Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se
Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk Äldre och fluor Anpassa produkter och användningssätt
Populationsstrategin Riktar sig till hela befolkningen Ingen riskbedömning på individnivå föregår insatserna Högriskstrategin Preventiva insatser riktas till dem med störst risk att drabbas av sjukdom
Arenor för påverkan av äldre Föreningar Vårdpersonal Äldrevården
Viktigaste strategin daglig tandborstning med fluortandkräm 2 ggr dagligen efter frukost, före läggdags Borsta i minst 2 minuter Använd 2 cm tandkräm Använd lite vatten Låt munnen vila 2 timmar efter borstningen För äldre fluortillägg utöver tandkrämen
Har äldre karies?
Jönköpingstudierna 2015 80-åringar (N=77) Andel tandlösa 6,5% Avtagbara proteser 4 % Antal tänder 21,1 DFT 15,8 DS 2,9 Västmanland-Gävle- Uppsala 2010 84 år -måttligt/stort behov av Hemtjänst (N=302) Andel tandlösa 33% Avtagbara proteser 55% Antal tänder 10,7 DFT 12,1 DS 1,7
Andel individer med hög kariesrisk
Karies etiologi är densamma oavsett ålder eller funktion handlar om ph-fall och hur länge den sura miljöns varar
och principerna för åtgärderna är desamma oavsett ålder Inlagring av fluor i emaljen Fluor tillgänglig i saliv och approximal miljö Få bakterier som kan underhålla syraproduktion Få tillfällen med lågt ph Perioden med lågt ph ska vara så kort som möjligt
Vipeholmsundersökningen Efter studien Kola 24/dag Kola 8/dag Karamell 22/dag bröd vid måltid Saft vid måltid Frekvens Konsistens Kontrollgrupp Före studien 0 2 4 6
Ökad oral clearence (sockertid) Muntorrhet Oralmotoriska störningar Nedsatt medvetenhet
Sockereliminering från munhålan 2,5 Oralmotoriska störningar Normal oralmotorik Socker koncentration (log mm) 2,0 1,5 1,0 0,5 0 5 10 15 20 25 Minuter 30
Kritisk ph-nivå för rotkaries
Karies är en kostrelaterad sjukdom men svårt att använda kostförändringar för att förebygga karies hos äldre och sjuka Undernäring rapporteras hos 5% i befolkningen 10% av befolkningen > 65 år 15% av befolkningen > 75-80 år och som bor hemma 35-40% av alla på sjukhus Upp till 60% på särskilda boenden
Sängfösaren Detta är en hemlagad energirik näringsdrink som kan serveras på kvällen strax innan sänggåendet. Ett mellanmål då gör att man sover mycket bättre! 1 dl fet yoghurt och fet mjölk blandas till önskad konsistens 50 g mixad eller mosad färsk, fryst eller konserverad frukt eller bär 1 msk florsocker eller strösocker 1-3 tsk rapsolja Blanda alla ingredienserna i en mixer, matberedare eller med elvisp.
Kost hos äldre Kostvanorna förändras mer kolhydratrik och lättuggad föda Sociala sammanhang förändras ensamhushåll blir vanligare Aptiten försämras Fler måltider i tätare frekvens rekommenderas Ogynnsamma kostvanor behöver uppvägas med ökade kariesförebyggande åtgärder
Samarbete runt nutrition och oral hälsa
Plackkontroll mekanisk eller kemisk? Eller både och?
Spelar plackkontroll någon roll för att förebygga karies? Svagt vetenskapligt stöd, anses mer vara en indikator på att fluortandkräm tillförts Men hos omvårdnadsberoende äldre höjdes oddset för att få karies med 3,7 om plackindex var högt De flesta äldre har både parodontal och kariologisk indikation för plackkontroll
Ska vi använda kemisk plackkontroll (klorhexidin)? Och varför? Som kariesbehandling, minskar antalet mutansstreptokocker Behandla gingivit Svampbehandling
För kortvarigt bruk Biverkningar: missfärgning förändrad smak brännande känsla på tungan allergiska reaktioner Effekten motverkas av ex natriumlaurylsulfat i tandkrämen
Kariesbehandling Klorhexidin i nära kontakt med tandytorna. Kräver mjukplastskedar eller polering med gel. Borstning med gel har tveksam effekt, åtminstone då personal utför tandborstningen. Glöm inte behandlingskontroll!
Gingivit Viss reduktion av gingivit då man borstar med tandkräm som innehåller bakteriedödandeämnen (ex klorhexidin, triclosan,tennfluorid) Munsköljning med klorhexidinlösning som tillägg till tandborstning ger ytterligare reduktion av gingiviten Men vi vet inget om effekten då det ej är möjligt att utföra mekanisk rengöring, dvs då vi lämnat placket kvar
Egenvård assisterad egenvård Dagliga insatserna viktigast Mekanisk plackkontroll tandborstning och mellanrumsborstar Fluortandkräm 2 ggr per dag Bra kostvanor
Egenvård - fungerar det bra hos äldre? Andel tandytor med plack
Enkät i Enköping och Stenungsund 2011 (530-600 svarade per åldersgrupp) 61-65 år 76-80 år Använder eltandborste 51 % 32 % + Använder appr hjälpmedel 52 % 51 % + Sköljer med fluor dagligen 17 % 21 % - Vet fluorens effekt 83 % 63 % - Fått lära sig om tandkräm 26 % 22 % - Bra tandkrämsbeteende 9 % 6 % -
Måttligt och stort omvårdnadsbehov i tre län 2011 (151 svarade per åldersgrupp) Måttligt Stort Borstar 2ggr/dag 77 % 59 % Använder appr hjälpmedel 47 % 22 % Använder annan fluor dagligen 24 % 21 % Hjälp med tandborstn 0 % 24 % Bra tandborstningsbeteende 48 % 24 % -
Slutsats Äldre har sämre tandborstningsvanor Ju större problem med att klara vardagslivet ju sämre munhygienvanor En stor andel drar inte nytta av tandkräm 2 ggr/dag Riskprofilen hos äldre indikerar att de förutom tandkräm 2 ggr/dag behöver ytterligare fluorförstärkning
Regelbundna tandvårdskontakter Oregelbundna tandvårdskontakter medför ökad kariesrisk Strömberg et al 2012 Munsjukdomar kan diagnosticeras i ett initialt skede
Andel individer som förlorat kontakten med tandvården 4148 individer Grönbäck-Lindén et al 2012
Effektivt och möjligt Om fluor Evidensbaserad praktik. Region Skåne www. ebp.kfsk.se
Bygger på att fluortandkräm används 2 ggr per dag
Fluor effektivt för att förebygga karies Fluor hämmar upplösningen av tandens mineral vid ph-sänkning och underlättar remineralisering vid neutralt ph Koncentrationen av fluorjonen och den sammanlagda tiden den finns i plack-saliv avgör ökningen av kariesreristensen Förlängd oral clearance vänds till en fördel när fluor tillförs munhålan
Problem/svårigheter att lösa Risk för karies och samtidigt oralmotoriska problem Risk för karies och samtidig kognitiva/intellektuella brister Risk för karies och samtidigt muntorrhet Risk för karies och samtidigt rörelsehinder i händer och armar
Tandborstning med fluortandkräm - både basprofylax och tilläggsprofylax Tandborstning med tandkräm är en intränad teknik, har fungerat ett helt liv Fungerar ofta även då det finns samarbetsproblem Använd därför tandkräm som tilläggsprofylax i större utsträckning!
Använd tandkräm med 1500 ppm fluor Lägg på rikligt med tandkräm Borsta fler än 2 ggr per dag Reducerad vattenteknik skölja med lite vatten eller inte skölja alls Sila skummet 25% av fluormängden sväljs Massera med tandkräm
Duraphat tandkräm 5000 ppm fluor Bra effekt om man använder tillräckligt mycket dvs 1 g tandkräm per gång (= 2x 2 cm) Kostnaden och tillgängligheten är ett problem Om man bara borstar en gång per dag borde Duraphat tandkrämen användas
Modifierad fluorsköljning Ger hög koncentration i hela munhålan + minsta toxikologiska belastningen Ställer krav på samarbetsförmågan - testa om det fungerar! Välj 0,2 % lösning om du litar du på att patienten spottar ut lösningen. Bra effekt även om man bara klarar att skölja 30 sek
Gnugga/tvätta slemhinna och tänder Visa gnugg 2 ml fluorlösning 0,2% i muntork Gnugga slemhinnan för att bygga upp fluordepå fluorkoncentrationen upprätthålls längre
Tandkräm på fingret Bra effekt jämförbar med tandborstning Använda 1 g tandkräm Gnugga-massera tandkrämen på tandraden Depå approximalt
Fluorgel Vid hög kariesaktivitet Individuellt utformade mjukplastskedar Gelen avlägsnas noga från munhålan efter behandling Man sväljer ca 3,6 mg F om 1% gel användes, dvs motsvarar 14-15 fluortabl á 0,25 mg Top Dent Fluor 0,42% F, APL 0,2% NaF Alltid skriftlig instruktion till patienten
Fluorsugtabletter och fluortuggummi Rekommendation nivå 7 vid risk för kronkaries och rotkaries Tandtråd och tandstickor med fluor Rekommendation nivå 10
Alla muntorra personer ska ha fluortillägg utöver tandborstning med fluortandkräm 2 ggr/dag (minst 1000 ppm fluor)
Fluorgel Borstning eller gelskenor Fluorgel på mellanrumsborste Tennfluorid Har samma effekt som fluorlack, men biverkningarna gör att prioriteringen blir lägre. Fluorlack är förstahandsval Fluorlack Fungerar även om man inte kan göra rent ordentligt före eller torrlägga optimalt. Använder en liten mängd, lacka riskytor.
Risk för karies och vid initial karies hos äldre Egenvård Stödbehandling på klinik Non-invasiv behandling Rekommendation enligt NR Daglig F-skölj 0,2% Fluor i gelskena Tandkräm 5000 ppm Fluorlack 2-4 ggr/år Fluorlack 2-4 ggr/år Daglig F-skölj 0,2% Fluor i gelskena Tandkräm 5000 ppm Annan möjlighet Borsta med F tandkräm oftare än 2ggr/d Fluor i gelskena Borsta med F tandkräm oftare än 2ggr/d Fluorsugtablett Fluorsugtablett Fluortuggummi Fluortuggummi Modifiera Gnugga slemhinnor o tänder med 0,2% F- lösn Skölja med 0,2% F- lösn kortare tid än 1 minut Lacka även om inte plackfritt eller torrläggning möjlig Lacka även om inte plackfritt eller torrläggning möjlig F-sköljn med modifierad metod
Referensprodukter Tandkräm 0,15 % F Munsköljning 0,2 % NaF 1500 ppm 900 ppm Tandkräm Klorhexidin+ NaF 0,2% APL <1000 ppm 900 ppm Dentan 0,05% Listerine Fluoride Saliversättning med NaF+Xylotol APL 200 ppm 100 ppm 90 ppm =42 ppm F =10 ppm F
Fluortillförsel 2 ggr per dag får inte väljas bort av tandvårdspersonal eller omvårdnadspersonal Kombinationsgelen APL Klorhexidin 0,2 % + Natriumfluorid 0,2 % Hur mycket fluor innehåller den? Kombinationstandkräm APL Klorhexidin 0,2 % + Natriumfluorid 0,3 %
Kostnaden Välj i första hand produkter som kan förskrivas med läkemedelsförmån Reflektera över kostnaden ex. kostar Duraphattandkräm 1000 kr mer per år än vanlig tandkräm Tillgängligheten Ju mer speciella produkter ju större risk att man inte köper den Helst ska produkten kunna köpas på kliniken lagstiftningen hindrar
Tack för Uppmärksamheten!