1 FOOD VALLEY OF BJUV UTVECKLING AV INNOVATIV LIVSMEDELSPRODUKTION - MED EN INDUSTRIPARK OCH TESTBÄDD I SKÅNE Bjuvs kommun Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Lunds Universitet (LU) Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Region Skåne (RS) 15 juni 2016 Detta White Paper beskriver vår gemensamma målbild för Food Valley of Bjuv. Målbilden skall ses som ett levande dokument vilket vi gemensamt utvecklar efterhand. Målbilden är därför inte formellt beslutad i respektive organisation.
Sammanfattning Inom kort kommer regeringen att presentera en ny livsmedelsstrategi som ska utveckla och stärka den svenska matproduktionen, skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet samt bidra till att öka den svenska produktionen och exporten av mat. Regeringen har också tydligt markerat sitt engagemang för arbetstillfällen i Bjuv och att svensk livsmedelssektor har stor betydelse för utvecklingen i kommunen och regionen. Vi menar att Findus nedläggning i Bjuv bör ses som en väckarklocka för vikten av att stärka svensk livsmedelssektors internationella konkurrenskraft genom ökad kunskap och innovationsförmåga. Vi har därför tagit fram förslag på vad regeringen kan göra för att stärka innovationskraften i svenska livsmedelsföretag inför framtiden, öka möjligheten för jobb och samtidigt ta tillvara friställd kompetens och befintlig infrastruktur i Bjuv. En satsning på Food Valley of Bjuv och näraliggande forskningsanläggningar ger goda möjligheter att utveckla de unika skånska förutsättningarna för svensk innovativ och hållbar livsmedelsproduktion. Det nära samarbete som redan idag sker mellan t ex Krinova, Ideon och Food Valley of Bjuv skapar ett starkt ekosystem för innovation, ger bättre utväxling på satsningar, och möjliggör för små och medelstora företag att ta plats i nya globala värdekedjor för livsmedel. Kärnan i Food Valley of Bjuv blir en internationell industripark, Green Impact Industry Park som skapas genom en omvandling av Findus anläggning när tidigare verksamhet flyttas. Etablering av infrastrukturen bygger på en fortsatt utveckling av regionens ekosystem för samverkan mellan näringsliv och akademi i gröna näringar och livsmedelskedjan. I detta White Paper presenterar Bjuvs kommun, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Lunds Universitet (LU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Region Skåne (RS) en gemensam målbild och förslag på konkreta åtgärder. Dessutom redovisas de insatser som deltagarna själva redan gör samt kan komma att kunna komplettera med som stöd för utvecklingen. Det kan till exempel handla om stöd från strukturfonder, omprioritering av befintlig stödverksamhet för entreprenörer eller under vissa förutsättningar, kreditgarantier. 1. Utveckla en internationell industripark för små och medelstora företag inom gröna näringar - Green Impact Industry Park Livsmedel är den största industrin i Skåne med förutsättningar att växa i hela landet genom både ökad konsumtion av svenska produkter i Sverige och export. Det finns mycket goda förutsättningar när det gäller forskning, utbildning och företagande utmed hela livsmedelskedjan från primärproduktion till konsumentledet. Genom att bygga vidare på denna struktur skapas förutsättningar att bygga nationell styrka inom livsmedelsområdet och utveckla flera livsmedelsregioner i landet. Framtiden finns i mindre och medelstora företag. Hälften av omsättningen i europeiska livsmedelsbranschen kommer från dessa företag, de står för en stor del av innovationskraften och två av tre anställda i branschen arbetar där. När Findus högklassiga anläggning blir tillgänglig i Bjuv skapas en möjlighet att utveckla den till en internationell industripark för mindre och medelstora företag för innovativ livsmedelsproduktion, Green Impact Industry Park. Vårt förslag: Vi önskar att regeringen stödjer utvecklingen av en internationell industripark för små och medelstora företag inom hela spektret av livsmedelsproduktion. Första steget blir att skapa industriparken som är tänkt att bli kärnan i Food Valley of Bjuv. Vi föreslår att regeringen uppdrar åt en nationell samordnare att leda en dialog med nuvarande ägare av Findus anläggningar, regeringen och övriga intressenter (2 miljoner kronor 2016). Vi föreslår att industriparken blir en del i Sveriges livsmedelsstrategi och att den kommande forskningspropositionen prioriterar forskning och utbildning kopplat till livsmedelsproduktion. Vi lämnar gärna ett fördjupat underlag i frågan där vi presenterar vilka insatser som regioner, kommuner, strukturfonder och företag kan bidra med. 2
2. Skala upp pågående utvecklingsprojekt till industriell produktion Nationell testbädd för kretsloppsbaserad produktion av grönsaker i växthus och landbaserad produktion av fisk För att tillvarata friställd kompetens föreslås att andra steget av utvecklingsprojektet för kretsloppsbaserad förädling av grönsaker och fisk, ReproFood, genomförs omedelbart. Dessa utvecklingsprojekt kan med den föreslagna uppskalningen leda till 200 nya jobb vid full utbyggnad. Vårt förslag: Vi önskar nationellt stöd till delar av utvecklingen och föreslår att uppdrag ställs till Vinnova att stödja denna utveckling (11 miljoner kronor 2016). Ny svensk industri med kretsloppsbaserad livsmedelsproduktion med modern växthus- och akvatisk odling Genom det nationella nätverket Swedish Surplus Energy Collaboration (SSE-C) och regionala företag runt om i landet finns goda möjligheter att bygga upp en ny svensk industri med modern grönsaksproduktion i växthus samt en landbaserad odling av fisk och skaldjur genom att använda restflöden av onyttjade resurser av energi, matavfall och annat organiskt material. I Bjuv finns särskilt goda möjligheter att utveckla den existerande infrastrukturen för restvärme och bidra till målet att bygga upp denna industri genom att knyta samman restvärmen från Isover (Billesholm) med anläggningarna i Bjuv. Vårt förslag: Vi önskar att regeringen finansierar delar av denna utveckling. Vi föreslår att särskilda resurser avsätts för att knyta samman restvärmen med anläggningarna i Bjuv (20 miljoner kronor 2017). Föreslagen tidsplan samt satsningar i korthet För att genomföra förslagen föreslås följande tidsplan: Juni 2016 Inledande diskussioner med näringsdepartementet Augusti 2016 Tillsättande av samordnare September 2016 särskilda medel avsatta i statsbudget November 2016 Preliminär överenskommelse om användande av lokaler klar Januari 2017 Struktur och ledning för verksamheten klar Föreslagna satsningar Green Impact Industry Park Nationell testbädd för kretsloppsbaserad produktion av grönsaker i växthus och landbaserad produktion av fisk Kretsloppsbaserad livsmedelsproduktion med modern växthus- och akvatisk odling 2 miljoner kronor 2016 för samordnare för dialog och förhandling 11 miljoner kronor 2016 via Vinnova för utveckling 20 miljoner kronor 2017 för snabb industriell uppskalning och jobbskapande 3
Framtidens arbetstillfällen i livsmedelssektorn finns i de mindre och medelstora företagen, ökad innovationskraft och hållbarhet Livsmedelsindustrin är den största tillverkningssektorn i Europa och den spelar en viktig roll för hela EU: s ekonomiska utveckling. Dess konkurrenskraft är dock satt under press. Det senaste årtiondet har EU:s andel av världsmarknaden minskat från 25 till 21 procent. Det blir allt svårare för företagen att konkurrera enbart med låga kostnader. Därför behöver den europeiska livsmedelsindustrin stärka sin innovationskraft och placera sig högre upp i den globala värdekedjan genom att skapa nya mervärden som hälsosammare, mer hållbara och resurseffektiva produkter och tjänster. Nya former av hållbar produktion måste utvecklas för att ta plats i globala värdekedjor som snabbt förändras. Utvecklingen ställer ökade krav på att företagen kan samarbeta med startupföretag och entreprenörer samt med företag i andra regioner och länder. Genom samarbeten får de tillgång till ny kunskap som adderar värde så att de kan flytta högre upp i värdekedjan. Den nya kunskapen kommer därför både från forskning och från andra branscher, som mobil, media, logistik, packaging och miljöteknik. 51 procent av omsättningen i livsmedelsbranschen kommer från mindre och medelstora företag. Dessa mindre och medelstora företag har två av tre av alla anställda i branschen och står för en stor del av innovationskraften. Antalet anställda i dessa företag ökar samtidigt som antalet anställda i större företag minskar. Mindre och medelstora bolag är i de flesta fall närmare marknaden och konsumenten och är ofta bättre lämpade för test- och utvecklingssatsningar. Så kan Sverige klara omvandlingen av livsmedelsindustrin Den internationella utvecklingen påverkar svensk livsmedelsindustri genom ökad konkurrens från importerade produkter och råvaror. Import av fisk och grönsaker utgör idag en mycket stor del av de livsmedel som konsumeras i Sverige. En parallell utveckling är att andelen engagerade konsumenter ökar. De vill äta etiskt och närodlat samt föredrar mer grönsaker och fisk. Värdet av försäljningen av ekologiska varor i Sverige ökade med 45 procent från 2013 till 2014. Delar av den traditionella livsmedelsindustrin har bidragit till både ökade utsläpp och en hög konsumtion av till exempel vatten. För att skapa en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion krävs nya metoder och produkter. Sverige har goda förutsättningar både kunskapsmässigt och geografiskt. Lokalt och hållbart producerade livsmedel är en central faktor för att utveckla svensk livsmedelsindustri och stärka det unika i svensk produktion; miljöhänsyn, klimathänsyn, djurvälfärd, innovation och konsumentfokus. De nya innovationerna med starkt genomslag i marknaden och som leder till nya uppmärksammade varumärken kan kombinera råvarans ursprung (terroir, story-telling, anknytning, ekologiskt ), råvarans inre kvalitet (smak, textur, näringsmässig sammansättning, frihet från oönskade substanser), efterfrågad och bibehållen produktkvalitet med effektiv distribution och marknadsföring. Och samtidigt svara mot FN:s globala mål. Sverige saknar gröna produktionsmiljöer för mindre och medelstora företag Brist på infrastruktur i form av tillgängliga produktionsanläggningar är en av utmaningarna för mindre och medelstora bolag. Investeringskostnaderna i egen produktionsinfrastruktur är höga och bristen på kapital i tidiga skeden ett hinder. Vägen är därmed lång från verifiering av teknik, koncept, prestanda, produktionsmöjlighet till lönsam serieproduktion. Anläggningen i Bjuv kan möta dessa behov. Där finns en modern fabrik som genomfört stora investeringar de senaste fem åren - ärttröskor, rensstation, färgsorterare, frysutrustning, reningsverk m.m. Därutöver finns ett nytt fryslager och en packanläggning nära fabriken, vilket möjliggör en god logistik och få miljöbelastande transporter. Anläggningen kan nu omvandlas för att möta nya behov och utveckla andra lösningar som öppen innovation, nya affärsmodeller, integrerade produktionssystem och delningsekonomi. 4
Styrkeområden inom det nationella innovationsekosystemet i Skåne Ett framgångsrikt innovationsarbete förutsätter en kunskapsbaserad utveckling med förankring i forskning och högre utbildning. Skåne har ett i grunden starkt ekosystem för innovationer inom livsmedel och är Sveriges ledande livsmedelsregion. Ekosystemet består av flera kluster, science parks och en tradition av gränslöst samarbete mellan företag, akademi och näringsliv. Science parks och inkubatorer är en viktig del av detta system och i regionen finns bland annat Krinova, Sveriges största livsmedelsinkubator, som är knuten till Högskolan i Kristianstad samt Ideon Agro Food och Ideon innovation med nära koppling till Lunds universitet. Därutöver finns Partnerskap Alnarp vid SLU, Tillväxt Trädgård, Skånes Livsmedelskademi, Stadsbruk Sverige, Movium Partnerskap, Kompetenscentrum för företagsledning KCF (inom de gröna näringarna), SSEC Swedish Surplus Energy Collaboration som verkar för samverkan mellan akademi och näringsliv på livsmedelsområdet och för de gröna näringarna. Under senare år nya initiativ inom livsmedel och gröna näringar tagits genom exempelvis Green Innovation Park, Alnarp, en innovationsarena för gröna näringar och Plant Link, ett internationellt starkt forskningscentrum som integrerar grundläggande och tillämpad forskning med fokus på växter. Det senare är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp (SLU Alnarp) och Lunds universitet som stödjs av Region Skåne. Centrum för innovativa drycker vid SLU är ett exempel på verksamhet som ger support till entreprenörer för utveckling av nya dryckeskoncept. Gränslandet mellan forskning och utveckling inom life science och livsmedel är väl utvecklat i Skåne. Den forskning som bedrivits vid Lunds universitet medicinska fakultet samt Lunds tekniska högskola har bland annat lett till grundandet av företagen Oatly och ProViva. Vid Antidiabetic Food center bedrivs ledande forskning och forskningsbaserad affärsverksamhet om hur livsmedel kan motverka diabetes. Ett av de prioriterade innovationsområdena i Skåne är Smarta material som har en stark koppling till livsmedel. Kring anläggningarna ESS och MAXIV växer det nu fram ett ekosystem av olika företag, institut och utvecklingsanläggningar, bland annat ett institut inom nano-området, ProNano som kan få betydelse för hur vi i framtiden förpackar och förlänger livslängden på livsmedel. Andra insatser med bakgrund från ESS exempelvis verksamhet som kombinerar av energiåtervinning och ekologisk fiskproduktion. En del av innovationsekosystemet i Skåne och Halland är de cirka 600 lantbruksföretag som idag levererar ärtor, spenat, palsternacka, dill, persilja med mera till Findus. Odlingen sker på omkring 9000 hektar i Skåne och Halland. Ärtor odlas på en större del av arealen och spelar en betydande roll för diversifiering av växtodlingen. Odlingen är delvis arbetsintensiv och skapar därmed många arbetstillfällen. Produkterna säljs såväl på den svenska marknaden som på export. Omkring 85 procent av produktionen av ärter exporteras, framför allt till marknader med höga kvalitetskrav. Det krävs en viss minsta areal för att få en lönsam produktion och de drygt 15 procent som i dag produceras för den svenska marknaden räcker inte för att hålla igång en industriproduktion. Dagligvaruhandelns stora intresse för svenska frysta grönsaker innebär också att det finns behov av större volymer. Alla odlare som levererar till Findus är numera klimatcertifierade, vilket lett till 15-20 procent lägre utsläpp av växthusgaser per kilo produkt än tidigare. Findus forsknings- och utvecklingssatsningar har tagit fram en testmetod av jordar som långsiktigt säkerställer den kontrakterade ärtodlingen på friska sunda jordar. Över huvud taget finns ett väl utvecklat system för utläggning av den kontrakterade produktionen hos utvalda lantbruksföretag som kan säkerställa en hög produktkvalitet under hela den utdragna skördeperioden. Den växtförädling av ärtor samt forsknings- och utvecklingsverksamhet som Findus bedrivit på aktuella trädgårdskulturer betyder mycket för odlarna och den slutgiltiga produkten. Detta gäller även exempelvis kontrakterade odlare av morötter. Den växtförädling av konservärt som bedrivs av Findus sedan mitten av 1950-talet har lett till en internationellt ledande position i det segmentet. Det behövs nu en kontinuitet för att inte tappa den kompetens som finns i odlingen och inom växtförädlingen. Det innebär att det brådskar att finna en lösning inför 2017. 5
Food Valley of Bjuv Food Valley of Bjuv har i dag fyra olika fokusområden; räkodling, fiskodling, växthusodling samt relaterad industriell etablering. Bland projekten finns till exempel skapandet av Sveriges mest klimatsmarta storskaliga växthus samt produktion av världens första ekologiska jätteräkor. Det finns projekt för kretsloppsbaserad landbaserad fiskodling samt kombinationer av fiskodling och växthusodling som bygger på tillgång av lågvärdig restvärme. Norra Europas största, energieffektiva och automatiserade fryslager finns i området. I korthet handlar det om hållbar, klimatsmart livsmedelsproduktion och storskalig, hållbar närodling. I dag är en växande grupp av företag aktiva; Kloosterboer (drift av fryslager med 80 000 pallplatser), Royal Pride Sweden (växthusodling på över 15 hektar), Vaasan (lagrar produkter i fryslagret), Stena Recycling (avfallshantering), BRING Warehousing (torrlager), Air Liquide (pilotutrustning och livsmedelsgaser), Söderåsens Bioenergi (biogasproduktion, 65 000 ton/25 Gwh), Veolia (fastighets-och mediaunderhåll), Neova (värmeleverantör), Eon (energibolag), Öresundskraft (energibolag), Ceres i Skåne AB (barnmat), Vegafish (räkodling/fiskodling), WA3RM (infrastruktur/finansiering), SLU (forskning/utveckling) och Findus (livsmedel). Därutöver finns naturliga kopplingar till Krinova Science Park, (Sveriges största livsmedelsinkubator), Ideon Innovation (centrum för startupföretag i anslutning till Lunds Universitet), Food Evolution (matnätverk kring Helsingborg och Livsmedelsakademin, Sveriges största livsmedelskluster) och Green Innovation Park Alnarp (GIPA) där det för närvarande planeras ett produktionsutvecklingslabb skapas synergier och en internationellt unik innovationsmiljö. Dessa verksamheter kommer att kunna bidra till att attrahera företag och stödja en positiv utveckling av fler företag i Food Valley of Bjuv. Arbetsprocess och tidsplan Förslagen i detta dokument har tagits fram gemensamt av aktörerna. För det fortsatta arbetet föreslås att företrädare för Region Skåne tar huvudansvar för att samordna aktörerna samt hålla i de löpande kontakterna med näringsdepartementet. För att säkerställa att den befintliga kompetensen i Bjuv står till förfogande och för att öka möjligheterna att bevara central utrustning i Bjuv måste beslut fattas skyndsamt. 6 Vi föreslår följande tidsplan för det fortsatta arbetet: Juni 2016 Inledande diskussioner med näringsdepartementet om upplägg, innehåll samt möjlig medfinansiering från företag, kommuner, regioner samt strukturfonder. Augusti 2016 Tillsättande av samordnare som bör kunna börja arbeta med uppdraget direkt på motsvarande sätt som gjorts för insatser för exempelvis AstraZeneca i Södertälje. September 2016 Medel avsatta i statsbudget för insatser under 2017 för uppskalning av pilotverksamhet. November 2016 Preliminär överenskommelse om användande av lokaler finns förhandlad med berörda parter. För att en avsiktsförklaring ska kunna finnas på plats krävs att förhandlaren har haft möjlighet att presentera hela det stödpaket som kommuner, regioner, strukturfonder, företag samt staten kan gå in med. Januari 2017 En struktur för verksamheten samt förslag på ledning för denna presenteras för att kunna sätta igång med ny verksamhet samt, inkorporera befintliga insatser på området.
7 1. Utveckla en internationell industripark för små och medelstora företag inom gröna näringar. Framtiden finns i mindre och medelstora företag. Hälften av omsättningen i europeiska livsmedelsbranschen kommer från dessa företag, de står för en stor del av innovationskraften och två av tre anställda i branschen arbetar där. När Findus högklassiga anläggning blir tillgänglig i Bjuv skapas en möjlighet att utveckla den till en internationell industripark för mindre och medelstora företag för innovativ produktion inom gröna näringar, Green Impact Industry Park. Vårt förslag Vi önskar att regeringen stödjer utvecklingen av en internationell industripark för små och medelstora företag inom gröna näringar som möjliggör att nuvarande odlingsarealer bibehålls och förutsättningar skapas för en utökad inhemsk produktion Första steget blir att skapa industriparken som är tänkt att bli kärnan i Food Valley of Bjuv. Vi föreslår att regeringen uppdrar åt en nationell samordnare att leda en dialog med nuvarande ägare av Findus anläggningar, regeringen och övriga intressenter (2 miljoner kronor 2016). Vi föreslår att industriparken blir en del i Sveriges livsmedelsstrategi och att den kommande forskningspropositionen prioriterar forskning kopplat till grön livsmedelsproduktion. Den nationella samordnaren bör också få i uppdrag att arbeta för att både pågående och ny verksamhet som bedrivs av kommuner, regioner, inom strukturfonder samt företag kan stödja nationella finansieringsinsatser. Ta till vara Findus moderna produktionsanläggning Findus Sverige AB är ett av Sveriges ledande livsmedelsföretag med produktionsanläggning och huvudkontor i Bjuv i Skåne. Fastigheten där produktionen bedrivits sedan 1940-talet ägs av Findus och omfattar drygt 200 hektar. Findus fastighetsinnehav består av en industribyggnad med tillhörande ytor, jordbruksmark och ett antal övriga ytor. Tekniskt sätt är anläggningen i Bjuv en modern fabrik där stora investeringar genomförts under de senaste fem åren, bland annat i ärttröskor, rensstation, färgsorterare, frysutrustning, reningsverk. Därutöver finns ett nytt fryslager och packfabrik i anslutning till fabriken, vilket ger god logistik och gör att onödiga miljöbelastande transporter undviks. Det är möjligt att fortsätta producera högkvalitativa grönsaker i anläggningen. Ta tillvara kompetens och kunskap hos anställda på Findus Det finns en bred och djup kompetens kring livsmedelsproduktion hos de anställda på Findus. Erfarenheten från omställningar i andra branscher visar att kompetensen till stor del är värdefull och tilllämpbar också i andra områden. Ett omfattande arbete pågår tillsammans med Findus, Arbetsförmedlingen, Trygghetsrådet och Invest in Skåne för att identifiera kompetenser och matcha behoven hos företag i Skåne och företag med intresse att etablera sig i Skåne. Vi förväntar oss att den befintliga kompetensen ska kunna tas tillvara genom att befintliga och nya företag i närheten får tillgång till den samt genom att tidigare anställda själva startar företag som kan verka i anslutning till anläggningen. Tidsförhållanden i omställningen ställer krav på att de beslut vi föreslår tas så snabbt att kompetensen kan tillvaratas och nya jobberbjudande blir verkliga alternativ för personalen vid Findus. Erfarenheten från omställningen vid Astra Zeneca visar att personalen till stor del väljer att bo kvar och ofta tar jobb i andra branscher och företag. Därmed förloras den samlade kompetens som byggts upp under många år. Vi vill till varje pris undvika att detta sker vid denna omställning och vill självklart också undvika att de friställda blir arbetslösa. Det är viktigt att stödja entreprenörer och fånga upp entreprenöriella idéer under omställningen av Findus. I Skåne finns lång erfarenhet från stora omställningar där insatser med stor framgång gjorts för att stödja entreprenörer och start ups. I Region Skånes uppdrag för regional utveckling ingår affärsrådgivning till startupföretag. Det helägda bolaget Innovation Skåne arbetar löpande med 200
startupföretag. Tillsammans med inkubatorerna i Skåne finns goda möjligheter att vid en omställning ta tillvara och stödja entreprenörer. En internationell industripark för små och medelstora företag inom gröna näringar Green Impact Industry Park Findus anläggning har ingen motsvarighet i Sverige och få motsvarigheter internationellt. Genom Findus beslut att upphöra med produktionen vid anläggningen skapas en unik möjlighet att utveckla en internationell industripark för mindre och medelstora företag inom och i anslutning till gröna näringar, Green Impact Industry Park. Anläggningen kan erbjuda produktionsfaciliteter och närhet till andra företag med liknande behov och öppna upp för företag från olika branscher att utveckla business-to-businessaffärer. Den befintliga infrastrukturen gör det också möjligt för företag från näraliggande branscher som exempelvis förpackning, logistik, media, miljöteknik att etablera sig nära partners eller kunder för business-tobusinessaffärer. Samtliga dessa områden finns väl representerade med hög kompetens i Skåne. Befintliga nätverk och aktörer i Skåne kan därför bidra till att skapa en internationellt attraktiv innovationsmiljö. Science Parks och inkubatorer i Skåne som Krinova och Ideon Innovation kan bidra med kunskaper och arbetsmetoder kring öppen innovation. Andra aktörer och plattformar för samverkan som Skånes Livsmedelsakademi, Partnerskap Alnarp, Tillväxt Trädgård, Centrum för innovativa drycker och Ideon Agro Food kan också lämna värdefulla bidrag. Den pågående planeringen för en livsmedels-kic gör att Green Impact Industry Park kan stärkas med EU-medel från EIT (livsmedels-kic:en och de synergieffekter som finns mellan ett tänkt center i Sverige och förslagen i detta White Paper presenteras i ett separat dokument). En etablering av ett nordiskt operativt centrum för livsmedels-kic:en i Lund kan tillsammans med nationella satsningar på entreprenörskap och små och medelstora företag bidra till denna utveckling. En satsning på att utveckla Findus anläggning till en internationell industripark för mindre och medelstora företag kräver nationellt och regionalt stöd. Stödet bör omfatta eventuell riskdelning i en uppbyggnadsfas samt visst utvecklingsstöd. Den föreslagna samordnaren bör få i uppdrag att säkerställa att så mycket som möjligt av den befintliga utrustningen som bedöms ha ett värde för framtida utveckling blir kvar i Bjuv. Det är av strategiskt intresse att öppna upp för ett eller flera konsortier som kan hantera fastighetsexploatering, livsmedelsproduktion samt marknad och försäljning. Vår bedömning är att det genom att exploatera anläggningen för flera olika användningsområden går att sprida kostnaderna på många hyresgäster. Kostnaderna för själva fabriken och produktionen kan då komma ner på en sådan nivå att det är möjligt att med lönsamhet klara mindre volymer. För att kunna agera i relation till samtliga aktörer i systemet krävs en samordnare som agerar på regeringens mandat och inte en av de direkt inblandade parterna i regionen. Dels behöver samordnaren kunna tala för statens investeringar, dels behöver det nationella perspektivet stärkas i frågor som berör flera regioner och kommuner. 8
9 2. Skala upp pågående utvecklingsprojekt till industriell produktion Nationell testbädd för kretsloppsbaserad förädling av grönsaker och fisk För att tillvarata friställd kompetens föreslås att andra steget av utvecklingsprojektet för kretsloppsbaserad förädling av grönsaker och fisk ReproFood genomförs omedelbart. Dessa utvecklingsprojekt kan med den föreslagna uppskalningen leda till 200 nya jobb vid full utbyggnad. Vårt förslag Vi önskar nationellt stöd till delar av utvecklingen och föreslår att uppdrag ställs till Vinnova att stödja denna utveckling (11 miljoner kronor 2016). Ny svensk industri med kretsloppsbaserad livsmedelsproduktion med modern växthus- och fiskodling Genom det nationella nätverket Swedish Surplus Energy Collaboration (SSE-C) och regionala företag med kunskap finns goda möjligheter att bygga upp en ny svensk industri med modern växthusodling och landbaserad odling av fisk och räkor. I Bjuv finns särskilt goda möjligheter att utveckla den existerande infrastrukturen för restvärme och bidra till målet är att bygga upp denna industri genom att knyta samman restvärmen från Isover (Billesholm) med anläggningarna i Bjuv. Finansieringen är projekterad till 20 mkr. Vårt förslag Vi önskar att regeringen finansierar delar av denna utveckling. Vi föreslår att resurser avsätts i budget för detta ändamål (20 miljoner kronor 2017). I Food Valley of Bjuv bedrivs två större utvecklingsprojekt där Findus är en drivande kraft. Nationell testbädd för kretsloppsbaserad produktion med förädling av grönsaker och fisk Sedan december 2015 pågår ett utvecklingsprojekt för kretsloppsbaserad förädling av grönsaker och fisk, ReproFood, i Food Valley of Bjuv. Målet är att bidra till grön tillväxt och sysselsättning till svagt etablerade grupper. Ett delmål är att nyttja restflöden för att nå klimatmålen och minska energi- och resursanvändningen. Projektet omfattar fem hektar grönsaksodling och ett tusen ton fiskodling i ett produktionssystem som är stängt och cirkulärt. Investeringsvolymen är cirka 250 miljoner kronor och ger idag femtio respektive tio jobb i primärproduktionen. Omsättningen för grönsaksproduktion beräknas till 67 miljoner kronor för grönsaksproduktion och 10 miljoner kronor för fiskodling. Produktionen beräknas absorbera fyra tusen ton koldioxid per år. Projektpartnerna ser möjligheter att snarast skala upp projektet från en pilot till industriell produktion. Möjligheten ligger i såväl den frigjorda produktionskapaciteten vid Findus anläggning som den frigjorda kompetens som blir friställd. För att kompetensen skall kunna utnyttjas krävs beslut om skalning under hösten 2016. Genom satsningen skapas en ny nationell modell för produktion av livsmedel inom dessa områden. En uppskalning skulle innebära en övergång till produktion i industriell skala som skulle omfatta femton hektar grönsaksodling och fem tusen ton fiskodling. Investeringsvolymen är cirka 600 till 700 miljoner kronor och skulle då ge totalt 165 jobb i primärproduktionen. Produktionen beräknas absorbera 12 000 ton koldioxid per år. Omsättningen för grönsaksproduktion beräknas till 200 miljoner kronor för grönsaksproduktion och 200 miljoner kronor för fiskodling. En uppskalning ökar möjligheten att förbättra självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige och på sikt ger den ökade exportmöjligheter. ReproFood genomförs som ett samarbete mellan Bjuvs kommun, Findus, Wa3rm, Vegafish, Royal Pride Sweden, Veolia och Söderåsens Bioenergi. Projektet medfinansieras av Vinnova.
Kretsloppsbaserad livsmedelsproduktion med modern växthus- och fiskodling Sedan 2012 bedrivs ett arbete inom ett nationellt nätverk för kretsloppsbaserad livsmedelsproduktion med restvärme (Swedish Surplus Energy Collaboration). Nätverket bygger upp en ny svensk industri av modern växthusodling och modern landbaserad fiskodling, ett system av industriell symbiotisk produktion. Målet är att utveckla och etablera ett flertal olika anläggningar som en bas för vidare, nationell utveckling. Anläggningar använder låggradig restvärme för kostnadseffektiv biologisk produktion. Stora mängder energi i form av restvärme kyls varje år bort från landets industrier och kraftverk. Restvärmen kan med dessa insatser istället komma samhället till nytta och bidra till en ökad och hållbar inhemsk livsmedelsproduktion. Nätverket är ett forsknings- och utvecklingsprogram vid SLU som bedrivs i nära samarbete med intressenter som ESS AB, E.ON Sverige AB, Gävle Energi AB, Bjuvs kommun, Härnösands kommun, Ramböll Sverige AB, Findus Sverige AB, Kraftringen, VegaFish AB, MicProS AB, Malmö kommun och Oskarshamns kommun. SSE-C finns på ett tiotal platser i landet med delprojekt. 10