Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus
Talat och skrivet språk (Wengelin och Nilholm, 2013) Talat språk har traditionellt använts ansikte- motansikte mellan personer som är närvarande på samma plats och vid samma tidpunkt (även i telefonsamtal). Samma fysiska kontext. Lätt att kommunicera man behöver inte uttrycka sig så exakt, kan t. ex. använda kroppsspråket för att uttrycka känslor, och avbryta varandra. I skrivet språk kommunicerar vi på ett annat sätt. Ordförrådet varieras Använder ett tätare språk fler innehållsord Punkt och stor bokstav - skiljetecken
PIRLS Progress in International Reading Literacy Study Internationell jämförelse av 10-åringars läsförståelse Startade 2001 genomförs vart femte år 2001 deltog 35 länder 2006 deltog 45 länder
PIRLS - Skolverket 2006 låg Sverige på sjätte plats i världen 2011 - Sverige är ett av de fåtal deltagande länder som har försämrat sina resultat under hela perioden (2001 2006 2011) PIRLS 2011 - flickornas resultat har försämrats mest, även om flickor fortfarande är bättre på läsning än pojkar. - kan se en försämring av läsförståelsen av sakprosatexter medan skönlitterära texter är i princip samma som vid tidigare mätningar.
PISA PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre huvudsakliga kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vidare ingår en enkät till elever och en enkät till rektorer.
PISA Kraftig försämring i PISA Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
Vad är läsning? Vad är läsande? Vad gör en god läsare när den läser? Vad kan en god läsare egentligen? Läser man ljudböcker? Läser man om man läser upp en text på ett språk man inte förstår t.ex. finska eller italienska? Läser man om man läser upp en text på sitt eget språk som handlar om ett ämne man inte förstår? ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vad är läsning? En person som förstår en ljudbok men inte kan avkoda kan inte läsa En person som kan avkoda men inte förstår texten kan heller inte läsa ur Wengelin och Nilholm, 2013
Textförståelse För att förstå en text räcker det inte med att kunna avkoda enstaka ord och meningar. En god läsare kan också läsa mellan raderna och dra slutsatser av texten. ur Wengelin och Nilholm, 2013
Textförståelse Läs igenom följande text: Både den gamla Volvon och den fina nya Saaben hade fått bucklor. Lisa grät medan Pelle pratade med polisen. Pelle förklarade att det inte kunde vara hans fel för Lisa hade minsann bromsat helt utan anledning. Sin egen hastighet undvek han att kommentera. ur Wengelin och Nilholm, 2013
Läsförståelse Läsförståelse i teori och praktik av Ingvar Bråten, 2007 Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den. ur Wengelin och Nilholm, 2013
Läsförståelse Många elever har svårigheter med läsförståelse på ett eller annat sätt. Energi kan gå åt till avkodning Brister i ordförråd och/eller den förförståelse som texten kräver Allmänna språksvårigheter Saknar strategier som behövs för att ta sig igenom en text ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vem har läs- och skrivsvårigheter? H Ö R F Ö R S T Å E L S E AVKODNING - + Blandade svårigheter -avkodar dåligt -dålig hörförståelse Dyslexi -Avkodar dåligt +God hörförståelse Specifika förståelsesvårigheter/hyperl -exi +avkodar bra -dålig hörförståelse Ospecificerade svårigheter +avkodar bra +god hörförståelse Olika typer av lässvårigheter baserat på The Simple View of Reading (Catts, Kamhi & Adlof, 2012) ur Wengelin & Nilholm, 2013
Svaga läsare - Subgrupper Dyslexi samband med fonologisk medvetenhet och auditivt minne Hyperlexi / Specifika förståelseproblem Tenderar att öka med stigande ålder, kan ha varit oupptäckta s.k. tysta språkproblem ( late emerging poor readers ) Elever med svag läsförståelse är ganska många; i England 10-15% av barn mellan 7 och 11 år Barbro Bruce, 26 augusti 2010
Dyslexi och Läsförståelseproblem Dyslexi Svårt med fonologisk avkodning, särskilt långa ord och nonord Sammansatta ord kan vara lättare bär mening som hjälper Text kan ibland vara lättare än enstaka ord - ger kontext, ledtrådar Läsförståelseproblem svag semantik Lågfrekventa ord och nya ord går trögt trots flytande avkodning de har inte semantiken att förlita sig på Textläsning är svårare än ordläsning svårt göra inferenser Barbro Bruce, 26 augusti 2010
The Simple View of Reading Läsning är produkten av avkodning (ordigenkänning) och förståelse (Cough & Tunmer, 1986) Hörförståelsens viktiga roll för läsförståelsen Förståelse, omvärldskunskap och allmän språkförmåga korrelerar allt starkare och får allt större förklaringsvärde i takt med ökad läsmognad
Utveckla läsförståelsen Faktorer som kan påverka utvecklingen: - Ett gott ordförråd är en förutsättning för god läsförståelse - Genom läsning utvecklar barn och vuxna sitt ordförråd - Förförståelsen de erfarenheter och kunskaper läsaren har - Hörförståelse, syntaktisk medvetenhet, läshastighet och förmåga att dra slutsatser ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vägar till läsförståelse Texten, läsaren och samtalet av Monica Reichenberg
Ur Reichenberg, 2009 Barnböcker har ofta en författarröst som talar till läsaren och som gör att läsaren kan identifiera sig med karaktärerna i boken. Det är också lättare att leva sig in i böcker när författaren tilltalar läsaren.
Att läsa faktatexter skiljer sig åt från att läsa skönlitterära texter. Det handlar om att ta tillvara förförståelse, att lära sig skillnaden mellan djupläsning och sökläsning, att bli medveten om när man förstår och inte förstår en text - och att veta vad man ska göra för att förstå.
Det elevaktiva arbetssättet som bedrivits under det senaste decenniet där elever själva ska söka sin kunskap ställer stora krav på läsförmågan. Att kunna skumläsa och sovra är en förmåga på en mycket hög läsnivå. Elever som inte klarar detta arbetssätt utvecklar ett passivt förhållningssätt till läsning. De får ytliga, fragmentariska kunskaper om det samhälle de lever i.
Vad bör man som lärare tänka på när man väljer läroböcker och andra texter till sina elever?
Texten Författarröst: Undersökningar har visat att elever lättare rycks med om författarens röst genomsyrar boken i sin helhet. Det var vanligare i äldre läromedel; Grimbergs, Sveriges historia för folkskolan. Författarrösten ställer frågor till läsaren i syfte att väcka deras läslust och nyfikenhet att vilja veta mer. Detta sätt att berätta försvann när den källkritiska skolans genombrott i svensk historieforskning blev tongivande. Berättarrösten uppfattades som subjektiv.
På 1980-talet dök läromedelspaketen upp och bilder och bildtexter fick större utrymme. Texterna blev mycket informationstäta, kunde jämföras med Svensk uppslagsbok.
På 2000-talet har en förändring skett i läroböckerna. Flera av dem genomsyras av en berättarröst. Ett bra exempel på läro- och läseböcker från 2000-talet är Nya Pojken och Tigern (Westman, 2002). Författaren talar till läsaren och det är lätt för eleverna att identifiera sig med huvudpersonen.
Murbruk - kausalitet Har texten murbruk? När man läser en text behöver man för att kunna förstå innehållet kunna se orsak-verkan-sambanden (kausaliteten) och kunna läsa mellan raderna (tolka innehållet). Ord som underlättar för eleverna att se sambandet är: därför att, alltså, bidrog till. Dessa ord kallas för murbruk.
Hur samspelar text och bild? Det är viktigt att bilderna underlättar förståelsen av det lästa. Alltför många tabeller, fotografier, rutor kan leda till en slags visuell fruktsallad. Risken finns att det kan skapa en uppgivenhet hos eleverna. Var ska vi börja? Måste vi läsa alltsammans? Är alltsammans lika viktigt?
Finns det exemplifieringar i texten? Genom att exemplifiera rikligt konkretiseras innehållet omfånget på boken blir större. Men exemplifieringar hjälper till att skapa mening.
Innehåller texterna svåra ord och begrepp? Elever i gymnasiet fick svara på vad som gjorde en text svår. Både svenska elever och elever med invandrarbakgrund riktade in sig på orden. Elever med invandrarbakgrund brukar också tycka att sammansatta ord är svåra.
Ordförrådet Amerikanska studier har visat att läroböcker för elever i årskurs 3 hade ett mer avancerat ordförråd än nöjesprogram för vuxna på bästa sändningstid och att 80 procent av orden i läsordförrådet nästan aldrig uppträdde i det vardagliga talspråket (Stanovich, 1986) Om de okända orden är för många finns risken att läsaren tappar sugen. Det är viktigt att det finns förklaringar i texten till orden, om det inte framgår av sammanhanget.
Lättlästa texter? Problemet med lättlästa texter är att det är svårt att ställa annat än faktafrågor på innehållet, där svaren går att hämta direkt ordagrant ur texten. Det blir svårare att ställa inferensfrågor, det vill säga frågor där det förväntas att dra slutsatser, reflektera och läsa mellan raderna. Rytmen i en text försvinner om den bara har huvudsatser. Murbruket saknas som binder samman innehållet. En text behöver långa och korta meningar annars förlorar man rytmen.
Välj goda texter! Hur ser bokens framsida ut? Finns det ett förord? Fångar det läsaren? Försöker författaren dra in läsaren i texten? Har texten murbruk, dvs. explicita uttryck för kausalitet? Kan alla elever känna igen sig i texterna? Hur samspelar text och bild? Finns det rikligt med exemplifieringar i texten? Innehåller texterna många svåra ord och begrepp? Hur ser meningsbyggnaden ut?
Varför ska vi samtala om faktatexter? Enligt den ryske forskaren Vygotsky spelar den sociala interaktionen, och därmed samtalet, en nyckelroll i all språk- och kunskapsutveckling. Så länge vi inte har full kontroll över kunskaper och färdigheter och kan agera självständigt, är vi, enligt Vygotsky, i behov, av någon typ av stöd utifrån. Det vi kan göra tillsammans idag kan vi utföra självständigt imorgon. Genom att agera med personer som är mer kompetenta, kan vi prestera över vår egen förmåga.
Modeller för textsamtal Att läsa mellan raderna -läraren läser, ställer och besvarar frågor och visar hur eleverna kan tolka texter Instructional conversations -utgår från ett bestämt tema, eleverna själva spelar en viktig roll i kunskapsinhämtningen, läraren skapar en zon för närmaste utveckling. En instruktionsdel och en samtalsdel. Eleven läser texten tyst först och samtalet sker efteråt. Kräver att man som elev minns viktiga tankar. Lässvaga elever kan komma till korta.
Modeller för textsamtal Questioning the Author (främst för yngre barn. Modellen passar både faktatexter och skönlitteratur. Uppmärksamma barnet på att det bakom varje text döljer sig en författare. QtA vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren. Författaren bär skulden för att ha uttryckt sig oklart och inkonsekvent. Eleverna blir aktiva, medskapande läsare genom att ställa frågor. Texten delas upp i stycken och läsningen avbryts med frågor och reflektioner som följs av diskussioner. Läraren knyter samman vad som lästs i textavsnitten innan man går vidare. Det är något helt annat än att först läsa hela texten och sedan samtala om innehållet. Ingångsfrågor och uppföljningsfrågor. Se sidan 95 i boken!)
Modeller för textsamtal Reciprocal teaching - ömsesidig undervisning. Ursprungligen för svaga läsare i åk 7, men har sedan använts i de flesta årskurser med olika elevkategorier. Har även fungerat för lätt utvecklingsstörda. Eleven sammanfattar innehållet med egna ord Ställer frågor Reder ut oklarheter Föregriper
Tester DLS LS