Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Lisbeth Lindahl, 14 juni 2016. Seminarium GR. 1 Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa än gårdagens (Skoog). Men det råder stora skillnader inom gruppen äldre t ex mellan män och kvinnor och beroende på socioekonomisk bakgrund (Statens folkhälsoinstitut,2012) samt mellan yngre och äldre pensionärer (Baltes & Smith, 2003). 2 1

Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet forts Det hälsofrämjande arbetet antas kunna bidra till att förbättra äldres hälsa, vilket skulle kunna förebygga behov av vård, omsorg och service. Med hälsofrämjande insatser menas planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Fokus på friskfaktorer. Kan bedrivas på samhälls-, grupp- och individnivå. 3 Vad menas med begreppet hälsa? Hälsa kommer från det fornordiska hælsa som betydde välfärd, lycka, hälsa och även hälsning (Wikipedia). Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1948). Ett annat sätt att se på hälsa är mer relativistiskt och subjektivt. Med hälsa avses här ett adekvat förhållande mellan individens mål eller intentioner och kapacitet, som gör det möjligt för individen att eftersträva och uppnå de mål som han uppställt, att förverkliga sina intentioner. (Sarvimäki, 1984) 4 2

Den upplevda hälsans betydelse Den upplevda hälsan har stor betydelse för att kunna förutse vilka personer som har de största hälsobehoven. Enligt en stor metastudie hade de som rapporterade dålig hälsa en fördubblad dödsrisk jämfört med dem som beskrev sig ha mycket god hälsa. Den självupplevda hälsan visade sig vara mycket viktigare än funktionsnivå, depression eller samsjuklighet (De Salvo m fl., 2005). 5 Tidigare studier om förebyggande verksamhet Det är svårt att dra slutsatser om sociala mötesplatsers betydelse som hälsofrämjande miljöer pga. att tidigare forskning främst gjorts med hjälp av kvalitativ metod (Karp m fl, 2013). 6 3

Tidigare studier om förebyggande verksamhet forts. En RCT-studie om seniorträffar och förebyggande hembesök där 459 hemmaboende äldre över 80 år ingick, visar att de som hade fått någon av dessa interventioner skattade sin egen hälsa högre än kontrollgruppen. De som hade varit med på seniorträffarna klarade sig också mer själva i vardagliga aktiviteter jämfört med dem som hade fått förebyggande hembesök och dem i kontrollgruppen (Gustafsson, 2012) Men interventionen handlade om tematiska träffar i fyra veckor och inte någon regelrätt träffpunktsverksamhet. RCT = slumpmässigt urval, slumpade till kontroll- eller interventionsgrupp. 7 Hälsofrämjande och förebyggande verksamheter i Göteborg 8 4

Prioriterade mål för de hälsofrämjande och förebyggande verksamheterna i Göteborgs Stad Äldres inflytande ska öka Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska Tillgängligheten till kultur ska öka 9 Stadsdelar som ingick Centrum Västra Gbg Örgryte- Härlanda Studien pågick hösten 2015-våren 2016 10 5

Träffpunkter i de tre stadsdelarna Centrum Västra Göteborg Örgryte- Härlanda Mötesplats-Kulturhus i Landala Träffpunkt Framnäsgården Träffpunkt Guldheden Träffpunkt Stampen Guldringens mötesplats En ambulerande träffpunkt Träffpunkt Västerträffen Åkershus träffpunkt Ö-punkten Björkekärrs träffpunkt Iskällarelidens träffpunkt Kaggeleds träffpunkt Kallebäcks träffpunkt Lundens träffpunkt Den mest välbesökta träffpunkten valdes ut till studien. 11 Syfte och metod 12 6

Syfte med utvärderingen Att undersöka: Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas upplevda hälsa? Fysiskt, psykiskt, socialt Vilka grupper deltar i träffpunkternas aktiviteter? Hur ser deras hälsa ut? 13 Metod 1. Fokusgrupper med personal 2. Informationsmaterial 3. Observationer vid de tre mötesplatserna 4. En kvantitativ studie 5. En kvalitativ studie (En etikansökan gjordes innan utvärderingen startade) 14 7

Metod Deltagarnas perspektiv: Kvalitativ studie 16 semistrukturerade intervjuer (5-6 per träffpunkt) 9 observationer (3 per träffpunkt) En kvantitativ studie Enkät med frågor (n = 137) Tre självskattningsformulär (övergripande psykisk hälsa, livstillfredsställelse, välbefinnande) 65 % svarsfrekvens 15 16 intervjuer Intervjuer 5 i Centrum, 5 i Örgryte-Härlanda, 6 i Västra Göteborg 10 kvinnor, 5 män, 1 transperson 47-95 år Genomfördes i hemmet (5), på träffpunkten (8) eller via telefon (4) 16 8

Resultat 17 Personalens perspektiv 18 9

Arbetssätt - synsätt Pedagogisk grundsyn Fokus på att främja aktiviteter och relationer Välkomnande Alla är välkomna, stärker gemenskap, motverkar klickbildningar Olika ord som används: deltagare, gäster Arbetar med att skapa delaktighet 19 Att involvera deltagarna 20 10

Att involvera deltagarna Uppmuntrar delaktighet, spontant eller strukturerat. Deltagarstyrda aktiviteter. Vi vill inte duka upp färdiga smörgåsbord med aktiviteter utan så långt det går tillsammans med deltagare skapa innehållet i verksamheten. Vi deltar i aktiviteter när möjlighet finns, men vi är sällan själva med och leder en aktivitet.däremot är flera av deltagarna ledare av aktiviteter. (ur Praxisteori) Volontärer. 21 Att främja delaktighet Vi säger ju det vid varje gemenskapsträff att har ni någonting med er någon text eller något foto. Och det har de ofta sist kom det någon som sjöng en liten visa Du vita lilla duva. och vi pratade om Syrien. Och några brukar spela piano och gitarr. Det här är ju ett ställe där man kanske pratar mycket och det är då man syns, om man är med på Äntligen måndag och håller ett föredrag. Nu har vi gjort en öppen inbjudan till folk som vill vara med och dela med sig av konst eller hantverk eller om man skriver något. 22 11

Vilka är deltagarna? De som bor kvar hemma (mest) ( Det här med att de blev ivägskrämda när husets gäster kom hit vad handlade det om?) Alltså, jag tror att det kan handla om att en del kan känna lite obehag för att det är för mycket rullstolar, någon måste matas, inte mycket men lite dregel kanske. Även personer med demenssjukdom Främst kvinnor Det var en lång period när vi diskuterade hur vi skulle få in mer män i våra verksamheter och vi har pratat om vilka programpunkter vi ska lägga nu när det har börjat komma lite män så märker man ju också att män drar mer män de tipsar varann. 23 Meningsfullt och roligt Kontakten med människor Varierat Fritt Vi har en jättefrihet på det här jobbet. Har ingen chef som säger så här ska det se ut. Det är ett salutogent ledarskap. Lärorikt Jag har aldrig tråkigt på jobbet. Man får till sig spännande tankar vi utbildar oss på vår arbetsplats. Meningsfullt C. nu är jag inte osynlig längre. Bara att få det till sig 24 12

Utmaningar Brist på utrymme Om gruppen blir för stor Hitta tid till planering och reflektion Personliga utmaningar Det är så många år mellan mig och en som är nittio, så jag får nästan forska, ta reda på fakta. Vad tittade de på, vad lyssnade de på när de var unga, hur ser de på världen? 25 Att bidra till deltagarnas hälsa Genom att bidra till nya sociala kontakter Bidra till stärkt självkänsla Bidra till mening Hålla hjärnan igång Stärka fysisk hälsa Det här med att komma ut också. Att också gå hit, det kan ju också förebygga fallolyckor [ ] detta blir ju faktiskt en heldagsutflykt, att bara ta sig till restaurangen. Att tänka vilken blus eller skjorta ska jag ha på mig idag? Ska jag ta slips och ska jag ta brosch. Personer som brutit sin sociala isolering, börjar prata med en granne här som hen aldrig har pratat med innan. 26 13

Deltagarnas perspektiv 27 Vad erbjuder träffpunkterna? Träffpunkterna är ett positivt socialt sammanhang som skapar möjligheter till aktivitet, stimulans och sociala relationer. möter människor som man annars inte skulle komma i kontakt med hittar nya vänner och minskar sin upplevelse av ensamhet möter personal som är positiva, som skapar förutsättningar för sociala relationer. 28 14

Vad erbjuder träffpunkterna? MOTIV ATT GÅ DIT De främsta motiven till att gå till träffpunkterna var för att delta i en viss aktivitet (80 %) eller att träffa andra (67 %) I intervjuerna framkom att många gick dit för att känna sig mindre ensamma, få stimulans och glädje eller för att känna sig behövda. Jag blev ju väldigt ensam (efter pensioneringen) och i och med att min särbo gjorde slut så blev jag ju ännu mer ensam. Även för att möta positiva människor, bemötas med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 29 Vad erbjuder träffpunkterna? HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? De flesta hade hittat till träffpunkten via en vän eller bekant (43 %). Det var en som tipsade om mötesplatsen tror det var en på gatan. Och så gick jag dit och ställde mig och tittade in i salongen och tittade in över havet av damer. Inte en karl. ( Vad tänkte du då?) Här går jag inte in. (skratt). 30 15

Vad erbjuder träffpunkterna? forts HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? Den vanligaste typen av aktivitet som deltagarna ägnade sig åt var en fysisk aktivitet (57 %) tätt följt av kulturella (45 %) och sociala aktiviteter (42 %). 31 Vad erbjuder träffpunkterna? forts MOTIV till att delta Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig. 32 16

Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA De flesta som gick till träffpunkterna var stammisar. 75 % av deltagarna hade gått till sin träffpunkt i minst ett år. En tredjedel hade gått dit i mer än tre år. De flesta gick till träffpunkten en gång (52 %) eller flera gånger i veckan (41 %). Merparten deltog endast i aktiviteterna på en träffpunkt (58 %) men relativt många gick till fler ställen (42 %). 33 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA Personalen på en av träffpunkterna pratade om träffpunkten som en mellanstation, dit personer skulle komma för att hitta nya kontakter och sen gick vidare till andra platser. Denna bild stämmer inte med det resultat som framkom i studien. De flesta slutar inte att gå till träffpunkten även om de finner nya vänner. Detta skapar ett dilemma då vi vet att gruppen äldre ökar i framtiden men att resurserna inte kommer att öka i motsvarande takt. Kommer alla att få plats? 34 17

Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Inte så många negativa synpunkter. De flesta är positiva. Ja det är det bästa som de uppfunnit nån gång. Det håller pensionären vid liv, det kan jag upplysa om. Synpunkterna handlade om ljudförhållanden, att en lokal var lite för liten för att rymma alla, samt önskemål om aktiviteter på kvällar och helger och mer rock n roll. De allra äldsta som intervjuades var mest intresserade av den sociala samvaron. 35 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR forts. Det faktum att träffpunktsdeltagarna utgör en mycket heterogen grupp, bidrar till att träffpunkterna behöver möta en stor variation av behov och intressen. Deltagarna tillhör två generationer med tanke på det stora åldersspannet. Även om alla intressen inte utgår från ålder, kan åldern ändå sätta gränser för vad man orkar och klarar av i fysiskt hänseende. En lösning på det här dilemmat är att göra lite mer som Mötesplats-Kulturhus gör, där verksamheten till stor del bygger på självstyrande grupper. 36 18

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? ÅLDERSPROFILEN Medianåldern bland dem som hade fyllt i enkäten var 75 år (61-102 år). Åldersprofilen varierade något mellan träffpunkterna, där Åkershus träffpunkt hade de äldsta deltagarna medan Mötesplats-Kulturhus hade de yngsta. Detta kan förklaras av att Västra Göteborg har en större andel i befolkningen som är över 65 år jämfört med de andra två stadsdelarna (19 % jämfört med 15 %). 1% 2% 17% 37% 43% yngre än 65 65-74 75-84 85-94 95+ 37 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. KÖNS- OCH GENUSMÖNSTER Gruppen utgjordes främst av kvinnor. 117 kvinnor (86 %) 17 män (12 %) 2 transidentitet (2 %) 38 19

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDELEN MÄN Männen är underrepresenterade på träffpunkterna jämfört med statistiken för de tre stadsdelarna och även för staden som helhet. Detta gäller både om man tittar på hela gruppen över 65 år eller jämför med andelen män mellan 75 och 84 år. Kvinnodominansen på träffpunkterna har även påpekats som ett problem i en kunskapsöversikt om hälsosamt åldrande (Karp m fl., 2013). 39 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL ENSAMSTÅENDE Även om det finns stora likheter mellan de stadsdelar som ingick i undersökningen varierar förutsättningarna något. Andelen ensamstående över 65 år var lägre i Västra Göteborg (37 % jfrt. med 58 % i Centrum och 60 % i Örgryte-Härlanda) Träffpunkterna verkar främst attrahera ensamstående och änkor/änklingar. Två tredjedelar av dem som deltog i studien var det. 32% 33% ensamstående gift/sambo/pa rtner änka/änkling 35% 40 20

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL UTLANDSFÖDDA Andelen utlandsfödda som deltog i studien var 10 %. Andelen var lägre än genomsnittet för befolkningen i Centrum och Örgryte-Härlanda, vilket talar för att den gruppen är underrepresenterad på de träffpunkter som ingick i utvärderingen. Det kan eventuellt bero på att fler utlandsfödda gick till andra träffpunkter eller att fler i denna grupp inte besvarade enkäten på grund av språksvårigheter. Tidigare studier pekar på behovet av att nå äldre personer som har flyttat till Sverige (Karp m fl., 2013) då denna grupp ökar i samhället och sociala kontakter utanför familjen har visat sig vara viktiga för upplevelsen av social inkludering och tillgång till samhällets välfärdstjänster (Mac Innes, 2015). 41 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? JA Deltagarna i utvärderingen hade högre utbildning än genomsnittet för åldersgruppen (35 % högskola, 30 % gymnasium eller läroverk, 24 % grund- eller folkskola, 12 % annan). De flesta som gick till träffpunkterna hade god psykisk hälsa och ett gott välbefinnande Men Välbefinnandet hade kanske påverkats av att de gick till träffpunkten Utbildningsnivån avspeglade troligtvis befolkningsstrukturen i de stadsdelar som ingick. Dessutom kan en behöva ett nytt socialt sammanhang även om en har högre utbildning. 42 21

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? NEJ Deltagarna uppgav fler hälsoproblem, högre grad av funktionsnedsättning och nyttjade hemtjänst i större utsträckning än genomsnittet för åldersgruppen (i staden). 43 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL MED SJUKDOMAR/HÄLSOPROBLEM 34% 37% nej ja en ja flera 29% 63 % hade minst en sjukdom bland deltagarna vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen 74-85 år uppgav dålig hälsa. 44 22

ANDEL MED HEMTJÄNST Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. 1% 16% Nej Ja med städning, inköp och dyl. Ja med annat 83% 17 % bland träffpunktsdeltagarna använde hemtjänst vilket kan jämföras med att 10 % av gruppen 65+ hade hemtjänst i Gbg. Andelen var hög även jämfört med gruppen 74-85 år i två av 45 de aktuella stadsdelarna (Vä Gbg och Ö-H). Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? Forts. Deltagarna var i större utsträckning ensamma (utan partner) än genomsnittet för de stadsdelar som ingick i studien. Men deltagarna gav uttryck för ett gott välbefinnande och god tillfredsställelse med livet, vilket talar för att man kan må ganska bra trots problem med hälsan. Vi vet inte om deltagarnas välbefinnande hade påverkats av deltagandet på en träffpunkt eller om statusen var densamma innan. 46 23

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Träffpunkterna verkar främst spela roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera av intervjupersonerna berättade att de hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå dit. Träffpunkten hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang som de kände en tillhörighet till. Träffpunkten upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner här och några även träffat nya partners. 47 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Psykisk hälsa Sociala kontakter 17% 14% 19% 7% inte alls lite grand 29% 40% 32% 42% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 48 24

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. DE FLESTA MÅDDE BÄTTRE De allra flesta uppgav att de mådde bättre sen de började gå till träffpunkten (96 %). Tjugonio procent upplevde att de mådde lite bättre, medan så många som två tredjedelar (67 %) uppgav att de gjorde det i ganska hög eller mycket hög utsträckning. Detta resultat är i linje med resultatet från studien som visade att en förebyggande verksamhet med seniorträffar bidrog till att främja hälsan hos en grupp över 80 år (Gustafsson, 2012). 49 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Mår bättre 28% 4% 29% inte alls lite grand 39% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 50 25

Träffpunktens bidrag till hälsan Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) Håller igång! (fysisk motion) Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen. Jag hade en depression strax efter maken dog. Då hade jag panikångest och fick gå till doktorn. Så började jag gå dit och mår mycket bättre. 51 Samband mellan livstillfredsställelse och att ha en partner eller ej (n = 119). 25 21 20 15 10 9 8 ensamstående gift/sambo/partner änka/änkling 5 5 1 0 0 extremt låg låg något lägre än medel genomsnittlig hög mycket hög 52 26

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. BIDRAG TILL DEN FYSISKA HÄLSAN OCH HÄLSOVANOR Det var färre som upplevde att träffpunkten hade bidragit till deras fysiska hälsa eller hälsovanor än deras psykiska hälsa eller sociala kontakter. Det fanns dock tydliga samband mellan upplevelsen av träffpunktens betydelse ur såväl fysiskt, psykiskt som socialt hänseende. De som upplevde träffpunktens betydelse som hög i ett avseende gjorde ofta det i något annat avseende också. 53 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR Alkoholkonsumtionen varierade bland deltagarna på träffpunkten. Mer än hälften drack mer sällan än en gång i veckan eller aldrig (55 %) samtidigt som drygt en fjärdedel drack oftare än en gång i veckan (28 %). 12% 7% I princip dagligen 21% Några ggr i veckan En gång i veckan 43% 17% Mer sällan Aldrig Gruppen som drack ofta var främst de med partner. 54 27

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR forts. Att dricka varje dag kan innebära att personen bara tar ett glas vin till maten varje dag eller dricker mycket mer än så. Risknivån ligger på nio glas i veckan för kvinnor och 14 glas för män. Nationella data visar på en ökad konsumtion bland äldre på senare år och att de alkoholrelaterade skadorna har ökat (Ramstedt & Raninen, 2012). 55 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET De flesta av deltagarna svarade att de inte upplevde en besvärande ensamhet (62 %), men relativt många gjorde ändå det ibland (31 %) eller ofta (7 %). Ett viktigt motiv till att gå till träffpunkten var just för att slippa ensamheten och få kontakt med andra människor. Det finns omfattande forskning om ensamhet, social isolering och negativa effekter av ofrivillig ensamhet. Ensamhet hänger ofta samman med låg självkänsla (Andersson, 2011). Det finns en studie som visar på risk för förtidig död på grund av brist på positivt engagemang i familj, vänner eller sociala grupper (Mellqvist Fässberg m fl., 2012). 56 28

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET forts. Det resultat som har framkommit i den här studien om träffpunktens betydelse för minskad upplevelse av ensamhet och som socialt sammanhang ligger i linje med en nyligen genomförd studie i Trollhättan. Slutsatserna från den är att deltagandet vid mötesplatser ger struktur i vardagen, skingrar ensamheten och bidrar till en känsla av gemenskap. Det finns ett emotionellt värde i de band som etableras där även om de är så kallade tunna band av relativt ytlig karaktär(henning, Svensson och Åhnby, 2015). 57 Rekommendationer Fortsätt att satsa på den förebyggande verksamheten och träffpunkter som är öppna för alla äldre. Detta bidrar sannolikt till att motverka social isolering och annan psykisk ohälsa och skapar samtidigt attraktiva platser som pigga pensionärer vill vara en del av. På ett par av träffpunkterna tar personalen upp lokalerna och sin egen tid som en begränsad resurs. Då gruppen äldre kommer att öka under de närmaste åren bör kommunen fundera över hur man kan skapa plats för fler i framtiden. Här behövs sannolikt både en resursförstärkning vad gäller lokalyta och personal, samt en utveckling av den förebyggande verksamheten för att nå så många som möjligt. 58 29

Rekommendationer forts. Diskutera satsning på hälsopromotion till breda grupper eller mer selektivt inriktade insatser till specifika riskgrupper. Undersök möjligheten att nå fler män samt fler utlandsfödda. Utvecklingen av den förebyggande verksamheten kan ske genom ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personal som arbetar på olika ställen. Diskutera vilka för- och nackdelar som en professionalisering av träffpunktsarbetet skulle kunna innebära så att det varma klimatet och personliga förhållningssättet som finns idag inte går förlorat. 59 Rekommendationer forts. För att evidensbasera träffpunktsverksamheten kan en enkel uppföljning göras för att beskriva vilka personer som deltar i den samt fånga upp deltagarnas perspektiv på verksamheten. Förslag på en framtida studie är att följa en grupp nya deltagare över tid utifrån deras fysiska, psykiska och sociala hälsa och jämföra dessa uppgifter med en matchad kontrollgrupp. Dessa uppgifter kan även användas för en hälsoekonomisk analys (om man t ex tar med hur mycket vård, omsorg och service personerna använder sig av över en längre tid). 60 30