Sida 1(33) Årsredovisning 2011 Göteborgs folkhögskola 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Göteborgs folkhögskola har under verksamhetsåret 2011 fortsatt en god utveckling av verksamheten och ekonomin och avslutar året med ett positivt resultat i budgeten och ett överskott på +72 tkr. Under hela året har vi fortsatt vårt kvalitetsarbete och inom ramen för detta har för utbildningsverksamheten viktiga frågor om värdegrund, vision, och förslag på ständiga förbättringar löpande diskuterats. I detta arbete är hela personalen engagerad, likaså ledningsgrupp och styrelsen. En kvalitetsansvarig tillsammans med en processhandledargrupp tar ett övergripande ansvar för att processen fortskrider och att en kontinuerlig dokumentation av detta arbete sker. En tydlig satsning på fortbildning har genomförts och detta har inneburit att största delen av personalgruppen under året har deltagit i någon eller flera fortbildningsinsatser. Den pedagogiska styrgruppen, med representanter från alla delar av verksamheten, samt fortbildningssamordnaren har arbetat aktivt med dessa frågor och har på arbetsplatsen arrangerat ett flertal fortbildningar i föreläsningsform. Det har också genomförts riktade utbildningsinsatser kopplat till verksamhetsutveckling inom bl a SFI, matematik och naturvetenskap som genomförts enskilt eller i mindre grupper. Rekrytering till våra utbildningsplatser sker till största delen inför höstterminen. Detta har förlöpt med mycket gott resultat. Vi har ett fortsatt högt söktryck med i snitt 3 sökande per utbildningsplats. Vår allmänna linje finns på tre platser, Nya Varvet och i filialerna Bergsjön och Biskopsgården. Här genomförs utbildningar på grundskole- och gymnasienivå. Den eftergymnasiala fritidsledarutbildningen genomförs i år med största antalet studerande någonsin fördelat på 3 studiegrupper. Vi arrangerar också en utbildning till personlig assistent, samt småföretagarutbildningar. Till detta tillkommer flera projekt i samarbete med Meritea då vi genomför arbetsmarknadsutbildningar med meritportfölj och validering som ingående delar. Vi har också på uppdrag av VGR samt Arbetsförmedlingarna i Göteborgsregionen under året genomfört 6 rehabkurser för långtidsjukskrivna med mycket gott resultat. För att belysa mångfaldsfrågorna arrangerade Göteborgs folkhögskola en konferens kring ämnet Interkulturalitet. Denna konferens genomfördes i Biskopsgården och blev ett välbesökt arrangemang med föreläsningar av både forskare och praktiker blandat med kulturinslag. Till denna dag inbjöds speciellt politiker och tjänstemän i offentlig förvaltning inom region och kommun. Dagen innehöll också tid till diskussion, erfarenhetsutbyte och avslutades med en paneldebatt.
Sida 2(33) 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Ett fortsatt stor utbud av utbildningar på olika nivåer erbjuds medborgarna. Utmärkt Vi erbjuder ett flertal utbildningsplatser som ger kompetens på grundskoleoch gymnasienivå. Här har vi också stärkt SV2-resurserna, samt erbjuder extra studieresurser på hemspråk för flera språkgrupper. Fritidsledarutbildning ger en yrkesutbildning som har god förankring på arbetsmarknaden. Utbildningsprojekt med validering och meritportfölj utvecklas och genomförs på våra förortsfilialer. Vi genomför rehabgrupper för långtidssjukskrivna på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Utbildning till personlig assistent erbjuds som yrkesutbildning under 1 år. Likaså erbjuds kontinuerligt utbildningar för föreningar och småföretagare. Vi utvecklar vårt mål med att vara en mötesplats för mångfald genom att arrangera årets interkulturella konferens. Vi arbetar med att förbättra tillgängligheten och detta året har vi satsat på att förbättra kommunikationen via webb och skyltning. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Ett stort antal utbildningar, från grundskolenivå till eftergymnasial nivå, genomförs fortsatt med hög kvalitet, på tre skolenheter. Utmärkt En verksamhet i ständig utveckling och förbättring skall ske genom det kvalitetsarbete som under året fortsatt. Med målet att vara en mångkulturell mötesplats genomförs personalfortbildning och konferens om interkulturalitet. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra Hela året pågår en tydlig satsning på fortbildning och en fortbildningsansvarig tillsätts för att samordna och maximera effekterna av dessa i samverkan med den pedagogiska styrgruppen. Ett kvalitetsarbete med bred förankring i personalgruppen pågår genom olika gemensamma fortbildningsinsatser och diskussioner. Jämställdhetsfrågorna har på olika sätt belyst i diskussion och utbildning främst genom kategorimöte mellan olika personalgrupper på VGR-folkhögskolorna. Ett säkerhetsarbete håller på att utvecklas och i detta ingår delar av
Sida 3(33) fortbildning för samtlig personal, detta året i brandskyddsarbete. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet En stabil budget med god likviditet ger oss möjlighet till utveckling av verksamheten. Utmärkt Ett årsresultat med ett positivt överskott förstärker det egna kapitalet. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Göteborgs folkhögskola skall verka för det livslånga lärandet inom hela Västra Götalandsregionen och vara en viktig aktör på vuxenutbildningsområdet. Genom att utvecklas inom folkbildningen skall skolan vara en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten och en interkulturell mötesplats. Genom sitt arbetssätt är folkhögskolan en viktig resurs för att stärka en social hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet. Vi gör detta bl a genom den rekryteringsbas av olika prioriterade studerandemålgrupper vi har, samt de utbildningsinsatser vi genomför som rehabilitering för långtidssjukskrivna. Göteborgs folkhögskola kommer genomföra olika ledarutbildningar bl a genom den eftergymnasiala fritidsledarutbildningen och vi skall också fortsatt ta initiativ för att stödja kompetensutvecklingen av småföretag i regionen. Till detta kommer också en viss del av utvecklings- och utbildningsprojekt att genomföras i samarbete med olika aktörer inom vuxenutbildningssektorn. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Inför antagningarna på höstterminen så sker en begränsad annonsering samt att prospekt skickas ut till presumtiva deltagare. Vår webbsida uppdateras och där görs ansökningsblankett tillgänglig. Skola öppnar en Facebook-sida som nu uppdateras med ny information 2-3 ggr/vecka För att synliggöra folkhögskolorna arrangeras folkhögskolans dag på våren då Göteborgs folkhögskola håller öppet för allmänheten under en heldag och visar upp delar av verksamheten och de flesta av våra studerande är engagerade denna dag för att visa upp sin skola och berätta om sitt utbildningsval. Man informerar om ansökningsförfarande m.m. De sju regionägda folkhögskolorna samarrangerade en tävling som hette "Mitt bästa folkhögskoleminne" som kortfilm. Tävlingen annonserades i tidningen Kupé, på folkhögskolornas egna hemsidor samt på skolornas gemensamma hemsida. 3.2 Insatser för kommunikation Skolans hemsida utvecklas kontinuerligt. Under året har studerande på Allmänna linjen startat en Facebook-sida där de publicerar information och bilder från verksamheten på skolan och filialerna. I november startade Göteborgs folkhögskola sin egen Facebook-sida. På sidan finns information om skolans alla utbildningar för potentiella studerande. Sidan innehåller också nyheter till personal och studerande på skolan och uppdateras några gånger i veckan. Skolan
Sida 4(33) kommunicerar sina utbildningar på Folkhögskola.nu samt Studentum. Fritidsledarutbildningens deltagare och lärare kommunicerar via egen sida på Facebook. Vi kommunicerar via ständigt aktuella och uppdaterade mailadresser till alla yrkeskategorier inom fritidsfältet i Göteborg med kranskommuner. Under året har skolan uppdaterat sina flyers och foldrar till potentiella studerande. Vi har under året köpt ett nytt, enhetligt skyltsystem till hus 43-44 samt hus 57 på Nya Varvet. Systemet är utformat med tanke på besökare med nedsatt syn och har viss information som taktil Braille-skrift. Vi har även installerat våningsutrop i hissen hus 44. 3.3 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsfrågorna har varit i fokus på skolan genom följande insatser 2011: 1. utbildning för all personal i normfokuserad pedagogik (en halvdag) 2. utbildning för all personal om härskartekniker (en halvdag) 3. fritidsledarutbildningen har genomfört 5 veckors genusutbildning 4. de studerande på fritidsledarutbildningen har genomfört workshop för allmänna linjens studenter på internationella kvinnodagen (en halvdag) 5. några pedagoger har genomgått 3 dagars utbildning i HBT(Q)-frågor genom RFSL och ungdomsstyrelsen. Det gjordes en handlingsplan som ska diskuteras i ledningsgruppen och som ev. ska iscensättas 2012. 6. Fritidsledarutbildningen, tillsammans med Fryshuset och föreningen Jämt i skolan bedriver ett jämställdhetsprojekt med medel från Länsstyrelsen, där våldsförebyggande arbete samt hedersrelaterat hot och våld är centralt. Två utbildningsdagar har ägt rum under 2011. 7. kategorigrupper med vaktmästeri, mellanchefer, administrativ personal, kökspersonal, ekonomer m fl har träffats för en gemensam utbildningsdag med samtliga Västra Götalandsregionens folkhögskolor. Här har som genomgående tema belysts jämställdhetsfrågorna i yrkesvardagen. För övrigt tillämpas positiv särbehandling vid antagningsförfaranden till våra kurser Vid val av litteratur, inbjudan av gästföreläsare, beslut som fattas i ledningsgruppen, utformningen av informationsmaterial o dyl uppmärksammas frågan och fattas beslut, utifrån konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. 3.4 Funktionshinder Vi har under året köpt ett nytt, enhetligt skyltsystem till hus 43-44 samt hus 57 på Nya Varvet. Systemet är utformat med tanke på besökare med nedsatt syn och har viss information som taktil Braille-skrift. Vi har även installerat våningsutrop i hissen hus 44. Vid årsskiftet 2011-2012 flyttade vi vår filialverksamhet i Biskopsgården till nya, mer tillgänglighetsanpassade lokaler på Vårväderstorget. Vi har också sagt upp kontrakten för hus 57 (Kursgården) samt vår teaterlokal Durken till
Sida 5(33) avflyttning hösten 2013. Dessa lokaler är dåligt tillgänglighetsanpassade och svåra att förbättra i detta avseende varför vår ambition är att förbättra vår tillgänglighet när vi hittat lösningar på de lokalbehov som då uppstår. Allmän linje har stor erfarenhet av att arbeta med studerande med olika funktionshinder som dyslexi, ADHD, Asperger och förvärvad hjärnskada. Skolan har ett gott rykte när det gäller dessa grupper och därav ett stort söktryck. Allmän linje arbetar genom att så mycket som möjligt integrera de studerande med funktionshinder i de ordinarie grupperna. Skolan har en anställd specialpedagog som gör dyslexiutredningar och vid behov lär de studerande att arbeta med olika tekniska hjälpmedel och specialprogram som t ex talsyntes. Genom att undervisningen individanpassas och att vår elevassistent stöder de studerande både enskilt och i grupp får deltagarna det stöd de behöver. Lärarna på allmän linje uppmärksammade under vårterminen behovet av uttalsträning för många av våra studerande. Skolan genomförde därför i våras en fortbildningsdag för våra svensklärare i detta ämne med Unni Brandeby. Från och med höstterminens början har vår specialpedagog fått utökad tjänst för att regelbundet kunna ha uttalsträning med de studerande som behöver förbättra sitt uttal. Skolans lärare har också sett ett behov av att öka kompetensen när det gäller studerande med diagnosen asperger/autism. Bland annat har 6 lärare på allmänna linjen på Nya Varvet besökt Södra Vätterbygds folkhögskola som har en speciallinje för denna grupp studerande och också träffat en forskare inom området på Jönköpings universitet. Skolan har vidare köpt in aktuell litteratur inom området. Fritidsledarutbildningen har åtta dagars temastudier i ämnet funktionsnedsättning. Många av våra deltagare gör sin arbetsförlagda praktik på platser för personer med olika funktionsnedsättningar och berättar för oss andra på sitt praktikseminarium. Utbildningen anpassas efter deltagarnas funktionshinder, från inläst material till anpassat boende då man har fjällvandring etc. Skolan har tillgång till Tal- och Punktskriftsbiblioteket och kan ladda ned och framställa talböcker. 3.5 Mångfald Vid antagningsförfarandet till skolans samtliga utbildningar eftersträvas en så heterogen grupp som möjligt, beträffande ålder, klass, kön, etnicitet, sexuell läggning etc. Detta ser vi berikar och gynnar förståelsen för andra människor. På allmän linje, Nya Varvet, är det numera en större andel studerande med utländsk bakgrund. Detta på grund av att studerande från grundkurserna på filialerna fortsätter sina studier på huvudskolan på gymnasienivå som en följd av omorganisationen. Mångfalden har därför ökat på Nya Varvet vilket är positivt. På grund av den ökande gruppen av studerande med annat hemspråk än svenska på Nya Varvet har vi i höst ytterligare utökat lärartimmarna i Svenska som andraspråk och också infört studiehandledningstid i ämnena samhällskunskap och naturkunskap. För att öka skolans kompetens på detta område har också fyra av skolans
Sida 6(33) pedagoger under våren haft nedsättning för att studera Svenska som andraspråk på Göteborgs universitet. Sveriges Folkhögskolor får sedan juni 2010 som enskild huvudman, arrangera SFIundervisning och ansöka om betygsrätt för detta hos Skolinspektionen. Göteborgs folkhögskola erhöll Betygsrätt av Skolinspektionsmyndigheten under våren 2011. SFI-undervisning skulle vara ett mycket bra komplement till folkhögskolans övriga kurser och vänder sig till den målgrupp vi redan når idag, framför allt på våra filialer i förorterna. Vuxenutbildningsförvaltningen (VUF) i Göteborg är förmedlare av den utbildningsersättning, som utbetalas för individer som önskar studera SFI på folkhögskola. De är också den lokala myndighet, som bedömer nivå och tid, som den enskilde har rätt att studera på. För närvarande är ersättningssumman per genomförd SFI-timma i Göteborgs kommun väldigt låg och förutsättningen för skolan att bedriva SFI-undervisning med praktik är inte helt klarlagd. Skolans styrelse beslutade därför att avvakta start av SFI-undervisning i Göteborgs folkhögskolas regi tills bättre underlag och förutsättningar finns att genomföra SFIundervisning med god kvalitet och i ekonomisk balans. Fritidsledarutbildningen lägger stor vikt vid mångfaldsfrågor eftersom våra deltagare ska arbeta socialpedagogiskt med grupper av människor med skilda förutsättningar, bakgrunder och behov. Bemötande och människors lika värde är centralt i hela utbildningen. Diskrimineringsgrunderna tas upp i olika temaveckor och löper dessutom som en röd tråd genom hela utbildningen. Vi har under året under året fortsatt vårt arbete med att utveckla en interkulturell pedagogik och att vara en mötesplats för dessa frågor i närsamhället. Bland annat har vi genomfört en konferens under temat interkulturalitet. Denna konferens genomfördes i området vid vår filial i Biskopsgården. Till detta arrangemang inbjöds speciellt politiker och tjänstemän i region och kommun. Vi har också haft en regional fortbildningsdag för all personal om interkulturellt ledarskap med Pirjo Lahdenperä. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Medborgarperspektivet har personalen under 2011 arbetat med att ta fram följande mål, aktiviteter och mått för nedanstående framgångsfaktorer. Mål, mått och aktiviteter ska följas upp och mätas under 2012. Framgångsfaktor: Gott rykte/kommunikation Mål: Hemsidan ska vara ett mer använt verktyg för medborgaren Aktiviteter: Via enkät få fram önskemål och behov hos personal och deltagare för att sedan utifrån svaren anpassa hemsidan. Mått: Antal externa/interna besökare på hemsidan
Sida 7(33) Frekvens: Kvartalsvis Framgångsfaktor: Kulturell/Interkulturell mötesplats Mål: Skapa fler interkulturella mötesplatser på skolan. Aktiviteter: 1. Interkulturellt café 2. Friluftsdag på vt 2012 för skolans alla enheter Mått: Antal aktiviteter och antal deltagare, enkät FB kvalitet Frekvens: Varje termin 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Allmänna linjen på Nya Varvet Under 2011 var söktrycket högt till allmänna linjen (ca 3 sökande per plats). En förklaring till det höga söktrycket är linjens breda utbud av ämnen och inriktningar för att kunna möta de studerandes olika behov och önskemål. Att linjen har en elevassistent anställd på heltid och har infört läxstöd som ett valämne gör det lättare att individanpassa undervisningen och ge stöd till deltagarna när detta behövs. Vi prioriterar nu ansökningar till allmänna linjen från deltagare med godkänt resultat från gruv-utbildning på våra filialer samt för ungdomar som deltagit i studiemotiverande folkhögskolekurs. För att stödja studerande med annat modersmål än svenska och möta deras specifika behov ökade vi resurserna i Svenska som andraspråk på skolan samt infört flera grupper med studiehandledning på modersmålet för flera språkgrupper. Fritidsledarutbildningen Göteborgs folkhögskolas Fritidsledarutbildning, en fem terminer lång eftergymnasial utbildning motsvarande 100 poäng, erbjuder yrkesutbildning för administrativ och pedagogisk verksamhet inom kommuner, organisationer, institutioner och företag. Filialen i Biskopsgården I Biskopsgården genomförs en grupp på allmän linje grundskolenivå. Här drivs också ett projekt i samarbete med Meritea där också SDF Västra Hisingen samt AF och VUF ingår i styrgruppen. Denna utbildning är en arbetsmarknadsutbildning där meritportfölj används som metod och arbetsplatspraktik ingår. Lokalerna i Biskopsgården har minskats och delar har hyrts av stadsdelen för att vid årsskiftet helt överlåtas till kommunal verksamhet. Folkhögskolans verksamhet i Biskopsgården flyttar vid årsskiftet 2011/12 till nya, kostnadseffektivare och tillgänglighetsanpassade lokaler vid Vårväderstorget i Biskopsgården.
Sida 8(33) Filialen i Bergsjön I Bergsjön genomförs en grupp på allmän linje grundskolenivå. En yrkesutbildning till personlig assistent, påbörjades under ht-11 och fortsätter under hela vt 2012. Söktrycket till dessa utbildningsplatser var mycket stort och skolan ser ett stort behov av yrkesutbildningar och utbildningar på grundskolenivå i våra filialer i förorterna. Via ett samarbetsprojekt med Meritea har skolan drivit en Handelskurs för ungdomar här. Studiemotiverande ungdomsgrupp har genomförts här och efter avslutad 12 veckorskurs önskade ett flertal ungdomar fortsätta med gymnasiestudier och de erbjöds då plats på allmänna linjen på Göteborgs folkhögskola, Nya varvet. Även här gjordes en lokalöversyn 2011 och i juni överläts kontraktet för dessa lokaler till Agnesbergs folkhögskola och vi hyr nu de två klassrum som vi behöver för vår verksamhet av dem. Småföretagarutbildningar Göteborgs folkhögskola har genomfört fyra stycken småföretagarutbildningar "Våga bygga vidare", som riktar sig mot de allra minsta företagen, för att fortbilda och stärka dem i att utvecklas och varaktigt kunna verka som egenföretagare inom sin bransch. Kurserna har varit förlagda till både Göteborg och Trollhättan, två grupper vardera. Vi har under hösten påbörjat tre stycken grupper inom en pilotutbildning, som syftar till att stärka ideella föreningars affärsmässiga verksamhet. Totalt har 96 deltagare genomgått kurserna. Rehab-utbildningar Skolan bedriver rehab-utbildningar i samarbete med Västra Götalandsregionen (Navet) och Arbetsförmedlingen (Kompassen) för långtidssjukskrivna. Samarbetet med regionen angående Navet fortsatte under hösten och skolan arbetar för en fortsättning denna verksamhet i framtiden.samarbete med Arbetsförmedlingen, inom projektet Kompassen har fortsatt med mycket gott resultat under hela 2011 då 6 grupper har genomförts. Det fanns också ett stort antal intresseanmälningar för en Personlig assistentutbildning i Bergsjön. Vi kunde, genom en tillfällig omfördelning av deltagarveckor, tillgodose detta behov och startade en sådan utbildning i november 2011. Administrationen Arbete med att utveckla den administrativa enheten på skolan har fortsatt, genom ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte och riktade utbildningsinsatser. En utbildnings- och arbetsinsats har gjort riktat mot arkivering och diarium. En administrativ controller har tillsatts som är personalansvarig för administratörer och konferenspersonal och ansvarig för enhetens utvecklingsarbete. En biträdande rektor och tillika ekonomisk controller har tillsatts, som har personalansvar för ekonom- och personalenhet på skolan.
Sida 9(33) Intern service Intern service utgör teknisk-praktisk stödfunktion för skolan. I avdelningens operativa ansvar ingår IT/telefoni, konferens- och caféverksamhet, vaktmästeri, fastighets- och lokalfrågor inkluderat städ och säkerhet, samt utveckling och administration vissa interna IT-baserade stödsystem. Konferensverksamheten Under året har antalet konferenser på skolan minskat och därför har vi gjort en intern marknadsföring av våra konferenstjänster inom VGR, samt till Göteborgs stad, som vi har ramavtal med. Viss renovering och upprustning av konferensens lokaler har skett. Folkbildningsrådet ger årligen varje folkhögskola ett profileringsbidrag som en del av statsbidraget. Detta bidrag är till för att stödja olika utvecklingsprojekt inom skolan. Utvecklings- och profileringsbidrag År 2011 har Göteborgs folkhögskola arbetat med följande utvecklingsprojekt: Folkhälsa i förort; att skapa ett koncept för hur folkhälsoarbetet integreras i folkhögskolekurser på grundskolenivå. Förberedelser för att bedriva en introduktionsexkursion för naturvetargrupp; för att utveckla naturvetenskapsundervisningen och bättre kunna genomföra en kursstart där en exkursion med övernattning ingår som en viktig del. Utveckla SFI-undervisning på Göteborgs folkhögskola; Omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte med arrangörer av SFI som legat till grund för skapandet av en modell för SFI-undervisning där praktik ingår som en viktig del i lärandet. Att fördjupa kunskaper och metoder inom svenska som andraspråksundervisning; Pedagoger på skolan som studerar "Svenska2" på universitetet redovisar erfarenheter och kunskaper från dessa studier. Diskuterat kring utveckling av SV2-ämnet sker. Didaktisk litteratur inom området inköps för att bygga upp ett referensbibliotek. Detta utvecklingsarbete har bland annat lett till att allmänna linjen har förändrat sitt upplägg och bland annat schemalagt grupphandledningstid och individuella handledningstider för deltagare med annat modersmål än svenska. Utveckling av rehabkurser för långtidssjukskrivna (Kompassen/Navet); SWOT-analys görs för att dokumentera nuläget och erfarenheter av genomförda kurser och en uppföljning av tidigare deltagare utförs. Utveckling och förändrat sker med ett nytt tema för hela kursen med utgångspunkt från våra sinnen. 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet
Sida 10(33) 4.1.10 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Bra Under året har en av de kvinnliga deltagarna i vår småföretagarutbildning gått från att ha haft sin huvudsakliga inkomst som anställd till att bli egenföretagare på heltid. Dessutom har hon anställt en kvinna på halvtid. 4.1.12 Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet Göteborgs folkhögskolas ordinarie verksamhet är: Bra Basutbildningar för korttidsutbildade på grundskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården, i Bergsjön) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utvecklingsprojekt Göteborgs folkhögskolas har, förutom sitt ordinarie kursutbud, arbetat aktivt med att försöka starta följande kurser under 2011: Yrkesförberedande kurser i samarbete med Meritea, AF SFI Kurser för långtidssjukskrivna Entreprenörskapskurser Målgrupper: Lågutbildade Långtidsarbetslösa Långtidssjukskrivna Utrikesfödda Arbetslösa ungdomar Småföretagare/blivande småföretagare Målet är: att starta minst fyra yrkesförberedande kurser Skolan har genomfört: två Handelsutbildningar som riktar sig till arbetslösa ungdomar, där 50% av deltagarna har fått arbete efter avslutad utbildning en kurs för personliga assistenter
Sida 11(33) två yrkesförberedande kurser som riktar sig till arbetslösa utlandsfödda två studieförberedande kurser som riktar sig till arbetslösa ungdomar, där 89% respektive 63% gick vidare till studier efter avslutad kurs att få betygsrätt för SFI och starta minst 3 kurser, om ekonomiskt möjligt att genomföra med bra kvalitet Skolan har erhållit betygsrätt i SFI. På grund av att ersättningen för att genomföra SFI är så låg har skolan ännu inte hittat några ekonomiska möjligheter att driva SFI. att permanenta minst en kurs för långtidssjukskrivna Skolan har genomfört 6 kurser som riktar sig till långtidssjukskrivna på uppdrag av Arbetsförmedlingen och enstaka platser på uppdrag av VGR. Detta är uppdrag i projektform och inget permanent. Göteborgs folkhögskola har också deltagit i regionens arbete med att utveckla den regionala kompetensplattformen. 4.1.20 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 30 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Bra Andel ekologiska livsmedel (%) Måltal VGR totalt 2011 Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 30% 30% 30% Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 30 % år 2011. Mjölk, kaffe och bröd som köps in till skolan är alltid ekologiskt. Övrigt ekologiskt livsmedel köps in till skolan om budgeten tillåter. 4.1.21 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Bra Vi har under året installerat närvarostyrd belysning i fyra klassrum i hus 43-44 på Nya Varvet samt bytt till en ny typ av lågenergilampor med högre ljusutbyte i vissa armaturer. 4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt Under 2011 har vi påbörjat arbetet med en säkerhetshandbok med begreppet säkerhet i vid bemärkelse - och som har följande innehållsrubriker. Utmärkt Allmänna säkerhetsfrågor
Sida 12(33) Krishantering och Kriskommunikation Systematiskt brandskyddsarbete SBA Ekonomisäkerhet Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (personal) inklusive handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling. Likabehandling (studerande) Akutpärm Egenkontroll livsmedelshygien Vi har också påbörjat en revidering av Akutpärmen som även skall finnas att tillgå i samtliga verksamheter. Ledningsgruppen har haft ett antal möten i rollen som Krisgrupp under året där framförallt arbetet med säkerhetshandboken stått i centrum. För att öka säkerheten har samtliga i personalen under 2011 genomgått en utbildning i praktiskt brandskyddsarbete. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Verksamhetsperspektivet har personalen under 2011 arbetat med att ta fram följande mål, aktiviteter och mått för nedanstående framgångsfaktorer. Mål, mått och aktiviteter ska följas upp och mätas under 2012. Personalen har tagit fram en ny värdegrund för skolan och styrelsen har gjort ett nytt måldokument. Framgångsfaktor: Deltagaren i centrum Mål: Förbättra den fysiska miljön på skolan och därmed öka trivseln Öka delaktigheten i hur utförandet av hur våra skolgemensamma samlingar och avslutningar ska se ut Aktiviteter: Mått: Samla in förslag till förbättringar från deltagarna genom att tillsätta en testpanel Tillkalla ljuskonsulent Skapa ett uppehållsrum Uppmuntra deltagarna att visa upp sina utställningar Samla in idéer om utformningen av gemensamma samlingar och skolavslutningar Testpanel får utvärdera förändringsarbetet Mäta ljusstyrka Antal utställningar
Sida 13(33) Antal synpunkter och förslag från alla enheter Framgångsfaktor: Relationer På Göteborgs folkhögskola arbetar vi hela tiden med att bygga och vårda relationer mellan deltagare och personal och mellan deltagare och deltagare. Olika förslag på aktiviteter har tagits fram under kvalitetsarbetet och kommer att redovisas vid delårsboksluten Värdegrund Personalen har under 2011 arbetat fram en ny gemensam värdegrund för Göteborgs folkhögskola: Göteborgs folkhögskolas värdegrund utgår ifrån folkbildningens grundsyn som är: Alla människors lika värde En demokratisk grundsyn En strävan efter ett interkulturellt och jämlikt samhälle Detta visar sig i vår organisation genom: Delaktighet Tillit/respekt Öppenhet Under varje värdeord har medarbetare och deltagare fyllt på med konkreta exempel ifrån skolans vardag hur värdeorden tar sig i uttryck. Värdegrundsdokumentet ska ses över en gång om året. Måldokument Göteborgs folkhögskolas styrelse har under ht 2011 arbetat fram ett måldokument där de vill att skolan under mandatperioden ska fokusera på följande områden: Kvalitet Mål: Skolans kvalitetsmål är att vara en kreativ miljö för kritiskt tänkande och kunskap. Aktiviteter: Systematisk uppföljning av de studerande God hållbar arbetsmiljö för personal och studerande Stärka studerandedemokratin och uppmuntra kritiskt tänkande Arbeta med studeranderättslig standard
Sida 14(33) Under 2012 kommer systematisk uppföljning av studerande att mätas: 1. Avhopp (antal och orsak) 2. Vart tar de studerande vägen (uppföljning enkät) Tillgänglighet Mål: Göteborgs folkhögskola ska strategiskt synliggöra att skolan är en lättillgänglig mötesplats för studerande, föreningar och småföretagare i Göteborg och Västra Götaland. Aktivitet: Vara en mötesplats för föreningar, småföretagare och medborgare i närområdet Göra skolan känd (marknadsföring, visa på resultat, goda exempel) Under 2012 kommer "att vara en mötesplats" att mätas Mått: Antal möten och deltagare Delaktighet Mål: Skolan ska vara stärkande och utvecklande för individen och samhället. Integration En skola för alla Finnas i förorter Göra medborgaren delaktig i samhället Som företagare (stärka företagen) Som föreningsmedlem (stärka föreningar) Aktiviteterna kommer inte mätas under 2012 4.3 Prestationer Fördelningen av kvinnor och män på Göteborgs folkhögskolas kurser under 2011 var 60 % kvinnor och 40 % män. Fördelningen under 2010 var 62 % kvinnor och 38 % män. 4.3.1 Tabellsammanställning, prestationer Analyslänkar Deltagarveckor 2011../../userfiles/1/documents/1664_2173_CEC48.xls
Sida 15(33) 4.3.2 Utfall jämfört med föregående år, prestationer Under 2011 har Göteborgs folkhögskola genomfört 13 106 deltagarveckor, en minskning mot föregående år med ca 8 % (14 227 deltv 2010). Avvikelsen har framför allt att göra med att andelen uppdragsutbildningar från Vuxenutbildningsförvaltningen och olika projekt har minskat. När det gäller statsbidragsberättigad verksamhet så är avvikelsen endast 90 deltagarveckor. 4.3.3 Utfall jämfört med budget, prestationer Under 2011 genomförde Göteborgs folkhögskola 13 106 deltagarveckor, en ökning mot budget med ca 11 % (11 779 deltv i budget). Avvikelsen när det gäller statsbidragsberättigade veckor beror på att skolan startade en utbildning för personliga assistenter under hösten 2011, vilket medförde en ökning med 131 deltv. Ökningen av uppdragsutbildningar har att göra med ökade uppdrag i Meriteaprojektet i Bergsjön samt nya kurser för långtidssjukskrivna (Kompassen). 4.3.4 Utfall nyckeltal, prestationer Fördelningen av kvinnor och män på Göteborgs folkhögskolas kurser under 2011 var 60 % kvinnor och 40 % män. Fördelningen under 2010 var 62 % kvinnor och 38 % män. 4.5 Övriga miljömål Under 2011 har Göteborgs folkhögskola inte aktivt jobbat med våra egna miljömål, då vår tidigare miljösamordnare gått i pension och vi inte lyckats ersätta honom. Under december månad lyckades en ny miljösamordnare rekryteras som ett samarbete med Fristads folkhögskola och under 2012 kommer miljöarbetet att kunna återupptas. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Skolans pedagogiska styrgrupp gjorde under våren en första sammanställning av personalens önskemål om fortbildning. I enlighet med önskemålen har sedan ett antal seminarier, föreläsningar m.m. genomförts under året. 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska OK Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare
Sida 16(33) Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 8,7 5,1 7,0 Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt 7,7 Administration 9,1 0,4 Summa 8,8 4,0 6,9 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2011 2010 Kvinnor 8,8 7,0 Män 4,0 4,8 6,1 Totalt 6,9 Andel långtidssjukfrånvaro 2011 2010 Kvinnor 85,6 72,7 Män 87,0 87,0 77,3 Totalt 85,9 Förvaltningen hade som mål att sjukfrånvaron skulle minska till <5% av ordinarie arbetstid. Tyvärr pekar utfallet mot att sjukfrånvaron istället ökade med nästan 1 %-enhet till 7% av ordinarie arbetstid. Korttidssjukfrånvaron ligger fortsatt på en hälsosamt låg nivå, bara 1% av ordinarie arbetstid, vilket per årsanställd motsvarar <3 sjukdagar. Precis som sedan lång tid tillbaka svarar långtidssjukfrånvaron för den ojämförligt största andelen, nära 86%, av den totala sjukfrånvaron. Långtidssjukfallen handläggs i enlighet med rehabiliteringskedjan. Behandlande läkare och Försäkringskassan är aktivt med i rehabiliteringsprocessen för att tillsammans med arbetsgivaren försöka
Sida 17(33) åstadkomma en för långtidssjuka fungerande återgång till arbetet. 5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Bra Andel månadsavlönade med individuell utvecklingsplan 2011 2010 Procent 90 80 Målet för 2011 var att samtliga tillsvidareanställda skall ha en dokumenterad individuell utvecklingsplan. I samband med ett årligt utvecklingssamtal mellan medarbetare och närmaste chef har var och ens kompetensutvecklingsbehov diskuteras, revideras och dokumenterats men har ännu inte formaliserats skriftligt. Den pedagogiska styrgruppen som formades i slutet av 2010 arbetar aktivt med frågor rörande personalens kompetensutveckling och fortbildning. I detta forum identifieras och diskuteras behovet av kompetensutveckling utifrån hur verksamheten kan komma att se ut framgent. Styrgruppen beslutar också om vilka insatser som är mest angelägna att genomföra för att hålla medarbetarnas kompetens på en fortsatt hög nivå. Insatserna är såväl av kollektiv art, såsom temadagar, seminarier och föreläsningar, som av individuell art som deltagande i kurser och konferenser. Skolans pedagogiska styrgrupp gjorde under vårterminen en första sammanställning av personalens önskemål om fortbildning. I enlighet med önskemålen har sedan ett antal seminarier genomförts under året 2011. Bland annat har Ingvar Lundberg haft ett seminarium om dyslexi, Pirjo Lahdenperä ett seminarium om interkulturellt ledarskap och Inger Enkvist ett seminarium om vikten av språk och läsning för inlärningen. All personal har också genomfört en brandskyddsutbildning, en kurs i kommunikation och en endagskurs i jämställdhetsfrågor. Skolans personal kan lämna in önskemål om extern fortbildning och erbjuds också relevant fortbildning av den fortbildningsansvarige. Under arbetsåret har 36 av 50 anställda beviljats och deltagit i en eller flera fortbildningstillfällen utanför skolans regi. Dessutom har ett flertal pedagoger genomfört studiebesök på andra folkhögskolor i sin lärprocess. Skolan har infört seminarier vi kallar Fortbildning om Fortbildning minst 4 gånger per år då man redovisar för varandra nya kunskaper och insikter man fått genom olika fortbildningsinsatser. 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Anställda Medellön månadsavlönade Personalgrupp Kvinnor MänKvinnor/Män Antal Andel Andel
Sida 18(33) Bra % Kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, - hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 2760028800 95,8 33 57,6 42,4 Teknik, hantverkare 24350 98,4 4 25,0 75,0 Kök, städ, tvätt 1 100,0 Administration 27900 32300 86,3 12 83,3 16,7 Summa 27500 28700 95,8 50 62,0 38,0 Medellön månadsavlönade, kr 2011 2010 Kvinnor 27500 28000 Män 28700 27600 Totalt 27950 27800 Kvinnor/Män % 95,8 101,6 Statistiskt förefaller det som att kvinnornas medellön inom förvaltningen sjunkigt jämfört med föregående år. Då är att märka att organisatoriska förändringar haft genomslag såtillvida att förvaltningschef/rektor numera redovisas under en annan förvaltningsrubrik samt att även biträdande rektors tjänst är vakanssatt i avvaktan på återbesättning. Båda dessa tjänster innehas eller innehades av kvinnor. Kvinnornas medellön ligger på 96% av männens nivå. Året dessförinnan låg kvinnornas medellön något över 100% av männens nivå. Förändringar likt de ovannämnda påverkar kvinnors löner i förhållande till mäns löner. En spridning på +/- 5% utgör inget alarmerande tecken på att något av könen skulle vara missgynnat i lönesättningen. Bland pedagogerna, som utgör nästan två tredjedelar av förvaltningens månadsavlönade ligger kvinnornas medellön en liten aning under männens. Detta kan kopplas till att männen totalt sett har fler år i yrket och att detta varit ett utslagsgivande kriterium vid lönesättningen. Definition och implementering av fler lönekriterier, ledande till mer individuell
Sida 19(33) lönesättning, har skett inom vissa avtalsområden och det är en process som kommer att fortsätta. Nämnas kan också att förvaltningen för närvarande inte har några anställda i yrkesgrupper som Västra Götalandsregionen har valt att prioritera. 5.3 Kompetensförsörjning 5.3.1 Personalvolym Anställda 2011 2010 Personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, Kultur och Fritid 33 66 35 65 Teknik, hantverkare 4 8 4 7 Kök, städ, tvätt 1 2 1 2 Administration 12 24 14 26 Summa 50 100 54 100 Anställda Anställningsform Period 2011 Period 2010 Antal Kvinnor, % Män, % Antal Kvinnor, % Män, % Tillsvidareanställd 43 58 42 46 61 39 Visstidsanställd 7 86 14 8 38 62 Timavlönad 11 64 36 17 59 41 Summa 61 62 38 71 58 42 Antalet tillsvidareanställda har under 2011 minskat med ytterligare 3 anställda. Volymen visstidsanställda ligger kvar på i stort sett samma nivå som tidigare. Timavlönade, vars volym påtagligt kan variera från tid till annan, utgör i snitt cirka 3 årsanställda.
Sida 20(33) Antalet tillsvidare- och visstidsanställda uppgår till det antal som förutsetts i förvaltningens budget och under året lagda prognoser. Volymen motsvarar verksamhetens behov i förhållande till ekonomiska budgetförutsättningar. Förvaltningen pendlar på gränsen till en ur jämställdhetssynpunkt skev könsfördelning då kvinnorna utgör 62% av antalet anställda. Sett ur kompentensförsörjningssynpunkt föreligger inga brister på kort sikt. Det är först om några år som problem kan uppstå då flera anställda uppnår pensionsåldern. Förvaltningen har emellertid i nuläget ingen möjlighet att nyrekrytera och fasa in yngre medarbetare i verksamheten. Någon finansiering utöver den som täcker befintlig personalvolym står inte till förvaltningens förfogande. 5.3.1.1 Personalstruktur Anställda och årsarbetare per personalgrupp Anställda Årsarbetare Personalgrupp Period Period 20112010 Period Diff Period 20112010 Diff Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal - Utbildning, kultur och fritid 33 35-2 32,4 34,8 2,4 Teknik, hantverkare 4 4 0 3,5 3,5 0 Kök, städ, tvätt 1 1 0 1,0 1,0 0 Administration 12 14-2 11,2 13,0-1,8 Personal i bolag - Totalt 50 54-4 48,1 52,3 4,2 Det omställningsarbete som förvaltningen genomfört under perioden 2009-2011 avspeglas i en tydlig minskning av antalet årsarbetare under tvåårsperioden. Reducering från c:a 75 årsarbetare 2009 till c:a 50 vid slutet av 2011, dvs 36% färre medarbetare under loppet av två år. Minskningen har skett både avseende kärnverksamheten och administrationen. Vid årsslutet 2011 ligger personalvolymen uttryckt i årsarbetare på rätt nivå i förhållande till befintlig bemanningsplan, vilken också tar sikte på nästkommande verksamhetsår 2012.
Sida 21(33) 5.6 Jämix Resultatet av senaste JÄMIX-mätningen blev för Göteborgs folkhögskolas del oförändrat indextal 120. Det är ett värde som ligger klart över medianvärdet för JÄMIX i Västra Götalandsregionen. Jämfört med medianindex för regionen finns det tre nyckeltal, av de nio som indexet består av, där Göteborgs folkhögskola avviker i markant positiv riktning. Det gäller för det första skillnad i lön, för det andra skillnad i sysselsättningsgrad och för det tredje yrkesgrupper där fördelningen mellan könen ligger inom intervallet 40-60%. Beträffande första och andra nyckeltalet är förhållandet det samma som vid föregående års indexmätning. Beträffande det tredje nyckeltalet kan det te sig lite märkligt sett mot vad som tidigare redovisats under punkten 5.3.1. Dock är att märka att indexpoängen för detta nyckeltal i JÄMIX beräknas på ett sätt som vid denna mätning varit till Göteborgs folkhögskolas fördel. Liksom tidigare avviker Göteborgs folkhögskola markant i omvänd riktning jämfört med medianindex för regionen endast beträffande ett nyckeltal nämligen andelen kvinnor i ledningsgruppen. Göteborgs folkhögskolas ledningsgrupp består till 83% av kvinnor. 5.7 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Medarbetarperspektivet har personalen under 2011 arbetat med att ta fram följande mål, aktiviteter och mått för nedanstående framgångsfaktorer. Mål, mått och aktiviteter ska följas upp och mätas under 2012. Framgångsfaktor: Teamkänsla Mål: Ta fram en plan för praktisk samplanering mellan skolans avdelningar. Aktiviteter: Arbeta fram en preliminär plan som prövas vid 2 olika tillfällen. Utvärdering och implementering. Framgångsfaktor: Fortbildning Mål: Göteborgs folkhögskola ska avsätta resurser till fortbildning för att tillgodose att skolans personal behärskar de kunskapsfält som skolan behöver har en beredskap att möta nya grupper av studerande säkrar skolans identitet inom folkbildningen Aktiviteter: Gemensam och enskild fortbildning Intern och extern fortbildning Spridning av egen fortbildning till arbetskamrater
Sida 22(33) Mått: Individuella utvecklingsplaner ska upprättas för all personal Antal gemensamma fortbildningstillfällen per år Procent av personal som deltagit i någon form av fortbildning under budgetåret Antal tillfällen då egen fortbildning har förts vidare till arbetskamrater Procent av personal som har en individuell utvecklingsplan 7. EKONOMIPERSPEKTIVET 7.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet 7.2.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Göteborgs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 72 tkr Bra 7.2.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet OK Under 2011 har Göteborgs folkhögskola arbetat med att anpassa deltagarveckorna efter statsbidraget. Målet har varit att ligga så nära 100 % av anvisade deltagarveckor som möjligt. Göteborgs folkhögskola har under 2011 producerat 101,5 % av anvisade deltagarveckor. 2010 var motsvarande siffra 102,4 %. Bruttokostnaden beräknas på finansierade deltagarveckor. Utfallet för bruttokostnaden per deltagarvecka för 2011 är 2 944 kr att jämföra med utfallet 2010 som var 3 117 kr. Att minska bruttokostnaden per deltagarvecka blir kontraproduktivt med anvisningarna gällande statsbidraget från Folkbildningsrådet. Anvisningarna är att lärartätheten ska öka och att minska kostnaden per deltagarvecka blir då svårt när det gäller personalkostnader. Däremot ser skolan över sina lokaler för att anpassa dem efter verksamheten och har sagt upp ett flertal kontrakt. Detta kan på sikt medföra minskade kostnader för den del som avser lokaler per deltagarvecka. 7.3 Ekonomiskt resultat Under räkenskapsåret 2011 uppgår verksamhetens intäkter vid Göteborgs folkhögskola till 38 610 tkr. Intäkterna fördelas enligt följande; statsbidrag 52 % (20 000 tkr), övriga externa
Sida 23(33) intäkter 18 % (7 146 tkr), ägarbidrag 25 % (9 515 tkr) samt övriga interna intäkter 5 % (1 949 tkr). Finansiella intäkter är 63 tkr. Verksamhetens kostnader, 38 583 tkr, är i huvudsak relaterade till personal, 64 % (24 641 tkr), där 97 % (23 914 tkr) utgörs av löner och sociala avgifter och 3 % (727 tkr) av övriga personalkostnader. Resterande kostnader fördelas på övriga externa kostnader 16 % (6 031 tkr), externa hyror 17 % (6 610 tkr), avskrivningar 1 % (521 tkr) samt övriga interna kostnader 2 % (780 tkr). Finansiella kostnader uppgår till 18 tkr. Återbetalning av AFA-försäkring har skett i november från VGR med 76 tkr. Göteborgs folkhögskola uppvisar för räkenskapsåret 2011 ett överskott om 72 tkr. Utgående eget kapital uppgår till 168 tkr. 7.3.1 Tabellsammanställning resultaträkning AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 795 Göteborgs folkhögskola 2012-01-24 10:54 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1112 1112 1012 utfall % Statsbidrag 20,0 19,2 20,3 0,8-1,7% Erhållna bidrag 11,7 9,5 16,0 2,2-27,1% Övriga intäkter 7,0 8,1 8,2-1,1-14,8% Verksamhetens intäkter 38,6 36,7 44,5 1,9-13,2% Personalkostnader -24,6-23,9-29,4-0,8-16,2% Övriga kostnader -13,4-12,2-14,4-1,2-6,6% Avskrivningar -0,5-0,7-0,6 0,1-12,9% Verksamhetens kostnader -38,6-36,7-44,4-1,9-13,0% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,1 Upplösning överkursfond m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,1 0,0 0,1 0,1
Sida 24(33) 7.3.2 Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) 7.3.2.1 Utfall jämfört med föregående år Det resultatmässiga utfallet 2011 har en negativ avvikelse mot föregående år med -24 tkr. 7.3.2.2 Utfall jämfört med budget Det resultatmässiga utfallet har en positiv avvikelse mot budget med 72 tkr. Avvikelsen mot budget under motsvarande period 2010 var 96 tkr. 7.3.2.3 Periodens intäktsutveckling Jämförelse av intäkter med budget Årets verksamhet visar på en positiv avvikelse mot budget med 72 tkr. Verksamhetens intäkter ligger över budget med 1 889 tkr. Ökningen av intäkter jämfört med budget beror på ökat statsbidrag i form av medel för utbildningsinsatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt projekt Kompassen som riktar sig till långtidssjukskrivna. Intäkterna skulle varit högre om inte skolans konferensverksamhet och kök tappat intäkter mot budget med -484 tkr. Bryter man ned intäkter på kontonivå finner man en minskning mot budget när det gäller uppdragsutbildning, kost och hyresintäkter, men en ökning av statsbidrag och projektintäkter. Jämförelse av intäkter med föregående års utfall Verksamhetens intäkter är 5 864 tkr lägre än utfall per december 2010. Jämfört med 2010 framgår att statsbidragets andel av intäkterna har ökat med 6 %. Detta är en följd av omställningen som skett under 2010 då andelen övriga uppdrag till Göteborgs folkhögskola minskade. Ökningen av statsbidragens andel beror också på medel för utbildningsinsatser inom Jobbgarantin för ungdomar (UGA) som är ett nytt tillfälligt statsbidrag 2010-2013. I kronor räknat har statsbidraget minskat med 337 tkr. Övriga externa och interna intäkter har minskat i andel av rörelsens intäkter med 23 % och har framför allt att göra med minskade intäkter för Vuxenutbildningens kurser och att Agnesbergs folkhögskolas intäkter inte längre ligger under Göteborgs folkhögskola, samt minskade konferens- och projektintäkter. Omställningsbidraget som Göteborgs folkhögskola erhöll 2010 (1 832 tkr) är inte medräknat i jämförelsen. 7.3.2.4 Periodens kostnadsutveckling Jämförelse av kostnader med budget På kostnadssidan är avvikelsen mot budget -1 877 tkr. Den negativa avvikelsen mot budget har fram för allt att göra med ökade personalkostnader och ökade övriga kostnader till följd av
Sida 25(33) att skolan startat fler kurser riktade till arbetslösa ungdomar och långtidssjukskrivna. Bryter man ned övriga kostnader på kontonivå finner man en minskning mot budget när det gäller hyreskostnader och kostnader för information, men en ökning av verksamhetsanknutna tjänster, städning och förbrukningsinventarier. Inköp av material och varor har minskat med 10 % till följd av minskad omsättning för konferens och kök. Jämförelse av intäkter med föregående års utfall Avvikelsen mot föregående år är 5 767 tkr. Personalkostnadernas andel av kostnader har minskat från 66 % 2010 till 64 % 2011. Detta kan hänföras omställningen av personal med 14 tjänster 2010. I kronor räknat har personalkostnader minskat med 4 749 tkr och har att göra minskade personalkostnader till följd av omställningen. Övriga externa och interna kostnaders andel av kostnaderna har ökat med 1 % jämfört med föregående år. I kronor räknat har övriga kostnader minskat med 576 tkr och beror på den minskade omsättningen. Kostnader för hyror har ökat med 1 % av totala kostnader och beror på omställningskostnader för lokaler. I kronor räknat har hyreskostnader minskat med 365 tkr. Uppsägningen av hyreskontrakten i Biskopsgården och Bergsjön kommer inte få full effekt förrän år 2012. Avskrivningar har minskat med 77 tkr. 7.3.2.5 Periodens personalkostnadsutveckling Personalkostnaderna utgörs av lönekostnader, sociala avgifter och övriga personalkostnader. Personalkostnadernas andel av totala kostnader för 2011 är 64 %, vilket är 2 % lägre i jämförelse med utfall föregående år. År 2007 förändrades kontoplanen och kostnader för Folkhögskolecentrums gemensamma personal och konsulter på småföretagarutbildningen och olika projekt bokförs numera under övriga kostnader istället för som tidigare under övriga personalkostnader. Detta innebär att det tillkommer personalkostnader för pedagogisk personal som inte räknas med under övriga personalkostnader. Kostnader för Folkhögskolecentrums gemensamma personal i Bergsjön var under 2011 132 tkr, småföretagarutbildningarnas konsulter 541 tkr och projekt 121 tkr. Motsvarande siffror för 2010 är 460 tkr för Bergsjön, 291 tkr för småföretagarutbildningen och 132 tkr för projekt. Om man enbart jämför löner och sociala avgifters andel av totala kostnader så är kostnaderna 62 % 2011 och 65 % 2010. Avvikelsen har att göra med omställning av personal 2010. 7.3.2.6 Periodens kostnader för läkemedel Inga läkemedelskostnader.