3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område. Om dessa vägar/gator har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utelämnas. Mittlinje ska ej markeras vid vägbanebredder < 6,0 m. Något förenklat kan man säga att längsgående vägmarkeringar på sträcka har tre funktioner, nämligen: att leda trafiken genom att ge visuell ledning, t.ex. ge upplysning om körbanans och körfältens sträckning. att upplysa om farliga avsnitt eller speciella förhållanden längs vägen, t.ex. varningslinje. att reglera trafiken eller förstärka trafikregler, t.ex. omkörningsförbud och spärrlinje. Följande linjetyper används i normala fall: mittlinje körfältslinje spärrlinje varningslinje anvisningspil om körfältsbyte ledlinje linje för reserverat körfält cykelfältslinje kantlinje intermittent kantlinje heldragen vägbanereflektorer. TABELL 3-1 Ritningar över längsgående markeringar VÄGTYP BETECKNING Motorväg MV Fyrfältsväg 4FV Mötesfri motortrafikled MML Motortrafikled ML Mötesfri landsväg MLV Under utredning Bred landsväg ( 2-fält, 11-14 BLV m) Normal landsväg (2-fält, 6,5- NLV 11 m) Smal landsväg (2-fält < 6,5 m) SLV Flerfältsväg i tätort FFV 2-fältsväg i tätort 2FV VGU VV publikation 2004:80 2004-05 13
3.1 Mittlinje På alla belagda vägar utanför tättbebyggt område samt gator avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område, med vägbanebredd 6,0 m skall mittlinje markeras. Mittlinje utförs med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 3+9 eller 3+3. Mittlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-1. FIGUR 3-1 Mittlinje På europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar skall 15 cm mittlinje markeras. Kommentar: Viktiga länsvägar som ska markeras med 15 cm mittlinje beslutas av regionen. I normala fall markeras mittlinjen med I(X) 3+9, men på vägar eller gator inom tättbebyggt område kan mittlinjen markeras I(X) 3+3, där X=bredd i meter. 3.2 Körfältslinje Körfältslinje skall markeras: mellan genomgående körfält och accelerations-/retardationsfält mellan genomgående körfält och körfält för svängande trafik mellan körfält i samma riktning. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Intermittensen är 3+3 eller 3+9. Där flera körfält i samma riktning kanaliseras i olika riktningar som t.ex. i korsningar eller på avfarter på motorvägar ska körfältslinjen i dessa fall vara 14 VGU VV publikation 2004:80 2004-05
dubbelt så bred som i vanliga fall. Det betyder att en körfältslinje som är 15 cm bred blir i dessa fall 30 cm bred. Körfältslinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-2. FIGUR 3-2 Exempel på körfältslinje med bredden 0,20 m 3.3 Spärrlinje Spärrlinje skall användas vid vägbanebredder 7,5 m utanför tättbebyggt område enligt TABELL 1-1 i bilaga 1. På väg med två eller flera körfält för färd i vardera riktningen skall dubbel spärrlinje vara utförd som skiljelinje mellan trafikriktningarna. Spärrlinje används också för att förstärka utmärkningen av omkörningsförbud eller då passage av mittlinjen är olämpligt. Där avbrott i spärrlinje eller spärrområde görs vid in- och utfart, får avbrottet markeras och skall då ha längden 1,0 m och mellanrummet 1,0 m. Linjekombinationer med spärrlinje skall användas på vägar med vägbanebredd 7,5 m. På vägar med vägbana < 7,5 m markeras varningslinje. Spärr- eller varningslinje på grund av nedsatt sikt behöver inte vara utförd inom tättbebyggt område med VR 50 km/h. En gång- och cykelbana får avgränsas mot körbanan med en spärrlinje. De linjebredder som får användas är i meter 0,10, 0,15, 0,20, 0,30 och 0,40. Spärrlinje ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-3. FIGUR 3-3 Exempel på spärrlinje med bredd 0,20 m VGU VV publikation 2004:80 2004-05 15
3.4 Varningslinje Varningslinje skall användas enligt samma kriterier för skymd sikt som 3.3 Spärrlinje, vid vägbanebredder < 7,5 m. Varningslinjen ersätter då mittlinjen. Varningslinje kan även användas på sträcka där omkörningsförbud föreskrivits. Varningslinje utförs, med bredden 0,10 m eller 0,15 m och intermittensen 9+3. Varningslinje ska ha det utseende som framgår av följande figur. FIGUR 3-4 Varningslinje 3.5 Anvisningspil om förberedande upplysning om spärrlinje Anvisningspil får användas utom tättbebyggt område, som förberedande upplysning om spärrlinje eller spärrområde på väg med 2 körfält och trafik i vardera riktningen. Anvisningspil ska ha det utseende som framgår av FIGUR 3-5. FIGUR 3-5 Anvisningspil 3.6 Ledlinje Ledlinje bör användas som vägledning för vänstersvängande trafikanter, men endast i komplicerade korsningar. Sådana korsningar har flera trafiköar och där det finns uppenbar risk att komma in i körfält för motriktad trafik. 16 VGU VV publikation 2004:80 2004-05
Finns det mer än ett körfält för sväng åt samma håll i vägkorsning, skall ledlinje vara utförd såväl mellan dessa körfält som till vänster om det längst till vänster belägna körfältet. Ledlinje utföres med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+1. FIGUR 3-6 Exempel på ledlinje med bredden 0,20 m 3.7 Linje för reserverat körfält Linje för reserverat körfält avskiljer ett körfält som är reserverat för fordon i linjetrafik m.fl. Lokal trafikföreskrift skall finnas för att markera reserverat körfält. Texten BUSS ska markeras i körfältet. När ett körfält är reserverat endast under vissa tider kan det vara lämpligt att utelämna texten i körfältet. Början och slut på linje för reserverat körfält ska ha intermittensen 1+1 och i övrigt 3+3. Linjebredd ska vara 0,20 eller 0,30 m. På vägavsnitt där fordon inte tillåts lämna reserverat körfält ska denna linje ersättas med spärrlinje. Om körfält reserveras för trafik mot färdriktningen på en i övrigt enkelriktad gata ska dubbel spärrlinje finnas mellan körfälten i stället för linje för reserverat körfält. Denna markering ska upphöra på sådant avstånd före korsning eller avfart att svängande trafik inte behöver korsa det reserverade körfältet. FIGUR 3-7 Linje för reserverat körfält 3.8 Cykelfältslinje Cykelfältslinje används mellan cykelfält och andra körfält. Om beläggningen på ett cykelfält ska ges en avvikande färg bör rödbrun färgton användas för att få enhetlighet i landet. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 17
Cykelfältslinje ska ha bredden 0,2 m eller 0,5 m och intermittensen 0,2+0,2 eller 0,5+0,5. FIGUR 3-8 Cykelfältslinje Om det finns särskilda skäl till det får istället spärrlinje användas. 3.9 Intermittent kantlinje Kantlinje skall markeras på alla belagda vägar utanför tättbebyggt område och på gator avsedda för genomfart. Om vägen eller gatan har kantsten och vägbelysning kan kantlinjer utlämnas. Kantlinje utförs med bredden 0,10, 0,15, 0,20 eller 0,30 m och intermittensen 1+2. FIGUR 3-9 Intermittent kantlinje med bredden 0,20 m 3.10 Heldragen kantlinje Heldragen kantlinje skall markeras på vägar där det bedöms olämpligt med biltrafik utanför körfältet. Den kan också användas för att öka synbarheten. Bredden på en heldragen kantlinje kan vara 0,10, 0,20, 0,30 eller 0,40 m. Vid öppningar i heldragna kantlinjer bör ledlinje markeras istället för kantlinjen. Ledlinjen ska då ha samma bredd som den heldragna kantlinjen den föregås av. 18 VGU VV publikation 2004:80 2004-05
FIGUR 3-10 Heldragen kantlinje med bredden 0,20 m Före avsmalningar vid broar och liknande samt före vägavsnitt där trafik på vägren är olämplig eller utgör fara, skall heldragen kantlinje användas för att leda ut trafik från vägrenen. Linjetypen skall vara H(0,30)VB. Kantlinjen ska vara minst så lång som TABELL 3-2 anger. TABELL 3-2 Längd på heldragen linje före avsmalning V TILL L 1 L 2 L 3 L km/h m m m m 50 20 30 20 70 70 30 50 50 130 90 40 60 90 190 110 50 70 150 270 FIGUR 3-11 Heldragen kantlinje före avsmalning 3.11 Vägbanereflektorer Vägbanereflektorer kan användas i följande fall: vid arbete på väg. som komplettering för längsgående vägmarkeringar för att ge bättre visuell ledning. Vägbanereflektorer som används vid arbete på väg skall vara orange enligt färgboxen i EN 1436 och dessutom följa EN 1463-1. Vägbanereflektorer får, där särskilt stort behov föreligger, komplettera kantlinje, mittlinje, varningslinje, spärrlinje samt begränsningslinje i spärrområden. De skall då vara vita och ha c/c-avståndet 24 m mellan VGU VV publikation 2004:80 2004-05 19
reflektorerna. I horisontalkurvor med radie 700 m skall c/c-avståndet vara 12 m. När vägbanereflektorerna ska komplettera heldragen kantlinje eller begränsningslinje i spärrområde ska de placeras precis innanför linjen i körfältet. I övriga fall placeras reflektorerna i linjen. FIGUR 3-12 Vägbanereflektorer vid arbete på väg som ersätter eller kompletterar längsgående markeringar 20 VGU VV publikation 2004:80 2004-05