skadade människor i viltolyckor [2] 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Döda 16 14 8 14 8 8 14 Svårt skadade 120 138 114 95 130 112 106 Att bedöma vad naturen är värd i kronor är inget lätt arbete. Därför arbetar man mer och mer med att uppnå kvalitetskraven till lägsta möjliga kostnad. Om man redan under projekteringen har problematiken kring djur längs vägar i åtanke, kan man lätt undvika framtida kostnader. Det är också viktigt att åtgärderna utförs på rätt sätt från början så att man slipper framtida justeringskostnader. Utformas de rätt kan även billiga lösningar minska problemen på befintliga vägar och järnvägar. I jämförelse med den totala investeringen vid ett vägbygge får den investering som används till att bygga skadebegränsande åtgärder, såsom viltbroar och tunnlar anses som liten [2]. 7

Litteraturstudie På nittiotalet var Sverige bland de fem bästa i Europa på att motverka fragmenteringen, men har i dag sprungits om av ett flertal länder. I dag byggs främst passager för mindre djur, främst för utter och fiskar, som framgår av tabellen nedan. Tabell 2. Vad som gjorts på det befintliga vägnätet i Sverige de senaste fem åren, Anders Sjölund, Vägverket Passager 2003 2004 2005 2006 2007 Faunapassager älg 0 0 0 0 0 Faunapassage utter 15 6 15 15 25 Faunapassage amfibier 1 0 2 0 0 Barriärmotverkan i strömmar 9 61 14 14 19 År 2.3 Fragmentering Landet har alltid varit uppdelat, fragmenterat, av fjäll och bergskedjor, sjöar, åar och älvar och människans städer och vägar. När vägar, järnvägar och även kanaler byggs ut delar de av landskapet på ett nytt sätt och ökar fragmenteringen. Vägarna och järnvägarna skapar på ett oönskat sätt barriäreffekter, områdena emellan dem blir allt mindre och behovet av att säkert kunna förflytta sig emellan dem ökar, särskilt för djuren. Vägarnas storlek avgör vilka djur som upplever dem som barriärer. Redan mindre landsvägar med lite trafik kan vara ett hinder för mindre och långsamma djur medan vägar med mer än 10 000 fordon per dygn, motorvägar och vägar med stängsel hindrar även större djur. Att naturen delas upp och förödas, så kallad biotopfragmentering, är på global nivå idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden vid sidan av föroreningar, överutnyttjande av enskilda arter och klimatförändringar. De flesta djur har ett stort behov av att förflytta sig mellan olika platser som kallas funktionsområden. Djuren har till exempel olika platser för nattvila och reproduktion och många av dem vandrar mellan vinter och sommarbeten. För att dessa årseller livscykler ska kunna fungera behöver djuren säkra passager mellan de olika områdena. De olika funktionsområdena behöver också vara tillräckligt stora för att fungera på ett bra sätt och den erforderliga storleken varierar avsevärt beroende på djur. Oförmågan att förflytta sig mellan olika områden kan även leda till att den genetiska variationen minskar med följden att lokala populationer blir sårbara och på sikt kan dö ut helt. [2] 8

2.4 Planering och projektering Det finns en mängd olika passagetyper från enkla stängselöppningar upp till stora ekodukter. De olika typerna som skall behandlas här beskrivs under 2.6 Passagetyper. Varje passagetyp har särskilda krav och måsten för att fungera väl, men generellt kan sägas att följande saker måste beaktas i planeringen och projekteringen: 2.4.1 Andra åtgärder Under tidiga skeden i planeringen kan vissa val göras för att undvika problem mellan de vilda djuren och trafiken. Man kan välja att placera vägen i okänslig natur, där det är osannolikt att den skulle påverka djurlivet, eller påverka det minimalt. Vägen bör anpassas till omgivningens utformning, den naturliga dragningen för en väg kanske också är den naturliga vägen för alla djur i området. Detta kan naturligtvis vara mycket svårt och i så fall får man begränsa sig till att undvika att skära av kända viltstråk och utforma vägen så att buller inte sprider sig och skrämmer djuren. Hur vägen dras i landskapet har ofta stor betydelse för möjligheterna att minska barriäreffekten genom faunapassager och minska bullerpåverkan. Detta kan till exempel ske genom att vägen byggs lågt, bäddas in i vegetation och lokaliseras i terrängen så att det finns möjligheter att bygga passager över och under vägen, vilket också får den att smälta in i landskapet. Skulle dessa åtgärder inte vara tillräckliga, eller omöjliga att genomföra ja, då är det dags att planera för en faunapassage [1]. 2.4.2 Lokalisering Passagen skall placeras i samband med ett viltstråk. Det är där och ingen annanstans som djuren tänker försöka passera. Felaktig placering är en vanlig orsak till att passager inte används. Finns det en annan möjlighet att ta sig över vägen närmre viltstråket kommer djuret att ta den, även om det innebär en avsevärd risk. Passagen skall vara placerad så att djuren naturligt söker sig till den och den ska passa in i omgivningen och inte skrämma bort djuret [1]. 2.4.3 Syfte Det är viktigt att ha passagens syfte klart för sig. Vilka djur är det som passerar här? Är det hela grupper på väg till en särskild lekplats eller till sommar- /vinterbetet eller är det enstaka djur som nästan dagligen passerar då de vandrar mellan matplatsen och nattvilan? Sådana saker påverkar naturligtvis passagens utformning [1]. 9

Litteraturstudie 2.4.4 Storlek/utformning Rådjur är mycket känsliga för störningar från människor i omgivningen och vill gärna kunna söka skydd i närheten av passagen, vilket är viktiga saker att tänka på när man projekterar dem. Dåligt skyddade passager där till exempel larmet från trafiken stör kan upplevas som mycket stressande av rådjuren och de kommer inte att vilja använda passagen [3]. Älgar å andra sidan vill ogärna ha det trångt utan behöver stora utrymmen för att känna sig trygga att använda passagen [3]. Djur med flykt som en naturlig reaktion på upplevda hot, som till exempel hjortdjur och harar, vill dessutom gärna se till andra änden av bron eller tunneln för att våga sig över/igenom [1]. Underlaget i passagen är också mycket viktigt. Betong och stål för mycket oväsen när klövdjur passerar vilket skrämmer dem. Ett naturligt underlag gör att djuren är mer villiga att använda passagen och känner sig tryggare [1]. I vissa fall används broar och tunnlar som kombinerade djur- och människopassager. Till exempel kan mindre landsvägar eller traktorvägar gå över bron eller genom tunneln. Då är det viktigt att ge ordentligt med utrymme för jord och växtlighet åt djuren, även om vägen inte är belagd[2]. På broar är det lämpligt att ha staket som hindrar djuren från att falla ned på vägbanan [1]. Både broar och tunnlar bör även isoleras mot det värsta trafikbullret och skrämmande ljusreflexer genom uppsättning av reflexskydd och/eller vegetation. En passage behöver i regel kombineras med stängsel längs vägen för att styra djuren till passagen. Typ av stängsel och längd, med mera, anpassas till de djur passagen är tänkt för. När man ska bygga en passage är det alltså mycket att tänka på redan under projekteringen. I nuläget finns inget underlag framtaget att vända sig till för att enkelt veta vilken passage som skulle lämpa sig för det aktuella projektet, ur teknisk, estetisk och ekonomisk synvinkel[2]. 2.4.5 Passager för utter Uttern är det däggdjur som det byggs flest passager för i dagsläget. De tillhör djurgruppen mårddjur och är ett vattenlevande rovdjur. I Sverige finns den euroasiatiska uttern, (lutra lutra), i hela landet utom på Gotland och är lika vanlig vid kusterna som i inlandet. Arten är fridlyst sedan 1968 i hela landet förutom vid fiskodlingar. Uttern minskade länge stort i antal, dels för att den tidigare jagades kraftigt, på grund av försurningar och utdikningar med mera, men främst på grund av miljögiftet PCB. Idag dödas istället många uttrar i trafiken. Mellan 1978 och 1998 dödades 101 uttrar i trafikolyckor, vilket är en hög siffra i jämförelse med beståndets storlek, som till exempel uppskattas till knappt 100 uttrar i Småland. 10

Litteraturstudie Uttrar trivs i näringsrika vattendrag med skyddande vegetation och gör dagligen långa vandringar mellan eller utmed vattendrag för att leta föda och försvara sitt område mot andra uttrar. Vandringsbeteendet gör att den ofta tvingas passera trafikerade vägar. Uttern markerar sitt revir med spillning och analkörtelsekret på stenar och andra väl synliga föremål vid uddar och broar. Vid passager är det därför rekommenderat att anlägga en sådan markeringssten för att tillgodose utterns behov. Ett tak över platsen ses som en fördel från uttern vilket gör att man ofta hittar stora mängder utterspillning under broar i utterstråk. Det finns flera orsaker till att en utter väljer att gå över vägen: kraftig strömningshastighet på vattnet under en bro, att ingen torr plats finns under bron vilket gör att uttern väljer att markera revir på vägbanan istället, vägfyllnader ut i sjöar som hindrar uttern från att följa strandlinjen samt håligheter i vägbank och brokonstruktion som lockar. Djuren har bra lokalsinne och kan också gena över vägen, eller stanna vid en bro för att leta föda vid öppet vatten vintertid och lockas upp på vägen [6]. 2.5 Effekter av barriärerna Följande fakta är hämtat från Vägverkets publikation Vilda djur och infrastruktur. I områden där vägar eller järnvägar dragits märks effekterna från dessa nästan omedelbart. Effekterna kan delas in i fem olika kategorier, som också visas på bilden: 1. Förlust av livsmiljöer 2. Barriäreffekter 3. Trafikdödlighet 4. Nya livsmiljöer och korridorer 5. Föroreningar och störningar Bild 2. Effekter av barriärer[2] 2.5.1 Förlust av livsmiljöer Detta är den effekt som är lättast att mäta eftersom den är lika med den mark som vägen eller järnvägen tagit i anspråk. I Sverige är siffran 1,9 % av den totala landytan, vilket är mer än den sammanlagda ytan för våra samtliga nationalparker. Den yta som tas i anspråk innefattar även bankar och skärningar, parkeringsplatser och serviceanläggningar som tar mycket plats. Trafiken på vägen stör också djurlivet även utanför vägområdet [2]. 11

Litteraturstudie 2.5.2 Barriäreffekt Barriäreffekten är den största effekten vägar och järnvägar ger, men har inte uppmärksammats så mycket hittills i samband med planering och nybyggnad. För de flesta djur är dock vägen bara en barriär om den har viltstängsel, bullerskärm, mitträcke eller stor trafikmängd. Små djur med låg rörlighet kan uppleva även lågt trafikerade vägar som en barriär. Även höga snövallar kan i vissa delar av landet fungera som barriärer. Utan spridningskorridorer är det svårt för djuren att förflytta sig mellan olika livsmiljöer. Små områden kan fungera som länkar mellan större och avlägsna områden. Korsas spridningskorridorerna av vägar och järnvägar tvingas djuren antingen att stanna upp eller så löper de stor risk att omkomma när de försöker passera. Med viltpassager i de naturliga stråken begränsas skadorna och områdena länkas samman, se beskrivande bild nedan [2]. Bild 3.Spridningskorridorer [2] 2.5.3 Trafikdödlighet Detta har behandlats ingående i 2.2 Statistik och ekonomi. 2.5.4 Nya livsmiljöer och korridorer Vägkanter och banvallar leder både till positiva och negativa konsekvenser. De kan fungera som förbindelser mellan områden eller som en viktig livsmiljö beroende på hur de utformas. De kan fungera som korridorer där växter och djur kan sprida sig till nya platser. De är speciellt viktiga i tätorter där grönområden saknas eller på landsbygden där jordbruket är väldigt utbrett. Vägkanter och banvallar är även viktiga livsmiljöer för växter som behöver torra miljöer med grus- och sandfläckar. Det uppskattas att en tredjedel av den svenska floran kan hittas i vägkanterna. Sveriges vägkanter har en yta på ungefär 200 000 hektar vilket motsvarar en yta lika stor som Öland. Tekniska konstruktioner längs vägen kan också bli livsmiljöer för växter och djur. Håligheter i vägbanan kan bli bo för till exempel ödlor och fladdermöss och vissa fåglar bor under broar [2]. 12

Litteraturstudie 2.5.5 Föroreningar och störningar Utbyggnad av vägar och järnvägar medför utsläpp och föroreningar. Hur stort område som berörs runt vägen eller järnvägen beror bland annat på typ av väg, trafikmängd, topografi, hydrologi, vindförhållanden och typ av vegetation. Föroreningarna kommer bland annat från förbränning av bränsle, slitage av däck och fordon och halkbekämpning med salt. Även trafikolyckor med fordon som innehåller farligt gods kan släppa ut farliga kemikalier i landskapet. Järnvägstrafiken släpper mest ut partiklar när tåg bromsar in inför stationer [2]. Buller från trafiken påverkar både människor och djur negativt. Vägtrafikbuller påverkar grundläggande fysiologiska och mentala funktioner, prestationer och beteenden lika mycket hos både människor och djur. I dag finns det bara riktvärden för bostadsområden och inget för skog och mark, men för att djuren inte ska påverkas negativt borde värdena vara i det närmaste samma. Det görs tyvärr mycket få åtgärder för att minska bullret i naturen, även om insatserna har ökat. [7] 13

Litteraturstudie 2.6 Passagetyper Följande information är hämtad från Vägverkets publikation Vilda djur och infrastruktur. 2.6.1 Ekodukt Bild 4. Ekodukt i Nederländerna [2] En ekodukt, som den på bilden ovan, är ett sätt för naturen att ostört passera en väg eller järnväg. Det kan vara en konstgjord bro med växtlighet anlagd på eller tunnlar genom till exempel en grusås eller ett berg med ursprunglig växtlighet intakt ovanpå. Principen är att naturen, både flora och fauna, ska kunna passera över barriären som om den inte fanns. Längden på bron, det vill säga bredden på vägen eller vägarna som ska passeras, bestämmer hur bred, räknat från stängsel till stängsel, passagen ska vara. Förhållandet mellan längd och bredd på ekodukter bör generellt sett vara 0,8. Om landskapet i sig skulle leda djuren till passagen på ett kanaliserande sätt, eller om passagen riktar sig till mindre känsliga djur som förflyttningskorridor kan det gå att minska bredden ned till 20 meter. På en ekodukt finns, till skillnad från viltbroar, ingen trafik av människor. Den ska istället vara täckt av vegetation som liknar omgivningen så mycket som möjligt. Särskilt för mindre djur är underlaget viktigt, men även att det finns vegetation som är anpassad för dem med goda möjligheter att gömma sig. Ätliga växter som djuren tycker om kan användas för att locka dem till ekodukten. Lokala arter på växtligheten är att föredra men vissa växters rötter kan orsaka problem för själva konstruktionen, vilket bör beaktas i projekteringen. Det är även viktigt att sköta planteringarna så att den utvecklas på ett önskat sätt. 14

Litteraturstudie Ljud och ljus från trafiken kan verka störande för djuren och måste avskärmas med exempelvis ljuddämpande, täta plank eller liknande. På ekodukter som är bredare än 50 meter kan jordvallar användas. Skydden ska samordnas med andra skydd, som till exempel stängsel och andra bullerskydd och anpassas till djuren i höjd. 2.6.2 Landskapsbro Bild 5. Landskapsbro, Tyskland [2] En landskapsbro är som en inverterad ekodukt: här fortsätter landskapet under vägen istället för över, se bilden. Vägen byggs alltså inte på en bank, utan på pelare, så att naturen kan röra sig fritt under. Precis som ekodukten kan landskapsbron användas av alla typer av djur, men också av växter som vill sprida sig. För att djuren ska uppleva att landskapet fortsätter under bron måste bron vara tillräckligt hög och lång. Marken under landskapsbron bör inte täckas med singel, asfalt eller grus, istället ska den befintliga vegetationen och även vattendragen bevaras i största möjliga mån. 15

Litteraturstudie 2.6.3 Viltbro Bild 6. Viltbro längs väg E6 vid Grytingen, norr om Uddevalla, i mellersta Bohuslän [2] Till skillnad från en ekodukt är en viltbro en vägbro som har anpassats särskilt för djur, se bilden. Vägen på bron, som bör vara ägovägar eller stigar med mycket låg trafik, är av underordnad betydelse och det är djurens krav som styr utformningen. Vägen får inte vara bitumenöst belagd utan bör vara grusad. Är brons mänskliga trafik stor bör den skiljas från djuren med exempelvis mycket tät vegetation mellan vägen och djurens passage. 2.6.4 Viltport Bild 7. Viltport på E6 kombinerad med körväg [2] Viltportar är vanliga vägportar som man anpassar till djurens krav, vilket bilden ovan visar. Även viltporten kan användas av alla typer av djur bara den utformas på rätt sätt. För hjortdjuren är storleken på porten viktigast, för de mindre djuren är möjligheten att gömma sig och underlaget det viktigaste. 16

Litteraturstudie 2.6.5 Tunnel för små djur Bild 8. Tunnel i Tyskland för små djur. Botten är fylld med jord så att den blir mer anpassad efter djurens behov.[2] Tunnlar är ett bra sätt för mindre djur med vana av trånga gångar att passera under vägar och järnvägar, ett exempel på en tunnel visas ovan. Det är viktigt att tunneln placeras så att den inte fylls med vatten eftersom det kan hindra djuren från att använda den. Naturen runt om passagen är också viktig. Tunneln får inte omges av sprängsten, den skall täckas med jord och det ska finnas stängsel som hindrar djuren från att gå upp på vägen. Djur med revir lägger gärna beslag på en tunnel och låter inga andra djur av samma slag använda den. Andra djur kan också undvika passagen om den är lång och trång vilket gör det svårt att bedöma huruvida man kan tänkas möta andra djur i gången och då få svårt att vända. Flera passager i samma område kan därför ge möjlighet för fler djur att ta sig säkert under vägen. 17

Litteraturstudie 2.6.6 Strandpassager Bild 9. Ny strandpassage i Moabäcken, i Karlsborgs kommun.[2] En strandpassage kan vara ett stycke mark som lämnats kvar mellan brofästet och vattnet, som på bilden, eller på sidan av en trumma eller en hylla av något slag som fästs på sidan på vilken djuren kan ta sig förbi. På större broar kan brofästena förläggas mer än tio meter från stranden vilket ger en god möjlighet för även större djur att använda passagen. Utter kan även använda sig av så kallade markeringsstenar, större naturstenar, som når ovan högsta vattenyta. Detta kombineras oftast med stängsel mot vägen. 18

Litteraturstudie 2.6.7 Viltsluss/stängselöppning Bild 10. Viltslussen i Rosviksbodarna, väg E4 i Norrbotten. [2] På vissa platser finns öppningar i viltstängslet där djuren ska kunna passera vägen, så kallade viltslussar, se bild. För att dessa ska fungera krävs det att bilisterna visar hänsyn och sänker hastigheten i närheten av slussarna. Med hjälp av stängslet försöker man styra djuren över till andra sidan, men en nackadel med viltslussarna är att en del djur förirrar sig in på vägen och därefter får svårt att hitta ut igen. Passagen på bilden stängdes nyligen eftersom resultatet blev nya olyckor på samma ställe. Problemet kan alltså inte lösas med enbart stängsel. Eftersom djurens behov av att korsa vägen kvarstår tar de sig över stängslet och man har vid öppningen inte lyckats uppmärksamma trafikanterna tillräckligt så att de respekterar risken och sänker hastigheten och skärper uppmärksamheten. 19

Inventering av passager 3 Inventering av passager 3.1 Inledning Svaren från regionerna redovisas här för respektive region i form av beskrivande text, passager i tabellform samt exempelbilder. Tabell 3: Passager i Sverige Typ Antal Klövvilt 19 Småvilt 21 Utter 92 Totalt 132 Sammanlagt i Sverige finns det 132 dokumenterade passager för småvilt upp till klövvilt varav 19 är för klövvilt. Det är möjligt att annat småvilt använder sig av de passager som listats som utterpassager och vice versa. 20

Inventering av passager 3.2 Region Sydöst 3.2.1 Allmänt Passagerna I regionen fungerade över lag bra. Alla passager har inte följts upp men de befintliga resultaten redovisas i tabell för de respektive passagerna. De allra flesta passagerna gällde utter, undantaget två passager för vilt upp till och med älg: en bro med breddad öppning och en landskapsbro med fem öppningar. Kostnaderna var ofta svåra att spåra vid större projekt och det var svårt att få fram fakta om tillverkare, entreprenörer och planering. Av underlaget framgick det inte att några passager krävde särskild skötsel eller tillsyn och det fanns därför inga uppgifter om kostnader för sådant. Någon skötselplan hade inte upprättats för någon av passagerna, eftersom man bedömt att någon sådan inte behövts för varje passage samt att alltför många olika skötselplaner blir svåra att hantera för drift och underhåll. Mindre åtgärder, som rensning, och tillsyn av passagerna ingår i driftpaketet. Under projekteringen bedömdes åtgärderna från plats till plats, och i vissa fall bedömdes den enklare och billigare lösningen med endast stängsel och markeringssten som tillräcklig. Ett dokumenterat fall fanns där funktionen äventyrats vid högvatten och en utter blivit påkörd. I samband med nybyggnad av väg följer planering och projektering för viltåtgärder den övriga planeringen och projekteringen utifrån en miljökonsekvensbeskrivning. Vid riktade åtgärder, som anpassningar på befintlig bro, var förfarandet enklare med samtal med brofunktionen, alltså de personer som hanterar tillsynen av broarna, samt skisser och eventuella anvisningar på plats. Passagernas livslängd är okänd, såvida den inte sammanfaller med brons livslängd, som på de två förekommande viltpassagerna. Samtliga passager har byggts efter fastställt behov i samband med naturliga viltstråk och även i kärn- eller spridningsområden för utter. 21

Inventering av passager 3.2.2 Passager 3.2.2.1 Tabell Passager Mer fakta om passagerna i region Sydöst finns i bilaga 1. Tabell 3: Passager i region Sydöst Region Sydöst LÄN Passagetyp Antal Jönköping Trumma för utter 11 Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 12 Kalmar Trumma för utter 5 Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 2 Landskapsbro upp till och med älg 1 Östergötland Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 3 Bef. bro med breddad tunnelöppning för älg 1 Spång under bro för utter 2 Kronoberg Bef. bro med tillhörande torrtrumma 2 Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 3 Blekinge Trumma för utter m fl. 1 Totalt 43 3.2.2.2 Siggarp Bild 11. Träspång, region Sydöst En träspång i befintlig trumma, byggd 2003 i ett vandringsstråk för utter under väg 32 vid Vrangsebäcken utanför Siggarp. Markeringsstenar har placerats på båda sidor om vägen. Passagen är utförd av Aneby kommun i samarbete med driftbeställare. Inga anteckningar om genomförd uppföljning finns, så funktionen är därför okänd. Övriga fakta saknas. 22

Inventering av passager 3.2.2.3 Torsjö Bild 12. Torrtrumma, region Sydöst Torrtrumma under väg 894 i Emån, byggd 2003 som en riktad åtgärd för utter. Torrtrumman kompletterades med ett nytt viltstängsel och är placerad i ett vandringsstråk. Kostnaden för bygget blev 117 000 kronor. Uppföljningen av trummans användning visade inga spår 2004. 3.2.2.4 Dala mosse Bild 13. Torrtrumma, region Sydöst Torrtrumma för utter vid Lagan under väg 127 med byggnadsår 2003. Entreprenör för bygget var upphandlad Drift och Underhålls-entreprenör och trumman uppfördes i samband med byte av vattenförande trummor. Ingen uppföljning gjordes och därför finns ingen information om användningen av trumman. 23

Inventering av passager 3.3 Region Mitt 3.3.1 Allmänt I region Mitt finns strandpassager och tunnlar för utter och annat småvilt och minst tre viltportar. Ett antal landbroar, viltslussar och stängselöppningar fanns, men ingen uppföljning på funktionen för vilt hade gjorts. Alla redovisade passager riktade sig till utter. Det finns ingen bra uppföljning på användandet av passagerna, det finns bara ett exempel där man säkert vet att utter använder passagen. Passagerna ligger i områden med skog och vattendrag där det förekommer utter. Samtliga passager besiktas årligen efter islossning och vårflod, vilket är ett krav på driftansvarig, men ingen riktig skötselplan har gjorts. Kostnaderna för passagerna var i de allra flesta fall spårbara, men i två fall hade en klumpsumma för ett antal åtgärder angetts. Innan projektering har broar inventerats utifrån hur anpassade de är för utter. Därifrån har de med störst behov med hänsyn till trafikmängd och utterutbredning prioriterats. Inventering och prioriteringsarbetet är oftast omfattande medan själva åtgärden är enklare och byggs genom grundpaketet drift. Inga handlingar har gjorts utan samråd har skett på plats med driftledaren. Själva byggandet går på en till två arbetsdagar. Till viss del har konstruktionerna anpassats efter kostnaderna. Vanligtvis handlar det om att passagen endast byggs på ena sidan av bron, fast båda sidor varit att föredra. Det är möjligt att det leder till att uttern ibland tar vägen över vägen istället. Livstiden beror av vintrar och annat, men uppskattas förhoppningsfullt till 20 år. 3.3.2 Passager 3.3.2.1 Tabell Passager Mer fakta om passagerna i region Mitt finns i bilaga 2. Tabell 4: Passager i region Mitt Region Mitt LÄN Passagetyp Antal Västernorrland Bro med spång för utter 5 Trumma för utter 1 Jämtland Bro med spång för utter 1 Bro med strandpassage och markeringssten för utter 3 Gävleborg Bro med strandpassage för utter 2 Trumma för utter 1 Dalarna Trumma för utter 1? Viltport för vilt upp tom. älg 2 Landskapsbro 2 Totalt 18 24

Inventering av passager 3.3.2.2 Fyra större passager Bild 14-17. Viltportar och landskapsbroar, region Mitt Nära Furusjön finns en viltport (A) utformad speciellt för älg. En likadan port finns strax norr om Storsjön (D). Dessa portar har måtten 4*5*26 meter (höjd*bredd*längd). Vid Oringen (B) och Skullersta (C) finns 2 stycken landskapsbroar. Uppföljning och inventering har gjorts mellan 1998-2001 och den visar att alla passagerna används regelbundet ett fåtal gånger om året [5]. 25

Inventering av passager 3.3.2.3 Funäsdalen Bild 18. Strandpassage, region Mitt En passage av block för utter vid riksväg 84 i Funäsdalen vid Funnan. Byggd 2006 samtidigt som två andra passager på samma sträcka där kostnaderna sammanlagt uppgick till 120 000. 3.4 Region Stockholm 3.4.1 Allmänt Även här var anpassningarna för småvilt och utter klart överrepresenterade. Det fanns ett stort antal konstgjorda stränder och en del trummor. Inga uppföljningar av passagernas funktion hade gjorts och därför kunde inget resultat redovisas. Byggkostnaderna för nästan samtliga projekt fanns antecknade och visas i bilaga 1. Det fanns ingen information om skötselplaner eller livslängd för passagerna. Passagerna har inte anpassats eller förenklats för att spara kostnader. Vid planeringen väljs objekten utifrån regionens och länsstyrelsens inventeringar i kända viltstråk. Rangordningen sker efter den ekologiska nytta passagerna kan göra, men även åtgärdens omfattning tas med i beräkningarna. I detta skede medverkar driftprojektledare, ekologer samt entreprenören. Passagernas funktion har följts upp i flera fall, främst för de större objekten. 26

Inventering av passager 3.4.2 Passager 3.4.2.1 Tabell Passager Mer fakta om passagerna i region Stockholm finns i bilaga 3. Tabell 5: Passager i region Stockholm Region Stockholm LÄN Passagetyp Antal Stockholm Strandpassage för småvilt 7 Bro med träspång 5 Trumma för småvilt 2 Passage för älg 1 Totalt 15 3.4.2.2 Rosenhill Bild 19. Träspång, region Stockholm En träspång i en trumma utgör en naturtrogen väg för uttern att ta sig under väg 257 vid Kagghamraån nära sjön Axarens utlopp. Passagen byggdes 2005 och kostnaderna uppgick till 100 000 kronor. Spången är som bilden visar täckt med natursten och löv. Ingen uppföljning av passagen har gjorts. 27

Inventering av passager 3.4.2.3 Östra Styran Bild 20. Torrtrumma, region Stockholm Torrtrumma i våtmarksområdet Östra Styran längs väg 225 utanför Ösmo. Den byggdes 2007 för småvilt och kostnaderna uppgick till 200 000. Trumma ska kompletteras med ett stängsel för att styra viltet. 3.5 Region Väst 3.5.1 Allmänt Här fanns två större viltbroar i Hogstorp och Grytingebackarna längs E6:an. Båda var vägbroar för mindre trafikerade grusvägar som anpassats för att fungera som multifunktionella faunapassager. För de flesta passagerna fanns kostnadsberäkningar, en del för hela bygget, en del endast för merkostnaden att vid vanligt trumbyte anpassa trumman för djur. Det sista gäller också för kostnadsuppgiften för viltbron i Grytingebackarna. Inga av passagerna hade skötselplaner. Det finns inga uppgifter om livslängd på passagerna. Vid projekteringen prövas kostnaderna mot funktionen och ofta får man många kompromisser, som ibland kan ge ett resultat som inte uppfattas som optimalt. Projekteringen för större passager är mycket omfattande, medan enklare passager för småvilt ofta kan byggas efter en muntlig instruktion. I projekteringsarbetet ingår förutom projekt- och byggledare även väg- och broprojektörer, MKB-folk, biologer och ibland även landskapsarkitekter. Även den berörda driftbeställaren medverkar alltid. Samtliga passager har placerats i vandringsstråk, med undantag för ett antal utterpassager som etablerats för att tillgodose utterns möjligheter att sprida sig i framtiden. Funktionen på framför allt de större passagerna har följts upp. 28

Inventering av passager 3.5.2 Passager 3.5.2.1 Tabell Passager Mer fakta om passagerna i region Väst finns i bilaga 4. Tabell 6: Passager i region Väst Region Väst LÄN Passagetyp Antal Värmland Spång i trumma för utter 3 Trumma av plast för utter 4 Västra Götaland Trumma för utter 6 Strandpassage för utter 2 Platsgjuten trumma med strandpassage/hylla för utter 2 Viltbro för älg m.fl 2 Anpassad bilport för hjortdjur 1 Totalt 20 3.5.2.2 Hogstorp Bild 21. Strandpassage, region Väst. Fotograf: Mats Linqvist. En platsgjuten kulvert med strandpassage för utter vid väg 807 och Skredviksån som byggdes 2003 av då aktuelle driftområdesentreprenören. Bygget kostade 100 000 och det finns ingen information om uppföljning och användning. 29

Inventering av passager 3.5.2.3 Grytingebackarna Bild 22. Viltbro, region Väst. Fotograf: Mats Linqvist. En viltbro med ägoväg över E6:an vid Grytinge som uppfördes 2000. Den kan användas av djur upp till älg och är utrustad med reflexskärmar för att inte trafikljusen ska skrämma djuren. 3.6 Region Skåne 3.6.1 Allmänt I denna region finns ett flertal viltpassager som under sommaren skall samlas tillsammans med alla andra miljöåtgärder i en databas. För närvarande finns inte all information insamlad och nya passager planeras och byggs i varje nytt projekt. Man har bland annat beslutat om att hänsyn skall tas till utter vid alla nya investeringsprojekt och det innebär att cirka 15 utterpassager kommer att byggas under 2008. Passagerna som har beskrivits är passagerna som är byggda på E4:an från Skånes länsgräns till Öresundsbron. Det är ett brett utbud av passager, från små trummor för utter till portar för klövvilt. Passagerna har i stort fungerat väl, vissa bättre än andra. Rådjur och hare är de djur som använder sig av passagerna mest, vilket man har sett genom uppföljning med snöspårning (2006). Man har även hittat spår av utter vid en trumma. Det är ett bra tecken då man tidigare trott att uttern varit utrotad från Skåne. Innan E4:an byggdes om så inventerade man djurlivet i området och studerade djurens rörelsemönster genom snöspårning. Genom denna inventering kunde man sedan placera passagerna där det var störst chans att djuren ville passera. 30

Inventering av passager Längs hela E4:an finns viltstängsel, vilket indirekt gör att djuren leds mot passagerna när de vill komma över till andra sidan. Det finns ingen information om att passagerna skulle ha kompletterats med finmaskigare nät eller liknande, för att hindra mindre djur från att ta sig ut på vägen. Det finns inte något nämnt om skötselplaner mer än att man underhåller de enskilda vägar som går under E4:an.De flesta passagerna är placerade i anslutning till en bro, så livslängden på passagen får anses lika med brons livslängd. 3.6.2 Passager 3.6.2.1 Tabell Passager Mer fakta om passagerna i region Skåne finns i bilaga 5. Tabell 7: Passager i region Skåne på E4: an Region Skåne LÄN Passagetyp Antal Skåne Trumma för småvilt 5 Trumma med smal spång för småvilt 1 Bef. Bro med breddad undergång upp tom. älg 6 Gångport/Apassad bilport upp tom. älg 2 Bro över ringvägen för småvilt då älg ej finns där 1 Flertal åtgärder längs E4 för djur tom. älg 1 Totalt 16 3.6.2.2 NO Skånes Värsjö Bild 23. Viltport, region Skåne 31