FIRST LEGO League Östersund 2012 Presentasjon av laget Team Tåsjö Technic T.T.T. Vi kommer fra Hoting Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 2 jenter og 10 gutter. Vi representerer Strömsunds kommun Type lag: Skolelag Lag nr: 4 Lagdeltakere: Benjamin Mani Gutt 13 år 0 Josefine Jönsson Jente 10 år 0 Edvin Wennberg Gutt 10 år 0 Linus Liif Gutt 12 år 0 Filip Högberg Gutt 12 år 0 Max Lundgren Gutt 11 år 0 Gustaf Bjelke Gutt 12 år 0 Simon Nilsson Gutt 12 år 0 Ida Holmer Jente 11 år 0 Tobias Blom Gutt 12 år 0 Johan Hällqvist Gutt 11 år 0 Victor Stenberg Gutt 12 år 0
Ett annat träningstips är att sitta på en säng eller en stol och först vrida huvudet fram och tillbaka i lagom långsam takt, som man känner att man klarar av. Sedan tittar man på en punkt långt ut till vänster eller till höger. Man upprepar övningen tre till fyra gånger. Sedan fortsätter man med att vrida huvudet uppåt och neråt, och tittar på en punkt långt upp och långt ner. Därefter fäster man blicken på en punkt rakt fram, och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna, men håller kvar blicken. På samma sätt, fortfarande 1. Forskningsopgaven Holdets valg af problemstilling i forbindelse med årets opgave: Forklar kort, hvordan og hvorfor holdet landede på de problemstillinger, som holdet har valgt at beskæftige sig med. Holdets løsning på problemet som er valgt: Beskriv holdets idé og forklar kort, hvad der er nyskabende ved jeres løsning, er den realiserbar, hvordan kom I frem til netop denne løsning, samt lidt om, hvilken betydning vil jeres løsning have for vores samfund. BALANSSINNET Dålig balans är vanligt bland äldre människor och mest vanligt hos kvinnor. Varje år dör mer än 1100 svenskar av fallolyckor där yrsel är en väsentlig faktor. För att kunna fungera bra behövs aktivitet och träning. Genom till exempel promenader, gärna i ojämn terräng som i skogen tränas balansen. I kroppen finns nervtrådar, som ständigt skickar signaler till och från hjärnan. Det är tack vare nervsystemet som kroppens alla delar kan samarbeta. Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Vi behöver hjärnan för att kunna göra olika saker som att gå, springa, känna, röra och tala. I lilla hjärnan finns balanssinnet. Balanssinnet är det sinne som fastställer kroppens inriktning i förhållande till tyngdkraften, så att en så gynnsam kroppsställning som möjligt kan hållas. Motsatsen till yrsel är balans. Balanssinnet måste hållas igång för att kunna fungera, särskilt när vi blir äldre. Kroppen blir stelare, man får svårare att röra sig och man får sämre balans. Snabba reflexer blir långsammare. När man får problem i balanssinnet får man oftast en känsla av svindel, yrsel eller ostadighet. Balansen behöver inte bli dålig för att man blir gammal. Men statistik avspeglar (www.svd.se) det faktum att äldre människor ofta har sämre balans än yngre människor. Forskning visar också att kvinnor över 50 år har sämre balans än jämnåriga män. Varje år dör mer än 1100 svenskar i fallolyckor. De flesta fallolyckor inträffar i bostaden på ett plant golv. Problemen beror oftast på att man tränar balansen för lite. Forskarna på Idrottshögskolan har testat fysiska förmågan och styrkan i bukmuskulaturen hos kvinnor som passerat 50-strecket, hälften av dem klarade inte av att göra fem situps. I England brukar man säga use it or lose it (använd det eller förlora det). Balanssinnet utvecklas snabbt om man vågar öva på sin förmåga. Det är till en stor del reflexstyrda reaktioner i muskler och nervsystemet som avgör om en människa snabbt återfår kontrollen eller faller handlöst. Men det handlar också om hur starka muskler man har. Det är otroligt viktigt att vi tränar våra muskler hela tiden. Det kan jämföras med en allt större bil med allt sämre bromsar. I boken Vår kropp och hur den fungerar kan vi läsa att öronen hjälper dig att hålla balansen. Det finns halvcirkelformade rör i örat som innehåller vätska. När du vickar på huvudet skvalpar vätskan omkring och fina hårceller registrerar rörelserna. Det finns även små, små korn på håren, ungefär som kulor fastsatta på böjliga kvistar. När du ändrar läge drar tyngdkraften kornen nedåt och böjer håren. Det här skickar signaler till hjärnan med information om i vilket läge du befinner dig. (Parker 1987) Exempel på sjukdomstillstånd Yrsel är ett mycket vanligt symtom. De flesta gånger är det fråga om tillfälliga och ofarliga besvär. På www.1177.se kan man läsa att kristallsjuka (kallas också godartad lägesyrsel) är den vanligast förekommande yrselsjukdomen. Den beror på att små kalkkristaller har lossnat från sin vanliga plats och rullar runt i balansorganets båggångar vid vissa huvudrörelser. Som tur är, så är den lätt att diagnostisera och behandla med speciella rörelser. Detta görs av läkare på våra Hälsocentraler. Varför man får kristallsjuka är inte helt klarlagt. Ibland kan man få kristallsjuka efter att man fått ett slag mot huvudet. Sjukdomen går över av sig själv efter några veckor eller månader. Under tiden är det bra om man fortsätter att röra på huvudet som vanligt. Man kan också få snabb behandling om man behöver. När man rör på huvudet känner man sig snurrig. Det brukar vara i några sekunder, upp till en halv minut. Det är vanligt att man också blir illamående. Menirus sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Om du upprepade gånger får samtidiga attacker av dessa symtom bör du kontakta Hälsocentralen. (www.vardguiden.se) Exempel på träning Promenader, gärna i ojämn terräng som till exempel i skogen, är bra för att träna balansen. Avslappningsövningar kan också hjälpa.vissa Hälsocentraler erbjuder träning i grupp, syftet med träningen är att förbättra balansförmågan och koordinationen hos äldre personer med balansstörning. Det är också en bra övning att stå på ett ben och hålla en bok i händerna i maghöjd. Vrid överkroppen så att boken kommer över först den ena höften och sedan den andra höften. Gör vridningarna och byt sedan fot.
med blicken kvar, rör man huvudet upp och ner.
Teknologiopgaven Robottens design og programmering: Indsæt billeder af robotten. Beskriv kort hvorfor den ser netop sådan ud, hvilke overvejelser ligger bag design og konstruktion. Forklar kort om programmeringen, hvordan programmet er bygget op, og hvilke sensorer der er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar jeres strategi på banen. Begrund valgene. Hvad har I lært gennem arbejdet med robotten? Er det holdet selv, som er kommet frem til disse ideer, eller har holdet hentet inspiration andre steder? Vi började med att bygga en robot från en ritning som följde med i Lego Mindstorms lådan. Vi började så för att vi inte hade någon bra ide om hur den skulle se ut. När vi började med robotuppdragen så upptäckte vi ganska fort att vi var tvungna att byta ut hjulet på robotens bakdel. Hjulet gjorde att roboten inte körde likadant varje gång. Vår strategi har redan från början varit att klara så många uppdrag som möjligt, att göra enkla program som ändå ska vara snabba men också att ha roligt under jobbets gång. Vi har strävat mot vinst hela tiden Vi provade oss fram i programmeringen och insåg ganska snabbt att det krävs mycket finslipning innan programmen funkar riktigt bra. Under jobbets gång har vi fått mycket tips, råd och hjälp av en kille vi känner som är mycket bra på programmering. Han besökte oss två dagar och hjälpte oss. Vi har haft många diskussioner om designen och konstruktionen av roboten. Vi har inte varit helt överens alla gånger men efter mycket testande och tänkande så har vi till slut bestämt oss för vissa konstruktioner. Ljussensorn har använts i programmet för "stolen". Under arbetets gång har vi blivit bättre på att programmera. Vi har också kommit på att man kan lära sig mycket genom att använda lego. Lego är inte bara en leksak. Innan den här tävlingen kunde vi bara programmera RCX-robotar men nu har vi också lärt oss NXT. RCX är lättare att programmera men den kan inte göra lika många saker. NXT är lite svårare men den är bättre för att den kan göra så mycket. Vi har upptäckt att det är svårt att få roboten att vara exakt. Problemet är att vi använt oss av 2 motorer för att få roboten att köra framåt. Motorerna går inte exakt likadant och då går inte roboten rakt, fastän man sagt till den det.
Profileringsopgaven Plan for profilering af holdet og projekt: På hvilken måde har I delt opgaveløsningen af projektopgaven med andre? Har holdet planer for efter turneringsdagen at arbejde på en markedsføring af det, I er kommet frem til? Hvordan vil holdet profilere sig/blive lagt mærke til på turneringsdagen? Forklar lidt om jeres arbejde med pitområdet, og hvad I vil præsentere der. Vi i marknadsföringsgruppen började med att skriva brev till olika företag. I brevet undrade vi om de kunde tänka sig att sponsra vår resa till Östersund. Vi hade bestämt att alla på skolan (åk 1-6) skulle få följa med så därför behövde vi pengar både till en buss och till mat. Vi fick svar från 17 sponsorer så nu har vi råd att åka till Östersund och tävla. Efter att vi hade skickat iväg breven till företagen gjorde vi en monter i klassrummet med samma mått som den som kommer att finnas på tävlingen. En sponsorskylt med alla företagsloggor kommer att finnas i montern. På ämnet bild har vi fått rita loggor som vi sedan fick rösta på. Loggan som vann blev tre T:n som står för Team Tåsjö Technic. Vi har också ritat legoteckningar som vi har satt upp i montern. Vi har knäppt kort för att göra ett bildspel så att ni kan se hur vi har arbetat. Marknadsföringsgruppen har också skickat mail till tidningar, tv och radio. Emmy har blivit intervjuad av Leif Landin i P4 Jämtland och ÖP har också varit här och intervjuat oss. På tävlingsdagen kommer alla deltagare att ha tre T:n i ansiktet och gula tröjor. Vårt lag kommer att ha en maskot, ett legohuvud gjort av papper. Vi har kommit på en hejadans och en hejaramsa. Vi kommer att ha godis att bjuda på i montern.
Holdets arbejdsproces Beskriv kort arbejdsprocessen på holdet. Hvordan har holdet organiseret sig, og hvilke erfaringer I har gjort. Holdet har arbejdet mod et fælles mål. Hvad har været positivt, og hvad har vært vanskeligt? Hvordan har holdet som helhed fungeret? Beskriv processen både på forskningsdelen, den tekniske opgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjælp og støtte har holdet haft i arbejdsprocessen? Hvad har I lært om samarbejde i et projekt? I början av arbetet med FLL kändes det mest jobbigt eftersom vi inte hade förstått riktigt vad vi skulle göra. Vi fick besök av Bengt Böhlin som förklarade uppdraget lite bättre. Han hade med sig flera robotar med tillhörande datorer. Med dessa fick alla chansen att bygga och programmera en robot. Det var kul att prova nått nyare än det lego som vi har på skolan. Vi har nämligen den äldre varianten av Lego Mindstorm. Efter Bengts besök började vi med att skriva ett sponsorbrev. Vi förstod snabbt att vi skulle behöva ganska mycket pengar för att kunna ta oss till tävlingen och hem igen. Vår skola ligger ganska långt ifrån tävlingsorten därför behövde vi även pengar till mat. I forskningsdelen ingick det att vi skulle hitta en seniorpartner. Då besökte vi några äldre personer som vi fick intervjua. En man hade ett önskemål om någon slags stege med handtag för att nå saker på höga hyllor. När det sen var dags att börja forska utgick vi från hans önskemål. Eftersom hans problem handlar om dålig balans så valde vi att ta reda på mer om det. Vi började tänka på olika lösningar för vår seniorpartners problem. Till slut bestämde vi oss för att göra en förlängare till stegar. Marknadsföringsgruppen har ägnat sin tid åt att få till en monter. En plansch med alla sponsorer har tillverkats. En logga har valts ut och vi har kommit på att vi ska ha tre T:n i ansiktet på tävlingsdagen. Vi har tillverkat en maskot, hittat på en hejaramsa och en hejadans. Olika media har kontaktats, en elev blev intervjuad i radio och klassen fick besök av en tidning. Teknikgruppen har haft besök av en kille som är mycket duktig på att programmera. Han har varit hit 2 hela dagar och gett många tips och råd. Att programmera roboten har verkligen inte varit lätt. Programmen funkar inte likadant alla gånger så vi har fått fundera en hel del på varför det blir så. Klassen har varit indelad i 3 grupper som har ägnat sig åt forskning, teknik och marknadsföring. Vi har lärt oss en hel del om balansen. Vi har också lärt oss att alla inte tänker lika, att om man är trevlig så funkar det mesta, allt är inte så lätt som man tror, det är lätt att ha förväntningar som sen inte blir av och att man måste jobba. Sist men inte minst har vi lärt oss hur det är att jobba i ett projekt. Det som har varit bra är att vi har blivit bättre på att jobba mot samma mål. Det svåra med jobbet har varit att behålla koncentrationen för att jobba fokuserat och effektivt. Laget som helhet har jobbat bra. På slutet av förberedelserna har vi haft mycket hjälp av skolans platschef som har kommit med nya ideer för redovisning och rapportskrivning. Vi ser fram emot tävlingsdagen och hoppas på vinst.
Kildehenvisninger Hvor har I fundet baggrundsstof og information i forhold til forskningsopgaven? Kaufman, Joe (1983), Så funkar du, Arnoldo Publishing Company, Inc, Italien Parker Steve (1987), Vår kropp och hur den fungerar, Dorling Kindersley Limited, London http://www.svd.se/nyheter/inrikes/aldre-kvinnor-har-dalig-balans_278601.svd http://www.lio.se/patientinformation/1177-sjukvardsradgivningen/ http://www.1177.se/vastmanland/fakta-och-rad/sjukdomar/kristallsjuka---godartad-lagesyrsel/ http://www.vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/fallskador-hos-aldre/