Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Skellefteå distrikt Skogen på nätet I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar om de e-tjänster Skogsstyrelsen har för dig som skogsägare. Förutom förbättringar i redan befintliga verktyg på Mina sidor har det sedan förra året tillkommit ett antal nyheter. Bilden är från vår skogsträff på Campus 24 februari. Foto: Anders Lindqvist Markfuktighetskarta Markfuktighetskartan är ett bra hjälpmedel vid planering av nya skogsbilvägar, basvägar samt vid andra skogliga åtgärder. Den ger till exempel en bra bild över områden där risken för körskador är hög. Markfuktigheten redovisas i kartan i olika nyanser av blå färg, från blöta (mörkblått) till fuktiga och friska marker (ljusare blått). Markfuktighetskartan är framtagen utifrån en matematisk modell av terrängen och vattnets rörelser i landskapet. Gallringsbehov Gallringsbehovet har tagits fram genom att kombinera trädhöjd och grundyta med en digital gallringsmall för olika ståndortsindexklasser. Det gallringsbehov som visas är det som rådde vid tidpunkten för laserskanningen av skogen. Välj klass utifrån vanligaste förekommande ståndortsindex på din mark. Lutningskartan Redovisar markens faktiska lutning i en gråskala. Kartan och den tidigare publicerade terrängskuggningen kompletterar varandra och ger en bra bild av markytans utseende. Artdata Med funktionen artdata kan du se var det finns fynd av olika arter som är registrerade i Artportalen. När du aktiverar knappen artdata och söker i kartan blir det automatiskt en sökning i Artportalen som visar dig var och om det finns några registrerade växter, djur och svampar inom sökområdet. Text: Göran Andersson och Marie Lundström Rådgivning via Mina sidor Missade du skogsträffarna men vill ändå ta del av informationen? Boka en personlig rådgivning med någon av oss på kontoret eller över internet. Tillsammans tittar vi på din fastighet via Mina sidor och diskuterar både tekniken och skogen. Kontakta Göran Andersson, 0910-438 418, goran.s.andersson@skogsstyrelsen.se, och boka in en tid. Självklart är rådgivningen kostnadsfri. www.artportalen.se Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 50 miljoner (jan 2016) fynduppgifterna. Artportalen utvecklas och drivs av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket.
Virkesköparnas goda råd till dig Lokaleko ställde följande fråga till sex olika virkesköpare: Om du fick ge en skogsägare ett råd om en åtgärd i skogen att investera i, vilken skulle det vara? Nedan läser du svaren. Lars-Erik Lindmark, Holmen Skog: Återbeskogning på mest optimalt sätt. Här läggs till stor del grunden för de kommande 100 åren. Tänk gärna till på denna fråga innan avverkning. Magnus Lindgren, Norra Skogsägarna: Röjning. I röjningen formar du ditt framtida bestånd och styr tillväxten till rätt trädslag för marken. Röj tidigt så lägger du grunden till ett stabilare bestånd mot snöbrott och stormfällning. Ola Lindström, Stenvalls Trä: Mitt råd är att börja investera i en skogsbruksplan och ha den som grund för kommande investeringar. Urban Hellgren, Sveaskog: Röjning! Ofta finns det ett behov av Illustratör: Christer Lindberg röjning som markägaren inte hinner eller klarar själva. Ta råd av branschfolk om åtgärdsbehovet och upphandla tjänsterna av proffs snarast det blir ofta dyrare att utföra åtgärder senare. Nils Berglund, SCA Skog: Kolla över dina föryngringar! Ta dig tiden att gå över hygget året efter att en plantering utförts. Det är en billig investering som gör att du hinner rätta till skogsvården i tid med en hjälpplantering. En misslyckad föryngring kan bli väldigt kostsam för en skogsägare. Erik Lindholm, Martinsons: Röjning! Text: Anders Lindqvist Årshjul för skogliga åtgärder Att tänka på för alla skogsägare Januari-mars Gör din årsplanering, en aktuell skogsbruksplan är ett gott stöd. Det är viktigt att vara ute i god tid för att beställa skogliga tjänster, till exempel markberedning, plantor, plantering och röjning. April-juni Plantering alternativt frösådd passar bra under maj och juni. Sådd bör göras innan midsommar. Ungskogsröjning. Inventeringar och detaljplaneringar. Juli-september Plantering går bra även i augusti. Ungskogsröjning. Markberedning. Inventeringar och detaljplaneringar. Oktober-december Gallring. Ungskogsröjning så länge det är barmark. Markberedning, under förutsättning att det är barmark, tjäl- och snöfritt. Fröträdsavverkning. Föryngringsavverkning. Text & illustration: Ingemar Brännström
Vandringsleder inom distriktet Visste du att Skogsstyrelsen i många år har hjälpt till att anlägga vandringsleder? Att vi markerat hur de olika lederna går och röjt bort skog och växtlighet så du kan vandra längs med stigarna? Före bilens intåg i samhället så vandrade människor längre sträckor om det var nödvändigt för att ta sig till ett jobb eller för att transportera varor eller hälsa på vänner och släktingar. De vandrande människorna använde sina ben och fötter för att de inte hade råd med häst eller med en biljett till tåg eller ångbåt. Om nu sådana transporter ens fanns tillgängliga. Idag vandrar vi människor för att röra på oss, för att bryta upp från vårt alltför stillasittande liv. Vi utnyttjar vår fria tid för en chans att få se naturen som våra förfäder såg varje dag, men som vi idag ibland glömmer bort att den finns. SKOGSSTYRELSENS MEDARBETARE jobbar med röj- och motorsågar för att ta bort buskar och träd som är i vägen eller som hotar att falla över vandringleden. Vi har gjort skyltar med information om allt ifrån den lokala historien till vad du får göra i naturen och inte. Vi har skapat vindskydd och utkiksplatser. Vi hjälper även till med spridande av information kring vilka vandringsleder som finns och vad de enskilda lederna kan erbjuda vandrarna genom bland annat underlag till broschyrer och hemsidor. Vi hjälper också till med markmedgivanden om en ny led ska skapas. Och vi hjälper till att Handikappanpassad brygga längs Storbäcksleden. underhålla de vandringleder som finns. Allt detta gör vi, och mycket mer. ANSVARET FÖR VANDRINGSLEDERNA ligger hos olika idrottsföreningar och ideella föreningar. Skogsstyrelsen samarbetar både med personer och organisationer som vill bevara historiska vandringsleder, som exempelvis Tips på vandringsleder Furuögrundsleden, går mellan Byske havsbad och Kolviken i Furuögrund. Gruvstigen, går mellan Varuträsk och Forsbacka. Kraftleden, går mellan Vitberget (Skellefteå) och Skelleftehamn. Mineralleden, går mellan Varuträsk och Vitberget (Skellefteå). Nasaleden, går mellan Forsbacka och Glommersträsk. Storbäcksleden, en vandrings och fiskestig som är 6 km lång i Östanbäck med omnejd. Upplevelsestigen, Vitberget (Skellefteå). En 300 meter lång stig för barn och vuxna som vill veta mer om djur och natur. Åbyälvsleden, går mellan Renholmen och Blåfors. Nasaleden, och de som vill skapa nya vandringsleder som till exempel Kraftleden och Storbäcksleden. Skogsstyrelsen fortsätter att jobba med föreningar, markägare och andra ansvariga för vandringslederna genom att hjälpa dem som vill med underhåll av den vandringsled de ansvarar för. Text och foto: Gerhard Söderström Öbergsleden, 6 km lång led runt Öberget (Stackgrönnan) med olika stigar med olika svårighetsgrad för vandraren.
Hyggesfritt skogsbruk e Hyggesfritt skogsbruk kan väcka känslor och kan kanske upplevas som en kontroversiell metod. Skogsstyrelsens inställning är dock att hyggesfritt kan vara ett komplement till konventionellt skogsbruk. Men vad innebär egentligen ett hyggesfritt skogsbruk? Vi reder ut några viktiga frågor. Definitioner Hyggesfritt skogsbruk är ett sätt att bruka skogen utan kalavverkning. Beståndet ska behålla både en trädkontinuitet och en skogskänsla. Det ska röra sig om produktionsskog. Hyggesfritt skogsbruk är inte ett sätt att legitimera avverkning i skogar som på grund av sina naturvärden inte bör brukas. Inom begreppet hyggesfritt skogsbruk finns en mängd olika skötselmodeller. Här kommer ett urval: BLÄDNING. En skog som är fullskiktad med stor andel skuggföredragande trädslag passar bäst för blädning. Fullskiktad innebär att träd i alla storlekar och åldrar återfinns i beståndet. Skuggföredragande betyder att ett trädslag kan växa i skugga. Här uppe i våra trakter innebär det gran (i södra Sverige även bok) och gärna på de lite mer produktiva markerna. När du blädar ett bestånd avverkar du träden så att beståndet bibehåller både skiktning och produktion. Ingreppen gör du i takt med att träden växer till, kanske med 20 års mellanrum. Med en genomtänkt skötsel kan du utifrån ett enskiktat bestånd skapa ett fullskiktat bestånd. Men tänk på att det kommer att ta lång tid! Bild från ett blädat bestånd. ÖVERHÅLLEN SKÄRM. Den här metoden passar om ditt bestånd är enskiktad gran- eller tallskog. Ett enskiktat bestånd består av träd som är ungefär lika stora. Du glesar ut skogen, helst i omgångar för att minska risken för stormfällning, och föryngringen sker naturligt. När de nya plantorna är tillräckligt stora avvecklar du skärmen. Den här metoden används inom trakthyggesbruket, men du kan använda den som hyggesfri skogsskötselmetod genom att överhålla skärmen. Det innebär att du avverkar den vid en senare tidpunkt än vid konventionell skötsel, samt att fler av skärmträden lämnas för att ingå i det nya beståndet. Det kan kanske röra sig om att lämna mellan 20 50 träd per hektar. Metoden kan till exempel passa på fuktiga marker, frostlänta marker samt tallhedar. LUCKHUGGNING. Vill du använda dig av den här metoden tar du upp luckor på normalt 0,1 0,2 hektar i beståndet som du sedan låter den omgivande skogen så in. Luckornas storlek kan variera efter trädslag och markens egenskaper. Luckorna utvidgar du sedan successivt i takt med att de föryngras. När luckorna ska utvidgas beror på hur väl föryngringen tar sig. Luckhuggning kan göras på olika sätt, oregelbundet, i schackrutemönster eller som kanthuggningar. Metoden kan passa på samma typ av mark som överhållen skärm. Foto: Johan Nitare MÅLDIAMETERHUGGNING. Här avverkar du träden när de uppnått en minsta diameter måldiametern. Måldiametern kan variera mellan olika trädslag och kvalitet på träden inom samma bestånd. Tänk på att diametern ska vara väl avvägd så att skogen även efter huggning har en tillräckligt stor volym och därmed en bra tillväxt. LÜBECKMODELLEN utvecklades i Lübecks stadsskogar i mitten av 1900-talet och är en form av måldiameterhuggning med storleksbegränsning av luckor i beståndet. Föryngringen sker naturligt. Eventuell stödplantering sker med enbart inhemska trädslag. Bättre ungskogar och förbättrad miljöhänsyn Oavsett om du som markägare har produktion, naturvård eller sociala värden som mål med ditt skogsbrukande kan hyggesfritt vara ett komplement till konventionell skogsskötsel. Det finns många fördelar med hyggesfritt
tt komplement skogsbruk när metoderna används på rätt sätt och på rätt mark. Produktion Bland de skogsskötselmässiga motiven till hyggesfritt skogsbruk finns föryngring på fuktiga marker och i frostsvackor. Efter en föryngringsavverkning stiger ofta grundvattnet eftersom trädens vattenupptag försvinner. På vissa marker kan det innebära att delar av föryngringen dränks eller får dåliga växtförhållanden. Genom att tillämpa hyggesfritt skogsbruk så kan du minska behovet av skyddsdikning. Det är bra ur naturvårdssynpunkt och kan även ge lägre föryngringskostnader. En rätt utförd skyddsdikning är en bra föryngringsåtgärd, men en felaktigt utförd skyddsdikning kan ha stor negativ inverkan på vårt vatten samtidigt som det förväntade resultatet uteblir. På frostlänta marker skyddar de kvarlämnade träden mot kalluft som kan orsaka frostskador, till exempel växtdefekter, nedsatt tillväxt och avgångar hos dina plantor. Hyggesfritt kan också minska risken för snytbaggeskador. Konkurrens från omgivande träd i olika storleksklasser ger en tät årsringsutveckling, låg andel juvenilved och klenare grenar i rotstocken. Med andra ord ett mer värdefullt virke. Du som markägare kan få lägre kostnader för föryngring och röjning och eventuellt uteblir dessa kostnader helt. Natur- och kulturvård En hyggesfri skogsskötselmetod gynnar många naturvärden, till exempel marksvampar. De flesta av våra marksvampar lever i symbios med träd eller andra växter. Det innebär att svamparna matar träden med näringsämnen och vatten och får socker från träden i utbyte. Vissa av dessa marksvampar har låg spridningsförmåga och överlever främst genom att kolonisera nya träd- rötter i marken. Avverkas alla träd i ett bestånd försvinner förutsättningarna men med hyggesfritt skogsbruk kan de förhoppningsvis leva kvar och så småningom etablera sig på de nya trädens rötter. På tallhedar hittar vi några exempel på sådana hyggeskänsliga svampar; släktet korktaggsvampar och den exklusiva goliatmusseronen. Andra artgrupper som gynnas av att marken ständigt är trädbeväxt är hänglavar, vissa skogsfåglar, orkidéer och de mossor som är känsliga för miljöförändringar. Hyggesfri skogsskötsel kan i vissa kulturmiljöer och fornlämningsområden höja värdet och förståelsen för historien. Sociala värden I skogar som är populära ur rekreationssynpunkt, det vill säga har höga sociala värden, upplevs stora förändringar ofta negativt. Bland dessa förändringar återfinns stora hyggen, markberedning och röjningsskog. Den generelle skogsvandraren upplever däremot små hyggen eller luckor i skogen som positivt, då dessa släpper in ljus, ger utsikt och variation. Med ett hyggesfritt skogsbruk kan du som markägare behålla skogskänslan och därmed också skogens rekreationsvärden. Högskärm av björk. Foto: Michael Ekstrand Vid hyggesfritt skogsbrukande, som vid all skogsskötsel, är det viktigt att följa utvecklingen av ditt bestånd, utvärdera skötselmetod utifrån din egen målsättning och sätta in skötselåtgärderna i rätt tid. Text: Ellinor Lindmark och Helena Gustafsson Läs mer: www.skogsstyrelsen.se/ hyggesfritt www.kunskapdirekt.se www.skogsstyrelsen.se/ skogsskotselserien www.skogsstyrelsen.se/ miljohansyn Rådgivning Skogsstyrelsen erbjuder även under 2016 kostnadsfri rådgivning kring hyggesfritt skogsbruk. Kontakta oss: Helena Gustafsson, 0910-438 407, helena.gustafsson@skogsstyrelsen.se Ellinor Lindmark, 0910-438 412, ellinor.lindmark@skogsstyrelsen.se Skogsägarens försöksportal På www.skogsstyrelsen.se/forsoksportal hittar du Skogsstyrelsens hyggesfria demonstrationsytor utanför Frostkåge. Är du intresserad av att skapa ett skogligt försök? Kontakta Helena eller Ellinor för kostnadsfri rådgivning.
Markberedning och plantering En frisk och produktiv ungskog skapar inte sig själv! Genom att vara engagerad i din skogsfastighet och planera när och hur skogsskötselåtgärderna ska utföras skapar du goda förutsättningar för en bra ungskog och en bra miljöhänsyn. En skogsbruksplan och Skogsstyrelsens Mina sidor är två bra verktyg för att underlätta planeringen. Här nedan tar vi upp några av de skötselåtgärder som behövs för att skapa en bra grund. Planera Redan när du bestämt dig för att göra en föryngringsavverkning bör du också planera föryngringsarbetet. På så sätt kan du anpassa avverkningen efter föryngringsmetod. Kanske lämpar sig marken för en fröträdsställning? Eller behöver du ställa en skärm på någon del för att ge plantorna bra växtförutsättningar? Skriv in dina önskemål i kontraktet med ditt ombud. Markberedning med harv. Markberedning Markberedning är en bra investering på de flesta marker. Den blottlägger mineraljorden och frön har lättare att gro i mineraljord än i humus. Markberedning skapar nästan alltid ett gynnsammare mikroklimat för dina planterade plantor. Det finns olika typer av markberedning och du bör anpassa den efter markens förutsättningar och den hänsyn som lämnats till natur- och kulturmiljöer vid föryngringsavverkningen. Kontinuerlig harvning. Detta är den vanligaste markberedningsmetoden i Sverige. Aggregatet skapar ett långt harvspår med omvänd tilta. Harvning skapar många planteringspunkter, men en klar nackdel är den stora påverkan på marken. Den betydande mängden blottlagd jord ger bra förutsättningar också för insådd av växter som kommer att konkurrera med din önskade föryngring. Inversmarkberedning är en ny och ganska okänd metod som mest funnits på försök, men som nu är på väg ut på den kommersiella marknaden. Vid inversmarkberedning vänder aggregatet torvan upp och ner och lägger tillbaka den i sitt spår eller grop. Den här metoden har betydligt mindre markpåverkan än harvning. Forskningen visar att inversmarkberedning skapar bättre etableringsmiljö för plantor och fler kvalitativa planteringspunkter än harvning. Vår förhoppning är att kunna visa inversmarkberedning på vår skogsdag 9 juni, se separat annons. Ett äldre sätt för inversmarkberedning, som rätt utförd ger ett mycket bra resultat, är att använda grävmaskin. Fräsning. Metoden används ofta på lavmarker som är viktiga renbeten. Fördelen med fräsning är att den har liten markpåverkan. Ett fräsaggregat kan till exempel bestå av borstar som borstar bort lav och mår så att mineraljorden kommer fram. Högläggning är en bra markberedningsmetod på många friska, fuktiga, frostlänta och vegetationsrika marker. Aggregatet tar upp humus och mineraljord ur marken och skapar en hög som du sätter din planta i. Högläggning är en form av fläckmarkberedning och kan utföras både med högläggningsaggregat och grävmaskin. Högläggning ger bäst resultat på marker som inte är steniga eller blockiga. Kom ihåg att markberedning är en färskvara och bör göras tidigast året före plantering eller förväntat fröfall (vid naturlig föryngring). Inväxning av gräs, örter och lövuppslag försämrar snabbt din markberedning. Plantering Den mest använda föryngringsmetoden i Sverige är plantering. I norra
bra grund för en bättre ungskog Sverige är det vanligast att plantera täckrotsplantor. Barrotsplantor kan du använda vid sena hjälpplanteringar. Välj plantmaterial som är anpassat till växtplatsen för ett bra resultat. Be din plantleverantör om hjälp, de ska kunna tipsa om vilken härkomst plantorna (eller vid sådd, fröna) ska ha för att trivas. Eller så kan du själv undersöka lämpligt plantmaterial på Skogsforsks webbtjänst Plantval. Att välja rätt plantmaterial blir viktigare med tanke på klimatförändringen. För att ytterligare klimatanpassa dina skogar kan du öka trädslagsblandningen. På så vis har du också garderat dig mot vad marknaden kommer att efterfråga i framtiden. När du planterar ger du oftast plantan bäst förutsättningar om du sätter den djupt på en hög planteringspunkt. Vår till ungefär midsommar samt från mitten av augusti fram till att marken fryser är bästa tiden för plantering. Har du finkornsrika jordar finns risk att plantorna fryser upp vid sen höstplanering. Sådd Sådd passar på finkorniga magra marker, frisk blåbärstyp och sämre. Groddplantorna är känsliga för uttorkning och finkorniga jordar behåller markfukten bättre än grovkorniga. Vanligast är att så tall, men gran kan fungera på rätt marktyp. Mycket sådd sker maskinellt i samband med markberedning. Trädslag Välj trädslag efter ståndort (växtplats) för en lyckad föryngring och ett fortsatt växtligt bestånd. Tall och vårtbjörk trivs bäst på friska till torra marker med grov struktur. Gran och glasbjörk trivs bäst på friska till fuktiga marker. Lärk (Larix sibirica) passar på de bättre tallmarkerna, men det är inte säkert att den producerar mer än tall eller gran. Bland de främmande trädslagen kan contortatall och hybridasp vara alternativ. Contorta trivs på frisk till torr mark Täckrotsplantering med planteringsrör. (tallmarker). Har du tänkt använda dig av contorta så var noga med att välja rätt härkomst. På bördiga marker längs kusten kan det gå att plantera hybridasp och få en bra produktion. Har du tänkt plantera lövträd kan du behöva hägna in planteringen på grund av risken för viltbetesskador. Börja gärna i liten skala om du tänker prova främmande trädslag för att minska risken för bakslag. Kom ihåg att anmäla till Skogsstyrelsen om du ska föryngra med ett främmande trädslag. Uppföljning Ett viktigt steg är att följa upp både föryngring och markberedning. Skapades det tillräckligt många planteringspunkter efter markberedningen? Hur många plantor är satt per hektar? Är markberedning och plantering utfört enligt kontraktet? Titta till din föryngring några på varandra följande år för att upptäcka eventuella avgångar och skador. Har du inte möjlighet att själv gå ut i din skog finns möjlighet att hyra in hjälp. Efter föryngringsstadiet kommer ungskogsröjningen, men den är ett helt eget kapitel. Läs mer: www.skogsstyrelsen.se www.kunskapdirekt.se www.skogsstyrelsen.se/ skogsskotselserien Text: Ellinor Lindmark Foto: Michael Ekstrand
Hej skogsägare i Norsjö kommun! Kommer du ihåg dagarna innan påsk? Då fick du kanske ett brev från Skogsstyrelsen om ett möjligt röjningsbehov på din fastighet. Chansen att du fick ett brev är särskilt stor om du gjorde en avverkning mellan åren 2000 och 2006. Även om röjningsbehovet inte är stort i år, så kommer behovet uppstå framöver. Planera för det redan nu såväl praktiskt som ekonomiskt, så kommer det inte som en överraskning längre fram. Har du varit ut och sett över din skog än? Hur ser det ut? Om du inte hittar vårt utskick så kan du alltid logga in på Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor. Där ser du om du har ett eventuellt röjningsbehov. Hör gärna av dig med frågor, idéer och synpunkter till oss! Vi pratar gärna röjning! Hälsningar från röjskogen Ingemar, 0918-312 93 och Anders, 0910-438 411 Text: Anders Lindqvist Utskicket om röjning: 351 fastigheter inom Norsjö kommun. 653 områden (bestånd) i skogen. 2 203 hektar, motsvarande 3 670 fotbollsplaner Har du sett att vi finns på facebook? www.facebook.com/skogsstyrelsenskellefteadistrikt Gå in och Gilla vår sida! Dela gärna inlägg som du tycker är intressanta och tipsa dina vänner om sidan. Kommentera och ställ frågor. Lokalnytt Har du inte Facebook kan du anmäla dig till vårt Nyhetsbrev, så får du lokala nyheter som e-post! Gå in på www.skogsstyrelsen.se/lokalnytt-skelleftea och fyll i din e-postadress. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/skelleftea www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Ellinor Lindmark Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand