Årsredovisning 2003 1

Årsredovisning 2003 1

Innehåll Verksamhetsidé... 3 Landstingsstyrelsens ordförande... 4 Landstingsdirektören... 5 Hälso- och sjukvård i ett samlat perspektiv... 6 9 Primärvård... 10 Opererande specialiteter... 11 Medicinska specialiteter... 12 Vuxenpsykiatri... 13 Diagnostik... 14 Folktandvård... 15 Kultur och utbildning... 16 Service... 17 Regional utveckling... 18 Personal... 19 Ekonomisk översikt... 20 23 Fem år i sammandrag... 24 Redovisningsprinciper... 25 Resultaträkning och fi nansieringsanalys... 26 Balansräkning... 27 Driftredovisning, översikt... 28 Investeringsredovisning... 30 Noter... 31 36 Revisionsberättelse... 37 Stiftelser och bolag... 38 Organisation... 39 Producerad av Landstinget i samarbete med Vinter Reklambyrå. Foto: Nicke Johansson, Erik Holmstedt, Fototjänst, Per Pettersson. Tryckt på miljövänligt papper hos GTC Luleå i mars 2003. 2

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård, folktandvård samt viss utbildning, verka för rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt fi nansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling samt genom ekonomiskt stöd till kultur, kollektivtrafi k och de mindre företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö. 3

Landstingsstyrelsens ordförande Det är med glädje jag konstaterar att Norrbottens läns landsting för andra året i följd har klarat att nå ett positivt resultat. Trots detta så ser vi att utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. Vi har därför under 2003 startat ett omfattande förändringsarbete med inriktning på att minska våra kostnader med 200 mkr, med full effekt 2005. Detta arbete kommer att intensifieras under 2004. Dessutom pågår flera utredningar som kan komma att påverka landstinget och vår ekonomi; skatteutjämningssystemet, utredningen om den högspecialiserade vården, ansvarsutredningen, äldrevårdsutredningen. 2010-arbetet är i full gång. Men det finns också andra faktorer som gör att vi långsiktigt behöver se hur vi kan utveckla vår hälso- och sjukvård. Länets minskande befolkning påverkar vår ekonomi starkt. Men även det faktum att andelen äldre ökar, att vi flyttar från inland till kust påverkar också vår planering av hälso- och sjukvården. Med en ökad andel äldre vet vi t ex vilka sjukdomar som följer den äldre åldersgruppen (hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens). Hälso- och sjukvårdens utveckling har varit enorm. Aldrig tidigare har vi kunnat göra så mycket, för så många, och även för allt yngre och allt äldre. Därför finns idag en klyfta mellan våra resurser och allt som är möjligt att göra. Den har kommit för att stanna. Nya sjukdomar upptäcks och behandlas. De stressrelaterade sjukdomarna ökar, läkemedel kan ersätta sådant som vi tidigare opererade (t ex magsårsmediciner som i princip lett till att ingen opereras idag). Propplösande mediciner är ett annat exempel. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder (t ex titthålskirurgi) gör att patienter inte behöver stanna kvar på sjukhuset efter ingreppet. Aldrig har vi kunnat göra så mycket för så många! YVONNE STÅLNACKE, LANDSTINGSSTYRELSENS ORDFÖRANDE Skonsammare behandlingsmetoder leder till att allt fler och allt äldre personer kan behandlas. Vi räddar också liv på barn i allt tidigare åldrar. Allt detta är ju naturligtvis mycket bra, men det gör det också svårare att prioritera hur landstingets pengar ska användas. Denna bild av hälso- och sjukvårdens utveckling har vi inte lyckats förmedla på ett bra sätt. Det finns en stor oro i länet, och en tro om att sjukvården avvecklas. Men för landstinget handlar det nu om att utveckla vår hälso- och sjukvård så att den bättre passar de behov som norrbottningarna har. Det är därför vi nu startar dialogen om en framtida hälso- och sjukvård med norrbottningar, kommunföreträdare, intresseorganisationer, företag och våra verksamheter. I arbetet har hälso- och sjukvårdsberedningarna en viktig uppgift, men även styrelsen, landstingsdirektören och de fackliga organisationerna. Tillväxtprogram. Ett annat viktigt arbete för landstinget är att engagera sig i det regionala tillväxtprogram som vi varit med och tagit fram tillsammans med flera aktörer i länet. Våra insatser i det arbetet har som mål en ökad tillväxt i länet, och det i sin tur leder bl a till att våra möjligheter att ge en god hälso- och sjukvård också ökar. Tandvård. Ett annat arbete som gjorts under året att förbereda för den så kallade kundvalsmodellen för barn. Landstingsfullmäktiges beslut att barn och ungdomar mellan tre och nitton år kan välja var de vill få sin tandvård är i och med årsskiftet genomfört. Det innebär att både undersökning och behandling kan utföras i folktandvården eller hos en privat tandläkare. Samverkan med kommunerna. Det är nödvändigt att samarbetet mellan kommunerna och landstinget förbättras. Det är en fråga som står högt på dagordningen just nu. Därför har vi tagit initiativ till att tillsammans med kommunerna utveckla och formalisera ett samarbete. Diskussionerna är nu i full gång och de ska leda till att patienter inte ska behöva komma i kläm mellan våra ansvarsområden. Avslutningsvis vill jag på norrbottningarnas vägnar tacka alla medarbetare inom Norrbottens läns landsting för deras insatser under året. 4

Landstingsdirektören Det är patientens behov som ska stå i centrum, inte organisationen eller enskilda gruppintressen ELISABETH HOLMGREN, LANDSTINGSDIREKTÖR En verksamhet som vår pågår kontinuerligt. Det är egentligen inte någon skillnad på den sista december det ena året och den första januari det andra. Ändå måste vi vid något tillfälle stanna upp och sammanfatta för att dra slutsatser om hur vi ska gå vidare. En årsberättelse är ett sådant tillfälle. Vi får en mängd nyttiga data att tolka och arbeta med för att vi ska bli bättre. Ekonomin har en självklar plats i en årsberättelse. Utan en sund ekonomi är det omöjligt att i längden bedriva en verksamhet. Inkomster och utgifter måste gå ihop. Inom Norrbottens läns landsting har vi under de senaste åren arbetat mycket aktivt på att få en budget i balans. Det är inte bara ett krav som länets invånare kan ställa på oss utan också stadgat i lag. Den sista raden i vår resultaträkning uppvisar också ett litet plus. Det är glädjande att vi klarat hem budgeten, som ett av få landsting i landet, men det finns smolk i glädjebägaren. Obalansen mellan inkomster och utgifter består, vilket innebär att vi för närvarande lever över våra tillgångar. Vi måste minska våra kostnader med 200 miljoner kronor. Vi har under 2003 startat en process för att få ner våra kostnader med i storleksordningen 200 miljoner. Det gäller all vår verksamhet men i särskild grad de två divisioner där de största underskotten finns, nämligen Medicinska och Opererande specialiteter. Under 2003 har kostnadsreduceringarna bara gett en begränsad effekt. Först 2005 ska åtgärderna kunna räknas hem fullt ut. En viktig del i det här paketet är minskningen av antalet vårdplatser i länet. Målet var att Norrbotten skulle ha samma antal vårdplatser i förhållande till befolkningen som övriga delar av landet. Det nåddes inte fullt ut. Vi går nu vidare i steg två med en fortsatt vårdplatsreducering och med en översyn av antalet jourlinjer. Att ha för många vårdplatser är att inte nyttja resurserna på bästa sätt. Det här är exempel på anpassningar till den verklighet vi lever i. Men det är inte tillräckligt. För att vi långsiktigt ska nå framgång med att effektivare sänka våra kostnader och erbjuda våra invånare mesta möjliga vård för pengarna måste vi gå in i våra vårdkedjor, titta vad som händer i mötet mellan patient och vårdgivare och se det ur ett patientperspektiv. Viktiga förbättringar. Det pågår också viktiga förbättringsarbeten i den här riktningen inom landstinget. Ett exempel, som blivit uppmärksammat nationellt, är ögonsjukvården i Sunderbyn och Piteå. Arbetet genomfördes som ett genombrottsprojekt under namnet Bättre flyt i vården. När projektet startade var situationen sådan att 60 av 77 diabetespatienter med ögonbottenförändringar inte fick sin vård i tid. Idag accepteras inga dröjsmål över huvudtaget. Vi kommer under innevarande år och under åren framöver att på ett ännu tydligare sätt än tidigare sätta fokus på patientnyttan i förändringsarbetet. Det är patientens behov som ska stå i centrum inte organisationen eller enskilda gruppintressen. Målet är att Norrbottens läns landsting ska ligga i frontlinjen i landet i den här utvecklingen. Hälso- och sjukvården samt tandvården är landstingets kärnverksamhet och utgör den absolut största delen av vår budget. Men vi har också andra viktiga strängar på vår lyra. Tiotusentals norrbottningar deltar i, eller besöker, varje år något kulturevenemang som landstinget stöder antingen genom att de genomförs i våra länskulturinstitutioners regi eller i andra former. Detta breda kulturarbete bidrar till att göra vårt län attraktivare att bo och leva i. Regional tillväxt. Viktiga insatser görs också på det regionala området. Ett regionalt tillväxtprogram har arbetats fram med landstinget som en viktig aktör. Med tillväxtprogrammet har vi fått en plattform för en framtida positiv utveckling för länet. Under året genomfördes investeringar på sammanlagt 193 miljoner kronor. Fastighetsinvesteringarna uppgick till 99 miljoner kronor. Där märks om- och tillbyggnaden av Stadsvikens vårdcentral, ombyggnad för rehabilitering på Garnisområdet i Boden och ombyggnad av vuxenpsykiatrin i Gällivare och Piteå. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare i landstinget för insatserna under året. Tack vare ert arbete och engagemang har vi fler andel nöjda patienter i vårt län än i landet som helhet. Ni har mycket att vara stolta över. 5

Ett omfattande förändringsarbete påbörjades under året Under våren 2003 påbörjades ett omfattande förändringsarbete med målsättningen att reducera kostnader samt skapa förutsättningar för bättre patentnytta och högre produktivitet och effektivitet i vården. Vårdtiderna blir kortare med hjälp av ny teknik, där många operationer kan göras utan att patienterna behöver läggas in på sjukhus, t ex operationer vid ljumsk- och åderbrock, galla, knä och meniskskador, inkontinens m m. När vårdtiderna kortas minskar behoven av vårdplatser på sjukhusen. Även nya läkemedel har, och kommer att ha, stor inverkan på vårdtider och vårdplatser. Den tidigare påbörjade processen om anpassning av antalet vårdplatser till ett rikssnitt konkretiserades under våren och sommaren och landstingsfullmäktige tog den 19 september beslut att avveckla 70 vårdplatser utöver de 85 platser som redan stängts efter semestern. Det praktiska arbetet med avveckling av vårdplatser påbörjades under senhösten och fortsätter under 2004. I september beslutade landstingsfullmäktige att operationer på kvällar helger och nätter skulle upphöra på tre sjukhus, nämligen Kiruna, Piteå och Kalix, eftersom det är få patienter som har behov av detta. Beslutet verkställs under februari 2004. Akuta operationer under jourtid kommer framöver att utföras på Sunderby och Gällivare sjukhus. Förutom de formella beslut om förändring som fattats av landstingsfullmäktige påbörjades ett arbete inom verksamheterna som bl a omfattar gemensam mottagning och omvårdnad i Piteå, anpassning av bemanning till ett länsgenomsnitt, minskning av inhyrd personal, konkurrensutsättning av fastighetstjänster, gemensam ledning av vårdcentralerna i Erikslund och Harads m m. Politiska organisationen. Under hösten utvärderades landstingets politiska organisation och driftsorganisation. Utvärderingarna visar bl a att beredningarnas arbete lett till en positiv utveckling av de förtroendevaldas uppgift och att arbetet ur ett länsperspektiv har kommit för att stanna. Det politiska uppdraget upplevs meningsfullt. Det finns naturligtvis också flera förbättringsområden som förtydligats. Arbetet med att diskutera och åtgärda dessa har påbörjats. Läkemedel till norrbottningarna för 635 miljoner kronor. Den totala läkemedelskostnaden blev 635 mkr för året, vilket är en ökning med 10 mkr sedan förra året. Man kan dela upp kostnaden i två komponenter dels de läkemedel som skrivs ut på recept (läkemedelsförmånen), dels de som används i verksamheten. Kostnaderna för läkemedelsförmånen blev för landstinget drygt 531 mkr, en kostnadsminskning med 0,2 procent jämfört med före- 6

gående år. För läkemedelsförmånen får landstinget ett riktat statsbidrag som överstiger kostnaderna med 11 mkr. Om hänsyn tas till att landstinget direkt lämnat ut diabetestekniska hjälpmedel till patienterna från och med september till en kostnad av 6 mkr har kostnaden ökat med 1,1 procent jämfört med 2002. Den låga kostnadsökningen förklaras dels av att patent på vissa läkemedel gått ut och av den nya lagstiftningen om generisk substitution från 1 oktober 2002, dels av landstingets egen fokusering på läkemedelsfrågor. Ändrade behandlingsmetoder och dyrare preparat är ett par anledningar till att kostnaderna för läkemedel i verksamheten har ökat. De uppgår till 104 mkr och har ökat med 11,6 procent eller 11 mkr jämfört med år 2002. Datoriserad telefoni kortar väntetider. Under 2002 införde landstinget datoriserade telefonsystem för att korta väntetiderna för patienter som söker till primärvården. I slutet av året hade 29 vårdcentraler av totalt 33 infört systemet. Åtta av tio är nöjda med vården. Sen 2001 genomför Landstingsförbudet tillsammans med 19 landsting/regioner en rullande mätning av svenska folkets inställning till hälsooch sjukvård. Undersökningen kallas Vårdbarometern. För Norrbottens läns landstings del intervjuas varje kvartal 250 slumpvis utvalda länsinvånare över 18 år. Vid årsskiftet 2002-2003 hade 2 500 norrbottningar deltagit i undersökningen. Vårdbarometern ger en unik kunskap om hur människor ser på hälso- och sjukvården och den vård, respekt och det bemötande de får när de besöker vårdcentraler och sjukhus. Den är också ett viktigt instrument när det gäller att identifiera områden som måste förbättras. Som exempel på detta ger 78 procent av norrbottningarna akutsjukvården en fyra eller femma som ett sammanfattande betyg på en femgradig skala. Det är den högsta siffran i landet. Vårdbarometern visar också att 78 procent av dem som besöker sjukhusmottagningar och kliniker och 77 procent av dem som besöker vårdcentraler på samma sätt är nöjda med sitt besök. Fritt vårdval kostade 2 miljoner kronor. För att stärka patienternas ställning har alla landsting anslutet sig till Landstingsförbundets rekommendation om fritt vårdval. Valmöjligheterna innebär att patienterna på ett helt annat sätt än tidigare kan välja vårdgivare var de vill i Sverige. I Norrbotten trädde rekommendationen i kraft i januari 2003. För norrbottningarnas del innebär det att patienter med remiss kan söka planerad vård var de vill i landet. Det är främst patienter med behov av ortopediska operationer eller behandlingar som söker sig Betyg besökt akutmottagning Norrbotten Övriga landsting 1. Lägsta betyg 3 % 4 % 2. 4 % 7 % 3. 12 % 19 % 4. 27 % 31 % 5. Högsta betyg 53 % 38 % Betyg besökt Vårdcentral Norrbotten Övriga landsting 1. Lägsta betyg 2 % 3 % 2. 4 % 6 % 3. 19 % 16 % 4. 30 % 30 % 5. Högsta betyg 46 % 45 % 7

utanför länet. Landstingets kostand för de ökade valmöjligheterna var under året två mkr. Kampanj för organdonation. För att motivera till ökad organdonation har en bred kampanj genomförts i hela landet under 2003. I första hand syftar kampanjen till att öka antalet donationsvilliga genom att dessa anmäler sig till det nationella donationsregistret. Från 2003 kan man även anmäla sig via Internet. Under 2004 kommer lokala aktiviteter att genomföras i Norrbotten. Regionsjukvården. Norrlandstingens samverkansnämnd har beslutat en gemensam översyn av regionsjukvården med beaktande av befolkningsutveckling, medicinsk utveckling och kostnadsutveckling. Målsättningen är att arbetet ska resultera i ett gemensamt ansvarstagande och en ökad delaktighet från staten för den fortsatta utvecklingen av regionsjukvård, forskning och utbildning samt patienttransportverksamheten inom regionen. I uppdraget som ska slutföras under 2004 ingår även att se över samverkansnämndens fortsatta roll och form. Vi kartlägger kostnaderna i vården. En undersökning visar att skillnaderna i de totala nettokostnaderna per sjukhus respektive per kommun för primärvården samt per invånare inom respektive är relativt stora i Norrbotten. Kalix sjukhus, Piteå älvdals sjukhus och Sunderby sjukhus har med utgångspunkt i faktiska patientströmmar en lägre kostnad per invånare än Gällivare och Kiruna sjukhus. Inom primärvården varierar kostnaderna per invånare mycket. Skillnaderna i kostnader är här relativt sett större än inom sjukhusvården. Undersökningen är en del i landstingets kunskapsuppbyggnad och arbetet med att fortlöpande följa kostnadsutvecklingen, även ur ett geografiskt perspektiv: per sjukhus, inom primärvården och per kommun. Folkhälsa. Landstinget ska samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. En del i landstingets folkhälsoarbete är att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Detta är en av bakgrunderna till att landstinget under år 2003 har gjort en befolkningsenkät bland vuxna norrbottningar. Undersökningen har redovisats i två rapporter; en som berör ålderspensionärer Äldre i Norrbotten 2003 och en som ger en länsbild av vuxna norrbottningar Liv och hälsa i Norrbotten 2003. Undersökningen kan användas som kunskapsunderlag för planering och uppföljning av individinriktat som befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Inom hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete har i första hand 8

fokuserats kring tobaksbruk. Ett utvecklingsarbete har påbörjats om att stödja och motivera rökstopp hos våra patienter. Vi fortsätter att öka tillgängligheten Landstinget har för åren 2002-2004 fått särskilda resurser från staten med ca 36 mkr per år för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Följande utvecklingsinsatser och projekt har beslutats av landstinget för att öka tillgängligheten: Ökat användande av Genombrottstekniken för ett systematiskt förbättringsarbete, införande av automatiska telefonisystem vid mottagningar, digitalisering av radiologin, utveckling av hjärtsjukvården i syfte att utveckla kapaciteten i länet, utveckling och förbättring av vårdkedjan för patienter med stroke, insatser för att öka tillgängligheten till barnhabilitering, utveckling av reumatologin i Malmfälten, remisshantering inom barn- och ungdomspsykiatrin. De flesta utvecklingsprojekten sträcker sig över perioden 2002-2004 och i vissa fall längre....och kortar vårdköer! Resurser har avsatts under åren 2002-2004 för konkreta kökortningsinsatser. Sådana aktiviteter har genomförts och påbörjats inom nedanstående områden: Operationer av höft- och knäleder. 260 extra operationer har genomförts av 400 planerade under perioden och väntetiderna har sjunkit från mer än ett år till sex månader. Operation av framfall och inkontinens. 200 extra operationer har genomförts av 300 planerade för perioden. Väntetiden har sjunkit från åtta månader till tre månader. Operation av grå starr. 1 200 extra operationer av 1 200 planerade är genomförda. Projektet löpte under åren 2002-2003. Väntetid var vid projektstart 61 veckor och är nu tre månader. Utprovning av hörapparater. 630 extra utprovningar har genomförts av 792 planerade för perioden. Väntetiden har minskat från 36 månader till tre månader i malmfälten och från 18 månader till fem månader vid kusten. IVF-behandlingar. Cirka 40 extra är genomförda av 50 planerade. Gällde endast 2003. Kökortningsprojektet inom skelettröntgen har avslutats. Under perioden november 2002 till juni 2003 har 1 127 undersökningar genomförts vid Piteå älvdals sjukhus istället för vid Sunderby sjukhus. Sjukgymnastik. 845 extra sjukgymnastikbesök har genomförts i Kiruna och väntetiderna har sjunkit från tolv till åtta månader. Inom sex månader ska väntetiderna till sjukgymnastiska åtgärder vara högts två veckor. Verksamhetsstatistik, antal 2001 2002 2003 Läkarbesök Primärvård 333 564 328 276 316 789 Specialiserad somatisk vård 221 747 217 616 216 629 Vuxenpsykiatri 6 934 6 459 5 483 Privata läkare 78 892 74 625 71 078 Övriga besök Primärvård 666 990 658 487 664 497 Specialiserad somatisk vård 141 679 154 084 159 494 Vuxenpsykiatri 53 464 49 878 48 011 Privata sjukgymnaster 217 393 202 076 195 990 Vårdtillfällen Primärvård 3 331 3 338 3 137 Specialiserad somatisk vård 40 309 38 974 37 825 Vuxenpsykiatri 1 776 1 634 1 578 Operationstillfällen öppen vård 28 212 30 628 37 375 Operationstillfällen sluten vård 11 693 11 930 12 305 Fastställda vårdplatser Primärvård 70 70 70 Specialiserad somatisk vård 865 864 782 Vuxenpsykiatri 192 139 136 Anm: Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri. Tidsserien 2001-2002 har reviderats jämfört med motsvarande uppgifter för årsredovisning 2002 pga ändrade principer. 9

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service I division Primärvård samlas Norrbottens 33 vårdcentraler. Divisionen ansvarar också för LSS-verksamheten i länet samt en rehabenhet och sex jourcentraler. Divisionen har cirka 1 500 anställda. Divisionen redovisar ett överskott på 4 mkr, vilket är en förbättring med 13 mkr jämfört med 2002. Verksamhetens intäkter redovisar ett överskott på 20 mkr, medan kostnaderna redovisar ett underskott på 16 mkr. Överskottet på intäktssidan beror huvudsakligen på retroaktiva engångsintäkter från Migrationsverket för flyktingverksamheten samt statsbidrag för moms. Kostnaderna för egen och inhyrd personal, läkemedel samt privatvård har varit 13 mkr lägre än budgeterat. Divisionens resultat har påverkats negativt på grund av ersättningar till kommunerna för deras insatser för sk enklare sjukvård. Vidare har intäkterna från Kiruna kommun avseende den lasarettsanknutna hemsjukvårdsverksamheten upphört, samtidigt som kostnader uppstått för avveckling av verksamheten och etablering av en ny organisation. Resultateffekten är ett underskott på 4 mkr. För att under året uppnå en ekonomi i balans har divisionen tagit fram och arbetat med en handlingsplan som bl a omfattat revision av läkemedelsanvändningen vid äldreboenden, tillhandahållande av diabeteshjälpmedel från respektive vårdcentral samt tillfälliga vårdplatsreduceringar. Fem mkr avsattes 2003 för att öka kompetensen inom primärvården. En mkr har använts för att utbilda personalen för bemötande av patienter med stressrelaterade symtom. Resterande medel ska användas till att anställa nio beteendevetare till primärvården i länet. Vi ringer upp! Nu har 29 av 33 vårdcentraler datoriserade telefonkösystem. Det innebär att patienterna inte längre behöver mötas av en upptagetton i luren. Istället knappar man, eller talar in, sitt telefonnummer varefter mottagningssköterskan ringer tillbaka i turordning. Stadsvikens vårdcentral invigd. I juni invigdes Stadsvikens vårdcentral, tidigare Luleå vårdcentral, i nybyggda och ändamålsenliga lokaler. Den nya vårdcentralen ligger intill landstingshuset och inhyser även ett apotek. Läkarrekrytering i Polen. Under årets första månader rekryterade primärvården i Norrbotten nio läkare från Polen. För dessa innebar resten av året intensiva studier i svenska språket. I december anlände de första läkarna till Sverige, bland annat till Luleå och Älvsbyn. Verksamhetsstatistik, antal Utfall Utfall Förändr 2003 2002 föreg år Läkarbesök primärvård 316 679 328 276 11 597 Besök hos sjukgymnast 109 442 115 684 6 242 Besök hos sjuksköterska 478 904 466 665 12 239 Besök MVC 32 730 30 314 2 416 Besök BVC 38 917 39 101 184 Besök övriga kategorier primärvård 74 907 73 508 1 399 Vårdtillfällen primärvård 3 137 3 338 201 Medelvårdtid primärvård 5,4 5,5 0,1 Fastställda vårdplatser 70 70 0 Besök privat läkare 31 181 33 320 2 139 Besök privat sjukgymnast 195 990 202 076 6 086 Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 1 409,0 1 389,1 19,9 1 297,4 Varav landstingsbidrag 1 296,6 1 296,6 0,0 1 187,6 Varav övriga intäkter 112,4 92,5 19,9 109,8 Kostnader 1 404,8 1 389,1 15,7 1 306,0 Varav personalkostnader 592,2 632,8 40,6 548,0 Varav övriga kostnader 812,6 756,3 56,3 758,0 Resultat 4,2 0,0 4,2 8,6 10

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Opererande specialiteter har det övergripande ansvaret för följande verksamhetsområden: Akutsjukvård, Allmänkirurgi/Urologi, Kvinnosjukvård, Ortopedi, Ögon samt Öron/näsa/hals/käkkirurgi. Divisionen har cirka 1 600 anställda. Divisionen redovisar ett underskott på 133 mkr vilket är en försämring med 57 mkr jämfört med 2002. Divisionens negativa resultat beror framför allt på kostnader för egen och inhyrd personal 68 mkr, sjuktransporter 24 mkr (netto), riks- och regionsjukvård 19 mkr, som samtliga ökat kraftigt jämfört med 2002 och visar stora negativa budgetavvikelser. Ökade kostnader för sjuktransporter (främst lufttransporter) förklaras av prisökningar. Ökade kostnader för riks- och regionsjukvård förklaras av både volym- och prisökningar. Ökade kostnader för inhyrd personal avser främst inhyrda sjuksköterskor, där verksamheterna har hyrt in fler sjuksköterskor under sommaren 2003 jämfört med 2002. Divisionen har under året haft brist på IVA-utbildade sjuksköterskor vilket också ökat inhyrningen. Ökade kostnader för egen personal förklaras bl a av ökade kostnader för övertid, jour, beredskap p g a nytt avtal samt ökade kostnader för sjukfrånvaro. Ekonomi i balans. Sedan sommaren har divisionen arbetat med att ta fram sparåtgärder motsvarande 73,5 mkr. Flera av aktiviteterna har påbörjats men den ekonomiska effekten under 2003 är endast ca 0,5 mkr. Under år 2004 beräknas sparåtgärderna ge ca 38 mkr. Under 2005 beräknas återstående 35 mkr av beslutade sparåtgärder uppnås. Omfattningen av verksamheten inom divisionen är i stort sett densamma som förra året. Under året har ledningsfunktionerna ägnat stor energi åt framförallt två områden: det besvärliga ekonomiska läget som inneburit nya besparingspaket och förberedelser inför beslut om koncentration av operationer under jourtid. Divisionens verksamheter har också berörts av arbetet med att reducera vårdplatser i länet. De problemområden som divisionen ser gäller framför allt det ekonomiska underskottet samt långa väntetider för vissa diagnosgrupper, i synnerhet inom ortopedin. Arbetet med att korta väntetider och öka patienttillgänglighet har emellertid gett tydliga resultat tack vare internt arbete med länssamordning och extra resurser från tillgänglighetsmedlen. Akut verksamhet dygnet runt året om. Den omfattande akuta verksamheten i divisionen fungerar dygnet runt - året om. Arbetet med en översyn av akutverksamheten i Piteå och Kalix inleddes under 2003. Det samordnas med övriga beslutade förändringar; effektivisering, koncentration av operationer under jourtid till Sunderbyn och Gällivare, vårdplatsförändring etc. Allt i syfte att skapa långsiktiga länsövergripande lösningar med fokus på det akuta omhändertagandet. Minskade väntetider med samarbete i länet. Kvinnosjukvården kan idag erbjuda patienter med remiss en väntetid på ca tre månader för ett mottagningsbesök. Väntetiderna för framfalls- och inkontinensoperationer har minskat till ca tre månader tack vare de tillfälliga tillgänglighetsmedlen. Ortopedin har arbetat med att åstadkomma länsövergripande översikter av vårdköerna. Man närmar sig väntetider till mottagning på sex månader för patienter med förtur (medicinsk prioritering nivå 3). Samtidigt minskar väntetiden successivt för patienter som väntar på höft- och knäplastiker. Patienterna erbjuds idag tid för operation inom tre månader efter mottagningsbesök. Inom ögonsjukvården har kökortningsinsatser resulterat i att köer till gråstarrsoperation nu har kortats väsentligt. Patienter erbjuds operation inom tre månader. Man arbetar med gemensamma prioriteringar och för en ökad rörlighet i länet. Väntetiden för utprovning av hörapparat har minskat till ca tre månader i Malmfälten och ca fem månader vid kusten. Motsvarande väntetid 2001 var 36 månader i Malmfälten och 18 månader vid kusten. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 1 099,3 1 088,9 10,4 958,6 Varav landstingsbidrag 1 046,5 1 046,5 0,0 909,1 Varav övriga intäkter 52,8 42,4 10,4 49,5 Kostnader 1 232,3 1 088,9 143,4 1 034,9 Varav personalkostnader 694,8 653,9 40,9 635,8 Varav övriga kostnader 537,5 435,0 102,5 399,1 Resultat före avskrivningar 133,0 0,0 133,0 76,3 Avskrivningar 0,5 0,5 Resultat 133,5 0,0 133,5 76,3 Verksamhetsstatistik, antal Förändr 2003 2002 föreg år Läkarbesök 130 990 131 162-172 Övriga besök 51 789 48 428 3361 Operationer totalt 43 816 37 873 5943 varav operationer sluten vård* 10 500 10 222 278 varav operationer öppen vård 33 316 27 651 5665 Förlossningar 2 239 2 214 25 Antal vårdtillfällen 16 940 16 859 81 Antal vårdplatser 226 226 0 * Antal 2003 är beräknat 11

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Medicinska specialiteter arbetar inom följande verksamhetsområden: Medicin, Rehabilitering och Reumatologi samt Barnsjukvård. Divisionen har cirka 2 200 anställda. Divisionens resultat uppgår till minus 133 mkr. Resultatet har därmed försämrats med 42 mkr jämfört med 2002. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård uppgår till 237 mkr och svarar för den enskilt största budgetavvikelsen med 55 mkr. Det är en försämring med 19 mkr jämfört med föregående år. Från och med hösten 2003 har divisionen centraliserat remissgranskningen till läns- och sektionscheferna inom respektive specialitet. Någon ekonomisk effekt har inte kunnat utläsas. Personalkostnaderna uppgår till 724 mkr och visar ett underskott med 32 mkr. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 23 mkr och budgetavvikelsen är 21,3 mkr, att jämföra med 13,6 mkr år 2002. Jourkostnaderna har ökat under 2003, dels på grund av att antalet arbetade jourtimmar ökat, dels att ett nytt avtal gällt. Under året har endast elva procent av inarbetade jourersättningar tagits ut i kompledighet. Målet är att under 2004 öka denna andel till minst 30 procent. Läkemedelskostnaderna uppgår till 129 mkr. Avvikelsen från budget är totalt 26 mkr (13 mkr år 2002), varav läkemedel i sluten vård står för drygt hälften. Ändrade behandlingsmetoder och effektivare (dyrare) preparat är ett par anledningar till de ökade kostnaderna. Divisionen har inte kunnat minska kostnaderna för köp av laboratorieundersökningar. Kostnaden uppgår till 53,8 mkr och budgetavvikelsen är 6,5 mkr (3,3 mkr år 2002). Hälften av underskottet avser köp från division Diagnostik. Under året har divisionen successivt reducerat antalet vårdplatser från 597 till 536 (minus 51 vårdplatser). Vissa vårdplatser öppnades aldrig efter sommarstängningarna. Vårdplatsreduktionerna har kunnat göras med bibehållen kvalitet och tillgänglighet för patienterna. Effekterna av de reduceringar som gjorts syns i vårdproduktionen i form av minskat antal vårdtillfällen, men har inte fått fullt genomslag i ekonomin. En viktig orsak till detta är att personalstyrkan ännu inte kunnat reduceras i motsvarande utsträckning. Väntetiderna inom divisionen har varit oförändrade under året och är för flertalet specialiteter acceptabla i förhållande till de uppsatta målen. Personalsituationen har förbättrats under hösten 2003. Det avspeglas i att hyrkostnaderna för personal har reducerats under hösten. Fortfarande är det brist på sjuksköterskor inom barnmedicin. På läkarsidan är bristen oförändrad inom ett antal specialiteter. Ekonomi i balans. Divisionen lade i augusti 2003 fram ett sparbeting som skulle innebära en spareffekt på 13 mkr under 2003. Totalt har spareffekterna under 2003 uppgått till hälften av sparmålet. Arbetet med att reducera vårdplatserna har hittills gett en kostnadssänkning på drygt sex mkr. Samtidigt ökar divisionens kostnader för riks- och regionsjukvård, läkemedel samt laboratorieanalyser, vilket gör att effekterna av vårdplatsreduceringarna inte går att utläsa i det redovisade resultatet. För att uppnå en balanserad situation år 2005/2006 har en handlingsplan med sparåtgärder tagits fram som beräknas ge 74 mkr år 2004. Under 2005 beräknas återstående 34 mkr av beslutade sparåtgärder uppnås. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 1 253,8 1 236,0 17,8 1 084,8 Varav landstingsbidrag 1 135,3 1 135,3 0,0 970,0 Varav övriga intäkter 118,5 100,7 17,8 114,8 Kostnader 1 386,9 1 236,0 150,9 1 176,0 Varav personalkostnader 724,1 692,1 32,0 672,5 Varav övriga kostnader 662,8 543,9 118,9 503,5 Resultat 133,1 0,0 133,1 91,2 Verksamhetsstatistik, antal Utfall Utfall Förändr 2003 2002 föreg år Läkarbesök privata vårdgivare Läkarbesök somatisk vård 84 551 85 764 1 213 Operationstillfällen, öppenvård 3 768 2 976 792 Operationstillfällen, slutenvård 2 020 1 726 294 Övriga besök 107 128 105 262 1 866 Vårdtillfällen somatisk vård 22 675 23 945 1 270 Medelvårdtid somatisk vård % 6,3 6,5 0 Beläggning % 78,7 80,3 2 Medeltal inneliggande per dag 414 441 26 Medeltal disponibla vårdplatser 1 527 549 22 Fastställda vårdplatser 1 536 605 69 1) exkl Sandträsk/Garnis 33 vårdplatser 2002 och 20 vårdplatser 2003 12

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Vuxenpsykiatri ansvarar för akut- och baspsykiatri. Verksamheten är indelad i tre geografiska enheter samt en länsövergripande enhet. Divisionen har drygt 600 anställda. Divisionen redovisar ett överskott på 19 mkr. Intäkterna är 6 mkr högre än budgeterat och består av intäkter för flyktingar och ersättningar för utomläns- och utskrivningsklara patienter. Verksamhetens kostnader visar en positiv avvikelse mot budget på 13 mkr. Detta består av överskott på personalkostnaderna med 19 mkr. Överskottet har uppstått p g a inte tillsatta läkartjänster, sjuksköterskor, psykologer med flera. Övriga kostnader visar ett underskott på 6 mkr. Underskottet beror på köp av tjänster, bl a läkartjänster och terapeuttjänster. Samarbete samordning samsyn. För att optimera resurserna och använda tilldelade medel på bästa sätt arbetar divisionen strukturerat med prioriteringar på olika nivåer. De läkarinsatser som måste göras av läkare ska gå före de arbetsuppgifter där andra yrkeskategorier kan möta patientens behov. Det är således av största vikt att utvecklingen av det multiprofessionella arbetssättet fortsätter. Vikten av en fungerande vårdkedja har tydliggjorts. Genom att ta emot patienterna på lägsta effektiva omhändertagandenivå samt stötta och handleda vårdgrannar har väntetiderna förkortats. Förbättringen är mest markant i Sunderbyn/Luleå. Medelbeläggning på 86 procent. Antalet vårdplatser inom vuxenpsykiatrin är i nivå med riksgenomsnittet. Under året har slutenvårdsavdelningarna haft en medelbeläggning på 86 procent. Det finns således utrymme för att hantera akuta situationer inom verksamhetens ordinarie ramar. Beläggningsprocenten inom slutenvården framgår av figuren nedan. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 281,9 276,1 5,8 260,9 Varav landstingsbidrag 265,8 265,8 0,0 245,2 Varav övriga intäkter 16,1 10,3 5,8 15,7 Kostnader 262,4 276,1 13,7 243,8 Varav personalkostnader 210,2 229,0 18,8 200,9 Varav övriga kostnader 52,2 47,1 5,1 42,9 Resultat 19,5 0,0 19,5 17,1 100 80 60 Medelbeläggning inom divisionen slutenvård 40 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2003 2002 13

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Diagnostik omfattar den radiologiska och laboratoriemedicinska verksamheten vid länets fem sjukhus och ett funktionellt ansvar för motsvarande verksamheter i primärvården. Divisionen har även ansvar för smittskyddsverksamheten. Divisionen har 435 anställda. Divisionens resultat för 2003 visar ett överskott på 12 mkr. Överskotten inom verksamhetsområdena radiologi och divisionsgemensamt beror till största delen på vakanta tjänster, långtidssjukskrivningar och minskade kostnader för medicinteknisk service till följd av översyn av vissa serviceavtal samt relativt få haverier under året. Inom laboratoriemedicin beror överskotten framför allt på att beställande divisioner ännu inte hunnit vidta alla de åtgärder som man planerat beträffande minskning av provvolymer och anpassning av servicenivåer. En del av överskottet utgörs också av ökade intäkter från försäljning av blod och blodprodukter. Dessa intäkter kommer dock att minska avsevärt under kommande år, då marknadspriserna på plasma beräknas minska med cirka 30 procent. Divisionen kommer därför att behöva se över verksamheten med plasmaproduktion. Digitala röntgenbilder. Landstingsstyrelsen har uppdragit åt divisionen att digitalisera all radiologisk verksamhet i länet. Detta innebär att bilder snabbt och enkelt kan överföras mellan de radiologiska enheterna, varigenom den samlade kapaciteten och kompetensen i länet kan utnyttjas bättre. Arbetet med digitaliseringen har pågått under hela året och kommer att fortsätta under 2004. Systemet beräknas vara färdigt att ta i drift under våren 2005. Smittskyddet har under året bland annat fokuserat på åtgärder mot spridning av sexuellt överförda infektioner, speciellt med avseende på klamydia. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 310,6 303,7 6,9 266,3 Varav landstingsbidrag 179,5 179,5 0,0 238,1 Varav övriga intäkter 131,1 124,2 6,9 28,2 Kostnader 295,4 299,9 4,5 266,2 Varav personalkostnader 181,3 189,4 8,1 168,9 Varav övriga kostnader 114,1 110,5 3,6 97,3 Resultat före avskrivningar 15,2 3,8 11,4 0,1 Avskrivningar 3,2 3,8 0,6 Resultat 12,0 0,0 12,0 0,1 Antal prestationer Utfall Utfall Förändr 2003 2002 föreg år Laboratoriemedicin Laboratorieundersökn klinisk kemi 1 915 312 1 958 626 43 314 Laboratorieundersökn mikrobiologi 165 374 165 376 2 Laboratorieundersökn cytologi//patologi 32 354 33 004 650 varav gyn cellprovskontroll. 11 140 11 277 137 Blodtappningar 14 037 13 457 580 Transfusioner 12 775 13 098 323 Radiologi Konventionella röntgenundersökningar 95 350 101 378 5 848 Dentala undersökningar 2 732 2 339 393 Coronarangiografier 401 349 52 Övriga angiografier 906 909 3 Datortomografiundersökningar 20 019 18 985 1034 Ultraljudsundersökningar 19 995 18 168 1827 MR undersökningar 5 060 4 793 267 14

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Folktandvård bedriver verksamhet på 27 allmäntandvårdskliniker inklusive 5 annex, nio kliniker för specialisttandvård och sju tandteknikerlaboratorier. Divisionen har cirka 570 anställda. Divisionen visar ett överskott på 2 mkr före omstruktureringskostnader. I november beslutades att omstrukturera tandvården vid divisionens annexkliniker. Beslutet innebär framtida besparingar på drygt 2 mkr per år samt minskat framtida investeringsbehov. Kostnader för att avbryta hyreskontrakt, återlämna lokalerna, sanering och flyttning eller utrangering av utrustning beräknas uppgå till 3 mkr. Detta innebär att nettoresultatet efter omstruktureringskostnader för divisionen blir ett underskott på 1 mkr. De budgeterade och faktiska intäkterna och kostnaderna för året speglar en vårdvolymökning och utvecklingssatsning på ett nytt IT-baserat tandvårdssystem. Divisionen producerade ca 7 procent mer tandvård än föregående år mätt i vårdtid, vilket möjliggjordes genom att antalet anställd tandvårdspersonal var större än föregående år. Engångskostnaden på 3 mkr för omstruktureringen var inte budgeterad. En frisk mun i alla åldrar. Det är Folktandvårdens vision. Målet är att hjälpa norrbottningarna att uppnå och behålla en god munhälsa genom hela livet. Under året har Folktandvården påbörjat arbetet med att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ytterligare. Bland annat ska förskolebarnens munhälsa uppmärksammas särskilt och samarbetet med föräldrar, barnhälsovård och barnomsorg utvecklas. dokumentation för varje patient underlättar samverkan mellan olika vårdgivare. Tandvårdssystemet ska också användas för den uppsökande verksamheten. Bättre samverkan för modern tandvård. En ny kommunbaserad ledningsorganisation har slutligt införts under året. Organisationen ska stimulera samverkan inom och mellan kommunerna bland annat genom: Interna stafetter. Samarbete med primärvården i den uppsökande verksamheten för att nå äldre i eget boende. Unik IT-satsning. Folktandvården inför ett nytt IT-stöd som bland annat innebär datoriserad journal och tidbok. Satsningen på ett nytt tandvårdssystem är nödvändig eftersom det gamla systemet inte klarar dagens krav. Folktandvården kommer, liksom den övriga hälso- och sjukvården, att arbeta med VAS, landstingets vårdadministrativa system. Tandvårdssystemet integreras med VAS och när systemet är fullt utbyggt är varje behandlingsrum utrustad med en dator. En samlad Pågående projekt. År 2002 beviljades Folktandvården EU-medel på närmare 1 mkr för ett gränsöverskridande projekt mellan Finland och Sverige. Projektet har anställt en tandläkare och utvecklar och driver en gemensam tandvårdsklinik för svenska och finska patienter i Karesuando. Projektet ger en ökad livskvalitet för de boende i området och ska pågå till och med utgången av 2004. Därefter tas beslut om projektet ska permanentas. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 280,7 280,2 0,5 252,2 Varav landstingsbidrag 126,7 126,7 0,0 119,3 Varav övriga intäkter 154,0 153,5 0,5 132,9 Kostnader 276,1 274,3 1,8 246,2 Varav personalkostnader 204,2 202,7 1,5 184,9 Varav övriga kostnader 71,9 71,6 0,3 61,3 Resultat före avskrivningar 4,6 5,9 1,3 6,0 Avskrivningar 5,6 5,9 0,3 5,8 Resultat 1,0 0,0 1,0 0,2 Verksamhetsstatistik Förändr 2003 2002 föreg år Allmäntandvård, antal Tandläkartimmar, arbetade 183 189 170 604 +12 585 Tandhygienisttimmar, arbetade 70 684 72 180 1 496 Tandskötersketimmar, arbetade 370 376 356 497 +13 879 Behandlingar barn 79 950 73 800 +6 150 Behandlingar vuxna 98 600 98 428 +172 Specialisttandvård, antal Tandläkartimmar, arbetade 26 253 25 645 +608 Remisser 4 237 3 955 +282 15

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Kultur och utbildning svarar för driften av länskulturinstitutionerna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken samt av Grans och Kalix naturbruksskolor. Divisionen verkställer fördelningen av bidrag till organisationer, folkbildning, föreningar, länskonsulenter och enskilda kulturprojekt. Divisionen har drygt 200 anställda och ett stort antal tillfälligt anställda i projekt- och programverksamheten. Divisionens överskott på 2 mkr beror på återhållsamhet med alla kostnader samt ett sparuppdrag på 0,7 tkr på kulturbidragen. Naturbruksskolornas nettokostnader ska enligt avtal täckas av kommunerna. Divisionens fyra basenheter har arbetat med totalt 16 mkr i extern finansiering av projekt. Kulturbidrag till många. Landstingets kulturbidrag på 62 mkr har fördelats till fyra länskulturinstitutioner, 58 organisationer och verksamheter inom idrott, kultur, folkbildning och pensionärsverksamhet samt i form av 160 projektbidrag på totalt 275 ansökningar. Vid fördelning av de senare har regional betydelse, spridning över länet samt målgruppen barn och ungdom prioriterats. Särskild satsning har gjorts inom området ungdomsmusik. Länskulturinstitutionerna. Länskulturinstitutionerna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken har arbetat i länets samtliga kommuner och riktat mer än hälften av sin utåtriktade verksamhet till barn och ungdomar. Verksamheten har bestått av utställningar och konserter, program, projekt och skolverksamhet. Båda har också ett statligt uppdrag för sitt länsarbete. För Norrbottensteatern och Norrbottens länsbibliotek har landstinget avtal med Luleå kommun om verksamheten. De sex största projekten vid institutionerna har varit restaurering av ladlandskapet i Norrbottens kustland och inventeringen Skog och historia vid länsmuseet, Framtidslandet vid länsteatern, Barnens Polarbibliotek vid länsbiblioteket samt Piteå kammaropera och Arctic Youth Jazz Orchestra vid länsmusiken. Av dessa har fem bedrivits med medel från EU:s Mål 1. Naturbruksskolorna. Naturbruksskolornas verksamhet sker i samverkan med länets näringar och på uppdrag av kommunerna. Grans Naturbruksskola har haft 215 gymnasieelever under höstterminen och 239 under vårterminen medan motsvarande siffror för Kalix naturbruksgymnasium är 121 respektive 133 elever. Eleverna kommer från samtliga kommuner i länet. Grans Naturbruksskola har under året invigt Granparken, ett besöksmål med både djur och naturbruk som bas och med finansiering från EU:s Mål 1. Grans har också arbetat med en filial i Pajala och Övertorneå i projektform i samverkan med naturbrukslyftet i Tornedalen. Länskonsulenter. Landstinget har i samverkan med Statens kulturråd länskonsulenter inom områdena konst, dans och hemslöjd. Dessutom har avtal med en litteraturkonsulent funnits under året. En konsulent för ungdomsmusik/pop och rock har funnits inom ramen för Norrbottensmusiken och en länsregissör hos Norrbottensteatern. Verksamhet har utförts i hela länet. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 180,6 184,5 3,9 181,8 Varav landstingsbidrag 73,2 73,2 0,0 68,3 Varav övriga intäkter 107,4 111,3 3,9 113,5 Kostnader 175,3 180,6 5,3 175,9 Varav personalkostnader 79,2 81,3 2,1 79,6 Varav övriga kostnader 96,1 99,3 3,2 96,3 Resultat före avskrivningar och internränta 5,3 3,9 1,4 5,9 Avskrivningar och internränta 3,2 3,9 0,7 3,3 Resultat 2,1 0,0 2,1 2,6 Antalet brukare/besökare i Norrbotten Barn/ Vuxna ungdom Totalt Norrbottens museum 125 856 26 124 151 980 Norrbottensmusiken 19 451 29 148 48 599 Norrbottensteatern 12 198 6 082 18 280 16

Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Division Service ansvarar för följande verksamhetsområden: Fastigheter, Fastighetsservice, Gemensam service, Administrativ service, Logistik och upphandling, Länsteknik. Divisionen har ca 700 anställda. Årets resultat för divisionen är ett överskott på 9 mkr, vilket är 11 mkr sämre budget. Inom divisionen svarar Länsteknik och Logistik och upphandling för de största överskotten. Det största överskottet härrör från Länsteknik och främsta orsaken är lägre avskrivningskostnader än planerat på grund av ännu ej genomförda investeringar i IT-utrustning samt låga underhållskostnader. De verksamheter som redovisar de största underskotten är Fastigheter, Fastighetsservice, Gemensam Service samt Sjukresor. Fastigheters underskott härrör från underhållskostnader samt kraftigt höjda elpriser. Orsakerna till Fastighetsservice och Gemensam Service underskott är dels att utlagda sparkrav på kost och städ ( Spar 23 ) ännu ej genomförts fullt ut, dels minskad efterfrågan på fastighetstjänster från övriga divisioner. Underskottet för sjukresor beror på en kraftigt ökad prisnivå i taxiavtalen. Landstingsfullmäktige fattade under 2003 beslut om att samla hjälpmedels- och förrådsverksamheten på samma plats i Boden, vilket kommer att genomföras under 2004. Upphandlingen av fastighetsdriften har påbörjats i slutet av 2003. Helt genomförd beräknas förändringen beröra cirka 100 personer i länet. Beslut i frågan fattas i mars 2004. Landstinget tecknade i slutet av 2003 ett avtal med Kiruna kommun där kommunen lagar och distribuerar maten till Kiruna sjukhus. Tidigare var förhållandet det motsatta - landstinget lagade och ditribuerade maten både till sjukhuset och kommunen. Vidareutveckling av VAS. Utvecklingen av landstingets vårdadministrativa system, VAS, fortsätter. Under 2003 påbörjades arbetet med att installera kluster i Sunderbyn som öppnar möjligheten att skapa länsgemensamma väntelistor för alla medicinska specialiteter. Om inget oförutsett inträffar är systemet i drift under 2004. Länsgemensamma väntelistor innebär att även den tekniska sidan av landstingets organisationsförändring till divisioner är genomförd. Landstinget har då ett överlägset IT-stöd om man jämför med övriga landsting/regioner. Landstinget har under 2003 inlett ett samarbete med Jämtlands läns landsting kring framtida vidareutveckling av VAS. Kundnyttan bäst i landet. Utvecklingen av elektroniska remisser har fortsatt under 2003. Nu hanteras ca 98 procent av läkemedelsremisserna elektroniskt samt nästan 85 procent av remisserna till sjukvårdande besök eller behandling. Inget annat landsting eller region kommer i närheten av de siffrorna. Det kan också konstateras att kostnaderna för IT (infrastruktur, drift, underhåll, system etc) i landstinget är bland de lägsta i Sverige. Undersökningar (bl a av Gartner Group) visar också att användbarheten (kundtillfredsställelsen och nyttan) upplevs som bäst i landet. Stora byggprojekt. Flera större om- och tillbyggnadsprojekt har färdigställts under året. Bland annat har Tandlaget i Boden AB, konsultföretaget Carl Bro samt dos- och distansapoteket flyttat in och startat sina verksamheter i landstingets lokaler i fd Bodens sjukhus. Stadsvikens vårdcentral i Landstingshuset har invigts och är i drift. Under det gångna året har totalt 72 byggprojekt färdigställts. Den totala projektvolymen uppgår till 126 mkr. Av dessa har 99 mkr upparbetats i ny- och tillbyggnader. Divisionerna har beställt lokalanpassningar för 3 mkr och det planerade fastighetsunderhållet har uppgått till 21 mkr. Landstingets fastighetsbestånd vid årets slut uppgår till ca 630 000 m 2. Den externa inhyrningen har uppgått till ca 40 mkr och den externa uthyrningen (i egna lokaler) till ca 57 mkr. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall 2003 2003 budget 2002 Intäkter 954,6 924,4 30,2 970,6 Varav landstingsbidrag 272,8 272,8 0,0 246,1 Varav övriga intäkter 681,8 651,6 30,2 724,5 Kostnader 803,0 756,2 46,8 805,4 Varav personalkostnader 214,0 202,6 11,4 208,9 Varav övriga kostnader 589,0 553,6 35,4 596,5 Resultat före avskrivningar 151,6 168,2 16,6 165,2 Avskrivningar 142,7 148,5 5,8 138,8 Resultat 8,9 19,7 10,8 26,4 40 30 20 10 Planerat fastighetsunderhåll kr/kvm 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 17

Nytt Tillväxtprogram 2004 2007 En ökad tillväxt och sysselsättning i Norrbotten leder till ökade skatteintäkter för landstinget. Landstinget samverkar med kommunerna, kommunförbundet, länsstyrelsen, näringslivets organisationer och övriga intressenter för att öka möjligheterna till kostnadseffektiv resursanvändning och skapa ett mervärde. Landstinget har tillsammans med andra aktörer under året deltagit i arbetet med att ta fram det Regionala Tillväxtprogrammet 2004 2007, som är det styrande dokumentet för hela länet. Programmet blir vägledande för de regionala aktörer som har att fatta beslut om projekt, aktiviteter, insatser och finansiering. För att skapa tillväxt och sysselsättning ska insatser ske inom områdena strategisk samverkan/näringslivsutveckling, attraktiv region och kompetensförsörjning/kompetensutveckling. Genomförandet av tillväxtprogrammet ska pågå under fyra år vilket innebär att engagemang och delaktighet bland en mängd aktörer måste hållas levande för ett gemensamt mål; att främja tillväxten i kommunerna, länet och regionen. Stöd för Norrbotniabanan. Norrbotniabanan är en planerad ny järnväg mellan Umeå och Haparanda. Sträckan som är 400 km kommer att omfattas av såväl nybyggnad som upprustning av befintliga järnvägsdelar. Landstinget stöder arbetet med Norrbotniabanan och deltar i Norrbotniabanegruppen som också är styrgrupp för projektet. Europaforum Norra Sverige. Europaforum Norra Sverige är en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Forumet arrangeras cirka två gånger per år. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om Europapolitiken i de politiska organen i de fyra nordligaste länen samt att påverka denna i de delar den berör norra Sverige. Vår gemensamma utgångspunkt är norra Sveriges unika förhållanden med långa avstånd, extrem gleshet och kargt klimat. Arbetet, som sker i nära samverkan med de fyra länsstyrelserna, inriktas på att stärka den regionala politiska nivåns möjligheter att delta i utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken. Ansvaret delas mellan tre rapportörer från varje län. I juni stod Norrbotten värd för den sjätte konferensen som hölls i Bryssel. Vid konferensen enades deltagarna om ett positionspapper kring den framtida sammanhållningspolitiken. 18

Ledarskap är centralt i en kunskapsorganisation Verksamhetens karaktär ställer ständiga krav på medarbetarnas kompetensutveckling. Verksamhetsnära kompetensutveckling genomförs fortlöpande och därutöver sker gemensamma satsningar. Under året har ett ledarutvecklingsprogram för första linjens chefer startat. Inom landstinget finns 250 personer i den rollen. Programmet handlar om att utveckla ledarrollen och förtydliga det chefsuppdrag som var och en har. Till detta kommer avsnitt som fokuserar på arbetsgivarrollen, landstingets organisation, ekonomi och planeringsprocess. Under 2004 planeras nästa steg i utvecklingsprogrammet; målgruppen är då länschefer, verksamhetschefer och vårdchefer. Kommande pensionsavgångar talar för att efterfrågan på sjukvårdspersonal kommer att öka markant inom något år. Men just nu är rekryteringsbehovet begränsat, beroende på minskningen av antalet vårdplatser i länet i kombination med beslutet att inte längre utföra akutkirurgi kvällar, nätter och helger på tre av länets sjukhus. Bemanningsläget 2003 visar att det finns en fortsatt brist på vissa specialistläkare, sjuksköterskor med specialistutbildning, tandläkare samt tandhygienister. Landstinget har i samarbete med övriga norrlandsting i sjukvårdsregionen och universiteten inlett ett arbete för att utöka antalet platser på sjuksköterskeprogrammets grundutbildningar, samt för att utveckla samarbetet runt specialistutbildningar för sjuksköterskor. Under året anlände nio läkare med allmänkompetens från Polen till länet och tjänster som distriktsläkare. Landstinget genomförde också i slutet av 2003 för första gången insatser riktade till läkarutbildningen i Tromsö i syfte att underlätta rekryteringen av AT-läkare. Antal anställda. Den 31 december 2003 hade landstinget 7 670 anställda, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 80,8 procent jäm- Antal anställda per huvudgrupp och kön 2002 och 2003 2003 2002 Huvudgrupper Kvinnor Män Totalt Ant anst Läkare 244 390 634 635 Sjuksköterskor 2 374 167 2 541 2 505 Undersköterskor m fl 1 437 285 1 722 1 768 Medicinteknisk personal 3 2 5 7 Paramedicinsk personal 547 87 634 633 Tandvårdspersonal 488 75 563 564 Kultur och utbildning 52 62 114 119 Driftservice 303 241 544 531 Administration 301 98 399 398 Övr adm (läksekr, enhetschefer) 449 65 514 512 Totalt 6 198 1 472 7 670 7 672 * *Antal anställda år 2002 är ändrat pga ändrad redovisningsmodell. fört med 80,6 procent föregående år. Andelen heltidsarbetande var 80 procent mot 78 procent år 2002. Medelsysselsättningsgraden var 93 procent, oförändrat jämfört med de två senaste åren. Nitton tillsvidareanställda chefer har tidsbegränsade förordnanden. Fem chefer har rätt att avgå med särskild ålderspension vid 60-61 års ålder. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 21,4 mkr till 97,5 mkr, en ökning med 28 procent. Den största ökningen finns i sköterskegruppen på grund av svårigheten att klara verksamheten på sommaren samt brist på specialistsköterskor inom specialiteterna psykiatri, intensiv-, barn-och förlossningsvård. Sjukfrånvaro. Regeringen har beslutat om ändrat innehåll i årsredovisningen när det gäller uppgifter om personal. Uppgifterna nedan följer de nya reglerna och anger sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid och omfattar perioden juli-december 2003. Dessa uppgifter kan alltså inte jämföras med de helårsmått som tidigare använts i landstingets årsredovisningar. Total sjukfrånvaro juli-december 2003... 9,2% - långtidssjukfrånvaro (60- dagar)... 6,6% - sjukfrånvaro för män... 5,8% - sjukfrånvaro för kvinnor...10,1% - sjukfrånvaro åldern - 29 år... 3,0% - sjukfrånvaro åldern 30-49 år... 6,9% - sjukfrånvaro åldern 50 år -...13,1% Under året har ett långsiktigt samarbete inletts med försäkringskassan när det gäller rehabilitering av långtidssjuka. Regler och riktlinjer för ett flertal områden inom arbetsmiljöarbetet har tagits fram som stöd för chefer och medarbetare i arbetsmiljöarbetet. Läkares sjukfrånvaro har uppmärksammats och Luleå tekniska universitet har i en forskarrapport på landstingets uppdrag gjort en analys av orsakerna. Rapporten utgör underlag för kommande åtgärdsarbete. För att ge en bild av sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren redovisas nedan den totala sjukfrånvaron per division: Division 2001 2002 2003 Landstingsgemensamt 12,3% 11,0% 9,9% Opererande specialiteter 7,8% 8,3% 8,1% Medicinska specialiteter 9,0% 9,5% 9,2% Diagnostik 7,8% 8,0% 8,6% Vuxenpsykiatri 11,1% 13,8% 12,5% Primärvård 8,6% 9,9% 9,1% Folktandvård 9,1% 9,6% 9,7% Service 11,5% 12,1% 11,6% Kultur och utbildning 7,3% 9,1% 9,6% Totalt 9,4% 10,1% 9,8% 19

Ekonomisk översikt Årets resultat. Landstinget redovisar ett positivt resultat på 4 mkr, vilket är 66 mkr sämre än budget. Resultatet för landstinget inklusive bolag och stiftelser blev ett nollresultat vilket är 60 mkr sämre än budget. Landstingsfullmäktige har som resultatmål angett 250 mkr som ett långsiktigt mål. Verksamhetens nettokostnad, exklusive bidraget från staten år 2002, har ökat med 8 procent och visar en negativ budgetavvikelse på 147 mkr. Nettokostnaden minskade med 2 procent mellan åren 2001 och 2002. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har endast ökat med 3 procent och visar på en negativ budget avvikelse på 12 mkr. Skatteintäkterna gav ett budgetunderskott på 9 mkr beroende på att skatteunderlaget för år 2003 beräknas öka med en procentenhet mindre än vad som budgeterats. Det generella statsbidraget och utjämningen ger ett budgetunderskott på 3 mkr. Detta beror främst på att en del av bidraget för tillgänglighet, 9 mkr, periodiserats till år 2004 eftersom kostnaderna uppstår då, samt att landstinget fått 4 mkr mer än budgeterat i generellt sysselsättningsstöd och bidrag för befolkningsminskning. Finansnettot är i år positivt med 80 mkr eller 93 mkr bättre än budget och 182 mkr bättre än 2002. Förklaringen är främst att börsen utvecklats positivt. Marknadsvärdet överstiger anskaffningsvärdena för svenska aktier och räntebärande värdepapper varför 66 mkr av den nedskrivning som gjordes år 2002 har återförts. Verksamhetens nettokostnad. Verksamhetens intäkter har ökat med 25 mkr, eller 2 procent, jämfört med år 2002 exklusive bidraget från staten avseende Kommundelegationen. Statsbidraget för läkemedelsförmånen ökade med 4 procent och övriga intäkter marginellt. Totala personalkostnaderna har under året ökat med 187 mkr, eller 6 procent jämfört med förra året. Utöver löneavtal, ökade arbetsgivaravgifter samt förändrade regler för sjuklön har kostnaderna ökat med 0,4 procent. Kostnadsökningen som under året legat kring 1 procent har minskat under december. Verksamhetsreduceringarna under jul- och nyårshelgerna inom vården är en av orsakerna, men det är för tidigt att säga om besluten om kostnadsreduceringar har hunnit få bestående effekter på kostnadsnivån. Kostnaderna för övertid, jour och beredskap har ökat med 1 procent, exklusive löneavtal och förändrade arbetsgivaravgifter. Övriga kostnader har ökat med 8 procent, varav inhyrd perso- 300 Resultatutveckling 1999 2003, mkr 10,0 8,0 Nettokostnadsutveckling 1999 2003, procent 200 100 0-100 6,0 4,0 2,0 0-2,0-4,0 1999 2000 2001 2002 2003-200 1999 2000 2001 2002 2003 20