SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 (21) 2010-01-13 Protokoll från Socialutskottets sammanträde 2010-01-13 Innehållsförteckning Beslutande...2 Lagen om valfrihetssystem LOV, utredning...3 Utvärdering daglig verksamhet, psykiatri...5 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län Eksjö kommun, avtal...7 Synpunkter på etablering av verksamheter för vård och boende enl SoL...9 Information i samband med etablering av verksamheter för vård och boende enl SoL... 11 Betalningsansvar, medicinskt färdigbehandlad...12 Uppföljning per 2009-12-31 med helårsprognos för 2009, inkl utfall ekonomiskt bistånd... 13 Kvalitetsmätning hälso- och sjukvård, redovisning...15 Kvalitetsledare inom hemtjänsten, redovisning...16 Anmälningsärenden...18 Kurser och konferenser...18 Delegationsbeslut...19 Rapporter...19 Personärende, ansökan om vård jml LSS...20 Personärende, ansökan om vård jml SoL...21
Sammanträdesdatum 2 (21) Sammanträde med... Socialutskottet Plats och tid Förvaltningshuset, Eksjö, kl 09.00-17.00 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Tomas Erazim (M) ordförande Sten Eriksson (C) Anders Pansell (KD) Kjell Axell (S) 1-9, 13-15, till kl 15.45 Kent Björk (S) Göte Martinsson (S) ej tjg ersättare för Kjell Axell (S), 10, 11, 12 Anneli Gustafsson, sekreterare Göte Martinsson (S) ej tjg ersättare kurser, anm ärenden Ulla Henriksson, socialchef Stefan Elm, socialchef, 1, 2, 7, 10-12 Lena Edström-Erlandsson, ekonom, 1, 2, 6, 7, 8 Kerstin Carlsson, MAS, 6, 8 Maud Edmundsson, enhetschef, 14-15 Anna-Karin Frisk, socialsekreterare, 14-15 Kvalitetsledarna i hemtjänsten, 9 Anders Pansell Justeringens plats Förvaltningshuset 2010-01-20 kl 13.00 Paragrafer 1-15 och tid Underskrifter Sekreterare.. Anneli Gustafsson Ordförande. Tomas Erazim. Anders Pansell ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialutskottet Sammanträdesdatum 2010-01-13 Datum för anslags 2010-01-20 Datum för anslags 2010-02-10 uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Sociala sektorn Underskrift.. Anneli Gustafsson
Sammanträdesdatum 3 (21) Socu 1 Dnr 2008-0474 Lagen om valfrihetssystem LOV, utredning Beslut Socialutskottet beslutar att redovisa ärendet till pensionärs- och handikappråd 2010-02-17, att föreslå att en partigruppsinformation anordnas innan ärendet behandlas i Kommunfullmäktige. Vidare beslutar Socialutskottet föreslå kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att från och med 2011-01-01 införa valfrihetssystem inom hemtjänsten, att uppdra åt Kommunstyrelsen att tillsammans med ISA arbeta fram förslag till förfrågningsunderlag och avtal för valfrihetssystem inom hemtjänsten, samt att uppdra åt Kommunstyrelsen att arbeta fram förslag till ersättningsmodell och ersättningsnivå. Ärendebeskrivning Lag Om Valfrihetssystem (2008:962), LOV, trädde i kraft 2009-01-01. Lagstiftarens viktigaste syften är att öka valfriheten för socialtjänstens brukare, genom att kunna välja utförare av beviljade insatser, höja kvalitet och effektivitet i utförda tjänster genom konkurrens samt att ge förutsättningar för ökad mångfald av utförare och bidra till att göra det mer attraktivt att arbeta inom vård- och omsorgssektorn. Lagen är frivillig för kommunerna och en möjlighet att konkurrensutsätta sin egenregi. Ett vårdvalssystem har tre aktörer, brukaren, utföraren (privat eller egenregi) och beställaren (kommunen) och LOV innehåller fem måsten : Ett förfrågningsunderlag ska annonseras i nationell databas. Leverantören ska meddelas om den blivit godkänd eller inte (om inte, ska skäl anges). Avtal ska skrivas med alla godkända leverantörer. Medborgarna ska informeras om vilka leverantörer man kan välja mellan. Det ska finnas en modell för val av leverantör för de brukare som inte själva kan välja. LOV är ett komplement till Lag om Offentlig Upphandling (LOU). En viktig skillnad mot LOU är att i LOV uppstår inte konkurrenssituationen i upphandlingen utan först efter att avtal slutits med leverantörerna
Sammanträdesdatum 4 (21) Ks beslutade 2008-09-02 att ansöka om stimulansbidrag för informations- och utbildningsinsatser inför ett införande av valfrihetssystem. 2008-09-10 beslutade socialutskottet om en utökad ansökan som också innefattade utrednings- och förberedelsekostnader för ett ev införande av valfrihetssystem inom hemtjänsten. För dessa insatser har Eksjö kommun beviljades stimulansmedel. Det är viktigt att ha klart för sig syftet med vad man vill uppnå med valfrihetssystem innan processen påbörjas. För att ett vårdvalssystem ska fungera måste det finnas alternativa utförare. Om fokus i kommunen är mångfald och att stimulera till etablering av småföretag, måste det avspeglas i förfrågningsunderlag och kravspecifikationer. De måste då vara enkla, lättförståeliga och ställa tydliga krav. Ligger fokus på kvalitet och effektivitet och där kvalitetskonkurrensen ska vara det mest påtagliga, spelar i sig inte företagens storlek och nyetablering lika stor roll. Underlag för utförarna ser då annorlunda ut, vanligen mer detaljerade för att garantera förväntad kvalitet. Erfarenheter vid införande av valfrihetssystem har visat att processen tar lång tid både avseende tillkomst av nya utförare och brukares benägenhet till nya val. Därför är det viktigt med ett klart syfte och långsiktighet i politiska beslut. Intresse för etablering av alternativa hemtjänstutförare i Eksjö har hittills visats från ett par mindre vårdföretag. Frågor om möjligheter till avknoppning har också kommit från en del personal. Med ett klart syfte som grund ska ett antal överväganden göras kring förutsättningar och villkor som ska gälla för valfrihetssystemet. Det handlar bl a om tjänster och tider som systemet ska omfatta, möjlighet till val av geografiska områden och kapacitetsnivåer, icke-valsalternativ, ersättningsmodell och ersättningsnivå, kvalitets- och uppföljningssystem samt hur förfrågningsunderlag och avtal ska konstrueras. Utredningen visar på olika alternativ av val av villkor och krav för ett valfrihetssystem och vilka för- och nackdelar som de kan medföra. Även om erfarenheter visar att brukare initialt har en låg benägenhet till omval av hemtjänstutförare så visar den genomförda brukarundersökningen på ett stort intresse av att få möjlighet att påverka sin hemtjänst. Förändringar tar tid, i detta fall både för brukare att tillvarata möjligheter för påverkan och för personal att förändra arbetssätt. Vi vet att pensionärerna framledes kommer att bli fler. Med det följer ett ökat behov av hemtjänst. Framtidens pensionärer förväntas också ha helt andra krav att själva kunna påverka inom alla områden, så också de insatser som kommer från hemtjänsten. Oavsett vilken modell kommunen väljer för att möta de framtida behoven så krävs såväl förändrade attityder som arbetssätt. Utdrag: Ks SocC
Sammanträdesdatum 5 (21) Socu 2 Dnr 2010-0022 Utvärdering daglig verksamhet, psykiatri Beslut Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar att ett avtal tecknas för 2010 med omfattning och uppräkningsregler enligt tidigare gällande avtal, att kostnaden härför finansieras genom ianspråktagande av Sociala sektorns resultatfond, att en utvärdering av all daglig verksamhet avseende psykiskt långtidssjuka genomförs, att utvärderingen redovisas senast 1:a halvåret 2010, samt att denna utvärdering får utgöra grund för ett eventuellt nytt avtal med Fontänhuset från och med 2011-01-01. Ärendebeskrivning Psykiskt långtidssjuka personer har sedan 10-15 år tillbaka erhållit bättre livskvalitet genom att erbjudas öppnare vårdformer som integrerats i övriga samhället. 1995 övergick ansvaret för psykiskt sjukas boende och sysselsättning, från Landstinget till kommunen. Många psykiskt långtidssjuka vårdades före 1995 på enskilda vårdhem. Kommunen hade 1995 25 personer placerade på enskilda vårdhem. Idag har kommunen 12 boende på Ekoxen, ett särskilt boende för psykiskt långtidssjuka, och 7 boende på Cicelören, även detta ett särskilt boende. Övriga klienter bor i ordinärt boende och har stöd av en speciell boendestödsgrupp psykiatri. För att ge klienter som bor i ordinärt boenden, en skälig levnadsnivå och en möjlighet att leva ett självständigt och meningsfullt liv i gemenskap med andra, krävs olika former av daglig verksamhet. Dessa verksamheters inriktning bör vara att stärka individens egna förmågor, så att denne kan känna gemenskap inom ramen för samhällets vanliga former. I samband med Psyk-Ädel 1995, fick kommunen överta ansvaret för en daglig verksamhet på Vetlandavägen i en fastighet som heter Casémi. Dagverksamheten hade 2003 en personalstab om tre tjänster och en budgetomslutning om 800 tkr. På initiativ av de anställda, och i samband med att intraprenader och avknoppning diskuterades i kommunen, gjordes en framställan om att ändra driftformen från kommunal drift till en alternativ driftform.
Sammanträdesdatum 6 (21) Den driftform som valdes blev en ideell ekonomisk förening utifrån ett koncept som benämns Fontänhus. En styrelse Eksjö Fontänhus Vänner bildades. Kommunen tecknade avtal med denna verksamhet enligt bifogat avtal. Kommunstyrelsen tillsköt medel till verksamheten kommande budgetår med sammanlagt 500 tkr. Utifrån kostnadsuppräkning erhöll Fontänhuset 2009 ett bidrag om 1618 tkr. Vid uppstarten undersöktes möjligheter att erhålla annan finansiering, främst från Landstinget. Det har dock inte varit möjligt. Kommunen är verksamhetens huvudsakliga finansiär. Utifrån att behovet av stöd till psykiskt sjuka har ökat, har kommunen startat nya verksamheten för målgruppen. Det har skett genom verksamhet i olika former såsom teatergrupper m.m. De psykiskt långtidssjuka som står närmast en arbetsmarknad, har erbjudits en arbetsinriktad daglig verksamhet inom ramen för Enheten för Hälsa, Integration och Arbete (HIA) Bland annat har en retrobutik Retro City tillskapats med en verksamhetsinriktning speciellt för denna målgrupp. Nuläge I budget 2010 har anslaget till Fontänhuset minskats med 50 %. Detta förhållande innebär att en förändring av verksamheten är nödvändig och att nytt avtal måste upprättas avseende syfte och uppdrag, samt ekonomisk ersättning. Efter beslut om minskad ersättning, måste Fontänhuset utifrån att beslutat kommunalt ekonomiskt bidrag minskas, och om andra finansiärer ej tillkommer, säga upp personal. Förslag Kommunen har efter det att budgetbeslut för 2010 fastställts, erhållit ett statligt stimulansbidrag för att kunna bedriva dagverksamhet i alternativ driftform om 942 tkr. Bidraget avser verksamheten under januari oktober 2009. Bidraget kommer på ett positivt sätt att påverka Sociala sektorns bokslut och eventuell resultatfond. Dessa stimulansmedel finns även för 2010 och 2011. Förutsättningen är dock att avtal tecknats efter upphandling enligt LOU Lagen om offentlig upphandling, alternativt genom införande av valfrihetssystem enligt LOV Lagen om valfrihet. För att genomföra en sådan upphandling bör behov av daglig verksamhet för psykiskt långtidssjuka, samt inriktning av verksamheten analyseras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2010-01-12 Utdrag: Ks SocC
Sammanträdesdatum 7 (21) Socu 3 Dnr 2008-0086 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län Eksjö kommun, avtal Beslut Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att teckna samverkansavtal med Polisen enligt upprättat förslag, att godkänna till avtalet upprättad handlingsplan, samt att en årlig utvärdering ska ske genom redovisning till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Handlingsplanen är beslutad av Rikspolischefen och skall användas som stöd för att den lokala polisverksamheten långsiktigt skall kunna utvecklas i landets samtliga kommuner. Detta skall ske genom att en gemensam lokal problembild tillskapas, i syfte att stödja ett effektivare gemensamt arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet. För framgång i arbetet krävs samverkan och samråd mellan polismyndigheterna och kommunerna för att få en gemensam lägesbild av lokala problem. Utifrån de utvalda problemen skapas en handlingsplan. Där i specificeras vilka problemområden som har valts ut, målsättningen med arbetet och en plan för vilka gemensamma åtgärder som är möjliga och lämpliga. Åtgärderna som väljs ut, bör i största möjliga utsträckning vara evidensbaserade. Innehållet i denna handlingsplan har ett framåtsyftande fokus. Polismyndigheten och kommunerna har, vid sidan om innehållet i denna handlingsplan, kvar sina ordinarie åtaganden som beslutats inom respektive organisations förvaltning. Förslag till handlingsplan har upprättats av Eksjös brottsförebyggande råd. Det förberedande arbetet avslutas med att en så kallad strategisk överenskommelse träffas mellan polismyndigheten och respektive kommun. Eksjö Kommun och polismyndigheten i Jönköpings län har, efter gemensam analys och samarbete under 2008, kommit fram till att prioritera följande områden med förhoppningen att kunna nå mätbara resultat:
Sammanträdesdatum 8 (21) Stölder och inbrott ska minska Den olovliga alkoholförsäljningen ska minska Förekomsten och användandet av illegala droger ska upphöra Våld mot kvinnor ska upphöra Beslutsunderlag Förslag till avtal Förslag till handlingsplan 2010 Utdrag: Ks SocC
Sammanträdesdatum 9 (21) Socu 4 Dnr 2009-0564 Synpunkter på etablering av verksamheter för vård och boende enl SoL Beslut Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt förvaltningen att analysera och återredovisa för- och nackdelar med etablering av verksamheter inom vård- och omsorgssektorn, att utarbeta förslag till önskemål som kommunen kan ställa vid en eventuell etablering eller utökning av verksamhet inom vård- och omsorgssektorn, samt att intensifiera näringslivskontakterna med etablerade företag inom vård- och omsorgssektorn. Ärendebeskrivning Tendensen är att vård och omsorg för personer med psykiska eller missbruksproblem, eller samsjuklighet, sker i mer öppna vårdformer och genom avtal med privata utförare. Det även om personen är omhändertagen enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller enligt Lagen om psykisk tvångsvård (LPT). För att kunna bedriva denna typ av verksamhet måste tillstånd att bedriva verksamhet för vård eller boende erhållas (HVB). Tidigare har tillstånd för HVB erhållits av Länsstyrelsen, kommunen har då getts möjlighet att yttra sig över tillståndet. Från årsskiftet övergick ansvaret för att bevilja tillstånd, utöva tillsyn och ansvara för uppföljning, till Socialstyrelsen. Kommunens möjlighet att yttra sig före en etablering upphörde därmed. Kommunen kan endast avstyrka en sådan etablering genom att inte ge tillträde till lokaler eller att inte erbjuda tomtmark. Finns lokaler eller tomtmark och tillstånd ges av Socialstyrelsen, kan etablering eller utökad verksamhet ske, utan kommunens medgivande. I Eksjö kommun finns en lång tradition av verksamhet med inriktning psykiatri. Den är en betydande del av Eksjö kommuns näringsliv och arbetsmarknad. Denna typ av verksamhet kan skapa en otrygghet hos kommuninvånarna, samt innebära att vissa personer blir mantalsskrivna i kommunen. Som en följd därav, kan kostnaderna för den kommunala socialtjänsten öka.
Sammanträdesdatum 10 (21) För- och nackdelar med denna utveckling bör analyseras. Utifrån att etablerade verksamheter sköts med hög kvalité, överväger fördelarna med en etablering eller utökning. Oavsett vilken näringsverksamhet som startar i en kommun finns alltid både föroch nackdelar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2010-01-07 Utdrag : Ks SocC
Sammanträdesdatum 11 (21) Socu 5 Dnr 2009-0564 Information i samband med etablering av verksamheter för vård och boende enl SoL Beslut Socialutskottet beslutar att uppdra åt förvaltningen att uppmana Eken Care att anordna ett informationsmöte för kringboende, i samband med utökning av befintlig verksamhet vid Berglunda. Ärendebeskrivning I samband med övervägande om utökning av befintlig verksamhet, uppkommer frågan om information till kringboende. För att t.ex. klargöra vart man ska vända sig om en oönskad situation uppstår, eller hur man ska agera om man ser någon brukare som kommit på avvägar, vore det lämpligt att Eken Care inbjuder till information för de kringboende. Utdrag: SocC
Sammanträdesdatum 12 (21) Socu 6 Dnr 2008-0672 Betalningsansvar, medicinskt färdigbehandlad Beslut Socialutskottet beslutar att uppdra åt Sociala sektorn att redovisa ärendets gång till utskottet, att utgöra grund för ett politiskt beslut hos Landstinget, samt att bokföra debiterad intäkt från Landstinget som osäker fordran inför bokslut 2009. Därmed kommer inte det debiterade beloppet att tillgodoföras 2009 års resultat. Ärendebeskrivning Socialutskottet har tidigare haft uppe ett ärende gällande betalningsansvar för en brukare som inte är medicinskt färdigbehandlad. Därför skickades en faktura till Landstinget på de externa vårdavgifter som kommunen haft för placeringen. Landstinget har nu bestridit fakturan och hänvisar till psykiatrireformen. Eftersom brukaren inte har någon psykiatrisk diagnos, anser Sociala sektorn inte att det är deras betalningsansvar. Frågan ska nu föras upp på politisk nivå, eftersom det idag inte är klarlagt vem som är medicinskt ansvarig för brukaren. Utdrag SocC MAS
Sammanträdesdatum 13 (21) Socu 7 Dnr 2009.0058 Uppföljning per 2009-12-31 med helårsprognos för 2009, inkl utfall ekonomiskt bistånd Beslut Socialutskottet beslutar att godkänna lämnade redovisningar, samt notera informationen till protokollet. Ärendebeskrivning Efter december månad har sociala sektorn förbrukat 245,6 mnkr eller 96 % av helårsbudgeten. Riktpunkten för den samlade verksamheten för motsvarande tidsperiod är 100 %. Totalt innebär prognosen efter december månad att sektorns resultat i bokslut 2009 kommer att uppgå till ett överskott om 7,3 mnkr. Äldreomsorg boende prognostiserar ett underskott om 0,5 mnkr, medan Äldreomsorg Hemtjänst prognostiserar ett överskott om 1,3 mnkr. LSS-verksamheten beräknas gå med överskott om 0,5 mnkr. Socialt stöd prognostiserar ett underskott om 1,3 mnkr. Socialbidrag, totalt POM/Myndighetsenheten beräknas överskrida budgeten med 1,2 mnkr. Sektorsövergripande funktioner beräknas lämna ett överskott om 7,3 mnkr. LSS-ärenden som övergått till LASS-ärenden har medfört en reserv om 2,8 mnkr. Bostadsanpassning lämnar ett överskott om 0,7 mnkr. Omsorgsavgifter, färdtjänst m.m. beräknas gå med överskott 1,9 mnkr. Statsbidrag för Anhörigstöd samt Psykiatri lämnar ett överskott om 0,3 mnkr respektive 1,0 mnkr. Reserv som är vikt för institutionsvård m.m. bidrar till resultatet med 2,8 mnkr. Kostnad för institutionsvård Äldreomsorg, 2,4 mnkr, belastar centralt konto. I utfall 2009-12-31 ingår en intäkt om 1,1 mnkr avseende en debitering till Landstinget. Debiteringen avser vårdavgift för den externa placeringen, där det är oklart vem som har det medicinska ansvaret och betalningsansvaret. Därmed ombokas intäkten som osäker fordran inför bokslut 2009 och kommer därför inte att tillgodoföras 2009 års resultat. Möte med representanter för Landstinget kommer att äga rum för att klargöra ärendet. Investeringsbudget Investeringsbudgeten omfattar 2,8 mnkr, varav 2,5 mnkr har förbrukats. Projekt dokumentationssystem 0,8 mnkr ska överföras till år 2010. Projekt för inventarier till nytt vårdboende överskrider budget, vilket kommer att regleras i 2010 års investeringsbudget.
Sammanträdesdatum 14 (21) Ekonomiskt bistånd Biståndsenheten/PoM kvartal fyra 2006-2009 Utbetalningar för ekonomiskt bistånd inom Sociala sektorn för kvartal fyra, redovisar totalt cirka 3,4 mnkr, vilket är en ökning med drygt 5 % från samma period föregående år, 2008. Kvartalet dessförinnan (september-november) redovisades en ökning om drygt 3 %. Orsakerna till utbetalningar är, desamma som tidigare. Den största orsaken är gruppen som står till arbetsmarkandens förfogande och aktivt söker arbete (ingen ersättning, arbetslös). Därefter kommer den grupp som saknar arbetsförmåga och står långt från arbetsmarknaden (arbetshinder sociala skäl). Som tredje orsak kommer gruppen som behöver komplettering av arbetsinkomst (otillräcklig ersättning). Antal hushåll för ungdomar under 25 år ökar i november och december. Ekonomiskt bistånd till ungdomar utgör 27 % av den totala utbetalningen för december månad. Beslutsunderlag Uppföljning med helårsprognos per 2009-12-31 Utfall ekonomiskt bistånd Utdrag: Ekonom
Sammanträdesdatum 15 (21) Socu 8 Dnr 2010-0021 Kvalitetsmätning hälso- och sjukvård, redovisning Beslut Socialutskottet beslutar att till nästa sammanträde uppdra åt MAS att presentera en återredovisning med anledning av differenserna i användningen av lugnande medel på de olika enheterna., samt att i övrigt notera informationen till protokollet. Ärendebeskrivning En kvalitetsmätning genomförs årligen v 40 på samtliga särskilda boenden i Eksjö kommun. Vid mätningen v 40 2009 fanns 201 brukare, varav 131 kvinnor och 70 män. På särskilda boenden bor de mest sjuka brukarna. Vid mätningen fanns 17 sår, varav fem trycksår, 9 bensår och 3 övriga sår. Det är något fler än vid föregående mätning, men trycksåren är lika många. Läkemedelsanvändningen totalt har återigen ökat i kommunen, vilket föranleder en diskussion med sjuksköterskorna för att vända trenden. En årlig genomgång görs av brukarnas läkemedel. 28 % av samtliga boende har idag en stående ordination av laxerande läkemedel. Stående ordination av psykofarmaka är 35 %, vilket är en liten ökning jämfört med föregående års mätning. Preventionsmätningar görs där man bedömer risk för fall, att bli undernärd eller att få trycksår. Mätningarna har gjorts på 70 % av brukarna i vårdboenden, på 100 % i demensboenden, och på 84 % i korttidsboenden. Antalet fall har minskat sedan föregående år. Under 2008 inträffade 701 fall, 2009 var det 694 fall. Av dessa orsakades 111 skador, varav 10 var frakturer. 34 % av fallen sker på nattetid. Många fall sker på demensenheterna, eftersom brukarna glömmer bort att de inte kan gå själva. Avvikelser har anmälts i 252 fall. Riktlinjer och rutiner ska aktualiseras för att förebygga avvikelser. Antalet genomförandeplaner finns hos 80 % av de boende, vilket är en ökning med 4 % jämfört med föregående år.
Sammanträdesdatum 16 (21) Socu 9 Kvalitetsledare inom hemtjänsten, redovisning Beslut Socialutskottets beslutar att tacka för en utmärkt redovisning, samt notera informationen till protokollet. Ärendebeskrivning Förra året inleddes ett arbete med kvalitetsledare inom hemtjänsten. Det är fem personer som är 25 % kvalitetsledare i sin ordinarie tjänst. Samtliga har genomgått en Esther-coach-utbildning i Landstingets regi. Arbetet innebär att man är ett mellanting mellan medarbetare och chef, att reflektera, planera och genomföra arbetet. Man arbetar enligt PGSA-metoden (planera, göra, studera, agera). Förutom att utföra traditionellt hemtjänstarbete, ska man också inspirera sina medarbetare. Tidigare var det svårt att få hemtjänstgrupperna att arbeta tillsammans över områdesgränserna. När man flyttade in i Hemtjänstens hus, skapades möjligheter till nya arbetssätt. I gruppen kallad akutresursen gjordes väldigt mycket ad hoc. Arbetssättet varierade mycket mellan de olika grupperna man skulle arbeta i. Rutinerna fungerade bra för den ordinarie personalen, men för akutresursen var det en omöjlighet att utföra ett bra arbete. Man fick olika förutsättningar för varje grupp man skulle gå in i. Ett projekt startades för att skapa gemensamma rutiner för de olika arbetsgrupperna. Samtidigt som det gav trygghet för personalen, skapades trygghet för brukarna, eftersom personalen visste vad man skulle utföra när man kom till brukaren. I projektet har man strävat efter positiv likformighet. Det har varit ett positivt arbete för alla inblandade. Det osynliga förbättringsarbetet tog lite längre tid. Arbetet bedrevs på de olika arbetsplatsträffarna. Dels var det att coacha medarbetarna, men också att arbeta med värderingar och attityder. Eftersom det var motstånd ute i grupperna, beslutade man sig för att backa, och arbeta mer utifrån verkliga händelser. Egenskaper som är viktiga för en kvalitetsledare är t ex viljan att arbeta som förändringscoacher, att vara spelande tränare, att kunna backa och ta ett steg tillbaka. Kvalitetsledarnas uppgift är att säkerställa att brukaren får rätt insats på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Kvalitetsledarens roll är att vara en röst för brukaren, samt att inspirera medarbetarna.
Sammanträdesdatum 17 (21) En av förutsättningarna för att leverera en bra hemtjänst, är att låta brukarens vanor ligga till grund för att utveckla och genomföra arbetet med god kvalité. Den så kallade genomförandeplanen har reviderats, så att den skapar större delaktighet för brukaren, är lätt att fylla i, och därmed används mer. Den skapar en större medvetenhet hos brukaren att vara med och påverka sina insatser. Semesterplaneringen har med hjälp av kvalitetsledarna förbättrats. Den ordinarie personalen vet vad man ska gå igenom och vikarien får en god inblick i vad uppdraget innebär. Som kvalitetsledare finns man nära både brukare och personal. Man kan därigenom ta till vara den tysta kunskapen som finns i organisationen. Samarbetet med brukarna ska vara enkelt och okomplicerat. Ledningen ger förutsättningarna, medarbetarna gör jobbet. I framtiden vill man fortsätta utveckla arbetet, arbeta för att få ett klimat som välkomnar förbättringar, göra brukarna mer medvetna om hur de kan påverka. Kvalitetsledarna vill få medarbetarna att ställa sig frågan, hur man kan fortsätta göra ett bra arbete, trots alla förändringar som ständigt sker runtomkring. Utdrag EnhetsC Hemtjänst
Sammanträdesdatum 18 (21) Socu 10 Anmälningsärenden Anmäles Länsstyrelsens beslut 2009-12-15 ang redovisade åtgärder efter tillsyn, beslut 2009-12-18 ang uppföljning av tillsyn enl 13 kap 2 SoL över kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn som bevittnat våld, meddelande nr 2009:45 Oanmäld sommartillsyn enl SoL och LSS 2009 Kammarrättens dom 2009-12-07 i ärende rörande bistånd enl SoL till kostnader för avgift i samband med studier vid folkhögskola, Länsrättens dom 2009-12-22 i ärende rörande bidrag enl lagen om bostadsanpassningsbidrag, Länsrättens dom 2009-12-18 i ärende rörande bistånd enl SoL, Länsrättens dom 2009-12-11 i ärende rörande särskild avgift enl SoL, (4 domar) Länsrättens dom 2009-12-11 i ärende rörande särskild avgift enl SoL, Protokoll Brukarråd Boende 2009-11-30 Miljöavdelningens beslut 2009-12-18 att efterskänka den årliga avgiften för livsmedelskontroll av avdelningsköken på Mogården Socu 11 Kurser och konferenser Regionförbundet Jönköpings län: Konferens om missbruks- och beroendevården, Landstingets kansli, Jönköping 2010-01-29. Beslut: Kent Björk bereds tillfälle delta.
Sammanträdesdatum 19 (21) Socu 12 Delegationsbeslut Anmäles delegationsbeslut fattade under tiden 2009-11-01 2009-11-30 med stöd av SoL, LVM, LASS, LSS, Färdtjänstlagen, samt Bostadsanpassningslagen. Socu 13 Rapporter Besök av riksdagsledamoten Irene Oskarsson (KD) 2010-01-11 Länsdialog 2009-12-18 Inflyttning till nya vårdboendet Mogården Julfirande med kakbord på OIC 2009-12-29 Lokaler på Snickaren Socialjour december, januari 2010-01-13 Brukarråd psykiatri-missbruk 2009-12-
Sammanträdesdatum 20 (21) Socu 14 Personärende, ansökan om vård jml LSS
Sammanträdesdatum 21 (21) Socu 15 Personärende, ansökan om vård jml SoL