Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt arbete, alltså hur vi jobbar på högskolan. Den handlar om hur man hanterar källor och om hur man skriver. Detta gäller i princip allt skrivande du gör på högskolan. Inom den akademiska världen sysslar man med kunskap. Högskolan Väst och utbildningsprogrammet du går är en del av denna värld, och därmed också det arbete du gör på högskolan. När man skriver något akademiskt bidrar man till den samlade kunskapsmängden inom ett område. Förutom att man själv lär sig saker, ska också andra kunna ta del av ens arbete och också få ut något av det. Vare sig det handlar om avancerad forskning eller studentarbete på en kurs kan man säga att huvudprincipen är denna: Man eftersträvar att kunskapen ska vara så tillförlitlig som möjligt. Man är alltså noga med att allt ska bli så korrekt som möjligt och man försöker se till detta så långt det är möjligt. Anledningen är helt enkelt att det lätt kan bli fel annars. Man vill på något sätt kunna kontrollera riktigheten i det någon skrivit. Det handlar alltså om att ha ett kritiskt, granskande sinne. Man kan ju råka på information som är otillförlitlig på många olika sätt, exempelvis: Någon skriver något oriktigt för att de vill påverka (t ex propaganda) Någon förmedlar egna åsikter som om de vore fakta Någon har plockat faktauppgifter från en webbsida som är fel Myter och stereotyper (t ex rasism) kan vidarebefordras i texter Någon kan ha skrivit fel när de kollat faktauppgifter Någon har helt enkelt hittat på fakta själv 1
Kan man då garantera att kunskap är helt tillförlitlig? Nej, det går inte. Men det betyder inte att man ska ge upp; om man strävar efter det som ett ideal kan man komma så nära som möjligt. Källor Som en följd av sökandet efter tillförlitlig kunskap blir också hanteringen av källor viktig. Källor kan vara t ex böcker, fotografier, webbsidor, vetenskapliga tidskrifter, dokumentärfilmer med mera. Innan man hämtar information från en källa måste man tillämpa källkritik. Det gäller alla källor, såväl tryckta som elektroniska. Det innebär att man frågar sig till exempel: vem har framställt källan? när framställdes källan? var framställdes källan i vilket sammanhang? varför i vilket syfte framställdes källan? I praktiken finns det vissa källor som sannolikt är mer tillförlitliga och det är de som är granskade av flera experter inom området. Vetenskapliga tidskrifter är tidskrifter där forskning inom ett specifikt område publiceras (t ex hjärnforskning) för andra forskare, men också för utövare inom yrket, journalister, studenter och allmänheten (även om de kan vara svårlästa eftersom de är så specialiserade). Att artiklar är granskade och godkända av andra forskare inom samma ämnesområde före publikation kallas peer review. Tryckta uppslagsverk anses också ha hög tillförlitlighet eftersom innehållet är granskat av flera experter inom området. Digitala källor, t ex webbsidor, behandlas på principiellt samma sätt som tryckta källor, dvs tillämpa källkritik innan du använder dem. En viktig del av en akademisk text är att det ska gå att se vad som är författarens egna tankar, till skillnad från det som är hämtat från källor. I en akademisk text ska man kunna avgöra vilken källa som använts, och tillräcklig information ska finnas i texten så att man kan återfinna källan om man som läsare vill kontrollera denna. Det finns några olika sätt att åstadkomma detta i en text, och den standard vi använder kallas Harvardsystemet. Den består av två delar: dels hur man skriver när man hänvisar till en källa i sin text, och dels hur man listar alla källor i slutet av texten. Hänvisningar i den löpande texten består av författarens efternamn, årtal och sida eller sidor där informationen man hämtat finns (man skriver på samma 2
sätt oavsett om källan är tryckt eller digital). Det finns två sätt, ett där efternamnet blir en del av själva meningen: Andersson (2008, s. 187) gjorde en undersökning om flickors och pojkars datorspelande... Då kan man använda författarens efternamn som ett subjekt (som det heter inom grammatiken) alltså efternamnet blir en del av texten. Ett annat sätt är att hänvisa till källan är i slutet av meningen, innan den avslutande punkten:...visades i en undersökning om flickors och pojkars datorspelande (Andersson, 2008, s. 187). Läs mer om Harvardsystemet på bibliotekets sidor: www.bibliotek.hv.se» Skriva» Referera» Harvardsystemet. Läsaren måste kunna se vilka påståenden som hör till en viss källa. Därför är det viktigt att man är noga när man skriver och ser till att sätta in hällhänvisning på lämpliga ställen. Källhänvisningen behöver komma i anslutning till informationen som hämtats, så att läsaren kan se vad som hör till vilken källa. Några tumregler är att man anger källan i början av ett stycke (så att läsaren hänger med att man hämtat informationen från den källan). Därefter behöver man inte ange källa igen förrän det rör sig om en annan källa. Men i fall det blir otydligt för läsaren var informationen är hämtad kan man behöva ange källan igen. Harvardsystemet föreskriver formella sätt att göra källhänvisningar. Men när detta sätt väl använts i början av ett stycke kan man också använda vanliga syftningar som t ex: Andersson visade dessutom att... Författarna har sammanställt gjorda studier......också detta kunde man se i denna studie. Han drog slutsatsen att... På så sätt hjälper man läsaren att förstå att man fortfarande talar om samma källa. Ett vanligt förekommande problem som man ska undvika är att källhänvisningen kommer i slutet av ett långt stycke. Det är helt enkelt för sent för en läsare, som ju läser uppifrån och ner. Källan behöver introduceras när den först används för att läsaren ska hänga med. Sätt dig in i din läsares situation och se om dina texter informerar om källorna på lämpligt ställe. Dessa principer gäller både när du bedömer källors tillförlitlighet och när du 3
själv skriver text. En källa vars text i sin tur saknar god källhantering sjunker i tillförlitlighet. Om det inte går att se varifrån informationen är hämtad finns det heller inget sätt att kontrollera informationen. Egna påståenden och åsikter Eftersom temat inom det akademiska är tillförlitlig kunskap, så finns det liten plats i dina texter för egna, subjektiva åsikter och tyckanden. Du kanske frågar dig: men om jag verkligen tycker något, ska jag inte få skriva det då? Nej, akademiskt arbete handlar inte om att uttrycka sina åsikter; det finns det andra forum för (t ex krönikor, bloggar och skönlitteratur). För att lättare se att subjektiva åsikter inte tillför något kan man vända på steken. Låt säga att du söker efter fakta om huruvida dödsstraff leder till färre mord i USA, och hittar en text om detta. Det du då letar efter är ju fakta och resonemang och argument kring ämnet. Om författaren skulle skriva: I och för sig visar inga fakta det, men jag tror i alla fall att dödsstraff leder till färre mord, skulle ju inte detta tyckande ge dig någon kunskap om de faktiska förhållandena. Det finns helt enkelt ingen anledning att tro på det som skrivs. Ta detta lite dramatiska exempel och överför det på dina egna texter. Har du i din text ogrundade egna åsikter? I så fall, ger de verkligen en läsare någon kunskap? En väg framåt är att försöka underbygga sina ogrundade åsikter med resonemang och eventuellt fakta. Ofta finns det anledningar till att man tror det man tror. Det gäller då bara att försöka gräva fram dessa anledningar och få med dem i texten på ett sätt som övertygar en läsare att detta är kunskap som har viss grad av tillförlitlighet. Då har man av en ogrundad åsikt byggt upp ett argument som får en helt annan giltighet i en läsares ögon. En bra allmän princip när man skriver är alltså att pausa och sätta sig in i läsarens perspektiv: Skulle jag själv som läsare tro på det som finns i min text? Vilka anledningar finns till det? Vad saknas eventuellt för att mina påståenden ska bli mer övertygande? Analysera och diskutera Inom akademiskt arbete analyserar, diskuterar och argumenterar man ofta. Att analysera något innebär att dela upp det i mindre beståndsdelar. Man försöker helt enkelt se hur det är uppbyggd och hur det fungerar. När man diskuterar kan man exempelvis jämföra två företeelser, se på likheter och skillnader, se på orsaker eller se på konsekvenser av något. Inom forskning är det vanligt att man diskuterar hur väl befintlig kunskap inom ett område (teorier) kan förklara en observerad företeelse. Att argumentera är att ge stöd för ett påstående, från källor eller från egna resonemang. 4
Man vill inom akademiskt arbete vara klar över vad de begrepp man använder betyder, så ofta definierar man begrepp tidigt i en text (med en egen definition eller någon hämtad från en källa). Akademisk stil Måste man skriva tråkigt och torrt för att det ska vara akademiskt? Kanske kan akademiska texter, i jämförelse med andra texter, framstå på det sättet. Men det är återigen principen om tillförlitlig kunskap som står i centrum. Detta medför att språket påverkas och mångtydiga, vaga, värdeladdade uttryck blir få. Det finns också en lång tradition när det gäller akademisk stil, och avviker man alltför mycket från denna får man svårt att framstå som trovärdig. Egentligen är det inte så konstigt, eftersom många situationer kräver att språket anpassas. Tänk till exempel hur olika man uttrycker sig när man skriver ett brev till skatteverket, håller tal på födelsedagsmiddagen, skriver e post, talar med sin chef, talar med sina barn, talar med sin käresta. Varje situation kräver helt enkelt sin språkliga stil, och akademiska texter är inget undantag. Skilj alltså på att skriva t ex en krönika eller ett blogginlägg å ena sidan, och en akademisk text å andra sidan. I grunden ska man eftersträva ett så klart, enkelt, precist och lättläst språk som möjligt i sina akademiska texter. I och med att man har tillförlitlig kunskap i fokus undviker man dessutom värdeladdade ord och uttryck. Det är ord och uttryck som antyder författarens egna, subjektiva inställning till något. Ett exempel på värdeladdat språkbruk: Amerikanska staten mördar årligen hundratals fångar i naiv tro att sådana verkningslösa åtgärder ska påverka människor som olyckligtvis dragits in i kriminalitet. Se om du kan bena ut alla värdeladdade ord och uttryck i detta exempel! Notera också hur de påverkar (eller försöker påverka) läsarens känslomässiga inställning, utan egentliga sakliga argument (exemplet är påhittat och dramatiserat för tydlighetens skull). Hur skulle man skriva ovanstående mening på ett mer sakligt sätt? Några exempel på vanliga ord att använda med stor försiktighet: bra, dålig, ypperlig, fantastisk, vacker, ful, hemsk, bara, tyvärr Dessa ord är vaga, mångtydiga, subjektiva, och ger egentligen ingen konkret information till läsaren. Fundera på vart och ett av orden och vilka problem det kan leda till att använda dem i en akademisk text. 5
Jag har väl ingen kunskap att bidra med? Som sagt handlar akademiskt skrivande om att bidra med så tillförlitlig kunskap som möjligt. Som student kan man då ställa sig den befogade frågan: Hur man kan bidra med kunskap i en text innan man kan något, utan istället ska lära sig? Det finns flera svar på denna fråga. Ett sätt är att du kan sammanställa befintlig information från olika källor. Genom sammanställningen hjälper man en läsare av sin text att få överblick över material som annars fanns spritt på många olika håll, och som läsaren annars kanske inte funnit. Exempelvis kan studier av datorspels påverkan på barn finnas i källor inom helt olika områden såsom pedagogik, informatik och hjärnforskning. Ett annat sätt är att värdera informationen man hittar i källor. Man kan syna argument och resonemang för att se om de håller. Om man lyckas visa att de inte håller har man bidragit med kunskapen till läsaren att något visst påstående kanske inte stämmer. Man kan också själv finna argument och resonemang som stöder vissa påståenden, t ex Därför har inte luktbio införts i stor skala. Man kan resonera rent logiskt eller i kombination med stöd från bakgrundsfakta man finner i källor. Man kan också se på ett område eller fenomen på ett nytt sätt. En gång i tiden började man exempelvis att likna vissa datorprogram med biologiska virus, och plötsligt uppkom ett helt nytt sätt att tänka på det vi i dag kallar datorvirus. Ett annat exempel är att man kan ta begrepp från filmvetenskap för att analysera ett datorspel (t ex klipp, point of view, protagonist/antagonist). Det finns många nya områden inom digitala media som ännu är ganska diffusa och som man bättre kan förstå genom att se på dem på ett nytt sätt. Kanske har du några egna idéer? En annan viktig del av det akademiska arbetet är att ställa bra frågor; särskilt nya frågor som inte ställts förut. När man genomför något av det som tagits upp här (sammanställa, värdera, argumentera, analysera) kan man komma på sådana frågor. För att kunna ställa bra frågor behöver man först skaffa sig kunskaper inom området. Det är svårt att ställa nya, bra frågor om man inte vet vad som redan undersökts. Var denna text hjälpsam för dig? Tveka inte med att ta upp för diskussion något som du undrar över i denna text. Ökad förståelse kan komma med hjälp av både dina kurskamrater och 6
mig. Fråga mig på föreläsningar, handledningar eller maila mig direkt, så att jag kan klargöra något som jag kanske uttryckt svårförståeligt. Lycka till med ditt akademiska arbete! 7