Folkets Hus istockvik Medborgarhuset - Kusten En byggnadsdokumentation Länsmuseet Västernorrland/ Mona Sundin Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation Rapport nr 2001: 22
Historik Under efterkrigstiden gick Sverige in i en extrem tillväxtperiod. Under 1950-talet så ökade byggandet efter stiltjen under andra världskriget. Nu skulle folkhemmet byggas och bostadsbristen skulle upphöra. Bostadsbyggandet var under 1950-talet hantverksmässigt och relativt småskalig. Det rådde en återgång mot mer traditionella former och byggnadsmaterial. Det gavs utrymme till variation i detaljutformningen. Det funktionalistiska stadsplaneidealet var fortfarande rådande och nya stadsplaner togs fram som var anpassade efter de nya förutsättningarna. Konsumtionssamhället krävde nya fysiska miljöer, bilarna skulle lätt ta sig fram och kunna parkeras, handelsmännen krävde ordentliga utrymmen för sina varuhus. Människor skulle kunna samlas i centrumanläggningar där man kunde nyttja så vitt skilda verksamheter som danslokal och postkontor under samma tak. De visioner och den enorma framtidsoptimismen som präglade tiden representeras i Folkets hus Stockvik- Medborgarhuset Kusten. Medborgarhuset Kusten är placerat istockvik, Sundsvalls kommun. Byggnaden samt tomten ägs av Stockviksverkens Folkets Hus förening och har fastighetsbeteckningen Dingersjö 1:67. Tillkomsten Redan år 1945 tillsattes en kornmitte som fick uppdraget att utreda möjligheten till att uppföra ett nytt Folkets hus i Stockvik. Dåvarande Njurunda kommun och Stockholms Super Fosfats Fabrik drev frågan om behovet aven ny samlingslokal för de som var verksamma istockvik. 1950 såldes gamla Folkets Hus till Stockviksverken och Folkets Hus föreningen gick i likvidation. Den 15 mars 1953 nybildades föreningen och den 25 oktober samma år godkändes ett ritningsförslag på Folkets hus i Stockvik. Arkitekterna bakom förslaget var Åke Lundberg och Bengt Lekhammar. Den 3 november 1953 tog disponent Nils Furst första spadtaget till den nya anläggningen. Arbetet med att uppföra fastigheten tog 16 månader och den 14januari 1955 kunde man inviga Kusten. Kostnaden för att uppföra Kusten gick ungefär på 1.150.000 kronor, vilket var en mycket stor kostnad på 1950-talet. Invigningen Medborgarhuset Kusten invigdes i januari 1955 av ordföranden i Fosfatbolagets styrelse, H Nordensson, Stockholm. Hälsningsanförandet hölls av Folkets Hus föreningens ordförande Torsten Söderholm. Ett kort anförande om byggprocessen hölls av Folkets Hus föreningens kassör, Hilding Renström. Vid invigningshögtiden som hölls i teatersalongen, framfördes musik av Stockviksverkens musikkår och sång av ABF-kören. Sedan följde kaffe samt rundvandring i den nya anläggningen. I källaren hade Fosfatbolaget ordnat en utställning. 2
Som förste vaktmästare tillsattes Folke Bygmark, han flyttade in med sin familj i den nya vaktmästarbostaden. Byggnadens formspråk Byggnadens fasader består utav liggande rött tegel som dekorerats genom vertikala spår. Fönstren är tidstypiska med en asymmetrisk indelning i en stor och liten båge. Fönstrens träbågar är vitmålade. Det flacka sadeltaket var ursprungligen täckt med takpapp. Taken har under 1990-talet täckts in med plåt, men en del har återigen belagts med papp under inrådan från antikvarisk expertis. Byggnaden är uppförd i en sluttning med ingång i källarvåning från öster och våning ett från väster. Till planen är fastigheten utformad utav tre byggnadselement med en oregelbunden utformning vad gäller storlek i planyta. (bilaga 2-3) Exteriört ser man tydligt byggnadens tre delar då de har olika takhöjd. (bilaga 5) Byggnaden domineras av mittpartiet som till ytan är den största och till höjden är den lägsta huskroppen. Mot söder sträcker sig en till planytan något smalare del som har två fulla våningsplan. Mot norr står en vinkelställd byggnad i tre våningar. Bild 2: Kustens västra fasad Foto liona Linder Ursprungliga funktioner Mittpartiet inrymde på våningsplan ett huvudentran med toolen. kapprummet, toaletter, danslokalen Rotundan och matsalen Terrassen. I källarplanet fanns motionsrum, omklädningsrum med duschar, bastu, fläktrum och förråd. Det uppfördes även en entre som gick direkt ut mot fotbollsplanen. Den mot söder placerade byggnadskropp inrymde på våningsplan ett biografsalongen med plats för 300 besökare och scen. I ett utrymme ovanför biografen placerades projektorrummet, det nås via en entre i markplan och ligger en trappa upp. I källarplanet fanns loger och rekvisita förråd. Den vinkelställda byggnadsdelen inrymde ursprungligen på våningsplan ett postkontor, brevsortering, arkiv, kiosk, kapprum, toaletter, förrådsutrymmen, konditori, kök och servering. På andra våningen fanns en trerumslägenhet för vaktmästaren, bibliotek, bank, sammanträdesrum och möteslokaler. I 3
källarplanet inrymdes pannrum, pumprum, förråd, matkällare samt en vävsal i den så kallade pelarsalen. Nuvarande funktioner Flertalet av kustens ursprungliga funktioner finns kvar med sina verksamhet ännu idag, detta gör fastigheten unik. I byggnadens mittparti finns huvudentron och toolen kvar, garderoben med sitt bricksystem är kvar oförändrad. En ursprunglig biljettlucka som var placerad till höger om ingången är idag ombyggd till handikapp wc. De ursprungliga herr- och dam toaletterna finns kvar oförändrade. Kustens entredörr finns kvar med ett mindre tillägg i form av ett vindfång invändigt. Över entren är en neonskylt placerad som har texten "Kusten", den tillverkades av firma Morneon i Stockholm på 1950-talet. Neonskyltens stilistiskt utformade text blev förebild för anläggningens logotyp som återfinns på porslin och dylikt. (bilaga l) I danslokalen Rotundan anordnas fortfarande dans, här har man tagit bort den ursprungliga armaturen och målat fröspollen som inramar scenen i en grön kulör. Den var tidigare omålad. För övrigt är inredningen i det närmaste intakt. Upphöjt med ett par trappsteg över dansgolvet ligger den anslutande matsalen Terrassen. Här serveras mat på formgivet porslin med Kustens egen logotyp. Bild 3: Bordet är dukat med Kustens formgivna porslin. Foto liona Linder. På Terrassen har man tagit bort den ursprungliga inredningen som bestod utav runda cofebord och stolar med galonklädsel. Även de gamla armaturerna är utbytta. 1950-tals armaturer, runda cofebord och stolar med galonklädsel finns kvar i byggnaden och det vore föredömligt om ägarna plockade ihop dessa och återanvända dem i de lokaler de ursprungligen var avsedda för. Det skulle öka upplevelsen av den i övrigt så genuint välbevarade miljön. I källarplanet finns pannrum, fläktrum och förrådsutrymmen. Stockviks Idrottsförening hyr bland annat motionshallen som funnits sedan byggnadens tillblivelse, duschrum, omklädningsrum, domarrum, och klubbrum. Här finns behov av restaureringsåtgärder som målning. 4
Här finns det sålunda kvar den typen av verksamhet som byggnaden initialt skulle inrymma. I byggnadselementet som är placerat söder om mittpartiet finns biografsalongen med en intakt inredning från 1955 med sittplats för 284 besökare. Här finns armaturer, textilier, stolar och färgsättning kvar sedan husets tillblivelse. Projektorrummet har kvar all sin maskinella utrustning och det visades film här så sent som på 1970-talet. I salongen finns även en scen där den huvudsakliga utrustningen finns bevarad intakt förutom de sidokulisser som skall dölja scenens sidoutrymmen för publiken. I källarplanet finns logerna kvar, dessa är i behov av underhåll. I byggnadselementet som är placerat i vinkel, norr om mittpartiet finns på våningsplan ett konditoriet. Här finns en genuin 50-tals inredning bevarad med bröddisk, tallrikar, koppar och bestick med kustens egen logotyp. Serveringen i anslutning till konditoriet finns kvar med en nyare inredning. Postlokalen finns ej kvar utan det utrymmet disponeras idag av Stockviks Idrottsförening. I källarplanet finns pannrum, pumprum. förråd och matkällare. I den s k pelarsalen var under 1980-talet fritidsgård, numera hyrs lokalen av en förening och används som klubblokal. På byggnadens andra våning ligger vaktmästarbostaden som idag hyrs ut till privatpersoner. Det är en trivsam trerums lägenhet med en välbevarad inredning från husets tillblivelse. Här finns också tre rum som hyrs ut som konferenslokaler. Ungdomssektionen i Idrottsföreningen hyr ett rum som tidigare använts som skolsal för förstaklassare. Medborgarhuset Kusten hade som mest verksamheter mellan åren 1955 och fram till 1970-talets slut. Mellan de åren fanns bank, postkontor, bibliotek, konditori, biograf, teaterverksamhet, skola och ungdomsgård här. Skador och åtgärder Delar av byggnadens fasader uppvisar skador efter det intensiva regnandet under sommaren 200l. Fasadteglet och fogarna har börjat vittra sönder och måste restaureras. Så gott som samtliga fönster är i behov av restaurering. Interiört finns behov av upprustning i form av målning på väggar och snickerier, slipning av parkettgolv. I källarvåningen är framför allt logerna i behov av upprustning, även duschrummet bör restaureras. Bild 4: Skadat tegel på fasaden. Foto Mona Sundin 5
Motivering till byggnadsminnesförklaring Medborgarhuset Kusten är med sin tydliga arkitekturstil en värdig representant för 19S0-talets estetiska ideal. Byggnaden har hantverksmässiga kvoliteer avseende byggnadsmaterial och genom det tekniska utförandet. Kusten är en representant för de centrumanläggningar som uppfördes i Sverige på 19S0-talet. Det som gör byggnaden unik är att så mycket av de ursprungliga funktionerna och verksamheterna finns kvar. Det är en levande, vital anläggning som fortfarande används dagligen. Fastigheten Kusten är som en tidsbubbla där efterkrigstidens estetiska ideal fortfarande råder. Här andas stora delar av miljön 50-tal. Den välbevarade exteriören och interiören med sin i vissa delar kompletta originalinredning har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden är en god representant för sin tids kulturhistoriska särdrag. Länsmuseet Västernorrland anser att Medborgarhuset Kusten har så högt kulturhistoriskt värde att det bör skyddas som byggnadsminne. Efterkrigstidens bebyggelse är utrotningshotad i Västernorrlands län, det finns tyvärr flera exempel på stilfulla och genomarbetade byggnader från 1940 och 19S0-talet som är rivningshotade i Västernorrlands län. För att motverka att modernismens bebyggelse i framtiden endast blir en sällsynt raritet inom arkitekturhistorien, måste kulturvårdare arbeta för att peka ut och framhäva modernismens kulturhistoriska värde. Modernismens bebyggelse är av största vikt att bevara då den berättar om det svenska folkhemmet, om sociala ambitioner och en optimistisk framtid. Bild 5: Kustens fooje med garderob Foto liona Linder 6
Källor Tryckta källor Bebyggelsehistorisk tidskrift 1950-talet Nr28 Bebyggelsehistorisk tidskrift Red. Per Thullberg 1994 Folkhemmets bostäder 1940-1960 Stockviks Historia Människorna i sågen, fabriken och i samhället Arkitekturmuseet Red. Christina Engfors 1987 Stockvikscirkeln och ABF Red. Ulrika Höden 1994 Otryckta källor "Förnyelse av allmänna samlingslokaler" Frågeformulär från bl a Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, 1983. "Stadgar för Stockviksverkens Folketshusförening", 1955. Fotografer Bild 1-3, 5 är fotograferade av liona Linder bild 4 av Mona Sundin. 7