Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län 2010-2013

Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län 2010-2013 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 0

Bakgrund och riktlinjer Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 är vägledande för det regionala tillväxtarbetet och anger riktlinjer för Europeiska unionens strukturfondsprogram i Sverige. Regeringen har identifierat fyra strategiska prioriteringar: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. I regeringens skrivelse 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder anges bland annat följande. Den regionala tillväxtpolitiken är en aktiv förnyelsepolitik som ger alla delar av Sverige möjlighet att utvecklas av egen kraft och bidra till det gemensammas bästa. Politiken bygger på att varje region ges ansvar och inflytande, som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. I skrivelsen betonas också att tillgänglighet till grundläggande service är en av många förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Insatser för tillgänglighet till kommersiell och offentlig service är viktiga för att skapa attraktiva miljöer för boende och företagande. Regeringen pekar särskilt på behovet av att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar av strategisk betydelse samt att alla ska ha tillgång till offentligt finansierad service. Regeringen lyfter också fram vikten av samverkan mellan kommersiella, offentliga och ideella aktörer. Regeringen gav i december 2008 Konsumentverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för regionala serviceprogram. Efter riktlinjernas färsigställande har Konsumentverket lämnat över servicefrågorna till den nybildade myndigheten Tillväxtverket, som därmed bland annat har övertagit Konsumentverkets roll som stödjande i arbetet med serviceprogrammen. Länsstyrelserna och i förekommande fall självstyrelseorgan respektive samverkansorgan ska ansvara för att ett regionalt serviceprogram utarbetas. Arbetet ska ske i partnerskap, men regionerna har stor frihet att själva avgöra dess storlek och sammansättning. Valet av partnerskap och dess roll ska motiveras i programmet. Enligt riktlinjerna som baseras på regeringens intentioner ska tillgängligheten till dagligvaror och drivmedel samt insatser för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning uppmärksammas särskilt i programmet. Vidare ska samverkanslösningar uppmuntras. Tillväxtverket betonar servicen som en viktig tillväxtfaktor på landsbygden, vilket ska belysas i programmet. Programmen ska utgå från en analys av problem och möjligheter för att en god servicenivå ska uppnås. Analysen ska belysa vilka geografiska delar av regionen som har brister när det gäller tillgången till service och vilka områden som riskerar försämringar. Programmen ska innehålla en strategi för genomförande med mål, prioriteringar och åtgärder. Ett övergripande mål ska ställas upp för att ange färdriktningen på programmet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 1

Hur programmet har tagits fram I samband med möte med partnerskapet för Landsbygdsprogrammet våren 2009 aviserade Länsstyrelsen uppdraget från regeringen att ta fram ett regionalt serviceprogram samt presenterade översiktligt riktlinjerna för detta. Vid mötet överenskoms att Landsbygdspartnerskapet även ska utgöra partnerskap för framtagandet och genomförandet av det regionala serviceprogrammet. Härmed uppnås en naturlig koppling till Landsbygdsprogrammet och en helhetssyn på landsbygdsfrågorna främjas. I mångt och mycket är också deltagarna i landsbygdspartnerskapet desamma som skulle varit aktuella för ett eventuellt separat partnerskap för serviceprogrammet. I partnerskapet ingår ett 40-tal olika organisationer med koppling till landsbygdsutveckling och näringsliv. Utöver den naturliga och direkta kopplingen till Landsbygdsprogrammet finns också kopplingar till det regionala uvecklingsprogrammet, RUP. I den nya RUP:en, som för närvarande är under politisk behandling, lyfts fyra perspektiv fram som ska utgöra ramen för framtida utvecklingsinsatser. Ett av dessa perspektiv är attraktivitet. Det gäller attraktivitet som affärsarena för förtagen, som livsarena för hushållen samt som besöksarena för turister och besökare. Servicefrågorna utgör en självklar komponent i det attraktivitetsskapande arbetet. Serviceprogrammet ansluter därmed till intentionerna i RUP:en Till stora delar bygger föreliggande program på det som togs fram för perioden 2004-2007. I huvudsak är analyserna kring problemområden och utvecklingsmöjligheter fortfarande gällande och därmed också insatsområden och åtgärder. Programmet har emellertid breddats i enlighet med meddelade riktlinjer. En skrivelse har skickats ut till länets alla landsbygdsbutiker där varje handlare har getts möjlighet att direkt lämna synpunkter när det gäller vilka åtgärder från kommuner, Länsstyrelsen och andra organisationer man anser vara viktiga för att förbättra förutsättningarna för butikerna på landsbygden. När det gäller drivmedelsförsörjningen har erfarenheterna från Energikontor Sydosts projekt Rädda Landsbygdens Bensinstationer utgjort ett viktigt underlag. Mål 2-projektet Framtid för Effektiva handlare i glesbygd och det efterföljande programmet Affär på landet har bidraget med värdefulla fakta och erfarenheter som har vävts in. De till Landsbygdsservice, f d FLF, knutna mentorerna utgör i det sammanhanget en ovärderlig resurs. Sydsveriges Servicedatabas, som är ett gemensamt projekt mellan länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge, Jönköping och Kronoberg, har utnyttjats i serviceanalysen. Avsikten är att programmet skall vara ett levande dokument som revideras allt efter behov och efter de erfarenheter som vinns under programmets genomförande. Under alla förhållanden skall program- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 2

met ses över minst en gång per år. Partnerskapet kommer genom regelbundna träffar att delta aktivt i arbetet med att revidera och anpassa programmet utifrån de resultat som nås eller inte nås. Övergripande mål för serviceutvecklingen i länet Det övergripande målet är att alla invånare i Kronobergs län oavsett ålder och kön skall ha en god servicenivå. Partnerskapet har lagt fast att med god servicenivå i Kronobergs län avses att vägavståndet till närmaste dagligvarubutik och drivmedelsanläggning inte överstiger 10 km. I dagsläget har 9 000 eller 5 procent av länets invånare mer än 10 km till sin närmaste butik och 11 000 personer eller 6 procent är i motsvarande situation när det gäller drivmedel. Deras servicenivå är i det perspektivet inte att betrakta som god. Vidare är det önskvärt att det i serviceorterna, så långt möjligt, finns tillgång till övrig basservice som apotek, post, systembolag, banktjänster och Svenska spel. Serviceföretagen bidrar till ökad tillväxt genom att landsbygden upplevs som en attraktiv miljö att bedriva näringsverksamhet i för även andra företag. Samtidigt är målet att serviceföretagen även direkt bidrar till ökad tillväxt genom att man utvecklar och breddar verksamheten. Det konkreta målet för utvecklingsprogrammet är att den andel av befolkningen som inte har en god servicenivå, enligt den överenskomna definitionen, inte skall öka. För att uppnå detta krävs åtgärder på olika plan som tillsammans bidrar till att landsbygdsbutiker och företag som bedriver drivmedelsförsäljning, når en sådan lönsamhet att det går att försörja sig på verksamheten och att det även finns medel till investeringar och kompetensutveckling för att företagen ska hänga med i utvecklingen och stå väl rustade att möta framtiden. Genom ett väl täckande nät av serviceinrättningar ges förutsättningar för en levande landsbygd som bidrar till tillväxten, bilåkandet kan minimeras och belastningen på miljön härigenom begränsas. Servicestrukturen och dess utveckling Dagligvaruhandeln Utglesningen av dagligvaruhandeln på landsbygden fortsätter i stort sett i oförminskad takt. Länsstyrelsen har följt utvecklingen sedan 1970 och grovt räknat har antalet butiker halverats vart tionde år sedan dess. En viss dämpning av nedläggningstakten skedde i mitten på 2000-talet, men de senaste två åren har emellertid ytterligare en handfull orter mist sin sista butik. Av länets 52 tätorter saknar nu 14 dagligvaruservice, vilket är samma siffra som i början på förra programperioden, alltså för sex år sedan. Detta visar att utglesningen under senare år sammantaget inte har drabbat i första hand tätorterna utan det är den rena landsbygden som har fått försämrad service. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 3

Någon tätort har i och för sig mist sin sista butik, men detta vägs då upp av att en annan ort har fått servicen åter. Nedanstående karta visar butiksomland med vägavstånd om 10 km från butik i november 2009. Till följd av de senaste årens nedläggningar finns nu relativt stora sammanhängande områden över i stort sett hela länet där avstånden till butik överstiger 10 km. För några år sedan var den västra delen av länet hårdare drabbad av nedläggningar. Detta har nu jämnat ut sig och det går inte att säga att någon del av länet är mer drabbat. Vissa av de senaste årens nedläggningar har fått relativt stora konsekvenser för tillgängligheten till service. Antalet boende utanför omlanden uppgick till cirka 7 000 år 2003, vilket var 4 procent av länets befolkning. För närvarande har cirka 9 000 människor längre än 10 km till närmaste dagligvarubutik och detta utgör 5 procent av länets befolkning. Således har det under senare år skett en klar försämring av tillgängligheten till dagligvaror i länet. Butiksomland 10 km 2009, dagligvaror Källa: Servicedata Syd Länsstyrelsen bedömer att butiksstrukturen nu är relativt stabil. Dock finns enstaka butiker där kundunderlaget är begränsat och där det finns risk för nedläggning inom några år. Här blir det också betydande konsekvenser för tillgängligheten vid nedläggning. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 4

Erfarenheterna visar dock att det går att driva verksamhet även i små orter om det är rätt person och rätt inriktning. Alla som över huvud taget handlar någonting i den lokala butiken drabbas mer eller mindre direkt om denna läggs ner. Men även de som gör sina inköp på andra håll kan drabbas indirekt genom att orten förlorar i attraktivitet. Då ökar risken att också annan service läggs ner i den mån sådan finns. För de flesta torde effekterna bli ökade kostnader och förluster i form av ökad tidsåtgång för inköp. Här är det särskilt familjer där den ene eller bägge förvärvsarbetar lokalt eller i orter där det inte finns dagligvaruservice som drabbas. Dessa familjer kan då inte kombinera arbetsresa med inköpsresa. För dem som saknar bil blir effekterna än mer besvärande genom att tillvaron blir mer komplicerad och man blir många gånger starkt beroende av andra människor för sina inköp. Detta gäller ofta ensamstående äldre kvinnor eftersom det var mindre vanligt förr att kvinnor tog körkort. Minskad service får också konsekvenser för företagandet i allmänhet på landsbygden. Näringslivet är direkt beroende av service men är också beroende av en attraktiv miljö för boende. Inte minst turismföretagen är beroende av tillgång till service. Vikande service innebär minskad befolkning och med det en negativ spiral när det gäller utvecklingen på landsbygden. Nedläggning av landsbygdsbutiker medför också ökad miljöbelastning eftersom man kan förutse att behovet av resor med personbil ökar. Strävan är både från de flesta handlare och från samhällets sida att få till stånd så många servicefunktioner som möjligt på samma ställe, för att öka förutsättningarna för dagligvaruhandelns överlevnad. Samhällets strävan har kommit till uttryck genom generösa bidragsmöjligheter när det gäller investeringar för att utöka antalet servicefunktioner hos ett serviceställe. Många butiker har ett flertal olika servicefunktioner utöver dagligvarorna. Det förekommer dock att servicefunktionerna är fördelade på flera näringsidkare. Drivmedelshandeln Kommersiell service på landsbygden är inte enbart en fråga om dagligvaror. Drivmedelsförsäljning är också en service som efterfrågas i hög grad. Även här har antalet försäljningsställen minskat. Länsstyrelsen har inte förrän det senaste året börjat följa utvecklingen på drivmedelsområdet på allvar. Därför saknas tillförlitliga siffror över utvecklingen bakåt i tiden. Energikontor Sydost har i ett särskilt projekt, Rädda landsbygdens bensinstationer, inventerat drivmedelsanläggningarna i länet. Utifrån denna inventering och det material som sedan tidigare har varit registrerat i Servicedata Syd, kan man dra slutsatsen att nedläggningar har drabbat landsbygden i viss mån men att merparten av nedläggningarna har skett i de större orterna. Nätet av drivmedelsanläggningar är något tätare än det för dagligvarubutiker. Partnerskapet har ansett att det finns skäl att tillämpa samma omlandsstorlek för drivmedel som för dagligvaror. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 5

Ett skäl är behovet av samordning av olika servicefunktioner. Vid ett omland om 10 km är det 10 800 personer som har sin bostad utanför omlanden, vilket alltså är något fler än för dagligvaror. Butiksomland 10 km 2009, drivmedel Källa: Servicedata Syd och Energikontor Sydost. Under årens lopp har allt större krav ställts på drivmedelsförsäljningen, både miljö- och säkerhetskrav från myndigheterna och skyldighet att tillhandahålla alternativa bränslen liksom krav från konsumenterna när det gäller moderna betalningssystem. Detta har lett till behov av investeringar där lönsamhet inte alltid har kunnat räknas hem på grund av för låg försäljningsvolym. Vissa av de nedläggningshotade anläggningarna har tagits över av mindre regionala bolag, men även för dessa bolag finns en smärtgräns när det gäller lönsamheten. Det kan befaras att myndighetskrav i kombination med konsumentkrav driver fram ytterligare nedläggningar. Tillgång till drivmedel är naturligtvis viktigt för de boende på landsbygden, men det ökar även förutsättningarna för att bedriva dagligvaruhandel, i synnerhet om dessa servicefunktioner är samlokaliserade. Erfarenheterna visar att omsättningen på dagligvaror minskar märkbart på en ort om drivmedelsservicen försvinner. För närvarande har ett tiotal dagligvarubutiker drivmedelsförsäljning eller är direkt samlokaliserade med drivmedelsförsäljning. Tillgång till LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 6

drivmedel ökar naturligtvis även förutsättningarna att driva näringsverksamhet ren t allmänt på landsbygden. Genom att drivmedelsanläggningar med tankar ovan jord har utvecklats har förutsättningarna för nyetableringar förbättrats. Kostnaderna är också sådana att det inte är orealistiskt för en dagligvarubutik eller en lokal sammanslutning att med statliga investeringsbidrag klara en sådan kostnad. Ännu finns ingen sådan anläggning i drift i länet. Den så kallade pumplagen innebär att alla drivmedelsanläggningar som säljer över 1 000 m 3 måste tillhandahålla minst ett förnybart bränsle. Eftersom i stort sett alla anläggningar på landsbygden säljer lägre volymer har inte lagen fått några nämnvärda konsekvenser för strukturen på landsbygden. Man kan ju även se det som att landsbygden därmed inte heller har fått en ökad tillgänglighet till alternativa bränslen. Försäljningsställena på landsbygden torde emellertid överlag ha svårt att klara en sådan investering. Utanför kommunhuvudorterna är det endast de relativt nyetablerade anläggningarna i Väckelsång och i Agunnaryd där det tillhandahålls E85. Betaltjänster Inom post och bankväsendet har omfattande rationaliseringar skett, vilket har fått till följd att antalet kontor har minskat kraftigt. Senast i raden av förändringar är nedläggningen av Svensk Kassaservice. Viss del av denna service upprätthålls i många fall av dagligvarubutik eller annat försäljningsställe på orten. Även om konsumenten många gånger upplever en försämring av servicen kan det vara positivt för butiken att tillhandahålla denna typ av service, eftersom fler människor får anledning att besöka butiken och i samband med detta även göra en del inköp. Det ställer dock krav på att butikerna kan tillhandahålla kontanter i tillräcklig omfattning, vilket inte är självklart. I de delar av landet där avstånden till närmaste bank eller annat ställe där betaltjänster erbjuds överstiger 30 km har ICA Banken och Kuponginlösen efter upphandlingsförfarande fått uppdraget att svara för betaltjänsterna. Detta gäller också lantbrevbäringen. Inget område i Kronobergs län omfattades av upphandlingen. När det gäller betaltjänster som tillhandahålls via lantbrevbäringen gick övergången från Svensk Kassaservice till Brevgirot inte friktionsfritt i alla delar. Besvärligt och kostsamt var reaktioner som rapporterades till Länsstyrelsen. Klagomålen har dock efterhand upphört, vilket då kan tolkas som att man har anpassat sig till det nya systemet eller att man har hittat nya individuella lösningar. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att bevaka att betaltjänsterna fyller samhällets behov. Även om utsatta människor upplever stora försämringar kan det ifrågasättas om inte de minskade möjligheterna till inlämning av dagskassor är ett större problem. Denna minskade service drabbar företagandet på landsbygden på ett påtagligt sätt. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 7

Samordning mellan offentlig och kommersiell service För att öka förutsättningarna för service på landsbygden är samordning av olika serviceslag en viktig del. Insatser har gjorts på den kommersiella sidan för att knyta så många servicefunktioner som möjligt till butiker eller andra serviceföretag. Konsumentverkets multiserviceprojekt syftade till att få till stånd butiker som tillhandahåller det fullständiga utbudet av de statliga ombudsfunktionerna. För Kronobergs del innebar det att några butiker fick ytterligare någon servicefunktion genom projektet. Samordning av offentlig och kommersiell service förekommer sparsamt. Utredningen Lokal service i samverkan föreslår servicepunkter på landsbygden där tillgång till både kommersiell service och ett visst utbud av offentlig service ska finnas. I ett särskilt uppdrag från regeringen har länsstyrelserna i Kronoberg och Västerbotten tagit fram ett kunskapsunderlag över den offentliga servicens utformning i respektive län. Därvid framkom för Kronobergs del att samverkan mellan offentlig och kommersiell service inskränker sig till att någon kommun tillhandahåller turisminformation via lanthandeln. Utmaningar Den absoluta förutsättningen för service på landsbygden är lönsamma företag. Till följd av vikande kundunderlag och press från konsumenterna att hålla konkurrenskraftiga priser har tyvärr många företag problem med att få verksamheten att gå runt ekonomiskt. Vissa butiker har kunnat leva vidare tack vare minimala lokalkostnader och att det ofta har varit en äldre handlare som har kunnat driva verksamheten på halvideell basis, eftersom det har funnits kompletterande inkomst från annan verksamhet. Lönsamhetsfrågan sätts dock på sin spets i det ögonblick som butiken skall överlåtas på annan innehavare. Kostnaderna blir då ofta av den storleken att det blir nära nog omöjligt för en nytillträdande handlare att få en rimlig inkomst från verksamheten. Den bristande lönsamheten innebär också att investeringarna eftersätts och att butiker och andra serviceföretag därmed tappar i attraktion och kunderna väljer att handla någon annanstans. Butikerna riskerar att hamna i en ond cirkel. Vikande underlag och utglesning av service drabbar även näringslivet i allmänhet. Attraktiviteten i olika regioner minskar och företag som är direkt beroende av service får svårt att bedriva och utveckla verksamheter. Befolkningsutvecklingen Ett stort bekymmer när det gäller att få lönsamhet på dagligvaror och drivmedel på landsbygden är den negativa befolkningsutvecklingen. Antalet invånare minskar och den andel av befolkningen som av åldersskäl har lämnat förvärvslivet ökar, vilket ger minskat underlag. Nedanstående diagram illustrerar befolkningsutvecklingen i tätorter och glesbygd. Sett över en längre period har befolkningen i tätorter LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 8

totalt sett ökat i länet medan antalet boende i glesbygd har minskat. Mellan 1995 och 2000 minskade även tätortsfolkmängden i Kronobergs län, vilket hängde samman med en mer allmän befolkningsminskning i länet och för övrigt i större delen av landet. Efter 2001 har befolkningsutvecklingen i länet åter vänt uppåt. Denna ökning har dock inte kommit glesbygden till godo och de mindre tätorterna minskar fortfarande om än inte lika kraftigt som tidigare. Tätortsfolkmängdens sammantagna ökning sett över den längre perioden hänger samman med relativt stor ökning för framför allt Växjö tätort och andra större orter, liksom en del mellanstora orter på pendlingsavstånd från Växjö. Det stora flertalet tätorter har dock minskat i likhet med glesbygden. Antalet tätorter har varit stabilt under lång tid. Några har försvunnit och lika många har tillkommit. Befolkningsutvecklingen 1991-1995, 1996-2000, och 2001-2005 i olika tätortsgrupperingar 10 8 6 4 2 Procent 0-2 -4-6 -8 1991-1995 1996-2000 2001-2005 -10 Glesbygd 200-499 500-999 1000-1999 2000-4999 Alvesta/ Älmhult Ljungby Växjö Invånarantal Källa: SCB Nedanstående karta visar befolkningsutvecklingen i länet församlingsvis. Generellt har församlingarna i gränstrakterna till övriga län varit värst drabbade av befolkningsminskning. Flera församlingar har minskat med 10-20 procent under 10-årsperioden. Glädjande nog har flera landsbygdsförsamlingar vänt en negativ utveckling till en positiv sådan. De områden i länet där befolkningsminskningen har pågått en längre tid får efterhand en allt äldre befolkning. I flera församlingar är andelen 80-åringar över 10 procent och ytterligare ett antal närmar sig 10-procentsnivån. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 9

Tillgång till dagligvaruservice och även annan service är även viktigt när det gäller att få företag att etablera sig i mindre orter. Arbetstillfällen har efterhand allt mer koncentrerats till större tätorter. Möjligheterna att färdas med egen bil eller med kollektivtrafik har inneburit att människor i relativt stor utsträckning har kunnat bo kvar på hemorten och pendla till arbetsplatserna. Detta har naturligtvis varit en positiv faktor när det gäller möjligheterna att ändå kunna behålla ett visst underlag för service på landsbygden För att öka tillväxten och värna servicen är det av vital vikt att fortsatta insatser görs för att öka landsbygdens attraktivitet och att ta vara på landsbygdens förutsättningar och unika möjligheter när det gäller att bedriva näringsverksamhet. Befolkningsutvecklingen 1999-2008 Asa Aneboda Åseda Slätthög Berg Drev- Hornaryd Sjösås Nottebäck Tann- Vittar yd Dörarp Mi stelås Mohed a Ör Ormesberga Söraby, Tolg och Tjureda Dädesjö Älghult Bolmsö åker Berga Hjortsberga med Kvenneberga Härlöv Lekaryd Alves ta Gårdsby Öjaby Maria Skogslyckan Berg- Domkyrkoförsamlingen Herråkra Lenhovda Li dhult Odensjö Angelstad Ljungby Maria Tutaryd Ryssby Blädinge Öja unda Teleborg Hemmesjö med Furuby Ekeberga Tegnaby Vr å Annerstad Ljungby Agunnaryd Vislanda Skatelöv Vederslöv/ Dänningelanda Tävelsås Östra Torsås Hovmantorp Lessebo Torpa Södra Ljunga Kalvsvik Uråsa Nöbbele Ljuder Jät Hinneryd Pjätteryd Stenbrohult Västra Torsås Väckelsång Linneryd Virestad Traryd Göteryd Älmhult Urshult Älmeboda Ökning Markaryd Hallaryd Härlunda Almundsryd Tingsås Södra Sandsjö Minskning < 5 % Minskning 5-10 % Minskning >10 % Källa SCB. Köptrohet och ansvarstagande för butik och drivmedelsanläggning Ett begränsat underlag kräver en hög köptrohet hos befolkning och företag för att det skall vara möjligt för en butik att uppnå en tillräcklig lönsamhet. Detta gäller naturligtvis även drivmedelsföretagen som brottas med minskande försäljning och sjunkande marginaler. Som tidigare nämnts har det ökade bilinnehavet och den därmed ökade rörligheten gjort det möjligt att bo kvar på landsbygden. Men den ökade rörligheten har också en LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 10

baksida. Den har inneburit att människor ofta väljer andra inköpsställen än företagen i den egna orten. Anledningarna till detta är flera. De större butikerna lockar med en lägre prisnivå och sortimentet är bredare och djupare. Ofta ligger de större butikerna tillsammans med andra butiker i speciella köpcentra. Därmed blir själva handelsupplevelsen i sig en lockelse för många. Därutöver kan det finnas specifika skäl knutna till den enskilda butiken som gör att man väljer att handla i en annan ort. Det kan bland annat handla om varornas kvalitet och bemötande från personalen. Under senare tid har det på flera håll där butiker har lagts ner eller är på väg att läggas ner, kunnat märkas ett ökat engagemang från lokalbefolkningen. Detta kan ta sig olika uttryck alltifrån att lokala utvecklingsgrupper, ekonomiskt eller på annat sätt, aktivt stödjer den befintliga butiksinnehavaren eller en ny intressent till att man praktiskt tar över och driver butiken. I länet finns exempel på där en ekonomisk förening har byggt en ny butik och en drivmedelsanläggning och därmed är fastighetsägare. Butikslokalen hyrs så ut till en näringsidkare. Det finns också ett par exempel där lokala utvecklingsgrupper både äger fastigheten och driver butiksverksamheten. Att hitta hållbara former för att driva serviceverksamhet på en rimlig nivå är en stor utmaning. Kedjetillhörighet och varuleveranser Något som hänger ihop med storlek och lönsamhet är möjligheten för butikerna att ingå i de särskilda koncept och/eller profileringar som dagligvarukedjorna arbetar med. Att ingå i ett butikskoncept eller profilering kan innebära fördelar som för en del butiker upplevs som en förutsättning för att driva verksamheten vidare. Uppenbart är att många butiker bedöms vara för små i vissa sammanhang och att man helt enkelt inte klarar de investeringar som hänger samman med att ingå i en kedja. Det finns risk att dessa butiker då kan bli hänvisade till andra leverantörer med ett annat sortiment och kanske en mindre attraktiv prisbild. Under den senaste tiden har också producenter som levererar direkt till butik börjat sätta allt högre inköpsgränser för leveranser. Detta ställer till stora bekymmer för butikerna som måste hitta andra lösningar för att kunna tillhandahålla det aktuella sortimentet. I Kalvsvik och Åryd har man som alternativ till de traditionella grossisterna etablerat direkt samarbete med en annan större dagligvarubutik som ställer upp som leverantör. Att säkerställa varuleveranser till landsbygdens serviceföretag är framtidsuppgift. Lagar och bestämmelser Att det måste finns lagar och regler för hur exempelvis livsmedel, alkohol och drivmedel hanteras är ofrånkomligt. Det är också helt rimligt att det sker en viss tillsyn över hur reglerna efterlevs. Blir regelsystem och krav emellertid alltför omfattande finns en uppenbar risk att det inte finns resurser i landsbygdsbutikerna att klara detta. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 11

Sedan många år tillbaka finns det krav på bensingasåtervinning vid drivmedelsanläggningar. Kraven har inte varit annorlunda för den mindre anläggningen på landsbygden än för den i den större tätorten. Investeringar i utrustning har gjorts där verksamheten har kunnat bära det ekonomiskt. Bidragsmöjligheterna från staten har varit generösa vilket naturligtvis har underlättat omställningen. En annan miljöfråga som kan bli betydligt kostsammare för näringsidkaren är risken för läckage från tankar och därmed behov av sanering av markområde. Ansvaret för detta ligger på den som sist drev verksamheten. I takt med att fler och fler drivmedelsanläggningar hotas av nedläggning blir problemen allt mer påtagliga. Ett annat problem när det gäller drivmedelsanläggningar på landsbygden är att bensinpumpar och påfyllningsanordningar många gånger ligger helt nära fastigheter. Det finns bestämmelser kring vilka avstånd som gäller och avstånden är olika beroende på hur fastigheten klassificeras. För dagligvarubutiker finns lagstiftning kring hantering av livsmedel och särskilda bestämmelser när det gäller försäljning av alkohol och tobak. Till bestämmelserna är kopplat viss tillsynsverksamhet som bedrivs av kommunen. Denna uppfattas av butikerna som alltmer betungande. För tillsynen tas också ut avgifter som i vissa fall varierar från kommun till kommun. Avgifterna upplevs drabba småbutikerna särskilt hårt eftersom avgiften är lika stor för små butiker som för stora butiker. Den senaste i raden av bestämmelser är lagen om kassaregister som innehåller nya krav på kassasystemen. Detta innebär ytterligare investering för butikerna som måste pressas in i en redan ansträngd ekonomi. Att i möjligaste mån anpassa avgifter och bestämmelser efter företagens förutsättningar underlättar för många företag. Sektorsintressen Ett problem för landsbygdshandeln och för övrigt även inom andra områden är samhällets sektorisering där olika samhällsintressen arbetar mot var och en sina mål och där dessa i värsta fall kan gå stick i stäv med varandra. Problemet finns på både central och lokal nivå. På den lokala nivån uppträder exempelvis kommunen ena stunden som bidragsgivare eller kund i butiken och vid nästa tillfälle som kravställare och avgiftsbeläggare. En samordnad syn på landsbygdens behov och förutsättningar är vitalt för en levande landsbygd. IT-kommunikation Tillgång till IT-kommunikation med hög kapacitet framstår allt mer som kanske den viktigaste förutsättningen för tillväxt på landsbygden. Neddragningen av olika servicefunktioner innebär att både enskilda och företag i stor utsträckning är hänvisade till internetlösningar. Utbudet av webbaserade tjänster ökar i rask takt. För att ta del av dessa tjänster krävs internetuppkoppling med viss kapacitet. På LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 12

många håll i länet bildas ekonomiska föreningar som tar initiativ till och genomför investeringar i IT-infrastruktur där marknaden inte visar intresse. Det är en förutsättning att utbyggnaden kan påskyndas så att landsbygden inte halkar efter. Utvecklingsmöjligheter Även om landsbygdshandeln många gånger för en hård kamp för att överleva är det inte fråga om bara problem och bekymmer, utan det finns även utvecklingsmöjligheter. Det gäller bara att hitta dessa och ta vara på dem. En strävan både från handlare och från myndigheter har varit att samla så många servicefunktioner som möjligt på ett och samma ställe så att dessa kan dra nytta av varandra. Enligt Energikontor Sydost är det till exempel mycket svårt att få ihop en hållbar kalkyl på försäljning av enbart drivmedel. När det gäller ombudsfunktionerna finns fortfarande en hel del att göra. Ombudsgivarna har olika krav och riktlinjer att följa när det gäller vilka som kan få bli ombud. Konsumentverket har redovisat detta i en särskild rapport. Tidigare har det drivits ett särskilt centralt projekt, Multiserviceprojektet, som gick ut på att försöka samla de tre basfunktionerna Apoteket, Systembolaget och Svenska spel under samma tak i orterna så långt det går. Detta arbete skedde bland annat genom överläggningar där de aktuella företagen, Konsumentverket och berörd länsstyrelse deltog. Vissa framgångar nåddes med detta projektet men här finns mer att göra. Stora delar av länet är mycket attraktiva från turismsynpunkt och turisterna bidrar i hög grad till butikernas intäkter framför allt sommartid, men periodvis även andra delar av året eftersom många danskar och tyskar har fritidshus i länet. Ett problem är dock att de butiker som är beroende av turismen har en ojämn försäljning över året. Turismen är en bransch i utveckling och landsbygdsbutikerna borde kunna ha en naturlig roll i detta och dra nytta av de möjligheter som bjuds. Därmed bidrar man också till tillväxten i länet på ett påtagligt sätt. För de butiker som har en ojämn försäljning under året är det särskilt viktigt att ha flera ben att stå på för att kunna övervintra lågsäsongen på ett bra sätt. Fortfarande finns mycket att göra när det gäller att anpassa butikerna efter tidens krav både när det gäller lokaler, tillgänglighet, exponering, sortiment och effektivitet. För att öka attraktiviteten hos butiken och också orten är det viktigt att sortiment och tillgänglighet så långt möjligt är anpassade till olika befolkningsgrupper i olika skeden i livet samt att servicen tillfredsställer både kvinnors och mäns behov. Genom utvecklingsprogrammet Affär på landet har det visat sig att man med relativt små medel kan nå en bra bit när det gäller att få en attraktiv butik. Erfarenheterna från Affär på landet är också att även efter programmets genomförande finns behov av fortsatt stöd och hjälp till butikerna. Ett område som är utvecklingsbart är leveranser till offentliga institutioner, i första hand kommunala enheter. Det förekommer att LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 13

butiker i större eller mindre omfattning levererar varor till skolor, daghem etc, men det är sällan som detta sker som ett resultat av en regelrätt upphandling. Landsbygdsbutikerna har av olika skäl haft svårt att delta i de upphandlingar som genomförs. Exempel finns dock ute i landet där kommuner har utformat upphandlingar så att det har varit möjligt även för små butiker att lämna anbud. Det är helt klart att det går att bedriva en framgångsrik näringsverksamhet även på landsbygden. Det gäller bara att hitta rätt former och rätt inriktning. Att hitta en särskild nisch som gör att man kan locka kunder från ett större omland än närområdet är ofta ett framgångsrecept Pågående verksamhet Sedan hösten 2009 driver Landsbygdsservice, f d FLF, projektet Landsbygdshandeln i bygden service i samverkan. Projektet drivs i sju av länets åtta kommuner och kan ses som en uppföljare till Affär på landet som FLF drev under den förra programperioden. I detta projekt genomförs aktiviteter som program för ägaröverlåtelser, kompetensutveckling via nätverksträffar, fortbildningsprogrammet Lönsam butik, egenkontrollprogram samt tillgänglighetsinsatsen Butik för alla. Efter behov kommer också kundenkäter att genomföras. Under projekttiden finns möjlighet för butikerna att anlita mentorer från Landsbygdsservice för råd och stöd. I projektet ligger också att vidareutveckla samarbetet mellan butiker och andra aktörer i samhället. Projektet finansieras av EU:s Landsbygdsprogram, Länsstyrelsens tillväxtmedel och medverkande kommuner För 2009 och 2010 har Länsstyrelserna fått extra medel för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. Insatserna ska i första hand stödja drivmedelsanläggningar på landsbygden. Av de totalt 30 Mkr som har avsattas erhöll Kronobergs län 1 158 tkr. Tilldelningen baserades på länens redovisningar av den senaste tidens utveckling när det gäller drivmedelsservicen och hur man ser på den framtida utvecklingen. Förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 2000:284) reglerar investeringsbidrag till enskilda företag även när det gäller dessa extra medel. Länsstyrelsen har under året noterat en ökad efterfrågan på bidragsmedel från drivmedelsanläggningar. Energikontor Sydost driver sedan 2008 projektet Rädda Landsbygdens Bensinstationer. Projektet, som medfinansieras av Landsbygdsprogrammet och regionala tillväxtmedel från Länsstyrelsen, drivs i de tre sydostlänen och omfattar följande aktiviteter. inventering av bensinstationer bearbetning av stationer som ligger i riskzonen för nedläggning information till kommuner och regionförbund i regionen spridning av erfarenheteter Kommunerna anser sig ofta förhindrade att direkt stödja enskilda butiker. Det finns dock exempel på kommuner som har tolkat LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 14

lagstiftningen i en annan riktning. Viss kommunal ekonomisk ersättning kan under alla omständigheter ges till butikerna inom ramen för hemsändningsbidraget som erbjuds av de flesta av länets kommuner. Få kommuner har dock ett bidrag som ger täckning för de kostnader som är förknippade med att handlaren hanterar en hemsändningsorder. Av kommunens nettokostnad bidrar Länsstyrelsen med 35 procent i statsbidrag. Länsstyrelsens direkta bidrag till dagligvaruhandeln omfattar i övrigt investeringsbidrag och servicebidrag. Servicebidraget tillämpas restriktivt men efterhand som servicen blir allt glesare har Länsstyrelsen funnit det befogat och ändamålsenligt att gå in med ett servicebidrag i allt fler fall. Storleken på investeringsbidragen varierar och är beroende av en rad faktorer. Butikens ekonomi och betydelse för servicen i området vägs in liksom storleken på investeringen och vilka åtgärder som genomförs. Tendensen de senaste åren har varit att åtgärderna i butikerna har blivit allt mer omfattande och investeringsbidragen högre i kronor räknat. Detta torde delvis vara en följd av att de allra minsta butikerna har slagits ut i stor utsträckning. I de lite större butikerna är investeringarna i allmänhet av större format. Åtgärdsprogram Som tidigare har konstaterats är lönsamma butiker en förutsättning för att nå målet om en god servicenivå på landsbygden enligt den definition som redovisades inledningsvis i programmet. Därför prioriteras åtgärder som har effekter som leder mot en ökad lönsamhet och ökad tillväxt. Vissa åtgärder har direkt inverkan på lönsamheten medan andra har mera indirekt påverkan. I förlängningen bidrar effekterna till uppfyllandet av det övergripande målet. Partnerskapet har enats om nedanstående åtgärdslista där för varje åtgärd anges vilken organisation som är ansvarig och vilka effekter som förväntas. Det ankommer på aktuell organisation att ta initiativ till genomförande. Det bör observeras att där det finns kostnadsberäkning och finansiering redovisat är detta endast indikativt och kan komma att justeras efterhand. Effektivisera butiker Det av Landsbygdsservice drivna projekt Landsbygdshandeln i bygden fullföljs i de sju kommuner som deltar. Aktuella aktiviteter i projektet med bäring på effektivitet är Fortbildningen Lönsam butik Förändringsarbete med stöd av mentor och utifrån genomförd butiksanalys med i förekommande fall genomförd kundenkät Egenkontrollprogram LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 15

Eftersom projektet arbetar med olika delar av butiken liksom med handlaren själv, uppnås en rad effekter som direkt och indirekt leder till ökad lönsamhet. Enkätundersökningen till befolkningen ger information om vad kunderna ställer för krav på butiken. Härigenom kan butiken anpassas till olika befolkningsgrupper i olika livssituationer. De konkreta effekterna består främst i att butikerna får en modern utformning och ett sortiment som är anpassat efter tidens krav. Detta leder förhoppningsvis till en ökad kundtillströmning och en högre köptrohet. Butikens försäljning ökar. Handlare och personal får ökad kompetens och kan driva butiken effektivare och mer rationellt, vilket ökar lönsamheten. Själva bevarandet av butikerna på landsbygden är i sig positivt för miljön. Kompetensen hos mentorerna innebär också att enskilda åtgärder som både ger miljöförbättringar och effektivare butiker genomförs. Landsbygdshandeln i bygden genomförs 2009-2010. Landsbygdsservice har aviserat att det kan bli aktuellt med ett fortsättningsprojekt Kostnaden beräknas till totalt 1 250 Mkr. Landsbygdsprogrammet finansierar 50 % och Länsstyrelsen och kommunerna 25 % vardera. I projektet ingår uppföljning av åtgärderna. Länsstyrelsen svarar upp med investeringsbidrag för att möta det investeringsbehov som projektet resulterar i. Målet är att samtliga butiker som omfattas av projektet tar del av de möjligheter till kompetensutveckling som erbjuds och utnyttjar mentorerna i arbetet med effektivisering och utveckling av verksamheten. Permanenta mentorsservicen till butikerna En av erfarenheterna från Affär på landet är att butikerna även efter genomförda program efterfrågar hjälp och stöd från Landsbygdsservices mentorer. Målet är därför någon form av permanentat mentorssystem. Länsstyrelsen arbetar i samråd med butikerna fram en modell för hur detta ska lösas både praktiskt och ekonomiskt. Framtagandet av modellen sker under 2010 så att den kan börja tillämpas så snart projektet Landsbygdsservice i bygden är avslutat. Effekterna är i stora drag de samma som faller ut av projektet ovan. Åtgärd Samordna och utvidga service Att kunna erbjuda ett brett utbud av olika servicefunktioner ökar förutsättningarna för serviceföretagens överlevnad. Länsstyrelsen arbetar vidare med att via kontakter med bland annat de statliga servicegivarna främja ett brett serviceutbud. Kommunerna arbetar aktivt för att hitta lämplig kommunal service att tillhandahålla i butiker. Effekten av åtgärden är att butikerna i ökad grad blir ett servicecentrum, vilket innebär merförsäljning och ökade intäkter. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 16

Åtgärd Tillgängliggör butiker Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Människor har ett grundläggande behov av att vara oberoende och klara sig själv. Att själv kunna utföra sina dagligvaruinköp är en viktig del i detta. I projektet Landsbygdshandeln i bygden fullföljer Landsbygdsservice aktiviteten Butik för alla med målet att länets landsbygdsbutiker i rimlig omfattning ska vara tillgängliga för alla kundgrupper. Aktiviteten innebär inventering av butiker och förslag till åtgärder för att öka tillgängligheten för funktionshindrade och andra grupper som har behov av en bra framkomlighet i butiken. Andra grupper kan exempelvis vara kvinnor eller män med barnvagn. Länsstyrelsen svarar utifrån tillgängliga medel upp med förhöjda investeringsbidrag för tillgänglighetsåtgärder Effekten av denna åtgärd är att fler människor klarar att utföra sina egna inköp vilket är en viktig social aspekt. Det bidrar också till att butiken får merförsäljning och därmed större förutsättningar att leva vidare. Målet är att samtliga butiker som omfattas av projektet utnyttjar erbjudandet från Landsbygdsservice om en tillgänglighetsanalys. Åtgärd Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Regelbundna träffar för landsbygdshandlare och andra serviceföretagare med inslag av information, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte genomförs under programperioden. Kommunerna ansvarar för träffar på den kommunala nivån medan Länsstyrelsen ansvarar för länsnivån. Minst en träff per år bör genomföras. Effekterna är bättre och effektivare butiker som svarar upp mot konsumenternas krav. Åtgärd Rädda landsbygdens bensinstationer Minskad försäljning, krympande marginaler och myndighetsbestämmelser hotar drivmedelsservicen på Landsbygden. Energikontor Sydost fullföljer projektet Rädda landsbygdens bensinstationer med insatser för anläggningar som löper risk att läggas ned. Länsstyrelsen beviljar investeringsbidrag av särskilt avsatta medel 2009-2010 för att nå bästa möjliga effekt för tillgängligheten i länet. Investeringar för alternativa bränslen uppmuntras. Vid behov genomförs en informationsaktivitet kring möjligheterna till investeringsbidrag. Länsstyrelsen arbetar vidare enligt multiservicekonceptet. Effekterna består i förbättrade förutsättningar drivmedelsservice på landsbygden och målsättningen är minst bibehållande av nuvarande tillgänglighet. Kostnaden för Kronobergs län är enligt budgeten 511 000 kronor, varav hälften finansieras av Landsbygdsprogrammet och andra LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 17

hälften av i första hand KLIMP-medel och Regionförbundet södra Småland. Åtgärd Information och utbildning till lokala utvecklingsgrupper Information och utbildning genomförs för lokala utvecklingsgrupper kring butikens betydelse, under vilka villkor den existerar samt olika sätt för befolkningen att aktivt kunna stödja eller till och med driva en butik. Effekten av åtgärden är ökad köptrohet och ökat ansvarstagande för butiken och därmed förbättrade förutsättningar för att butiken skall finnas kvar. Effekten kan också bli nyetableringar av butiker. Åtgärden pågår hela programperioden och ansvarig organisation är Länsstyrelsen. Åtgärd Sektorsövergripande arbete i kommunerna Målsättningen är att kommunerna under programperioden tar fram rutiner och riktlinjer för hur arbetet inom olika förvaltningar skall bedrivas för att samordnat så långt möjligt underlätta för servicen på landsbygden och öka förutsättningarna för dess överlevnad. Översiktsplanen är ett exempel där dagligvaruhandeln kan behandlas ur ett sektorsövergripande perspektiv. Effekten av åtgärden är att olika sektorer, vars verksamhet på något sätt kan ha inverkan på landsbygdshandeln, agerar utifrån kunskapen om dagligvaruservicens betydelse för landsbygden och därmed bidrar till dess överlevnad. Målet är att en helhetssyn på servicefrågorna och landsbygdsutvecklingen ska prägla myndigheternas arbete. Åtgärd Kommunerna bidrar ekonomiskt Kommunerna justerar under programperioden nivån på hemsändningsbidraget så att detta tillsammans med eventuell uttagen avgift av konsumenten ger kostnadstäckning för butiken. Målet är också att det ska erbjudas hemsändningsbidrag i alla kommuner där butiker efterfrågar detta. För närvarande uppgår den totala kostnaden för hemsändningsverksamheten till 1,1 Mkr, varav kommunerna står för 700 tkr och Länstyrelsen för 400 tkr. Under programperioden verkar Länsstyrelsen för att fler kommuner inför hemsändningsbidrag och att bidragen ger kostnadstäckning för butiken. Kommunerna arbetar för att inköp till kommunens enheter i största möjliga utsträckning görs i den lokala butiken samt verkar för att upphandlingar genomförs på sådant sätt att inte landsbygdsbutiker utestängs. Målet är att kommunala inköp i butikerna ska öka och därigenom bidra till lönsamma butiker. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-01-03 Regionalt serviceprogram Sid 18