Hav i balans samt levande kust och skärgård

MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall vara ledstjärnor för miljöarbetet i Sverige. m15 miljömålen 4998 RAPPORT

m15 miljömålen RAPPORT 4998 MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Hav i balans samt levande kust och skärgård är ett av de 15 miljökvalitetsmål som ska visa vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle inom en generation. Målen är antagna av riksdagen och ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. I rapporten preciseras målet för hav, kust och skärgård i förslag till delmål. Här finns mål för bland annat bevarande av viktiga biotoper och arter, kulturmiljö- och sociala värden och uthålligt fiske. Möjliga handlingsvägar och konsekvenser diskuteras och förslag till mått för uppföljning presenteras. Fortsatt internationellt samarbete inom sjöfarten och fiskerinäringen krävs för att nå det uppsatta målet. Tillräckliga medel för att bevara särskilt viktiga biotoper och arter bedöms också vara en förutsättning. Rapporten är ett underlag för Miljömålskommittén. I juni år 2000 överlämnar kommittén ett samlat förslag till regeringen. FISKERIVERKET NATURVÅRDSVERKET RIKSANTIKVARIEÄMBETET ISBN 91-620-4998-4 ISSN 0282-7298

m15 miljömålen MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket. Rapporten har arbetats fram i samarbete med Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet.

Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tel: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@environ.se Internet: www.environ.se ISBN 91-620-4998-4 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket Omslag: form Hönig/NV, illustration Engman/Hönig Tryck: Graphium Norstedts Tryckeri 1999-09 Upplaga: 1000 ex

Förord Riksdagen har lagt fast femton nationella miljökvalitetsmål. De skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Målen beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Tanken är att miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. Därmed skall vi till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Med tanke på miljöns mycket långsamma återhämtning från vissa miljöproblem, kan man tolka detta generationsmål så att påverkan på miljön då skall ligga på långsiktigt hållbara nivåer. De femton miljökvalitetsmålen är: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras. Det gör man genom delmål och genom att ange åtgärdsstrategier eller handlingsvägar och mått för uppföljning. Samhällets olika sektorer sätter sedan med ledning av delmålen upp mål för sitt miljöarbete sektorsmål. Regeringen har redan föreslagit vissa delmål. Därutöver har ett tjugotal statliga myndigheter fått regeringens uppdrag att utveckla delmål och föreslå handlingsvägar för att nå dem eller att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Vissa myndigheter har uppdrag både som ansvariga för ett eller flera miljökvalitetsmål och som sektorsmyndighet. Länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna skall utveckla regionala mål och åtgärder. En parlamentarisk beredning, Miljömålskommittén, kommer sedan att ta hand om förslagen från myndigheterna för att bedöma och väga samman dem och lämna ett slutligt förslag om delmål och åtgärdsstrategier till regeringen. Miljömålskommitténs uppdrag gäller fjorton av de femton miljökvalitetsmålen. Klimatkommittén har motsvarande uppdrag för det femtonde målet Begränsad klimatpåverkan. 3

Naturvårdsverket har redovisat regeringsuppdragen om miljömål i en särskild skrivelse. Denna rapport behandlar miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Rapporten är framtagen i syfte att utgöra underlag för Miljömålskommitténs fortsatta arbete. Naturvårdsverket har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vårt uppdrag med avseende på detta mål har varit att föreslå vissa kvantitativa och tidsangivna delmål samt handlingsvägar för ett antal delmål. Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket, Sjöfartsverket och Kustbevakningen har också haft uppdrag att föreslå delmål och åtgärder inom ramen för detta miljökvalitetsmål. Rapporten är framtagen i nära samarbete med Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket. Riksantikvarieämbetet svarar för de förslag som rör kulturmiljön. Fiskeriverket svarar för förslag som rör fiske och vattenbruk. I arbetet har vi, i enlighet med uppdraget, även samverkat med Kustbevakningen, Sjöfartsverket, SGU samt ett stort antal andra myndigheter. Avgränsningar har skett mot andra miljömål på följande sätt: - Alla övergödningsfrågor har förts från Hav i balans samt levande kust och skärgård till Ingen övergödning - Frågor om föroreningar i form av organiska miljögifter och metaller behandlas under Giftfri miljö, förutom utsläpp av olja och kemikalier från sjöfarten, som behandlas under detta miljömål Huvudförfattare till rapporten är Tove Lundeberg. 4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Bakgrund... 13 - Riksdagens beslut... 14 - Uppdragen... 15 Utgångspunkter för arbetet... 17 Delmål... 18 - Regeringens förslag till delmål... 18 - Uppdrag om ytterligare delmål... 19 - Naturvårdsverkets förslag till delmål... 20 Möjliga handlingsvägar... 24 - Samhällets åtgärder... 24 - Internationellt arbete... 25 - Forskningsbehov... 26 - Sektorernas åtgärder... 26 - Styrmedel... 29 - Genomförbarhet... 29 - Robusthet... 30 Konsekvenser... 31 - Miljö och hälsa... 31 - Kostnader och intäkter... 31 Mått för uppföljning... 32 - Naturvårdsverkets förslag till indikatorer... 32 Slutsatser... 35 Bilagor... 37 - Delmål 1. Viktiga biotoper för biologisk mångfald... 39 - Delmål 2. Långsiktigt livskraftiga populationer av växter och djur... 46 - Delmål 3. Kulturmiljövärden och sociala värden... 50 - Delmål 4. Nyttjande av havets levande resurser... 61 - Delmål 5. Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg... 74 - Ordlista... 75 - Litteratur... 78 5

6

Sammanfattning Riksdagen har lagt fast följande miljökvalitetsmål: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.: Belastning av näringsämnen och föroreningar samt fysisk påverkan försämrar inte förutsättningarna för den biologiska mångfalden eller den marina miljöns produktionsförmåga. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Marina biotoper som är unika skyddas. Skärgårdslandskapets naturskönhet, kulturmiljövärden och variation bibehålls genom att vatten-, jord- och skogsbruk samt turism bedrivs med hänsyn till miljö, kulturmiljö och biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Massförekomster av växtplankton orsakade av mänsklig påverkan förekommer inte. Utbredning och artantal av växter och djur förändras inte negativt genom mänsklig påverkan. Tångbältets djuputbredning i Östersjön och Västerhavets skärgårdar har återhämtats. Syrebrist orsakad av övergödning från mänsklig verksamhet är mycket sällsynt. Låg bullernivå eftersträvas. Lokalisering av vindkraftverk sker med hänsyn tagen till bl.a. natur- och kulturmiljö, friluftsliv samt landskapsbild. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. 7

Bakgrund De svenska skärgårdarna är unika och uppvisar en stor spännvidd av ekosystem. Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, särpräglade kulturmiljöer och variation ger dem också ett mycket stort värde för friluftsliv och rekreation. Ett av de allvarligaste miljöproblemen för våra kuster och hav är övergödningen. Förhöjda halter av organiska miljögifter och vissa tungmetaller är också mycket oroande. Båda dessa allvarliga hot mot miljön i havet övergödningen resp. miljögifterna behandlas i separata miljömål: Ingen övergödning samt Giftfri miljö. Kustnära ekosystem och kulturmiljövärden hotas dessutom av påverkan från anläggningar och bebyggelse, fartygs- och småbåtstrafik, muddring m.m. som kan förstöra vegetation och bottenlevande samhällen. När det gäller markanvändning i kust- och skärgårdsområden, se även miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö. Andra viktiga problem som tas upp inom detta miljömål är hur fiskeresursen kan nyttjas på bästa sätt, samt problemen med oljeutsläpp. Möjliga handlingsvägar Skyddet av områden och arter består bl.a. i att samhället pekar ut vilka områden som bör skyddas mot exploatering på grund av stora natur- eller kulturvärden. Det arbetet behöver fortsätta och kan ta stöd i miljöbalken. Om EU:s ramdirektiv för vatten antas kommer det att vara ett viktigt verktyg för att, även på lokal och regional nivå, precisera mål för och krav på miljötillståndet, t.ex. hur sammansättning av arter i vattnet bör vara. En stor del av arbetet måste göras regionalt och lokalt, såväl med skydd av områden som annan tillämpning av lagstiftningen. Inom det marina området är det internationella arbetet viktigt eftersom sjöfarten och det kommersiella fisket i hög grad styrs av internationella överenskommelser. Fiskeriverket anser bl.a. att forsknings- och övervakningsinsatserna bör öka för att få bättre underlag för det internationella arbetet. Naturvårdsverkets förslag till delmål Delmålen har utarbetats i samarbete med Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet. 8

Delmål 1. Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden skyddas. Detta innebär bl.a. att: Kust, skärgårds- och havsområden som är för landet ursprungliga och väsentliga för att bevara den biologiska mångfalden är kända och beskrivna till år 2005. Prioriterade områden har ett långsiktigt skydd. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter (se delmål 2). Fysisk påverkan på grunda havsområden och andra områden som är viktiga för fortplantning och uppväxt hos fisk och ryggradslösa djur förhindras så långt möjligt. Delmål 2. Långsiktigt livskraftiga populationer av växter och djur finns och bevaras inom sina naturliga utbredningsområden Detta innebär bl.a. att: Naturligt förekommande arter i våra kust- och havsområden kan existera i livskraftiga populationer. Hotade arter kan finnas kvar i sina nuvarande biotoper samt har möjlighet att återhämta sig och spridas till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter (jämför delmål 1). Artsammansättningen är god i enlighet med EU:s förslag till ramdirektiv för vatten. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Delmål 3. Kulturmiljövärden och sociala värden vid kuster och i skärgårdar och hav bevaras och utvecklas Riksantikvarieämbetet (RAÄ) svarar för de avsnitt som rör kulturmiljön. Detta innebär bl.a. att: Kust- och skärgårdslandskapets karaktäristiska bebyggelsemönster - byggnader, anläggningar och brukade marker - är bevarat och vårdat (RAÄ) Det marinarkeologiska arvet är känt och skyddat mot förstörelse (RAÄ) Samhället verkar för att typiska näringar och verksamheter av betydelse för kulturmiljön kan fortleva, utvecklas och kompletteras (RAÄ) 9

Fornlämningar och kulturmiljöer över och under vatten beaktas vid exploatering för bebyggelse, fiske, vattenbruk, sjöfart och vindkraft mm (RAÄ) Kulturhistoriskt värdefulla hamnar och havsanknutna industrimiljöer bevaras och utvecklas med bibehållen karaktär (RAÄ) Friluftsliv och turism bedrivs så att skadorna på natur- och kulturmiljön minimeras (RAÄ+NV) Kustens och skärgårdarnas främsta områden för friluftsliv är skyddade till år 2020, och förvaltas så att de kan nyttjas för detta ändamål. Strändernas värde för bl.a. friluftslivet värnas. Delmål 4. Nyttjande av havets levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras Fiskeriverket svarar för detta delmål. Detta innebär bl.a. att: Fisket bedrivs ansvarsfullt i enlighet med försiktighetsprincipen (Riodeklarationen 1992). Fisket påverkar inte de naturliga utbredningsområdena för fisk, kräftdjur och blötdjur och ger inte skador på det marinarkeologiska arvet. Fångst av unga individer av målarter, annan icke önskvärd bifångst samt bifångst av marina däggdjur och sjöfågel minimeras. Utsättning av fisk, kräftdjur och blötdjur sker ansvarsfullt och med särskild hänsyn till skyddsvärda vattenområden. Anläggningar för vattenbruk lokaliseras med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden samt risken att fisk rymmer ur odlingar minimeras. Delmål 5. Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg till vatten upphör Kustbevakningen och Sjöfartsverket svarar för detta delmål. Delmålet redovisas i separat rapport. Detta innebär bl.a. att: Antalet operationella utsläpp av olja och kemikalier är halverat senast 2005. Operationella utsläpp av olja och kemikalier upphör senast 2010. Eventuellt tillkommer någon ytterligare punkt. 10

Konsekvenser Inrättande av olika typer av reservat i marin miljö ger ett långsiktigt säkerställande av höga naturvärden. Biotopskydd av flador och grunda bottnar ger bl.a. bättre förutsättning för rekrytering och uppväxt av fisk och skaldjur. Reservatsbildningar kan påverka andra sektorer - positivt och negativt - såsom jord- och skogsbruk, bebyggelse och fiske. Båttrafik i områdena kan också komma att inskränkas. Flera av handlingsvägarna leder till att kommuner och länsstyrelser får utökade uppgifter. Sådana uppgifter kan, om resurstillskott ej sker, bl.a. leda till minskade resurser för annat miljöarbete. I många fall saknas underlag för konsekvensanalyser av åtgärder och åtgärdsstrategier, varför en sammanvägd konsekvensbedömning inte har kunnat göras. Kostnaderna för att nå miljökvalitetsmålet hänför sig bl.a. till inrättande av marina reservat, åtgärder inom sjöfarten och insatser inom yrkesfisket. Naturvårdsverkets sammanfattande bedömning Delmålen om skydd och bevarande av viktiga biotoper och arter är svåra att kvantifiera med dagens kunskaper. Därför behövs fortsatt kunskapsuppbyggnad i form av forskning, utveckling och inventering. Inom det marina området är det internationella samarbetet viktigt om en balans ska åstadkommas mellan uttaget av fisk och rekrytering av ny fisk i Östersjön och Västerhavet. Om man ska kunna anse att miljökvalitetsmålet har uppnåtts, måste man beakta även målen Ingen övergödning och Giftfri miljö, eftersom dessa miljömål behandlar de kanske största miljöproblemen i havet. Naturvårdsverket bedömer att de målen kommer att bli mycket svåra att nå till 2020 för havsmiljön. 11

12

Bakgrund De femton miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om i april 1999 (Prop. 1997/98:145, MJU 1998/99:06, rskr 183) beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk och social/kulturell synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. De anger en riktning och vart vi vill nå till år 2020 (generationsmålet). För att planera åtgärder som leder i rätt riktning behöver vi veta vilka förändringar i samhället som behövs för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och hur mycket påverkan måste minska eller ändras från idag till år 2020. Vi måste veta vad som orsakar miljöproblemen och vilka som har ett ansvar för att åtgärder genomförs. För att få till stånd en utveckling i riktning mot hållbarhet behöver vi konkreta, tidsbestämda delmål som anger de första stegen på vägen för olika problemområden eller regioner. Delmålen ska göra miljökvalitetsmålen tydliga för dem som orsakar problemen och för dem som ska genomföra förändringar. Uppföljningsbara delmål ska visa, från tid till annan, om vi är på väg att nå målen och hur fort det går. Vi behöver veta om vi måste ingripa i det pågående skeendet eller om miljöarbetet fortgår som planerat. Delmålen ska användas för att styra utvecklingen mot de övergripande miljökvalitetsmålen. Delmålen är utgångspunkter för att precisera mål och åtgärdsstrategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer. För att de ska kunna ha en styrande funktion måste de vara realistiska. Ambitionen har därför varit att ta fram dem i nära dialog mellan berörda miljö- och sektorsmyndigheter och med dem som ska genomföra förändringar. Tanken var att skapa samförstånd om varför och i vilken takt förändringar kan och bör genomföras. Tyvärr har tiden inte medgivit en sådan dialog mer än i begränsad omfattning. Delmålen har därför inte helt kunnat stämmas av med dem som främst berörs av förslagen. Rapporten är framtagen i nära samarbete med Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket. Riksantikvarieämbetet svarar för de förslag som rör kulturmiljön. Fiskeriverket svarar för förslag som rör fiske och vattenbruk. I arbetet har vi, i enlighet med uppdraget, även samverkat med Kustbevakningen, Sjöfartsverket, SGU samt ett stort antal andra myndigheter. 13

Riksdagens beslut Ur Prop. 1997/98:145, senare beslutat av riksdagen: Västerhavet och Östersjön har en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras. Kust och skärgård har en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skyddas mot ingrepp och andra störningar. Det innebär bl.a.: Belastning av näringsämnen och föroreningar samt fysisk påverkan försämrar inte förutsättningarna för den biologiska mångfalden eller den marina miljöns produktionsförmåga. Anm: Behandlas delvis under Ingen övergödning samt Giftfri miljö. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Marina biotoper som är unika skyddas. Skärgårdslandskapets naturskönhet, kulturmiljövärden och variation bibehålls genom att vatten-, jord- och skogsbruk samt turism bedrivs med hänsyn till miljö, kulturmiljö och biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Massförekomster av växtplankton orsakade av mänsklig påverkan förekommer inte. Anm: Behandlas under Ingen övergödning. Utbredning och artantal av växter och djur förändras inte negativt genom mänsklig påverkan. Tångbältets djuputbredning i Östersjön och Västerhavets skärgårdar har återhämtats. Anm: Behandlas under Ingen övergödning. Syrebrist orsakad av övergödning från mänsklig verksamhet är mycket sällsynt. Anm: Behandlas under Ingen övergödning. 14

Låg bullernivå eftersträvas. Lokalisering av vindkraftverk sker med hänsyn tagen till bl.a. natur- och kulturmiljö, friluftsliv samt landskapsbild. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Regeringens bedömning Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård bör kompletteras med delmål avseende påverkan på grunda havsområden, utbredning av hotade arter, bifångster av småvalar, olje- och kemikalieutsläpp från fartyg till vatten samt sjötrafikens miljöpåverkan. Därutöver kan ytterligare delmål behöva utvecklas. Uppdragen Riksdagen har lagt fast femton nationella miljökvalitetsmål. Dessa skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras och utvecklas. Nio myndigheter har huvudansvar för att utveckla och precisera de nationella miljökvalitetsmålen och föreslå delmål och handlingsvägar. Ett tjugotal statliga myndigheter har dessutom fått regeringens uppdrag att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Länsstyrelserna skall utveckla regionala mål och åtgärder. Huvudansvarig myndighet Naturvårdsverket är huvudansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Samverkan om delmål Stor vikt har lagts vid samverkan med andra myndigheter, särskilt när det gäller delmål 3, 4 och 5. Följande myndigheter har regeringsuppdrag att samverka om framtagandet av delmål: Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Kustbevakningen samt Sveriges geologiska undersökning. Ytterligare myndigheter som berörs är Boverket, Jordbruksverket, SCB m.fl. 15

Uppdrag om åtgärdsstrategier/sektorsmål Fiskeriverket, Naturvårdsverket m fl ska föreslå åtgärdsstrategier avseende bl.a. delmålen om fysisk påverkan på grunda havsområden och hotade arters spridningsmöjligheter. För övrigt ska Riksantikvarieämbetet, Boverket, Jordbruksverket, SGU, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, SCB m.fl. föreslå åtgärder eller åtgärdsstrategier. 16

Utgångspunkter för arbetet Ett av de allvarligaste miljöproblemen för egentliga Östersjön är övergödningen. Förhöjda halter av organiska miljögifter och vissa tungmetaller är också mycket oroande. Även för Västerhavet är övergödningen förmodligen det största problemet. Även organiska miljögifter och förhöjda metallhalter är problem i vissa delar av Västerhavet. Dock är halterna av miljögifter i sediment och biota avsevärt lägre än i Östersjön. I Bottniska viken är sannolikt det största hotet effekter av miljögifter och metaller. Båda dessa allvarliga hot mot miljön i havet övergödningen resp. miljögifterna behandlas i separata miljömål: Ingen övergödning samt Giftfri miljö. Bebyggelse och annan exploatering av kust- och strandområden har ökat väsentligt de senaste decennierna. Särskilt hotas exempelvis havsstrandängar, skärgårdsvikar och grunda havsområden som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det har också stort värde att bevara skärgårdens särpräglade bebyggelse och odlingsmiljöer. Kustområden och stränder har stor betydelse för friluftslivet. Mängden torsk har minskat i Västerhavet och Östersjön bland annat på grund av överfiske. Överfiske har också bidragit till att vildlax har minskat i Östersjön. Minskade mängder rovfisk påverkar i sin tur andra organismer. Varje år dör tusentals fåglar på grund av oljeutsläpp. Antalet upptäckta oljeutsläpp har ökat under det senaste decenniet, framför allt i Östersjön. Den kraftigt ökade sjötrafiken orsakar bullerstörningar och erosion på stränder och bottnar. Enligt EU:s förslag till ramdirektiv för vatten ska kustvatten och vatten i övergångszon (flodmynningar) uppnå god ekologisk status, vilket definieras som att de uppvisar endast små av människan orsakade avvikelser från normalt opåverkade förhållanden. Detta innebär endast lätta förändringar (=god status) i artsammansättning tidvattenmönster och morfologiska förhållanden är sådana att god status kan uppnås temperatur, syreförhållanden och siktdjup ligger inom toleransgränserna för god status koncentrationer av näringsämnen överstiger inte toleransgränserna för god status. Om ramdirektivet antas, vilket kan komma att ske år 2000, så kommer detta att bli obligatoriska krav, det vill säga normer som kräver lagstiftning. 17

Delmål Delmålen har tagits fram med utgångspunkt från de av regeringen föreslagna målen i proposition 1997/98:145 som i sin tur bl.a. baseras på Naturvårdsverkets rapport Ren luft och gröna skogar. Delmålen har preciserats så långt möjligt för den nationella nivån. En ambition har varit att antalet delmål inte skall vara för stort. Det har fått till följd att delmålen fortfarande är hållna på en ganska övergripande nivå. De två första delmålen har karaktären av kvalitetsmål, och behandlar kvaliteten av samt förutsättningar för att behålla den biologiska mångfalden. Det tredje delmålet behandlar människans brukande av miljön, dels bevarande av kulturmiljöer, men också våra möjligheter att fortsatt kunna vistas i och njuta av naturen. De två sista delmålen rör framför allt viktiga sektorer som nyttjar och påverkar havs- och kustmiljön. Här nedan finns en beskrivning av regeringens förslag, hur dessa förslag har behandlats samt en sammanfattning av Naturvårdsverkets förslag till delmål. Regeringens förslag till delmål De svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav skall minska med 40 procent jämfört med 1995 års nivå. Anm: Behandlas under Ingen övergödning. Fysisk påverkan på grunda havsområden som är viktiga för reproduktion och yngeltillväxt hos fisk och ryggradslösa djur samt påverkan från övergödning och miljögifter bör så långt möjligt upphöra. Anm: Påverkan från övergödning, som ingår i propositionens formulering av delmålet, behandlas inom mål 6 (Ingen övergödning), och påverkan från miljögifter inom mål 12 (Giftfri miljö). Fysisk påverkan, särskilt på grunda havsområden tas upp under delmål 1: Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden skyddas och delmål 3: Kulturmiljövärden och sociala värden vid kuster och i skärgårdar och hav bevaras och utvecklas. 18

Hotade arter bör ges möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Anm: Målformuleringen ändras så att den gäller biologisk mångfald mer allmänt. Hotade arter tas upp särskilt inom delmål 2: Långsiktigt livskraftiga populationer av växter och djur finns och bevaras inom sina naturliga utbredningsområden. Bifångster av småvalar bör reduceras i enlighet med riktlinjer antagna inom avtalet för småvalar i Östersjön och Nordsjön. Anm: Behandlas under delmål 4: Fiske och vattenbruk bedrivs på ett hållbart sätt. Olje- och kemikalieutsläpp från fartyg till vatten bör upphöra snarast möjligt. Anm: Behandlas under delmål 5: Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg till vatten upphör. Sjötrafiken bör bedrivas så att buller, luft- och vattenföroreningar samt andra störningar minimeras. Miljökrav på motorer för fritidsbåtar skall införas. Anm: Luftföroreningar, även från sjötrafiken, tas upp i Frisk luft samt Bara naturlig försurning. Buller tas upp under delmål 3, och andra störningar ingår i delmål 1. Uppdrag om ytterligare delmål Föreslå delmål eller normer för kustvattnets kvalitet och fysiska påverkan på kustvattenmiljön i syfte att tillgodose skydd och bevarande av kustvattenmiljöer i enlighet med EG:s kommande ramdirektiv för vatten Anm: Delmål och normer för kustvattenkvalitet vad gäller övergödning behandlas under Mål 6, Ingen övergödning. Vattnets kvalitet avseende miljögifter bör behandlas under Mål 12, Giftfri miljö. Återstår fysisk påverkan, vilket tas upp inom detta miljömål under delmål 1 och 3. Föreslå delmål för åtgärder vad gäller minskning av föroreningspåverkan Anm: Detta tas upp inom flera miljömål: Näringsämnen behandlas under Mål 6 (Ingen övergödning), och miljögifter ingår under mål 12 19

(Giftfri miljö). Olje- och kemikalieutsläpp från fartyg till vatten behandlas i ett eget delmål under detta miljömål. Föreslå delmål avseende skydd av marina biotoper Anm: Behandlas under delmål 1: Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden skyddas. Föreslå delmål avseende sambandet mellan övergödning, biologisk mångfald och andra biologiska effekter Anm: Förs över till Mål 6 (Ingen övergödning). Föreslå delmål för bevarande av kulturmiljövärden i hav, kust- och skärgård (Riksantikvarieämbetets uppdrag) Anm: Se delmål 3. Naturvårdsverkets förslag till delmål Förslagen till delmål sammanfattas nedan. De beskrivs närmare i bilagor. Naturvårdsverket har haft huvudansvar för delmål 1 och 2. Riksantikvarieämbetet har haft huvudansvar för de delar av delmål 3 som rör kulturmiljön, och Naturvårdsverket för övriga delar. Delmålet har utarbetats i samverkan mellan de två myndigheterna. Fiskeriverket har utarbetat delmål 4 i samverkan med Naturvårdsverket. Kustbevakningen och Sjöfartsverket har utarbetat delmål 5, delvis i samverkan med Naturvårdsverket. 1. Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden skyddas. Detta innebär bl.a. att: Kust, skärgårds- och havsområden som är för landet ursprungliga och väsentliga för att bevara den biologiska mångfalden är kända och beskrivna till år 2005. Prioriterade områden har ett långsiktigt skydd. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter (se delmål 2). Fysisk påverkan på grunda havsområden och andra områden som är viktiga för fortplantning och uppväxt hos fisk och ryggradslösa djur förhindras så långt möjligt. 20

2. Långsiktigt livskraftiga populationer av växter och djur finns och bevaras inom sina naturliga utbredningsområden. Detta innebär bl.a. att: Naturligt förekommande arter i våra kust- och havsområden kan existera i livskraftiga populationer. Hotade arter kan finnas kvar i sina nuvarande biotoper samt har möjlighet att återhämta sig och spridas till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter (jämför delmål 1). Artsammansättningen är god i enlighet med EU:s förslag till ramdirektiv för vatten. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. 3. Kulturmiljövärden och sociala värden vid kuster och i skärgårdar och hav bevaras och utvecklas. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) svarar för de avsnitt som rör kulturmiljön. Detta innebär bl.a. att: Kust- och skärgårdslandskapets karaktäristiska bebyggelsemönster - byggnader, anläggningar och brukade marker - är bevarat och vårdat (RAÄ) Det marinarkeologiska arvet är känt och skyddat mot förstörelse (RAÄ) Samhället verkar för att typiska näringar och verksamheter av betydelse för kulturmiljön kan fortleva, utvecklas och kompletteras (RAÄ) Fornlämningar och kulturmiljöer över och under vatten beaktas vid exploatering för bebyggelse, fiske, vattenbruk, sjöfart och vindkraft mm (RAÄ) Kulturhistoriskt värdefulla hamnar och havsanknutna industrimiljöer bevaras och utvecklas med bibehållen karaktär (RAÄ) Friluftsliv och turism bedrivs så att skadorna på natur- och kulturmiljön minimeras (RAÄ+NV) 21

Kustens och skärgårdarnas främsta områden för friluftsliv är skyddade till år 2020, och förvaltas så att de kan nyttjas för detta ändamål. Strändernas värde för bl.a. friluftslivet värnas. 4. Nyttjande av havets levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras. Fiskeriverket svarar för detta delmål. Detta innebär bl.a. att: Fisket bedrivs ansvarsfullt i enlighet med försiktighetsprincipen (Riodeklarationen 1992). Fisket påverkar inte de naturliga utbredningsområdena för fisk, kräftdjur och blötdjur och ger inte skador på det marinarkeologiska arvet. Fångst av unga individer av målarter, annan icke önskvärd bifångst samt bifångst av marina däggdjur och sjöfågel minimeras. Utsättning av fisk, kräftdjur och blötdjur sker ansvarsfullt och med särskild hänsyn till skyddsvärda vattenområden. Anläggningar för vattenbruk lokaliseras med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden samt risken att fisk rymmer ur odlingar minimeras. 5. Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg till vatten upphör. Kustbevakningen och Sjöfartsverket svarar för detta delmål. Delmålet redovisas i separat rapport. Detta innebär bl.a. att: Antalet operationella utsläpp av olja och kemikalier är halverat senast 2005. Operationella utsläpp av olja och kemikalier upphör senast 2010. Eventuellt tillkommer någon ytterligare punkt. Delmålen redovisas utförligare i bilagorna 1 5. Där beskrivs problem, förändringsbehov, drivkrafter och aktörer, dagens situation, möjliga handlingsvägar och åtgärder samt konsekvenser. 22

Tidigare beslutade mål Miljömål som riksdagen tidigare har beslutat om har beaktats, och täcks in av de föreslagna målen. 23

Möjliga handlingsvägar Samhällets åtgärder Naturvårdsverket har pekat ut högprioriterade områden som bör skyddas. Samtliga dessa områden bör säkerställas. En förutsättning för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras är också att biotoper som är representativa för olika områden finns kvar i tillräcklig utsträckning. I kustnära områden är det viktigt att prioritera högproduktiva biotoper med hög diversitet, eftersom dessa oftast i sig utgör hela fungerande ekosystem. En viktig åtgärd är att öka skyddet för grunda kustområden, men även andra värdefulla kustbiotoper bör skyddas. Som exempel i strandnära områden kan nämnas strandängar, strandbetesmarker och s.k. flador. Flador och grunda havsvikar föreslås förklaras som biotopskyddsområden. Ytterligare identifiering och prioriteringar av skyddsvärda områden görs regionalt. För detta arbete är det värdefullt om riktlinjer för klassificering av biotoper tas fram. Även kompletterande inventeringar behöver göras som underlag. Ur naturvårdssynpunkt bör man i första hand säkerställa oexploaterade områden. I andra hand kan redan störda områden restaureras. Exploatering av områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturminnesvården och friluftslivet skall undvikas. Det finns skäl att dels precisera vägledningen för tillämpningen av strandskyddslagen dels eventuellt överväga starkare skäl för dispens inom områden som har särskilt höga värden. Behovet av rödlistning behöver analyseras rörande marina arter och rödlistor tas fram för makroalger (förutom kransalger) och evertebrater (främst makrofauna). Rödlistan för fiskar bör revideras. Åtgärdsprogram tas fram och genomförs för hotade däggdjur och fåglar samt övriga prioriterade arter. Det behövs åtgärder dels för att tillgodose friluftslivets ökade behov, dels för att begränsa påverkan från verksamheterna på natur- och kulturmiljön. Strändernas stora värden för biologisk mångfald, natur- och kulturupplevelser samt för bad och friluftsliv behöver värnas. När det gäller kommersiell verksamhet bör endast sådan som bygger på ekoturismens principer tillåtas inom nationalparkerna. 24

Om en storskalig utbyggnad av vindkraften blir aktuell kan påverkan komma att bli stor på miljön vid kuster och grunda havsområden. Vindkraften bör tas upp inom kommunernas översiktsplaner, och regionövergripande planer bör upprättas. Vissa områden måste skonas helt från utbyggnad. Den senaste statliga vindkraftutredningen lämnade sitt betänkande sommaren 1999 (SoU 1999:75 Rätt plats för vindkraften). F.n. remissbehandlas betänkandet. Naturvårdsverket har idag inte tagit ställning till förslagen i betänkandet. Ett sätt att reglera bullernivån är att begränsa färdseln med motordrivna farkoster och fordon i de områden där en låg bullernivå är särskilt angelägen. Det föreligger därför stort behov av att länsstyrelserna fullföljer sitt uppdrag med kartläggningen av vilka vattenområden en låg bullernivå är särskilt angelägen och där en reglering av båttrafiken behöver ske. Det är viktigt att kommunerna i sin översiktliga planering även behandlar bullerfrågorna i sjöar och kustvatten och då bedömer bullerfrågorna i ett helhetsperspektiv. Ett sådant underlag blir därmed ett värdefullt underlag för bl.a. beslut om fartbegränsningar. För att säkerställa att förslagen i översiktsplanen blir vägledande för beslut som fattas med stöd av annan lagstiftning bör planen kompletteras med rekommendationer. Internationellt arbete Inom det marina området är det internationella arbetet viktigt. Sjöfartssektorn och det kommersiella fisket styrs i hög grad av internationella överenskommelser. Rekommendationer om skydd av marina områden av nationellt intresse i form av naturreservat, s.k. marina reservat finns från Nordiska Ministerrådet och HELCOM samt från Naturvårdsverket. För närvarande pågår arbete inom HELCOM för att få fram en rekommendation om biotopskydd. Inom OSPAR tog miljöministrarna 1998 beslut om ett annex om skydd av ekosystem och biodiversitet i marina vatten till konventionen och en strategi för genomförandet av detta. Ett antal kustbiotoper har eller kommer att få skydd genom Natura 2000- nätverket. Sverige har anslutit sig bl.a. till den konvention som antogs i Ramsar i Iran 1971 för att skydda internationellt värdefulla våtmarker. Oavsiktliga introduktioner av främmande organismer förebyggs genom tillämpning av internationella riktlinjer, t.ex. IMO:s riktlinjer för barlastvattenhantering och ICES 1994 riktlinjer för introduktion av flyttning av marina organismer. EU:s kommande ramdirektiv för vatten kommer, om det antas, att ställa krav på åtgärder som leder till att kustvattnet ska uppnå en god ekologisk 25

status, vilket innebär god status för kemiska, biologiska och fysikaliska parametrar. Direktivet kommer att vara ett bra stöd för att uppnå miljökvalitetsmålet. Forskningsbehov Forskning behövs beträffande marina biotoper och arter för att kunna bedöma miljöstatus och sätta kvalitetsmål för den biologiska mångfalden samt för ett hållbart nyttjande av kustzonerna. Vi känner till många av de fysiska hoten mot de olika biotoperna, men saknar en del kunskaper om förutsättningarna för den biologiska mångfalden, främst i de marina områdena. Mer kunskap behövs för att ta fram underlag och riktlinjer för miljöåtgärder som inbegriper biologisk mångfald, förhoppningsvis i form av biologiska indikatorer. En förutsättning för att kunna utarbeta rödlistor över marina arter är att det finns tillgång till bestämningslitteratur och taxonomisk expertis. I vissa fall behövs ytterligare taxonomisk forskning. Ökad kunskap om främmande arter i marina ekosystem behövs för att kunna göra säkrare riskbedömningar och mer preciserade beskrivningar av främmande arters konsekvenser för den biologiska mångfalden. Effekterna av vindkraftanläggningar på växt- och djurliv bör undersökas närmare, så att mer fullständiga miljökonsekvensbedömningar kan göras. Sektorernas åtgärder Underlag saknas om åtgärder mot negativa effekter av vissa specifika störningar (se resp. sektor). Allmänt behandlas dock effekterna av många av dessa störningar i samband med övrig fysisk störning. Transportsektorn Underlag saknas om åtgärder mot utsläpp av olja och kemikalier från sjötrafiken. Underlag saknas också om åtgärder för att minimera effekterna av exempelvis höghastighetsfartyg samt erosion, vibrationer och uppgrumling från sjötrafiken, samt åtgärder för att lindra eller förhindra effekter av anläggningar såsom marinor, vägbankar och farleder. Bullerstörningar kan minskas genom bullerdämpande åtgärder vid källorna (markerade farleder eller andra frekventerade båtleder, hamnar, större vägar, 26

skjutfält, områden med omfattande flygverksamhet samt områden där det vintertid förekommer snöskotertrafik). Energisektorn Underlag saknas om specifika åtgärder vid exempelvis kabeldragningar, ev. upplockning av gamla kablar och gasledningar Om en storskalig utbyggnad av vindkraften blir aktuell kan påverkan komma att bli stor på miljön vid kuster och grunda havsområden. Vissa områden måste skonas helt från utbyggnad. Kulturmiljösektorn Förslag till åtgärdsstrategier från Riksantikvarieämbetet: För att utarmningen av skärgårdarnas kulturhistoriska arv ska hejdas krävs en aktiv glesbygdspolitik med stöd till samhällsservice och transporter, etablering av traditionella och nya verksamheter, skärgårdsjordbruk och kustnära fiske. Den långtgående rationaliseringen av fyr- och lotsväsendet med avbemanning på öar utan landförbindelse behöver omprövas av hänsyn till de viktiga kulturmiljöer som berörs. De skador på kulturmiljöer som orsakas av svall från stora fartyg bör minimeras. Nuvarande system med kondemneringsbidrag till förstörelse av äldre fiskefartyg måste modifieras. Särskilt värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen behöver säkerställas enligt PBL, KML eller Miljöbalken. Detta gäller hela eller delar av kustsamhällen såväl som fyr- och lotsplatser, jordbruk, industri- och försvarsanläggningar. Kunskaperna om vilka kulturvärden som präglar de stora områden längs kusterna som omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap är dock bristfälliga och beslutsunderlaget behöver förbättras, även om försök har gjorts i några län att metodiskt beskriva de samlade värdena för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. En översyn av riksintresseområdena för kulturmiljövården och en utveckling av värdebeskrivningar för områdena är nödvändig. Även kunskapsläget rörande det marinarkeologiska kulturarvet behöver väsentligt förbättras. Kommunerna bör i större utsträckning genomföra fördjupade översiktsplaner, detaljplaner eller områdesbestämmelser i kust och skärgårdsområden. I planeringsarbetet är det viktigt att även det marinarkeoliska kulturarvet beaktas. En MKB ska även omfatta forn- och kulturlämningar under vatten. Byggnadsvårdsinformation med särskild tonvikt på hur regionala särdrag tas tillvara behövs till fastighetsägare som köper sommarhus i kustorterna. 27

Fiske och vattenbruk Förslag till åtgärdsstrategier från Fiskeriverket: Om Sverige ska ha ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske med ett hav i balans, måste vi i högre grad se havet som ekosystem och ej enbart till enskilda kommersiellt viktiga arter. Vården av de biologiska havsresurserna som en helhet är ett måste för att bibehålla en långsiktig produktion och en hög biodiversitet. För att aktivt kunna medverka vid tillämpning av EU:s gemensamma fiskeripolitik och samtidigt hävda svenska intressen, måste vi öka våra övervaknings- och forskningsinsatser så att de kan täcka en större del av de resurser som vi har inom våra havsområden. Med bättre bakgrundsunderlag kan vi spela en mer aktiv roll på det internationella planet när det gäller förvaltning och fördelning av havets resurser. Den viktigaste åtgärden för att nå ett uthålligt nyttjande av kustfiskresurserna, inom ramen för vad som är mest ändamålsenligt med tanke på bevarandet av biologisk mångfald, torde vara att utarbeta förvaltningsmodeller som baseras på uppskattningar om beståndens storlek. Bättre statistik över fritidsfiskets fångster behövs också som underlag för effektivare förvaltning. Sverige ska även i fortsättningen arbeta aktivt i utvecklandet av selektiva redskap inom såväl havs- som kustfisket. Vidare ska Sverige påverka arbetet inom EU både inom ramen för ICES och fiskerikommissionernas verksamhet, så att sådana redskap införs så snart de uppfyller ställda krav. Sverige ska också arbeta för att biologiskt riktiga minimimått beslutas för fisk, kräftdjur och blötdjur samt att viktiga lek- och uppväxtområden skyddas. Bifångst av marina däggdjur och fåglar ska minimeras och skyddet av hotade biotoper till gagn för den biologiska mångfalden intensifieras. Möjligheten att bedriva ett miljömässigt sunt fiske ökar om man kan använda redskap för levandefångst. Bifångsterna av icke-målarter kan i så fall minimeras. Friluftsliv och naturturism Naturvårdsverket lämnar en särskild sektorrapport för friluftslivet och ger där en överblick av vad som kan krävas för att bevara och utveckla en god infrastruktur för friluftslivets behov. Bl.a. behöver kriterier för urval av skyddsvärda friluftsområden, råd för planering och policy för utveckling av friluftsliv i skyddade områden tas fram. När det gäller kommersiell verksamhet bör endast sådan som bygger på ekoturismens principer tillåtas inom nationalparkerna. Strandskyddets roll som skydd för bl.a. friluftslivet behöver värnas (se delmålet Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden skyddas). 28

Styrmedel Miljöbalken är ett styrinstrument som redan tillämpas. En viktig utgångspunkt i Miljöbalken är att ansvaret för att vidta många åtgärder och stå för sådana kostnader åligger verksamhetsutövarna. Skyddet av kustbiotoperna regleras främst i Miljöbalken. Detta kan ske t.ex. genom inrättande av nationalparker eller naturreservat för såväl mark- som vattenområde. Mindre mark- eller vattenområden kan förklaras som biotopskyddsområden. Föreskrifter om djur- eller växtskyddsområde kan meddelas. Strandskyddsbestämmelserna har som syfte att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Områden som är av riksintresse för naturvården skyddas i Miljöbalken mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Miljöbalkens regelverk bör kompletteras så att biotopskyddsområden kan omfatta hela flador och grunda havsvikar. När det gäller avsiktliga introduktioner av främmande organismer behöver en översyn göras av lagstiftningen. Kommunernas planeringsinstrument är ett viktigt styrmedel. Genomförbarhet Naturvårdsverket bedömer att de åtgärder som hittills föreslagits av berörda sektorsmyndigheter under arbetet med miljömålsuppdragen inte är tillräckliga för att nå miljömålet. Flera av åtgärdsförslagen leder till att bl.a. kommuner och länsstyrelser får utökade uppgifter. Sådana uppgifter kan, om resurstillskott ej sker, bl.a. leda till minskade resurser för bl.a. prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommunernas och länsstyrelsernas ställningstagande och synpunkter angående detta saknas ännu. I viss utsträckning representerar företeelser som storskaliga industriella etableringar kulturhistoriska värden som kan vara värda att bevara, eftersom de representerar en utvecklingsepok i landet. De utgör dock nästan undantagslöst en belastning på naturmiljön. Detta kan innebära en målkonflikt. Etablering av vindkraftverk kan med en felaktig lokalisering och utformning innebära en fysisk påverkan och en förändring av landskapsbilden som är oförenlig med miljökvalitetsmålet. Å andra sidan bidrar vindkraftverk till att minska övergödningen, vilket är en av förutsättningarna för ett hav i balans, genom att de ersätter elproduktion i anläggningar som använder fossila bränslen vilka ger utsläpp av bl.a. kväveoxid som är övergödande. Beroende 29

på val av lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar i havet, vid kusten och i skärgården kan alltså en målkonflikt föreligga vad gäller nyttjande av vindkraften. Robusthet Om EU:s ramdirektiv för vatten antas kommer det att ställa krav på tillståndet, bl.a. sammansättning av arter i vattnet. Inom det marina området är det internationella arbetet viktigt. Sjöfartssektorn och det kommersiella fisket styrs i hög grad av internationella överenskommelser. 30

Konsekvenser I många fall saknas underlag för konsekvensanalyser av åtgärder och åtgärdsstrategier, varför en sammanvägd konsekvensbedömning inte har kunnat göras. Miljö och hälsa Inrättande av olika typer av marina reservat ger ett långsiktigt säkerställande av höga naturvärden. Biotopskydd av flador och grunda bottnar ger bl.a. bättre förutsättning för rekrytering av fisk och skaldjur. Genom att kunskaperna ökar om hotade arter ges bättre möjligheter att bevara den biologiska mångfalden. Kostnader och intäkter Kostnaderna för att inrätta reservat varierar beroende på hur områdena ser ut, men en uppskattad genomsnittlig kostnad är ca 500 000 kr per reservat. Efter inrättande sker regelbundna biologiska inventeringar. Eventuella markområden i reservaten ger också upphov till vårdkostnader. På grund av kostnaderna är det viktigt att göra rätt prioriteringar när det gäller områdesskyddet. Reservatsbildningar kan påverka andra sektorer - positivt och negativt - såsom jord- och skogsbruk, bebyggelse och fiske. Båttrafiken i områdena kan t.ex. komma att inskränkas. 31

Mått för uppföljning Den ökade vikt som läggs vid miljömålen innebär att kraven ökar på en ändamålsenlig uppföljning av utvecklingen i miljön och av miljöarbetet. En regelbunden uppföljning av miljömålen skall kunna visa om vi är på väg mot målen och hur fort detta går. Vi behöver signaler för att veta om vi behöver ingripa i det pågående skeendet eller om miljöarbetet kan fortgå som planerat. Uppföljning sker enligt den s.k. DPSIR-modellen. D = driving force/drivkraft P = pressure/miljöpåverkan S = state/miljötillstånd I = impact/effekt R = response/samhällets åtgärder Naturvårdsverkets förslag till indikatorer För att belysa utvecklingen mot miljökvalitetsmålet fokuserar vi på några centrala "sakområden". För varje sådant "sakområde" har vi valt ett mått (mera sällan två eller tre). En indikator består således av ett "sakområde" och ett (eller flera) specificerat mått. Måttet speglar vanligen inte hela "sakområdet" utan endast en del av detta (som vi har bedömt det dock en väsentlig del). Indikatorn speglar på motsvarande sätt endast en del av miljökvalitetsmålet. En del av måtten mäter tämligen exakt "sakområdet" medan andra mått är mer "trubbiga". De "trubbiga" måtten har dock valts på grund av att mer precisa mått inte finns för närvarande. I några fall behöver mått utvecklas. En del av de föreslagna måtten återfinns under flera miljökvalitetsmål. Vissa av måtten anger någonting klassificerat enligt "bedömningsgrunder. "Bedömningsgrunder" är ett sätt att bedöma miljötillståndet genom att mäta avvikelsen från ett "naturligt" tillstånd. Riksantikvarieämbetets förslag till uppföljning av kulturmiljön och kulturmiljöarbetet inom ramen för miljökvalitetsmålen har av bl.a. tidsskäl inte kunnat tas med i detta system och i detta förslag till uppföljningsmått. Vårt urval Exempel på drivkrafter som har stor betydelse för våra havsområden är jordbruket, fisket samt nyttjandet av havet för transporter och för rekreation. 32