Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor, ändring i förordningen (1998:978) om trafikskolor samt en följdändring i körkortslagen (1998:488). Förslaget innebär att kraven på att det vid en trafikskola ska finnas en godkänd trafikskolechef och en eller flera godkända utbildningsledare tas bort. Kravet på att det vid en trafikskola ska finnas en eller flera godkända trafiklärare behålls och de krav som ställs på trafikläraren, samt tillståndsinnehavararens ansvar, förtydligas. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av konsekvensutredningen framgår att nuvarande reglering är anpassad till trafikskolor med relativt stor utbildningsverksamhet där uppdelningen mellan tillståndshavare, trafikskolechef, utbildningsledare och trafiklärare framstår som naturligt i den faktiska verksamheten. Det framgår däremot att flertalet trafikskolor är relativt små och det är vanligt att en person i praktiken upprätthåller flera roller samt att gränsdragningen mellan ansvarsområdena i en trafikskola är oklara. Regleringen behöver därmed anpassas till de marknadsvillkor som råder och till det faktum att flertalet trafikskolor är relativt små. Det framgår även att det finns en författningsmässig överreglering som sannolikt inte är motiverad och som dessutom saknar motsvarighet i flera andra EU-länders författningar. Det framgår vidare att syftet med förslaget är att åstadkomma enkla och ändamålsenliga regler för tillträde till och tillsyn av verksamheten. Detta genom att slopa kravet på godkännande av utbildningsledare samt trafikskolechef, vilket innebär att rollfördelningen blir tydligare i en trafikskola och därmed kan även tillsynen och möjligheten till ansvarsutkrävande underlättas. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5
Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av konsekvensutredningen framgår att uppdraget som Transportstyrelsen fått är att ta fram förslag till författningsändringar varför endast regleringsalternativ är aktuella. Det framgår vidare att ett regleringsalternativ är att Transportstyrelsen genomför regelförändringar för verksamhet vid trafikskola inom ramen för befintliga bemyndiganden. Det alternativet innebär att lag och förordning inte behöver förändras men den pedagogiska överbyggnaden för utbildningsledaren skulle kvarstå samt att trafikskolechefens roll skulle vara utan verkligt ansvar eller befogenhet. Ett annat regleringsalternativ som framgår är att kravet på godkännande som trafikskolechef tas bort men att kravet på godkännande som utbildningsledare behålls. Enligt förslagsställaren kvarstår i det fallet en författningsmässig överbyggnad avseende kravet på godkännande som utbildningsledare. Ett tredje alternativ som anges är att kraven på godkännande för samtliga befattningshavare slopas. Detta innebär att allt ansvar för såväl verksamheten som personalens kompetens och lämplighet läggs på tillståndshavaren. Förslagsställaren bedömer att det alternativet kräver ytterligare utredning men anger även att det kan anses som att tillräckligt underlag finns enligt den tidigare redovisningen av uppdraget avseende försöksverksamheten för ett system med ökad egenkontroll. Av konsekvensutredningen framgår vidare att om ingen reglering kommer till stånd kan de svenska reglerna för trafikskolor försvåra tillträdet till yrket trafiklärare liksom förutsättningarna för att driva trafikskola för medborgare från andra medlemsstater inom EU/EES. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår att bestämmelserna inom det aktuella området är nationella och att det därmed avser ett område som saknar internationell reglering. Det framgår dock att bestämmelserna beaktar Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU om ändring av direktiv 2003/36/EG av den 20 november 2013 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet) och förordning (EU) nr 1024-2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). Det framgår vidare att det är inom ramen för genomförandet av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet som en ömsesidig utvärdering skett av medlemsstaternas nationellt reglerade yrken och att yrket trafiklärare har varit föremål för en sådan utvärdering. Detta för att bland annat underlätta erkännande av yrkeskvalifikationer som erhållits i en annan medlemsstat. I samband med utvärderingen har en handlingsplan tagits fram där det ska framgå om yrket fortsatt ska regleras och om regleringen ska kvarstå ska det framgå om den kan förenklas för att underlätta tillträde till yrket. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av remissen framgår att förslaget föreslås träda ikraft den 1 januari 2017. Det framgår vidare att Transportstyrelsen har utfört sitt uppdrag i samverkan med berörda aktörer främst med företrädare för branschorganisationer som levererar utbildning inom trafikområdet. Enligt Regelrådet är det positivt att samråd skett med företrädare för branschorganisationer. Däremot saknar Regelrådet en redovisning avseende behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet kan inte utesluta att det finns ett behov av speciella informationsinsatser för exempelvis de företag som tillhandahåller personal till utbildningsledarutbildningen. Postadress Webbplats E-post 2/5
Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar, men att redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att det finns ungefär 750 trafikskolor som till övervägande del består av mikroföretag med högst 10 anställda. Det framgår även att något småföretag och medelstort företag förekommer. Av andra delar av konsekvensutredningen framkommer det även att lärosäten kan beröras av förslaget. Det anges att utbildningen till utbildningsledare idag bedrivs av Högskolan i Skövde och Örebro universitet. Det anges även att det inte är lärosätenas egen personal som undervisar i de aktuella utbildningarna utan att personalen kommer från privata företag eftersom det rör sig om uppdragsutbildning. Det anges vidare att trots att kravet på godkännande tas bort kan det ändå finnas ett behov av särskild utbildning för de personer som ska samordna och leda den pedagogiska verksamheten. Regelrådet saknar redovisning avseende antal och storlek på de privata företag som tillhandahåller den undervisande personalen, vilket är en brist. Enligt Regelrådet är det däremot inte en avgörande brist i detta fall eftersom det är oklart i vilken omfattning de undervisande företagen kommer att påverkas av förslaget vilket har motiverats tillräckligt i konsekvensutredningen. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning avseende berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att eftersom kravet på godkännande av utbildningsledare och trafikskolechef tas bort så kommer tillståndshavare att få administrativa lättnader. Det uppges att de kostnadsmässiga förändringarna inte är särskilt stora men att de innebär en förenkling av de krav som ställs. Av konsekvensutredningen framgår att antalet nya utbildningsledare årligen, enligt Transportstyrelsens utbildningsregister, är 80 stycken. Det framgår vidare att tidsåtgången för en påanmälan av en godkänd utbildningsledare via e-tjänst är beräknad till 2 minuter. Timkostnaden är beräknad utifrån databasen Malin med en uppräkning utifrån inflation. Förslagsställaren beräknar att kostnadsbesparingen för dessa anmälningar för trafikskolorna totalt är 845 kronor. Det framgår även att kostnadsbesparingen för trafikskolorna avseende påanmälan för godkända trafikskolechefer är beräknat till totalt 740 kronor. Där beräkningarna är gjorda enligt samma parametrar som ovan med skillnaden att antalet årligen nya trafikskolechefer är 70 stycken. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att trafikskolebranschen sparar cirka 2,5 miljoner kronor årligen i utbildningskostnader. Detta med anledning av att utbildningen till utbildningsledare medför kostnader på 25 000 35 000 kronor per person vilket är en kostnad som arbetsgivaren brukar stå för. Utöver den kostnaden tillkommer kostnader för produktionsbortfall, resor och logi. Förslagsställaren har uppskattat att antalet personer som genomgår utbildningen motsvarar antalet ansökningar om ett godkännande, varför det uppskattas till cirka 80 personer per år. Förslagsställaren uppger däremot att branschen istället antas få andra kostnader för kompetensutveckling och fortbildning av sin personal. De kostnaderna är dock inte reglerade i författning med den följden att de inte är obligatoriska och istället kommer att variera utifrån behov vid varje trafikskola. Förslagsställaren uppger Postadress Webbplats E-post 3/5
vidare att kostnaden bör finnas redan idag då behov av kompetensutveckling borde vara en självklarhet i all pedagogisk verksamhet. Av konsekvensutredningen framgår även att utbildningsledarutbildningarna inbringar cirka 2,5 miljoner kronor årligen till utbildningsanordnarna. Det framgår vidare att om kravet på godkännande som utbildningsledare slopas kan det antas att dessa utbildningar försvinner i nuvarande form. Det framgår även att eftersom det är lärosäten som bedriver även annan utbildning innebär det inte att den samlade kostnaden för lokaler, utrustning, personal och administration är beroende av inkomsten från just denna utbildning. Det anges vidare att kravet på pedagogiskt ledarskap i en trafikskola inte tas bort varför behovet av liknande utbildningar ändå kan kvarstå. Av konsekvensutredningen framgår även att ansökan om godkännande som trafikskolechef och utbildningsledare är förenat med en prövningsavgift om 3200 kronor. Vilket anges resultera i en besparing om cirka 480 000 kronor per år för trafikskolorna. Det framgår även att tillsyn av verksamheten inte påverkas av förslaget. Det framgår vidare att tilläggsavgiften som är baserad på antalet personer som utbildar vid en trafikskola inte heller bedöms påverkas i någon större utsträckning. Det framgår att tilläggsavgiften per utbildare varierar mellan 1000 1800 kronor i årlig avgift beroende på storleken på trafikskolan. Förslagsställaren uppskattar att den kollektiva besparingen för trafikskolorna som mest blir cirka 135 000 kronor per år. Detta eftersom trots att rollfördelningen i en trafikskola ändras så är det enligt förslagsställaren rimligt att anta att de personer som idag verkar som utbildningsledare ändå kommer att vara kvar vid trafikskolan eftersom de samtidigt är verksamma som trafiklärare. Det framgår vidare att trafikskolechefer kan blir övertaliga för det fall de själva inte är tillståndshavare eller i övrigt delaktiga i tillståndet för trafikskolan. Förslagsställaren uppger att trots att det inte finns ett författningsreglerat krav så hindrar inte det en tillståndsinnehavare ifrån att ändå ha en chef eller utbildningsledare för skolans anställda. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en redovisning avseende i vilken mån intäkten för utbildningsledarutbildningen avser en intäkt som kommer till godo de privata företag som tillhandahåller den undervisande personalen. Detta för att få en ökad förståelse för hur dessa företag kan komma att påverkas av förslaget. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning avseende förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att förslaget borde sänka dagens etableringströsklar och att förslaget bedöms leda till att fler företag kan starta upp trafikskoleverksamhet genom att det bland annat är lättare att skaffa den personal som behövs till verksamheten. Det uppges vidare att förslaget även bör gynna tillväxten av små företag som får bättre förutsättningar att starta sin verksamhet. Det uppges även att fler trafikskolor på marknaden kan öka konkurrensen och därmed även tillgängligheten både inom och mellan olika regioner i Sverige. Av konsekvensutredningen framgår vidare att en ökad konkurrens och ett större utbud också kan betyda lägre pris för konsumenten och att trafikskolorna konkurrerar med god kvalitet i utbildningen. Förslagsställaren uppger även att huruvida det finns utrymme för ytterligare etablering på marknaden eller om den i andra avseende redan är mättad, inte är något som förslagsställaren har möjlighet att bedöma i konsekvensutredningen. Det framgår även att om förutsättningarna för att starta och driva trafikskola förenklas kan det antas att några av de trafikskolor som idag bedriver olaglig verksamhet ges bättre förutsättning för att träda in på den lagliga marknaden. Postadress Webbplats E-post 4/5
Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen redogörs inget utöver än vad som redan har behandlats i detta yttrande. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseende är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att trafikskolebranschen till övervägande del består av små företag och att förslaget om att slopa krav på godkännande som trafikskolechef och utbildningsledare därmed bedöms särskilt underlätta möjligheten att starta och driva trafikskola med ett fåtal anställda. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren brister i redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet anser att det även hade varit önskvärt med utförligare redovisning avseende de företag som tillhandahåller personal till utbildningarna som tidigare krävts för godkännande som utbildningsledare. Enligt Regelrådet är resterande uppgifter redovisade på ett godtagbart sätt för att kunna bedöma förslagets konsekvenser varför de angivna bristerna inte påverkar den sammantagna bedömningen. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 11 maj 2016. I beslutet deltog Samuel Engblom ordförande, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Samuel Engblom Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5