Utbildningsinspektion i komvux, sfi, särvux och Utbildningsforum

Utbildningsinspektion i komvux, sfi, särvux och Utbildningsforum UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut, riktat till huvudmannen, angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Kommunal vuxenutbildning Beskrivning av skolan/rektorsområdet Komvux grundläggande utbildning Komvux gymnasial utbildning Studerande 272 stud./222 helårsplatser 2400 stud./1060 helårsplatser Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 72. Svenskundervisning för invandrare, sfi 599 Ansvaret för kommunal vuxenutbildning (komvux), svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ligger i Gävle kommun hos utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Nämnden ansvarar även för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, arbetsmarknadsenheten, enheten för daglig verksamhet samt invandrarcentrum. Vuxenutbildningen i Gävle är från och med 2003 organiserad i tre rektorsområden (Vuxenutbildningen Komvux, Vuxenutbildningen Sfi och Vuxenutbildningen Entreprenad) som leds var sin rektor. Två stabsenheter (administrativ/ekonomisk enhet och Studie- och yrkesvägledningen, Utbildningsforum) ansvarar för administration, ekonomifrågor och studie- och yrkesvägledning för den samlade vuxenutbildningen. Verksamheten i Utbildningsforum bedrivs i samarbete med Arbetsförmedlingen. En vuxenutbildningschef leder verksamheten. Cirka 60 procent av den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i kommunal regi och cirka 40 procent har upphandlats och genomförs av utförare på entreprenad. I huvudsak upphandlas yrkesinriktade kurser, medan teoretiska kurser genomförs av Vuxenutbildningen Komvux. Vuxenutbildningen Komvux bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning inom det teoretiska ämnesområdet, omvårdnadskurser samt ansvarar för vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Yrkesutbildningar anordnas på entreprenad, såsom data-, ekonomi- och lärlingsliknande utbildningar i hantverksyrken samt utbildningar inom transport-, hälso-, musik- och trädgårdsområdet. Ett tiotal utbildare utför utbildning på entreprenad för Gävle kommuns räkning. Dessa utbildningar kan kombineras med bland annat svenska, engelska och matematik hos Vuxenutbildningen Komvux. 10 procent av den totala utbildningsvolymen bedrivs på kvällstid. Medelåldern hos de studerande är 33 år och andelen män är 37 procent. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun Genomförandet av inspektionen i komvux, sfi, särvux och Utbildningsforum Skolverket sände den 23 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i komvux, sfi och särvux samt Utbildningsforum har bestått av undervisningsråden Monica Norberg (föredragande) och Malin Winbladh. Besök i verksamheten genomfördes den 2-4 februari 2005. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen i Gävle, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I komvux, sfi och särvux genomfördes formella intervjuer med studerande, lärare och lärargrupper samt skolledning. Lektioner i olika grupper besöktes. Vid Utbildningsforum intervjuades chefen, rektor för utbildare på entreprenad samt studie- och yrkesvägledare. Dessutom träffade inspektörsteamet några utförare på entreprenad samt gjorde lektionsbesök hos två av dem. Bedömning 1. Kunskaper, utveckling och lärande Kunskaper relaterade till kursplanernas mål De kunskapsresultat som framträder genom betygsvärden och resultat från nationella prov syftar till att vara nationellt likvärdiga. När det gäller att bedöma hur framgångsrik en viss skola har varit i arbetet med de studerandes lärande, förklaras dock resultaten av både skolans insatser och de enskilda studerandes förutsättningar. Våren 2004 genomförde 327 studerande vid Vuxenutbildningen Komvux de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik på gymnasial nivå. I genomsnitt 19 procent av de studerande fick betyget Icke godkänd på proven och på de olika kurserna i matematik fick 22 procent Icke godkänd. Någon jämförelse mellan resultaten på de nationella proven och betygsresultaten görs inte. 3

SKOLVERKET Andelen sfi-studerande som godkänts på sfi-prov uppgår 2004 till 40 procent att jämföra med kommungruppen 1 34 procent och riket 32 procent. Inspektörerna konstaterar att de sfi-studerande i Gävle når resultat som överstiger såväl kommungruppens som rikets. De särvuxstuderande erhåller intyg på sina kurser. Om de önskar kan de få betyg, men betyg har ej utfärdats de senaste åren. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör analysera varför en femtedel av eleverna inte når godkända resultat på de nationella proven samt relatera dessa resultat till vilka betyg eleverna erhåller. Hos olika utförare av vuxenutbildning presenteras kursernas mål för de studerande på olika sätt beroende på kursernas karaktär; ibland vid ett individuellt samtal som resulterar i upprättandet av en individuell studieplan, ibland i samband med kursstart. Lärarna i de olika utbildningarna diskuterar målen med de studerande och konkretiserar och förtydligar dem, t.ex. tydliggörs målen för de sfi-studerande genom att de översätts till enklare svenska. Lärarna återkommer till kursens mål under utbildningens gång och de studerandes insikt och medvetenhet om kursens mål och sina egna resultat blir efterhand mer tydlig. Vid något eller några tillfällen under kursen diskuterar lärare tillsammans med den studerande uppnådda resultat i förhållande till målen. Inspektörerna bedömer att de vuxenstuderandes kännedom om kursmålen i allmänhet är god. Vuxenutbildningen i Gävle har ingen samlad bild av kursavbrott och avbrottsorsaker. Enligt uppgift från rektor vid Vuxenutbildningen Komvux avbröt 20 procent av de studerande (orienteringskurser, grundläggande kurser och gymnasiala kurser) sina studier våren 2004. Av denna andel står de studerande vid den s.k. Direkten för drygt en tredjedel av studieavbrotten. Direkten är en flexibel studieform som erbjuder kursstarter tre till fyra gånger per termin. Siffran har förbättrats under hösten 2004 och uppgår till 15 procent totalt, varav de Direkten -studerande utgör knappt en fjärdedel. De flesta avbrottsorsaker är, enligt rektor vid Vuxenutbildningen Komvux, inte möjliga att påverka för skolan. Enligt Skolverkets nationella statistik uppgår andelen avbrott på kursnivå inom den gymnasiala och påbyggnadsutbildningen till 16 procent i Gävle, 18 procent i kommungruppen och 19 procent i samtliga kommuner 2.. Sfi rapporterar månadsvis studieavbrott och avbrottsorsaker och andelen sfistuderande som avbryter sina studier uppgår 2004 till 25 procent att jämföra med 39 procent i kommungruppen och 43 procent i riket. Några av utförarna uppger att de har egna system för att dokumentera avbrottsorsaker och att de till stor del är knutna till studieekonomi eller att de studerande får jobb. De uppger att de känner till orsakerna inom sin utbildning. Någon sammanställning av studieavbrott inom utbildningar på entreprenad har inte redovisats. 1 Svenska kommunförbundets kommungruppsindelning delar in Sveriges kommuner i 9 grupper efter strukturella egenskaper som t.ex. befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. 2 Jämförelsetal om förskolverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (Skolverket 2004, del 1 och 2). 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör skaffa sig en samlad bild av antalet studerande, studieavbrott, avbrottsorsaker samt kunskapsresultat som underlag för att utveckla utbildningen. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring kunskaper Förutom kursvisa mål ingår i skolans uppdrag även mål som gäller de studerandes generella kunskapsutveckling. Enligt läroplanen har skolan att verka för att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påstående och förhållanden samt lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Skolan skall vidare sträva mot att de studerande stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Vidare är en av vuxenutbildningens uppgifter att grundlägga och återskapa en inställning till lärande hos studerande med negativa skolerfarenheter. Lärarna inom vuxenutbildningen menar att studierna i de olika ämnena ofta läses på kort tid och ibland på distans eller i andra flexibla studieformer och att det därför är svårt att avgöra om det sker en generell kunskapsutveckling hos de studerande tack vare studierna. De anser vidare att det är svårt att arbeta med läroplanens övergripande mål inom kurser som läses på kort tid. De olika utförarna gör kursvisa uppföljningar eller enkäter, där det finns vissa frågor som hänför sig till de kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanen. Dessa uppföljningar används på olika sätt. Hos vissa utförare diskuteras de inom studerandegruppen, hos andra återförs de av lärare till skolledning och hos andra återigen skickas de in till vuxenutbildningschefen. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen, utifrån sina förutsättningar, når ett godtagbart resultat i arbetet med läroplanens övergripande mål, men att det saknas en systematisk bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete. Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring normer och värden Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen skall främja kursdeltagarnas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällsliv. Rektor har ett ansvar för att systematiskt skaffa sig en bild av vilka resultat eleverna når i sin utveckling enligt läroplanens mål rörande normer och värden och av hur framgångsrika skolans insatser är för denna utveckling. Resultaten av skolans arbete är särskilt svåra att mäta men likafullt har rektor även på detta område ett ansvar för skolans resultat. Vid intervjuer med vuxenstuderande har framkommit att de huvudsakligen har en positiv bild av sin utbildning och har ansvar och inflytande över sitt lärande. Vuxenutbildningen har tidigare gjort regelbundna uppföljningar, som bland annat berört detta område, men någon systematisk uppföljning av hur vuxenutbildningen lyckas med sitt demokratiuppdrag görs inte längre. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör förbättra rutinerna för att säkerställa resultat hos de studerande av arbetet med normer och värden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de sfi-studerande når goda resultat jämfört med kommungruppen och riket. Vuxenutbildningen bör analy- 5

SKOLVERKET sera förhållandet mellan resultat på nationella prov och betygsresultat på gymnasienivå. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör skaffa sig en samlad bild av antalet studerande, studieavbrott samt avbrottsorsaker för vuxenutbildningen samt vilka kunskapsresultat de studerande uppnår. Vidare bör vuxenutbildningen förbättra rutinerna för att säkerställa resultat hos de studerande av arbetet med normer och värden. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Samverkan och delaktighet De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla studerande. De studerandes ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Skolans lärare skall utgå från att de studerande kan och vill ta ansvar för sitt lärande och skall planera undervisningen tillsammans med de studerande. Rektor skall särskilt verka för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Vuxenutbildningen Komvux lärare anser att de studerande bereds goda möjligheter till inflytande över sitt lärande. En preliminär planering av en del eller hela kursen samt kursens mål presenteras inför kursstart. Planeringen diskuteras och revideras och återkommande diskussioner förs mellan lärare och studerande om mål, planering, arbetssätt, bedömningsgrunder mm. De intervjuade studerande delar skolans beskrivning att de har goda möjligheter att påverka upplägg av undervisningen, former för prov och bedömningar, men framför också att schemakrockar mellan vissa kurser kan uppstå och där de alternativ som erbjuds är distansstudier och i sådana sammanhang beaktas knappast deras synpunkter. Vuxenutbildningen har gjort återkommande försök att etablera elevråd. Skolledningen har bjudit in representanter för Sveriges Elevers Centralorganisation, SECO samt gjort olika informationsinsatser men utan större framgång. Enligt skolledningen har utvärderingar genomförts som handlar om elevdemokrati, där det framkommit att 50 procent av de studerande ej önskar delta i exempelvis elevråd. En tolkning från skolledningen är att det dagliga arbetet sker under demokratiska former, där de studerande kan utöva inflytande och påverka sin egen lärandesituation men att de inte vill engagera sig i övergripande elevdemokratifrågor. Vid intervjuer med de studerande framkom att de inte anser att det är möjligt att t.ex. påverka kursutbud eller andra övergripande frågor för vuxenutbildningen. Företrädare för utbildning på entreprenad menar att de studerande har ett mycket stort inflytande över utformningen av utbildningen och anser att deras delaktighet är ytterst viktig för att ett gott resultat skall uppnås. Hos någon utförare finns klassråd/elevråd schemalagda och hos någon annan utförare finns elevrepresentanter som träffar ledningen några gånger under varje kurs. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun Sfi har en referensgrupp vald av sfi-studerande knuten till skolans ledningsgrupp. Ett medvetet arbete pågår bland lärare och ledning att stimulera till delaktighet och engagemang i skolövergripande frågor. Inspektörerna bedömer att de studerandes inflytande över och ansvarstagande för sitt lärande är gott vid vuxenutbildningen. De studerandes inflytande bör dock utvecklas så att de också har möjligheter till påverkan och delaktighet i övergripande frågor. Värdegrundsarbetet Demokratifrågor och livsfrågor är ständigt återkommande inslag i vissa kurser, men förekommer sällan i andra. Sådana frågor aktualiseras när någon händelse inträffat i utbildningen eller i samhället i övrigt. I sfi-utbildningen diskuteras demokrati- och livsfrågor ständigt, enligt lärarna, och texter att läsa och diskutera väljs utifrån dessa aspekter. Dessutom ger de studerandes olika bakgrund goda möjligheter till värdegrundsdiskussioner. Ett annat exempel är omvårdnadsutbildningar, där etiska frågor och livsfrågor är naturliga inslag i kurserna. De aktualiseras särskilt inför och under de arbetsplatsförlagda utbildningsperioderna. För att åstadkomma en god arbetsmiljö i skolan finns krav på att rektor att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Vuxenutbildningen i Gävle har en handlingsplan mot kränkande särbehandling, som riktar sig till enskilda arbetstagare och är en del i vuxenutbildningens arbetsmiljöplan. Vid samtal med representanter för de studerande påtalas att mobbning och kränkningar kan förekomma. De studerande känner ej till handlingsplanen men uppger att de kan vända sig till lärare om kränkningar förekommer. De vet inte till vem de skall vända sig om lärare kränker studerande. Handlingsplanen är inte känd bland personalen på Vuxenutbildningen Komvux. Utförare av utbildning på entreprenad som inspektörerna träffade bekräftar att kränkningar ibland kan förekomma, även om de uppger att det är sällsynt. En anordnare har ett handlingsprogram mot kränkningar, någon annan har en policy för klagomål, medan andra uppger att den närhet de har till de studerande gör att sådana händelser omedelbart uppmärksammas. Någon utförare har ingen särskild beredskap för sådana frågor. Vuxenutbildning har inte i sitt upphandlingsunderlag krävt att utbildarna skall beskriva hur de avser att arbeta med dessa frågor, enligt utförarna. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildning bör utveckla sitt förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Till stöd för sådant arbete skall finnas ett handlingsprogram mot kränkande behandling som omfattar alla typer av kränkningar mellan studerande samt mellan lärare och studerande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de studerandes inflytande över och ansvarstagande för sitt lärande är gott vid vuxenutbildningen, men kan inom vissa delar av vuxenutbildningen utvecklas så att de studerande också har möjligheter till påverkan och delaktighet i övergripande frågor. Vidare bör vux- 7

SKOLVERKET enutbildningen utveckla och samordna olika dokument mot kränkande behandling, så att de utgör det handlingsprogram mot kränkande behandling som är läroplanens intentioner samt arbeta så att det blir känt av alla. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Lokala mål och innehåll Verksamheten i skolan skall aktivt vara inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten av alla slag. Vuxenutbildningen i Gävle har utarbetat en övergripande arbetsplan för sitt arbete. Till grund för denna ligger, förutom nationella styrdokument, Gävle kommuns skolplan och förvaltningens verksamhetsplan. Utifrån vuxenutbildningens arbetsplan formulerar Vuxenutbildningen Komvux, Vuxenutbildningen Sfi samt Utbildningsforum sina arbetsplaner. Därutöver har i den nyligen genomförda upphandlingen varje anbudslämnare i sin arbetsplan beskrivit hur man avser att arbeta och detta har legat till grund för bedömning av anbuden. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen samt arbetssätt Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning skall kommunens stöd för vuxnas lärande utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar och kan ha formen av undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper. Stödet för vuxnas lärande skall vidare utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Den centrala utgångspunkten för Gävle vuxenutbildning är att organisera och genomföra utbildningsuppdraget utifrån de presumtiva studerandes behov. Det innebär att kurser i stor utsträckning startar utifrån studerandes behov. Exempel på det är Direkten, där studier i många teoretiska kurser påbörjas och genomförs utifrån individuella önskemål, ett brett utbud av kvällskurser samt kurser på distans. Vidare kommer yrkesutbildningar på gymnasial nivå att prioriteras, vilket blivande studerande har uttryckt önskemål om. Vuxenutbildning har i riktlinjer till såväl interna som externa utförare angivit hur stor andel lärarledd tid som varje kurs skall omfatta. Utifrån detta kan justeringar göras om de studerande bedöms behöva extra tid. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen organiseras på ett sätt som väl motsvarar vuxnas behov och förutsättningar. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Rektor skall verka för att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Vidare skall lärarna utgå från den enskilde studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera arbetet så att studerande utvecklas enligt sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vid Vuxenutbildningen Komvux startar kurser dels vid bestämda tidpunkter som framgår av informationsmaterial, dels kan studerande börja i Direkten (se ovan). För att stödja de Direkten -studerande erbjuds fasta tider för genomgång av kursavsnitt och schemalagda handledningstillfällen. Ett visst antal kurser inom omvårdnadsområdet kan läsas på distans med studiehandled- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun ning och vissa obligatoriska studieträffar. Vid lektionsbesök kunde inspektörerna se olika former av undervisning, t.ex. diskussioner i storgrupp, mindre grupparbeten, arbete med ämnesövergripande inslag och läromedelsstyrd undervisning i sammanhållna grupper. Sfi-studerande kan påbörja sina studier kontinuerligt och inplaceras på rätt nivå utifrån test och samtal med lärare. För invandrare med akademisk bakgrund planeras ett projekt med start höstterminen 2005. I projektet skall sfi, svenska som andraspråk, praktik och högskolestudier integreras och syftet är att stödja och stimulera deltagarna att snabbare komplettera sin utländska högskoleutbildning. Vuxenutbildningen Komvux erbjuder i sitt s.k. Lärotek tillfälle till extra stöd med tillgång till lärare och en lugn miljö att arbeta i. På dyslexilinjen vid Vuxenutbildningen Komvux erbjuds personer med läs- och skrivsvårigheter professionellt stöd i kombination med andra kurser på grundläggande och gymnasial nivå eller i kombination med yrkesverksamhet. Möjligheterna till stöd för studerande i utbildning på entreprenad utformas olika hos olika utförare. Vid samtal med utbildare på entreprenad framförs bl.a. behov av kvalificerat stöd för personer med läs- och skrivsvårigheter. Detta stöd erbjuds idag i huvudsak studerande på Vuxenutbildningen Komvux. Dock har en utförare av utbildning på entreprenad etablerat ett samarbete med Resurscentrum Läs och Skriv, ReLS, i Bollnäs, för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter inom sitt utbildningsområde. Muntliga prov erbjuds också. Hos en annan utförare finns teoriböcker inlästa som talböcker. Utgångspunkten för särvuxundervisningen är helhetssyn. Det innebär bland annat att läraren, efter ansökan om särvuxstudier, inbjuder den blivande studerande till skolan och eventuellt gör ett besök i dennes dagliga verksamhet eller boende för att kunna planera och förbereda för deltagande i studier. De studerandes förkunskaper varierar mycket och behovet av lärandet beror av deras livssituation i övrigt, vilket skolan utgår ifrån. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen och sfi sammantaget erbjuder ett gott och varierat stöd för vuxnas lärande. Inspektörerna bedömer vidare att det finns ett bra stöd för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det är rektors ansvar att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Av planen skall den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen skall utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen skall upprättas i nära anslutning till intagningen och skall vid behov revideras. Utbildningsforums studie- och vägledare erbjuder alla studerande tillfälle att upprätta individuell studieplan som följs upp vid behov, men påpekar att de inte har kontakt med alla vuxenstuderande. De studerande som inspektörerna intervjuade känner inte alla till om de har individuella studieplaner. I utbildning på entreprenad har de studerande en individuell studieplan. Den kan i vissa fall vara upprättad vid Utbildningsforum inför kursstart, men vanligtvis upprättas studieplanen vid kursstart, där exempelvis individuella val, speciella projekt och yrkesinriktning dokumenteras. Inom sfi görs en kartläggning av den blivande studerande tillsammans med Flyktingenheten/Invandrarcentrum och Arbets- 9

SKOLVERKET förmedlingen. Den revideras regelbundet och alla studerande vid sfi uppger att de känner till sin individuella studieplan och att mål och studieresultat diskuteras utifrån planen. I särvux upprättas en individuell studieplan tillsammans med den studerande där utgångspunkten är att individualisera lärandet så långt som möjligt utifrån den studerandes behov. Inspektörerna konstaterar att alla studerande inom vuxenutbildningen inte har en individuell studieplan och den enskilde eleven därmed inte får det underlag för uppläggning av studierna som planen avser att vara. Detta bör åtgärdas. Validering av kunskaper och färdigheter görs inom omvårdnadsområdet, ekonomiområdet samt ytterligare några yrkesområden. En av utbildarna på entreprenad har deltagit i ett utvecklingsprojekt i samarbete med TCO och då utarbetat underlag för validering. De studerande får i vissa fall information om valideringsmöjligheter i samband med test, upprättande av individuell studieplan eller kartläggningssamtal. Ett samverkansprojekt inom valideringsområdet har nyligen startat inom länet i samarbete med LO, TCO, Gävle Sandvikens Högskola samt näringslivsföreträdare med uppgift att bl.a. kartlägga vilken valideringskunskap som finns. Inspektörerna bedömer att samordning av, information om och utveckling av metoder för bedömning av måluppfyllelse och kunskaper (validering) är ett utvecklingsområde bland annat för att kunna förkorta studietiden för de studerande. Vuxenutbildningen har inrättat 160 lokala kurser på gymnasial nivå, inga kurser på grundläggande nivå samt två kurser inom särvux. Beslut om inrättande av lokala kurser är delegerat till förvaltningschefen. Beslut är fattade i enlighet med skolförfattningarna. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Kontinuerlig information till de studerande om kunskapsutvecklingen skapar förutsättningar för dem att ta ansvar för sin utbildning och kunna påverka den och dess resultat. Som stöd för bedömning och betygssättning skall lärarna använda de betygskriterier som har fastställts. Läraren skall utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och beakta även sådana kunskaper som eleven tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. Skolans lärare skall beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaper och därvid beakta hela kursen. De studerande känner i allmänhet till på vilka grunder de blir bedömda och vet vilka uppgifter eller redovisningar som ligger till grund för betygssättning. De upplever att de i vissa kurser får löpande återkoppling om sina studieresultat, medan det i andra kurser saknas tid till samtal om lärandeutvecklingen. Lärarna i Vuxenutbildningen Komvux har ingen organiserad samverkan för bedömning och betygssättning. Visst samarbete kan förekomma mellan vissa lärare i betygsoch bedömningsfrågor. De sfi-studerande känner väl till sina resultat och på vilka grunder de blir bedömda. De sfi-lärare som ingår i den s.k. testgruppen, dvs. genomför bedömningar av blivande studerandes kunskaper i svenska, har en stödjande roll till andra lärare i bedömningsfrågor. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun Information om betygskriterier, betygssamtal, uppföljning av de studerandes lärandeutveckling samt utvärdering av kursens innehåll sker hos de olika utförarna enligt olika rutiner. Någon utförare har systematiska treveckorsuppföljningar av alla elevers utveckling av lärandet. Rutiner för att kvalitetssäkra betyg och bedömningar hos de olika utförarna av vuxenutbildning finns inte. Vid osäkerhet, uppger lärare hos utförare på entreprenad, kan kontakt tas med rektor. Någon utförare med verksamhet på flera orter anordnar träffar för bedömningsdiskussioner med den egna personalen. Vuxenutbildningen i Gävle anordnade tidigare träffar för bedömnings- och betygsdiskussioner, men detta sker inte längre. Varje vuxenstuderande har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning och i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet. På Vuxenutbildningen Komvux har under läsåret 2004 110 prövningar genomförts. Av dessa har 90 prövningar resulterat i betyget Godkänd eller högre. Vuxenutbildningen Komvux kvalitetssäkrar betygen på prövningar bland annat genom att flera lärare samverkar om bedömningarna. Inspektörerna bedömer att de studerande får relevant information om sin kunskapsutveckling samt att de väl känner till på vilka grunder de blir bedömda. Inspektörerna bedömer dock att rutiner bör utvecklas för att kvalitetssäkra bedömning och betygssättning i den samlade vuxenutbildningen. Betygsdokument skall utfärdas av rektorn. Som officiell dokumentation av de betyg som har satts skall dessa, på rektors ansvar, antecknas i en betygskatalog, där betygen finns samlade för varje elev. Rektor skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. Den ekonomiskt administrativa centrala stabsenheten i Gävle vuxenutbildning ansvarar för all betygshantering. Utförare av utbildning på entreprenad får underlag för betygssättning från den centrala vuxenutbildningsadministrationen. Betyg sätts av undervisande lärare men utfärdas av rektor på Vuxenutbildningen Komvux och inte av rektor för Vuxenutbildningen Entreprenad. Enligt vuxenutbildningschefen är detta en administrativ fråga. En studerande kan tillhöra olika rektorsområden men vara registrerad i Gävle vuxenutbildnings gemensamma betygsarkiv och välja att få ett samlat betygsdokument där kurser som hör till flera rektorsområden kan ingå. Vuxenutbildningschefen anser vidare att samtliga rektorer enligt delegationsordningen är rektorer i vuxenutbildningen och därmed behöriga att utfärda betyg. Inspektörerna konstaterar att det för studerande som läser kurser på entreprenad finns oklarhet när det gäller vilken rektor som skall utfärda betyg, och vill därför framhålla att ett grundläggande krav för den som avser att vidta en viss åtgärd eller fatta ett visst beslut gör klart för sig om han/hon har behörighet därtill samt att kommunen bör se över sina rutiner så att det inte för eleverna framstår som otydligt vem som utfärdar betyg. Vägledning Vägledning erbjuds dels i centralt belägen lokal, Utbildningsforum, dels vid vissa tillfällen hos olika utförare. Enligt skolförfattningarna ansvarar rektor för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att varje stu- 11

SKOLVERKET derande får vägledning som stöd för sitt beslut om studie- och yrkesval. Utbildningsforum, som i genomsnitt har 70-80 besökande per dag, ansvarar för studie- och yrkesvägledning för samtliga vuxenstuderande, även blivande folkhögskole- och högskolestuderande, både inför och under utbildningens gång. Sfi-studerande har en studie- och yrkesvägledare direkt knuten till verksamheten. En kundundersökning som genomförts våren 2004 vid Utbildningsforum avseende bemötande, kompetens samt tillgänglighet visar på hög grad av nöjdhet hos de svarande. Inspektörerna bedömer att de vuxenstuderande har god tillgång till information och vägledning inför framtida val av utbildning och yrke. Samverkan och öppenhet Vuxenutbildningen skall medvetet arbeta för att samverka med arbetslivet, föreningslivet och närsamhället i övrigt samt aktuella andra myndigheter som bl.a. kan bidra till att målen för undervisningen nås samt kontakter utnyttjas. En nära samverkan finns t.ex. med kommunens arbetsmarknadsenhet, socialförvaltningen och Högskolan i Gävle. Vuxenutbildningen i Gävle har i samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat s.k. högskolebroar. Syftet med högskolebroar är att genom samverkan med olika verksamheter nå och stimulera nya grupper till utbildning/högskoleutbildning, t.ex. anställda i företag. Sfi-verksamheten arbetar i nära samverkan med Arbetsförmedlingen, Invandrarcentrum och Socialförvalningen i en gemensam styrgrupp för verksamheten. Gemensamma kartläggningssamtal genomförs inför kursstart och utgör grunden för den individuella studieplanen. Ett annat exempel på samverkan är ett Lärlingsprojekt för kortutbildade invandrare i samarbete med Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten i vuxenutbildningen, sfi och särvux sammantaget erbjuder ett gott och varierat stöd för vuxnas lärande. Utveckling av metoder för validering av kunskaper och färdigheter hos de vuxenstuderande bland annat för att förkorta studietiden är ett dock ett utvecklingsområde. Detta gäller också rutiner för att kvalitetssäkra bedömning och betygssättning i den samlade vuxenutbildningen Inspektörerna konstaterar att alla studerande inom komvux inte har en individuell studieplan, vilket bör åtgärdas. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation Vuxenutbildningen i Gävle leds av en vuxenutbildningschef med stöd av en ledningsgrupp bestående av de tre rektorerna för Vuxenutbildning Sfi, Vuxenutbildning Komvux respektive Vuxenutbildning på Entreprenad. Rektor för utbildningar på entreprenad arbetar deltid. Den administrative chefen samt chefen för Utbildningsforum ingår också i ledningsgruppen. Rektors ansvar, befogenheter och funktion Rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rek- 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun tor skall vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal. För att utöva sitt ledarskap skall rektor enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas på entreprenad åvilar ledningsansvaret den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. Rektors uppgifter när det gäller utbildning på entreprenad skall utföras av en rektor hos huvudmannen. Vuxenutbildningen i Gävle har tre rektorer. Rektor för sfi är en tydlig ledare och är mycket väl förtrogen med verksamheten enligt både lärare och elever. Tjänsten som rektor för utbildning på entreprenad uppgår till totalt halvtid och delas under våren 2004 av två befattningshavare. De två rektorernas ansvar för utbildning på entreprenad uppfattas inte helt entydigt av de olika utförarna och de vuxenstuderande uppfattar ibland den platsansvarige hos utföraren som rektor. Vuxenutbildningen Komvux har en vikarierande rektor. Lärarna upplever att det pedagogiska ledarskapet är svagt och saknar information i övergripande frågor. Inspektörerna bedömer att rektor för Vuxenutbildningen Sfi har goda förutsättningar att verka för att utbildningarna utvecklas i enlighet med författningarnas krav. Rektors ansvar och befogenheter för Vuxenutbildningen Komvux och för Vuxenutbildningen Entreprenad behöver dock tydliggöras. Rektors pedagogiska ledning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Skolans lärare skall utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Den pedagogiska ledningen inom olika delar av Gävle vuxenutbildning fungerar på varierande sätt enligt personalen. Inom vissa områden är det pedagogiska ledarskapet svagt, pedagogiska diskussioner förekommer sporadiskt och endast i vissa ämnessamverkansgrupper. Inom andra delar av vuxenutbildningen förs ständiga pedagogiska diskussioner med inriktning på förändring, förbättring och utveckling. Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Vuxenutbildningen har presenterat en kvalitetsredovisning, där de fem enheterna inom vuxenutbildningen beskriver sin verksamhet, vilka mål som formulerats, delvis vilken måluppfyllelse som uppnåtts samt utvecklingsområden. Till grund för kvalitetsredovisningen ligger nationella styrdokument, Gävle kommuns skolplan, nämndens verksamhetsplan samt vuxenutbildningens i Gävle arbetsplan. Varje enhet inom vuxenutbildningen har redovisat graden av måluppfyllelse samt eventuella åtgärder för de egna formulerade målen. Hur och i vilken grad vuxenutbildningen uppnår de nationella målen bör tydliggöras samt vilka åtgärder man avser att vidta vid bristande måluppfyllelse. De olika utförarna på entreprenad gör olika kursutvärderingar som regelbundet lämnas till ledningen för Gävle vuxenutbildning. Att göra utvärderingar är föreskrivet i avtal, men inte vad som skall utvärderas eller hur. Inom Vuxenutbild- 13

SKOLVERKET ningen Komvux görs dels utvärderingar av lärare-elever på kursnivå, som exempelvis kan ligga till grund för förändringar i upplägg av och innehåll i kurser, dels genomförs en gemensam utvärderingsdag varje år. Inom Vuxenutbildningen Sfi utvärderar all personal verksamheten var nionde vecka samt vid en gemensam utvärderingsdag årligen. De sfi-studerandes åsikter tillvaras i de samtal som lärarna har varje månad med de studerande om bland annat deras kunskapsutveckling. Enligt ledningen för vuxenutbildningen finns vid inspektionstillfället inte något systematiskt kvalitetsarbete för den samlade vuxenutbildningen, men det är, enligt vuxenutbildningschefen, ett prioriterat utvecklingsområde för 2005. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisningen är godtagbar men för utvecklas. En gemensam strategi för kvalitetsarbetet i den kommunala vuxenutbildningen är ett angeläget utvecklingsområde. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningens kvalitetsarbete med regelbunden och systematisk utvärdering bör utvecklas. Verksamhetens kvalitetsredovisning bör utvecklas så att den på ett tydligt sätt utgår ifrån nationella mål. Rektors ansvar och befogenheter för vuxenutbildningen på entreprenad behöver tydliggöras. 5. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet. Den som har denna rätt, har rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns där. Utbildning på grundläggande nivå erbjuds i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap och genomförs av Gävle komvux. Därutöver erbjuds en kurs för dyslektiker samt en orienteringskurs Att studera som vuxen. Grundläggande vuxenutbildning erbjuds dock inte inom alla föreskrivna kunskapsområde vilket författningarna ställer krav på. Enligt skolledningen vid Vuxenutbildningen Komvux, kommer dock detta att erbjudas höstterminen 2005. Övriga kurser inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte under vårterminen 2005, men kommer, enligt skolledningen vid Vuxenutbildningen Komvux, att erbjudas höstterminen 2005. Enligt skolförfattningarna skall alla ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjudas. Gymnasial vuxenutbildning erbjuds inom ämnesområdena data, ekonomi, matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, språk och omvårdnad. Även projektarbete erbjuds. Kurserna startar kontinuerligt var sjätte vecka och kan följas antingen i skolan eller studeras på distans. Hos någon av utförarna av utbildning på entreprenad startar kurser utifrån individuella önskemål, hos andra sker gruppstarter. Studier i andra kommuner erbjuds, interkommunal ersättning utgår och urval sker enligt intagningsförordningen. Ett fåtal elever studerar i andra kommuner 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun och en förklaring till det är, enligt skolledningen, att utbudet i närliggande kommuner är mycket begränsat. Sfi erbjuds de studerande inom tre månader från anmälningsdatum. Samtliga erbjuds heldagsverksamhet. Sfi-studier kan kombineras antingen med språkpraktik, yrkespraktik eller lärlingsutbildning. Cirka två tredjedelar av de studerande deltar i heldagsverksamhet och en tredjedel läser endast en sfi-kurs. Inom särvux, erbjuder Vuxenutbildningen Komvux utbildning på olika nivåer för personer som har utvecklingsstörning, autism eller förvärvad hjärnskada. Vid inspektionstillfället erbjuds kurser inom gymnasial särvux och inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan. De vanligaste ämnena är svenska, matematik, samhällskunskap och datakunskap. Utbildningen kombineras med arbete eller daglig verksamhet och omfattar från en till sju timmar per vecka vid ett eller två tillfällen. Två lokala kurser erbjuds. Inspektörerna bedömer att de vuxenstuderandes i Gävle tillgång till gymnasiala kurser, sfi och särvux är god. Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och motivera dem att påbörja studier. Vuxenutbildningen har i sin arbetsplan som ett utvecklingsområde bl.a. ökad samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet för att nå lågutbildade och motivera till utbildningsinsatser. Ett annat utvecklingsområde är att skapa nya lärmiljöer och lärplatser för att kunna möta och motivera andra grupper av blivande studerande. Gävle kommuns utbildningsnivå överensstämmer i huvudsak med rikets. 20 procent (riket 19 procent) av befolkningen i kommunen i åldrarna 20-64 år har folkskola eller nioårig grundskola och 32 procent (riket 31 procent) har tvåårigt gymnasium som högsta utbildningsnivå (SCB:s register befolkningens utbildning 2004-01-01). Ansvaret för den uppsökande verksamheten åvilar Gävle kommuns Utbildningsforum. Någon samlad strategi för den uppsökande verksamheten finns inte, men enligt personalen har diskussioner förts många gånger. Besök genomförs av studie- och yrkesvägledare i olika arbetsmarknadsprojekt och hos utbildare på entreprenad för att informera om studievägar, studieekonomi etc. och därmed informera och rekrytera till vidare utbildning. Rekryteringsbidraget (RYT), som skall vara en resurs i arbetet att söka upp och motivera lågutbildade vuxna till studier, har under föregående år inte utnyttjats fullt ut. Inspektörerna bedömer att Gävle vuxenutbildning bör intensifiera arbetet för nå dem som har rätt till utbildning. Rekryteringsbidraget bör vara ett verksamt instrument i detta arbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att alla ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen skall erbjudas. Vidare bör vuxenutbildningen intensifiera det uppsökande arbetet för att nå och motivera de kommuninvånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning. 15

SKOLVERKET 6. Resurser Resurser till samtliga verksamhetsformer och skolformer Medel till vuxenutbildningen i Gävle fördelas i sin helhet från den politiska nämnden. Utifrån denna tilldelning och med utgångspunkt i arbetsplanen samt utifrån målgruppsprioriteringar, lagstadgad utbildning, studerandes särskilda behov, särskilda projekt etc. diskuterar ledningsgruppen resursfördelningen. Personalens kompetens och kompetensutveckling Skolans lärare skall ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva och personal för studie- och yrkesorientering skall ha utbildning för sådan verksamhet. I princip samtliga lärare vid Vuxenutbildningen Komvux och Sfi har utbildning för den undervisning de bedriver. Personalen hos utbildare på entreprenad har antingen formell utbildning eller yrkeskunskap och pedagogisk erfarenhet från ämnesområdet. Kompetensutveckling skall anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Rektor skall verka för att lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Vuxenutbildningen Komvux har bedrivit ett kompetensutvecklingsarbete med stöd av EU Växtkraft Mål 3 som resulterat i att angelägna kompetensutvecklingsområden identifierats och individuella långsiktiga kompetensutvecklingsplaner upprättats. Den framtida kompetensförsörjningen har beaktats. Under innevarande läsår har prioriterade utbildningsinsatser börjat genomföras. Utbildare på entreprenad genomför kompetensveckling huvudsakligen inom sin respektive organisation. Inspektörerna bedömer att personalen har utbildning och kompetens för den utbildning de bedriver och att långsiktighet när det gäller personalförsörjning kännetecknar verksamheten. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och lokaler Utbildning för vuxna i Gävle genomförs i många olika lokaler, som genomgående kan bedömas som ändamålsenliga för verksamhetens genomförande. De är anpassade för funktionshindrade elever. Vuxenutbildningen Komvux undervisning sker i rymliga och ändamålsenliga lokaler med tillgång till bibliotek, matsal, datasal mm. NO-undervisningen är förlagd till Polhemsgymnasiets lokaler. Sfi bedriver undervisning i egna rymliga lokaler. Särvux har egna lokaler med tillgång till god utrustning och ändamålsenligt inredda för olika gruppers behov. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i Gävle sammantaget har god tillgång till lokaler och utrustning. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att tillgången till resurser för vuxenutbildningen är god. 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Gävle kommun Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i komvux och sfi sammantaget erbjuder ett gott och varierat stöd för vuxnas lärande, bland annat organiseras vuxenutbildningen på ett sätt som väl motsvarar vuxnas behov och förutsättningar. De sfi-studerandes goda kunskapsresultat förtjänar att omnämnas. De vuxenstuderandes kännedom om kursmålen är i allmänhet är god och de har inflytande över och tar ansvar för sitt lärande på ett bra sätt. Inspektörerna bedömer vidare att det finns ett bra stöd för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom vissa områden. Kunskaper, utveckling och lärande - Vuxenutbildningen bör förbättra rutinerna för att säkerställa resultat hos de studerande av arbetet med normer och värden. - Vuxenutbildningen bör skaffa sig en samlad bild av antalet studerande, studieavbrott, avbrottsorsaker samt kunskapsresultat. Arbetsmiljö och delaktighet - De studerandes möjligheter till påverkan och delaktighet i övergripande frågor bör utvecklas. - Vuxenutbildningen bör utveckla och samordna olika dokument mot kränkande behandling, så att de utgör det handlingsprogram mot kränkande behandling som är läroplanens intentioner samt arbeta så att det blir känt av alla. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Möjligheter till validering av kunskaper och färdigheter bör utvecklas bland annat för att förkorta studietiden. - Rutiner för att kvalitetssäkra betygssättningen i den samlade vuxenutbildningen bör utvecklas. - Individuell studieplan bör upprättas för alla deltagare i vuxenutbildning. Styrning och ledning - Ansvarsfördelningen mellan rektorn för Vuxenutbildningen Komvux och rektorn för Vuxenutbildningen Entreprenad behöver tydliggöras. - Vuxenutbildningens kvalitetsarbete med regelbunden och systematisk utvärdering bör utvecklas och kvalitetsredovisningen bör förbättras. Tillgång till utbildning - Vuxenutbildningen bör intensifiera arbetet för att nå de kommuninvånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning. 17

SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivet område skall snarast åtgärdas. Tillgång till utbildning - Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte inom alla föreskrivna kunskapsområden (2 kap. 15-16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Datum Ort 2005-12-21 Stockholm Monica Norberg Malin Winbladh 18