Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad

Inkomna synpunkter på samrådsförslag till grönstrukturprogram för Ingelstad Grönstrukturprogrammet för Ingelstad var utsänt på samråd under februari och mars 2016. Nedan redovisas inkomna synpunkter med kommentarer och förslag till revideringar. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker samrådsförslag till Grönstrukturprogram för Ingelstad med nedanstående synpunkter. Vad gäller önskemålet om en utökad asfalterad del av smalspåret finns en motsatt önskan om att så inte sker då sträckan även frekvent avvänds för ridning. Det är angeläget att finna en lösning för de båda intressenterna. Grönområdet Prästabacken öster om väg 27 bör lyftas i programmet. Platsen är en värdefull miljö för rekreation. Den används som skid- och pulkabacke och här sker ortens valborgsmässofirande. Kommentar och förslag till revidering: Konfliktsituationen mellan ryttare och cyklister på smalspåret och gällande förslag på asfaltering av smalspåret förtydligas. Ev utveckling bör ske i samråd med såväl cyklister som ryttare. Områden värdefulla för rekreation kompletteras med Prästabacken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att förslaget till grönstrukturprogram är ett bra kunskapsunderlag som i stort ger goda förutsättningar för att bevara de miljö- och hälsokvaliteer som finns i och runt Ingelstad. I pro grammet finns särskilt utpekat det sedan länge brukade landskapet och Skyeån som värdefulla miljöer att bevara och utveckla ur flera av de fem perspektiv som programmet bygger på. Det är viktigt att även i mindre orter se den gröna strukturen som något som har värde för de boende, och där värdet av gröna miljöer ökar vid en förtätning av den bebyggda miljön. Nämnden anser att planen bör kompletteras med rekommendationen om till gång till en gröning inom 50 m från bostaden för de som inte har egen trädgård. Detta finns med i programmet för Växjö stad och även i samråds förslaget till översiktsplan för Ingelstad: Det är platsen för lek, spel, möten, vila och den nära naturupplevelsen av den första vårblomman. Gröningar är viktiga mötesplatser med strukturerande och orienterande funktion. Gröningen bör vara minst 0,1-1 ha stor, vara lätt att hitta, vara enkel att nå och ligga trafiksäkert. Kommentar och förslag till revidering: Avsnittet Friluftsliv och rekreation kompletteras med information om gröningar och riktlinjerna kompletteras och förtydligas med avståndsnormer till grönområden av olika storlek. Tekniska nämnden Tekniska nämnden har följande synpunkter på aktuellt grönstrukturprogram: 1. Tekniska förvaltningen ser positivt på att det har tagits fram ett Grönstrukturprogram för Ingelstad. Samtidigt ser tekniska nämnden det av stor vikt att grönstrukturprogrammets intention överensstämmer med den fastlagda översiktsplanen för Ingelstad vad gäller bland annat möjligheter till expansion. 2. Kartan för kommunens markinnehav behöver förtydligas. I texten framgår klart att förslagen till viss del går utanför den kommunalägda marken, och det kan då vara bra att det framgår

på kartan var dessa delar finns. Det kan även göras extra tydligt i texten för varje delområde under Område värdefullt för rekreation. 3. I texten framförs olika önskemål. Om det är vad kommunen anser så bör detta omformuleras som förslag eller möjligheter. 4. I förslaget för utveckling av Näckrosdammen ska texten justeras då det finns ett beslut för att riva dammluckorna. 5. Idén med ett grönt gång- och cykelstråk kring Torsjön är mycket trevligt. Möjligheten behöver utredas eftersom kommunen inte har rådighet över marken på östra sidan sjön. 6. I programmet redovisas ett grönt stråk via Solvikens pensionat. Det har varit diskussioner om ansvaret för den vägen vilket bör tydliggöras. Via de alltför trånga sektionerna under de två broarna från öster dämde det vid 2004 års översvämning ca 40 cm Kommentar och förslag till revidering: Grönstrukturprogrammets roll gentemot översiktsplan och andra planer förtydligas. Eftersom grönstrukturprogrammet är ett planerings- och kunskapsunderlag och inte en plan enligt PBL görs inga avvägningar mot andra intressen. Således innebär inte de utpekade områdena med gröna värden att en annan framtida markanvändning utesluts. Men grönstrukturprogrammet ger en översiktlig indikation om vilka gröna värden som identifierats i orten och kan komma att påverkas av en förändring, t ex om ett område ska exploateras. Konflikter med andra intressen kan förekomma, men behöver inte utesluta det ena eller andra. Avvägningen mellan den övergripande grönstrukturen och andra intressen görs i översiktsplanen, planprogram, detaljplaner samt i bygglovsprocessen. Det kan innebära att delar av grönstrukturprogrammet kommer att prövas för att lyftas in i översiktsplanen vid revidering. Markinnehav förtydligas i kartan och områdestexterna. Även i grönstrukturprogrammets version i handläggarkartan kommer markinnehav för såväl områden som gröna stråk vara tydligare. Önskemål omformuleras till förslag och möjligheter för utveckling. Texten om Näckrosdammen uppdateras utifrån taget beslut om rivning av dammluckorna. Diskussionerna om ansvaret för vägen och broarna via Solvikens pensionat hanterar tekniska förvaltningen och enkla åtgärder för broarna har satts igång. Utredningar av gång- och cykelstråk runt Torsjön pågår av Ingelstads bygderåd i samarbete med kommunen och genom dialoger med markägare. Ett förtydligande läggs till i grönstrukturprogrammet om markägarsituationen runt Torsjön och behovet av fortsatt dialog. Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret anser att samrådsförslaget för Grönstrukturprogrammet för Ingelstad är genomarbetat och är ett bra stöd vid planläggning av grönområde i tätorten. Ett antal synpunkter vill dock framföras, dels synpunkter rörande Grönstrukturprogrammet för Ingelstad och dels mer generella synpunkter gällande behovet av framtagandet av ett grönstrukturprogram. Grönstrukturprogrammet för Ingelstad Stadsbyggnadskontoret ställer sig frågande till att skillnader finns mellan den fördjupande översiktsplanen som är på utställning till slutet av februari och det samrådsförslag som är ute på remiss. Det är svårt att förstå vad som gäller och vad som är viktigt och värdefullt när exempelvis planuppdrag ges för bebyggelse på biologiskt värdefullt område och när riktlinjer för fortsatt planering för grönstrukturprogrammets fem olika perspektiv inte överensstämmer eller är medtagna

i den fördjupade översiktsplanen. Kända konfliktsituationer skulle möjligen kunna lyftas upp under en egen rubrik men grundproblematiken kvarstår dock. Om utpekade värdefulla område i grönstrukturprogrammet för Ingelstad kan bebyggas, vilken tyngd eller vilket syfte har grönstrukturprogrammet för Ingelstad? Stadsbyggnadskontoret vill även framföra en oro gällande ett par av de riktlinjer för fortsatt planering som presenteras efter varje delkapitel. Utvecklingen och utbyggnaden av kommunens mindre tätorter är redan idag ekonomiskt känsliga. Att kräva ytterligare utredningar som bidrar till en ökad kostnad och eventuellt längre planerings- och byggnationstid kan leda till att utbyggnationen helt uteblir. Underlaget behöver därför vara tillräckligt bra så att inga ytterligare utredningar behövs alternativt att kommunen ansvarar för att de utredningar eller det underlaget tas fram. Stadsbyggnadskontoret förslår därför att ett förtydligande görs för vem som bär ansvaret att de föreslagna riktlinjerna under varje delkapitel genomförs eller är tillräckligt utredda. Det för att undvika att en tredje part drabbas negativt. Två exempel kan lyftas fram där ett ansvarsförtydligande skulle behövas, dels under Biologisk mångfald och grönska, sida 17: Vid exploatering, såväl vid planläggningsskede, byggskede och ledningsdragning, ska de biologiska värdena identifieras och utvärderas, och särskild hänsyn ska tas för att tillvarata och utveckla dessa värden långsiktigt i tätorten. och dels under Kulturhistoria och identitet, sida 23: Inför all planläggning ska de kulturhistoriska värdena identifieras och utvärderas, och särskild hänsyn ska tas för att tillvarata och utveckla dessa värden långsiktigt i Ingelstad och det omgivande kulturlandskapet. Ytterligare frågor väcks för en av riktlinjerna under Biologisk mångfald och grönska: Om områden med värdefulla biologiska kvaliteter ändå tas i anspråk eller på annat sätt påverkas av en åtgärd ska kompensationsåtgärder vidtas. För vilka områden ska kompensationsåtgärder krävas? Gäller det för de områden som presenteras i grönstrukturprogrammet, dvs med värde sex och uppåt? Vilken typ av kompensation tänker man sig? Ska åtgärderna ske inom den egna fastigheten eller är det möjligt att de görs någonstans i tätorten? Frågan om det verkligen är relevant med kompensationsåtgärder inom tätorterna i kommunen med natur runt knuten lyftes och diskuterades. Stadsbyggnadskontoret föreslår att punkten om kompensationsåtgärder tas bort. I inledningen under Bakgrund och syfte står det att grönstrukturprogrammet kommer arbetas in i kommunens GIS-baserade handläggarkarta vilket fortlöpande kommer att uppdateras. Stadsbyggnadskontoret ställer sig frågande till vad detta innebär? Programmet antas godkännas av kommunstyrelsen i ett visst format. Är det då möjligt att i efterhand exempelvis lägga till eller ta bort områden? Stadsbyggnadskontoret ställer sig frågande till delar av Förslag till utvecklingsinriktning för Centrum. Det går att läsa att Planer finns att riva ut dammluckan för att förnya vattenregleringen. Den nya vattenregleringslösningen bör inkludera möjligheter att utveckla rekreationsvärden. I samband med framtagandet av en ny detaljplan för kvarnen i Ingelstad fördes långa diskussioner/utredningar för utveckling av dammen och möjlighet till vattenkraft där kommunen slutligen sa nej till den sökande. Hur kommer det sig att man så nära inpå har ändrat åsikt? Stadsbyggnadskontoret anser att perspektivet Odling och betesmark borde tas bort. Perspektivet känns i sammanhanget av de mindre tätorterna inte relevant i och med närheten till omgivande landskap/natur. De utpekat ytorna för möjlighet till odlingslotter är svåra att se/uppfatta på kartan presenterad på sidan 25 och bör förtydligas om de ska vara kvar. Behovet av ett grönstrukturprogram

Stadsbyggnadskontoret har, som tidigare nämnts, svårt att greppa hur grönstrukturprogrammet för Ingelstad förhåller sig till den fördjupade översiktsplanen som samtidigt håller på att tas fram. Hur kommer det sig att de grönområden som lyfts fram i grönstrukturprogrammet för Ingelstad inte överensstämmer med de grönområden som presenteras i den fördjupade översiktsplanen för Ingelstad? I de fall grönstrukturprogrammen tas fram innan den fördjupade översiktsplanen blir det tydligt att de utgör ett underlag där den fördjupade översiktsplanen är den gällande. Men vad gäller när grönstrukturprogrammet (underlaget) tagits fram efter det att ställningstagandena i den fördjupade översiktsplanen redan har gjort, eller att de som i fallet med Ingelstad, arbetas fram parallellt och inte stämmer överens? Som ett underlag ska det inte leda till att ännu fler frågor väcks. Det pågår även ett arbete att ta fram en friluftsplan i kommunen. Hur kommer det dokumentet förhålla sig till kommunens olika grönstrukturprogram då det i grönstrukturprogrammet för både Ingelstad och Växjö stad finns ett perspektiv som beskriver värden och områden kopplade till just Friluftsliv och rekreation. Vilket dokument kommer väga tyngst i en eventuell konflikt dem emellan? Och om de belyser samma värden, kan behovet av det ena eller andra ifrågasättas. Kommunen med dess förvaltningar måste göra tydligare ställningstagande och sammanvägningar i de program och planer som tas fram inom dess verksamhet. Kommunen bör fundera över syftet med alla de program och planer som arbetas fram inom organisation- en och om behovet verkligen är motiverat. Fler ställningstagande och sammanvägningar bör vara möjligt att ta i ett färre antal dokument. Det skulle skapa klarhet och tydliggöra vad som förväntas och krävs i den fortsatta utvecklingen inom kommunen. Kommentar och förslag till revidering: Grönstrukturprogrammets roll gentemot översiktsplan och andra planer förtydligas. Eftersom grönstrukturprogrammet är ett planerings- och kunskapsunderlag och inte en plan enligt PBL görs inga avvägningar mot andra intressen. Således innebär inte de utpekade områdena med gröna värden att en annan framtida markanvändning utesluts. Men grönstrukturprogrammet ger en översiktlig indikation om vilka gröna värden som identifierats i orten och kan komma att påverkas av en förändring, t ex om ett område ska exploateras. Konflikter med andra intressen kan förekomma, men behöver inte utesluta det ena eller andra. Att ett område t ex har höga naturvärden behöver inte betyda att det inte är förenligt med exploatering om hänsyn till naturvärdena tas. Här ger grönstrukturprogrammet en översiktlig indikation, men vid planläggning kan en komplettering av naturvärdesinventeringarna behövas för att t ex avgöra gränsdragning av exploatering. Vid revidering kommer emellertid ett förtydligande om kända konfliktsituationer tas med. Avvägningen mellan den övergripande grönstrukturen och andra intressen görs i översiktsplanen, planprogram, detaljplaner samt i bygglovsprocessen. Det kan innebära att delar av grönstrukturprogrammet kommer att prövas för att lyftas in i översiktsplanen vid revidering. Eftersom grönstrukturprogrammet är ett underlag kan riktlinjer och förslag tolkas som rekommendationer och möjligheter för att utveckla orten hållbart med hänsyn till de gröna miljöerna. Som revidering och inför samråd för resterande orters (Lammhult, Rottne, Braås och Åryd) grönstrukturprogram kommer dock alla riktlinjer ses över och ett förslag på ansvarsfördelning mellan förvaltningarna arbetas in. Gällande riktlinjen om kompensation så behöver inte den generella närheten till natur betyda att naturmark inom orten har mindre betydelse. Ofta har naturmark inom/nära orten en historia av lång hävd eller bevarande och har hunnit utveckla höga naturvärden till skillnad från närliggande skogsmark med konventionellt skogsbruk. Vad kompensation konkret bör innebära kan avgöras först i det specifika fallet. Det finns ett behov av att arbeta vidare med att ta fram en metod för hur kommunen ska hantera kompensation, vilket lyfts.

Behovet av fortsatt arbete genom att koppla grönstrukturprogrammen (för staden och tätorterna) till en handlingsplan/åtgärdsplan som anger tydligare prioriteringar, tidsplaner, ansvar och investeringar och som sedan kan kopplas till budget och verksamhetsplanering, kommer även att lyftas. Gällande grönstrukturprogrammens relation till friluftsplanen kommer programmen inte hamna i konflikt med varandra. Friluftsplanen fördjupar sig kring de områden i tätorterna och i staden som har en tydlig friluftsinriktning. Gällande frågan om fortlöpande uppdatering av handläggarkartan så avser uppdateringar exempelvis förändrad användning av utpekade områden med gröna värden, status på rekreationsområden och gröna stråk, nya naturvärdesinventeringar, mm. Grönstrukturprogrammet är ett underlag kan komma att behöva uppdateras i samband med att ny information tas fram eller att åtgärder vidtas. Uppdateringar av GIS-material kommer dock inte påverka ställningstaganden och riktlinjer i grönstrukturprogrammet. Detta förtydligas i grönstrukturprogrammets inledning. Arbetsgruppen anser att perspektivet Odling och betesmark borde vara kvar, dels för att perspektivet anses värdefullt för ortens karaktär och dels för att få en enhetlighet till Grönstrukturprogrammet för Växjö stad, som arbetet bygger på. De utpekade ytorna för potentiella odlingslotter kommer att förtydligas. Texten för förslag på utveckling av Centrum kommer att uppdateras utifrån gällande beslut att riva dammluckorna. Länsstyrelsen Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen är mycket positiv till kommunens vilja och ambition att ta fram grönstrukturprogram för de sex större tätorterna, varav det nu aktuella programmet för Ingelstad utgör ett. Dokumentet är trevligt utformat, lättläst och pedagogiskt uppbyggt utifrån en likartad och igenkännande struktur som använts för Växjö stads grönstrukturprogram, antaget av KS 2013. Kommunen har på ett bra och översiktligt sätt lyft vikten av grönstrukturens betydelse i ett stort antal sakområden. Länsstyrelsen ser programmet som ett värdefullt planeringsunderlag till kommunens pågående samt framtida planläggning, samt som stöd och inspiration för andra verksamhetsområden inom kommunen, och inte minst för de boende i Ingelstad. Länsstyrelsen anser att ett användande av grönstrukturprogrammets riktlinjer är bidragande till hållbar utveckling (utifrån ekonomiska, miljömässiga, kulturella och sociala aspekter). Grönstrukturprogrammet är av betydelse utifrån uppfyllandet av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och utgör en viktig del i arbetet med klimatanpassning och grön infrastruktur. Länsstyrelsen vill särskilt poängtera att omfattningen och sambanden mellan en tätorts grönstruktur har stor betydelse för de sociala värdena såsom fysisk aktivitet, tillgänglighet, trygghet, jämställdhet, folkhälsa och integration. Länsstyrelsen är positiv till den breda process som föregått grönstrukturprogrammet, där berörda och de boende i Ingelstad har involverats genom enkäter och medborgardialoger. Det som Länsstyrelsen ser som angeläget att ytterligare ta upp och jobba vidare med i det fortsatta arbetet med kommunens grönstrukturprogram, är att utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika behov och rörelsemönster analysera tätorternas tillgång till grönområden. Kommentar och förslag till revidering: Behovet av utveckling utifrån ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv arbetas in i avsnittet Friluftsliv och rekreation. Ytterligare analyser utifrån dessa perspektiv har inte varit möjligt att utföra utifrån de resurser och arbetstid som avsatts för

grönstrukturprogrammet. Grönstukturprogrammet samt dess koppling till översiktsplan samt planläggning Liksom till grönstrukturprogram för Växjö stad, antaget av kommunstyrelsen 2013, beskrivs för Ingelstad grönstrukturens värde ur fem olika perspektiv; Friluftsliv och rekreation, Biologisk mångfald och grönska, Klimatutjämning, Kulturhistoria och identitet samt Odling och betesmarker. I programmet tydliggörs först de övergripande mål och principerna för Ingelstads gröna struktur. Utifrån en redovisning i text och kartbilder ges därefter, för respektive perspektiv, riktlinjer för den fortsatta planeringen. Den kommunomfattande översiktsplanen för Växjö kommun är antagen 2005 och aktualitetsförklarad 2009. En fördjupning av översiktsplanen håller på att tas fram för Ingelstad, granskning 2016. I kommunens tillägg till översiktsplan, LIS Landskapsutveckling i strandnära läge, antagen 2014 redovisas för Ingelstad (samt övriga kommundelscentran) särskilda kriterier för områden inom 3 km från centrum. Länsstyrelsen ser det som angeläget att kommunen i den fortsatta planhanteringen på ett tydligt sätt samordnar samt redovisar de olika dokumentens status. Kommentar och förslag till revidering: Grönstrukturprogrammets roll jämfört med andra planer förtydligas. Kända konfliktsituationer med övrig planering kommer att lyftas. Friluftsliv och rekreation I programmet hänvisas till vad som står i grönstrukturprogram för Växjö stad om att bostäder ska ha max 300 m till ett grönområde större än ett hektar. Det anges att så gott som alla har denna möjlighet i Ingelstad. Länsstyrelsen vill här särskilt poängtera vikten av att det trots det relativt korta avståndet finns en säker och trygg väg till och genom de gröna stråken. Länsstyrelsen vill också liksom kommunen tydliggöra behovet av att det inom grönområdena ska finnas upplevelsevärden och variation. Det är positivt att skolors och förskolors behov av grönområden framhävs och att säkra och trygga vägar mellan skola och grönområde analyseras. Vikten av samverkan och dialog tas upp, särskilt när det gäller de områden som är privatägda. Länsstyrelsen vill erinra om att Helenetorp är en nedlagd deponi, vilken är ett slags miljöfarlig verksamhet, där kommunen har tillsynsansvar. Det är viktigt att nödvändiga undersökningar och övertäckning eller andra skyddsåtgärder sker i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även andra typer av industrihistoriska miljöer som kan vara förorenade. Delar av norra Ingelstad, i programmet markerat som kommunala områden värdefulla för rekreation ligger delvis på en isälvsavlagring. Då grundvattenförekomster kan påverka den fysiska planeringen bör detta nämnas. Kommentar och förslag till revidering: En kommentar läggs till om att kommunen har tillsynsansvar över den nedlagda deponin. Utvecklingsförslagen för Sikabacken kompletteras med anvisning om att åsformationerna ska bevaras intakta. Biologisk mångfald och grönska

I detta avsnitt tydliggörs betydelsen av ekosystemen, ekosystemtjänster och att människor direkt eller indirekt har nytta av dessa. Biologisk mångfald gynnas av hävd, spridningskorridorer. Enligt den naturinventering som utförts 2014 och som ligger till grund för kartbilden i programmet redovisas de högre naturvärdena mellan 6-10. Här redovisas även spridningskorridorerna. Rödlistade arter och andra intressanta arter som påträffats i Ingelstad är listade. I dokumentet beskrivs kort de prioriterade naturtyperna (9 stycken) i Ingelstad och åtgärder för att långsiktigt gynna dem. Länsstyrelsen konstaterar att det i Grönstrukturprogrammet för Växjö stad (2013, s 56-75) finns ytterligare information om hur naturtyperna kan värnas. Artskydd och biotopskydd finns också upptaget i grönstrukturprogrammet för Växjö. Länsstyrelsen erinrar här om vikten av att grönstrukturprogrammen läses ihop. Naturvärden i vattendraget Skyeån lyfts fram vilket är bra, för Torsjön nämns fågellivet men det nämns inga värden i vattnet för Torsjön eller Kyrkhultssjön. Om det finns värden i sjöarna bör det också framgå. Kommentar och förslag till revidering: Den information som tas upp om naturvärden har begränsats till de viktigaste naturtyperna i Ingelstad som identifierats under naturvärdesinventeringarna. I Ingelstad har rinnande vatten i Skyeån, fågellivet vid sjöar och stränder samt starrmaderna vid kyrksjön ansetts vara de viktigaste värdena kopplat till vattenmiljöer. Klimatutjämning Grönområdenas betydelse för klimatfrågor tas upp ur ett brett hållbarhetsperspektiv. Det handlar om att hantera dagvatten och översvämningar, ge svalka vid höga temperaturer, skydda från skadlig UV-strålning och bidra med en luftrenande funktion. Kartbild på sidan 19 visar områden som översvämmas vid ett högsta flöde, vid skyfall (100-årsregn) och möjliga platser där öppna dagvattenmagasin kan ordnas. Utifrån kommunens analys ges riktlinjer för fortsatt planering. Det är bra att fördelarna med öppna magasin, att minska effekter av klimatförändringar och extrema vädersituationer, tas upp. Placeringen är dock som det beskrivs svår att bestämma i detta skede men det är viktigt att lyfta fram att de öppna magasinen ska placeras där de har störst effekt. Det är bra om lågpunkter utgörs av grönområden och andra ytor som tål att översvämmas, men vid placering av öppna magasin med syfte att minska effekterna av klimatförändringar och därmed fördröja flödet till ett visst område, får det ofta större effekt om det placeras en bit uppströms det översvämningsdrabbade området. Exakt placering behöver utredas i varje enskilt fall. Kommentar och förslag till revidering: Lokaliseringen av framtida möjliga öppna magasin är en första inventering utifrån bland annat ledningsnät och den kommunägda marken. Exakt placering behöver utredas i varje enskilt fall för att avgöra om platsen kan ge önskad effekt. Kulturhistoria och identitet Att landskapets utveckling i Ingelstad från forntid, medeltid till 1800-tal, 1800tal till modern tid redovisas är mycket värdefullt för att förstå områdets identitet och koppling till grönstrukturen. Viktiga kulturmiljöer i Ingelstad redovisas på kartbild på sidan 22. Länsstyrelsen anser att programments del om kulturmiljö är tydlig och ger bra riktlinjer för handläggning av planerade förändringar.

Kulturmiljön är något mer övergripande beskriven än avsnitten för andra intressen, detta kompenseras emellertid av att det i riktlinjerna rekommenderas en utredning som identifierar och utvärderar befintliga kulturhistoriska värden. Det är därmed viktigt att detta följs i utvecklings- och förändringsskeden. Flera övergripande och viktiga kulturlämningar nämns som betydande för bygden vilket är positivt och nödvändigt. Det som saknas är något om det biologiska kulturarvet. Med biologiskt kulturarv menas: ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Mer information om biologiskt kulturarv finns i Riksantikvarieämbetets Vårdavälserie vilken finns på deras hemsida, www.raa.se/vardaval Kommentar och förslag till revidering: Texten i avsnittet kulturhistoria och identitet förtydligas gällande biologiskt kulturarv. Värdet av biologiskt kulturarv ingår även i naturvärdesinventeringarna som visas i avsnittet Biologisk mångfald och rekreation. Odling och betesmarker Odling, djurhållning och betesmarkernas betydelse för tätorten redovisas utifrån försörjning, lokal produktion av föda, en del av ett hållbart samhälle, biologisk mångfald, kulturhistoriska värden. Utifrån ett socialt och mångkulturellt hållbarhetsperspektiv tas kolonilotter upp (odlingslotter på kommunal mark har identifierats och tillgång till vatten undersöks). Odling tas upp utifrån att det kan vara ett sätt att skapa nya platser där människor trivs och engageras. Att koppling görs till de sociala perspektiven är mycket positivt. Länsstyrelsen erinrar om att kompostering av trädgårdsavfall är ett slags miljöfarlig verksamhet. Vid hantering av mer än 50 ton park- och trädgårdsavfall per kalenderår är verksamheten anmälningspliktig till kommunens tillsynsmyndighet. Lokalisering och skötsel är viktiga aspekter. Kommentar och förslag till revidering: Riktlinjen om utredning av gemensam trädgårdskompostlösning kompletteras med information om att utredningen bör tas fram i samarbete med kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd som är tillsynsmyndighet. Ingelstads bygderåd Bygderådet i Ingelstad anser att grönstrukturprogrammet för Ingelstad i sin helhet ser mycket bra ut. Vi har endast en kommentar, och det rör cykelstigen öster om Torsjön. På kartan har planerad sträckning ritats in utefter stranden vid Torsjö by. Vi vill framhålla att diskussioner pågår med markägare och det finns alternativa förslag till sträckning av cykelstigen, bl a parallellt med väg 27. Kommentar och förslag till revidering: Sträckningen av det föreslagna gröna stråket öster om Torsjön ska ses som ungefärlig. Den slutliga sträckningen kan därmed skilja utifrån resultaten av diskussionerna med markägarna. Boende, Ingelstads Nöbbele Vi vill utifrån vårt perspektiv som verksamma entreprenörer inom den gröna näringen kommentera programmet på vissa punkter/delar. Vi har en liten gård norr om Ingelstad där vi föder upp utegrisar, får med lamm och hyr ut lägenheter/torp samt hästplatser. Uthyrning av boende med tillgång till hästbox är central i vår verksamhet. (I Ingelstad och i dess direkta närhet finns det ca 50 hästar. De flesta finns på hästutbildningen på Naturbruksgymnasiet).

Under sommartid har vi gäster från flera länder som bor på vår gård. (Tyskland, Holland, Österrike, England, Danmark samt Ryssland under 2015). Gästerna kommer för att på bo på vår gård och ofta för att få avnjuta en tur på hästryggen. För oss och många andra med hästgård/verksamhet sker ridning på smalspåret. Smalspåret går igenom flera fastigheter med hästar. Ibland är smalspåret den enda vägen ut om man vill undvika hårt trafikerad väg. För ridutbildningen på naturbruksgymnasiet går smalspåret igenom och i utkanten av ägorna. I grönstrukturprogrammet nämns ordet ridtur på sidan 13, i övrigt finns det inte så mycket som anknyter till denna näring/verksamhet. Det står även att olika aktiviteter utvecklas långsiktigt och i ett helhetsperspektiv och kräver en utökad dialog med markägare. Vi tror att genom dialog/kommunikation kan man nå långt för att få alla parter någorlunda nöjda. Vid utveckling av tex cykelleder, promenadstråk bör man tänka på att hästar finns i området. Man kan även tänka sig att man även utvecklar ridleder i samband med andra stråk som växer fram och därmed möjliggör för ökad turism i området. Vid anläggandet av tex en cykelväg utanför tätorten kan man bredda vägen så att även ridande kan sig fram utan att störa. I programmet nämns bla önskemål om att asfaltera delar av smalspåret. Ur ridsynpunkt skulle detta vara negativt. Skulle så bli fallet kan man tänka sig att halva biten är asfalt och halva är ridbar. Även andra djur som hundar föredrar ett mjukare underlag än asfalt. Vi är själva nyttjare av smalspåret som ryttare, cyklande, promenerande, joggande och med hund. Givetvis är vi medvetna om just ridning kan leda till diskussion på olika sätt tex med spillning och märken i backen därav är dialogen och planeringen för framtiden viktig. I sammanhanget kan nämnas att åkermark och betesmark minskar stadigt i Kronobergs län. Miljömålet ett rikt odlingslandskap kommer inte att nås enligt länsstyrelsen. Minskningen är bland de största i Sverige. Åkermarken i länet år 2014 var 47 268 hektar (ha) vilket är en minskning med minus 16,4 procent sedan år 1995 vilket är bland de största i landet. Minskningen i hela landet är i genomsnitt minus 7,7 procent. Betesmarkerna och slåtterängarna minskar också och år 2014 var arealen 18 749 ha. Arealen betesmark i länet har minskat sedan år 2000 och ligger på minus 12,3 procent vilket är högt sett till att arealen i landet har ökat med 4,2 procent. Den totala omfattningen av jordbruksmark i länet år 2014 omfattar 66 017 ha, vilket är en minskning från 66 700 ha år 2013. Källa miljömål.se Alla hästar motverkar på något sätt ovan nämnda utveckling och bör ses som en resurs. Vi ser med egna ögon minskningen i vår närhet och gör vad vi kan för att hålla landskapet öppet. Kommentar och förslag till revidering: Konfliktsituationen mellan ryttare och cyklister på smalspåret och gällande förslag på asfaltering av smalspåret förtydligas. Ev utveckling bör ske i samråd med såväl cyklister som ryttare.