Översiktlig miljöteknisk markundersökning

F.d. Lövsjö Inter i Mantorp Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: 2006-03-24 Diarienr: 2-0510-0654 Uppdragsnr: 12616 Uppdragsansvarig: Karin Axelström Handläggare: Karin Axelström, Lennart Larsson Granskare: Ola Wik Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Östergötland Statens geotekniska institut 581 93 LINKÖPING Telefon: 013-20 18 00 Telefax: 013-20 19 14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 2 Uppdrag och syfte... 4 3 Fastighetsuppgifter och områdesbeskrivning... 5 4 Utförda undersökningar... 5 4.1 Misstänkta föroreningar...5 4.2 Strategi...6 4.3 MIP-sonden...7 4.4 Fältundersökningar...8 4.5 Laboratorieanalyser...9 4.5.1 Jord...9 4.5.2 Grundvatten...9 4.6 Riktvärden...9 4.7 Resultat...10 4.7.1 Geologi...10 4.7.2 Fältanalyser...11 4.7.3 4.7.3 Laboratorieanalyser...11 5 Utvärdering... 13 5.1 Föroreningsbild...13 5.2 Riskbedömning...13 6 Åtgärdsbehov... 14 7 Rekommendationer... 15 Bilagor Bilaga 1 Situationsplan Bilaga 2 Klassificering av fältprover Bilaga 3 MIP-sonderingar Bilaga 4 XRF-mätningar Bilaga 5 Analysprotokoll 2 (15)

Länsstyrelsen i Östergötland Mantorp Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d. Lövsjö Inter 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Statens geotekniska institut genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastighet Uljeberg 8:5 i Mantorp. Misstänkta föroreningar har främst varit trikloretylen och metaller som härrört från den tidigare ytbehandlingsindustri som funnits på fastigheten. Undersökningen har genomförts dels genom direktmätningar i fält då en sond pressats ner i marken (MIPsondering) samt genom laboratorieanalys och fältmätning av upptagna jordprover. Något grundvatten kunde inte provtas. Totalt 10 punkter undersöktes genom MIPsondering, 13 jordkärnor togs upp för fältmätningar varav 7 prover skickades för laboratorieanalys. Resultaten visar att metallhalterna i jorden är låga. MIP-sondens resultat indikerar att låga halter klorerade lösningsmedel finns i marken. I laboratorieanalyserade prover påträffades klorerade lösningsmedel i låga halter under riktvärde. För att säkerställa att inte någon källa med höga halter finns under den byggnaden där trikloretylen hanterats, rekommenderar SGI att mätning av porluft görs under byggnaden. SGI föreslår vidare att ytterligare ett försök görs för att provta grundvatten för analys. 2 BAKGRUND I ett led att utreda och åtgärda markföroreningar som kan finnas på gamla industrifastigheter inom länet har Länsstyrelsen i Östergötland låtit undersöka en fastighet. Den aktuella fastigheten är Uljeberg 8:5 i Mantorp, Mjölby kommun, där ytbehandlingsverksamhet tidigare har bedrivits. Verksamheten, tillverkning av spislock och kristallarmaturer, flyttade till denna lokalisering omkring 1970. Processerna var ytbehandling i form av bl a lackeringen, förnickling, förgyllning, förkromning, betning samt avfettning med trikloretylen. Eventuellt förekom även förkoppring och förzinkning. Större delen av ytbehandlingen lades ner på slutet av 70-talet, då endast avfettning och lackeringen blev kvar. En anledning till nedläggningen var att det kom krav på rening av avloppsvattnet som hela tiden släppts orenat till spillvattennätet. På grund av utsläpp av betbad har ledningar och utrustning i närbelägen pumpstation skadats. Hanteringen av kemikalier har varit bristfällig. Trikloretylen har gått ut med avloppsvattnet. Avloppsnätet har inte omfattats av undersökningen. 3 (15)

Bergborrade brunnar Fd Lövsjö Inter Figur 1 Översiktskarta som redovisar läget för den aktuella fastigheten och dess närmaste omgivning. Lackeringen och triavfettningen fortsatte fram till omkring 1994-95. På slutet fanns 2 3 tri-maskiner och på utsidan av huset fanns under en tid en 1200 liters tri-tank som fylldes på direkt från tankbil. All ytbehandling, lackering och avfettning bedrevs i den norra delen av byggnaden (se Figur 1). Resterande lokaler användes för packning och lager. Efter att företaget gick i konkurs fanns verksamhet som tillverkade kristallarmatur (endast montering). Numera används lokalerna som lager och affär. 3 UPPDRAG OCH SYFTE På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Statens geotekniska institut tillsammans med underkonsult, Ejlskov A/S, utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning. Syftet med undersökningen har varit att - avgöra om någon typ av förorening förekommer i mark eller grundvatten som har koppling till tidigare verksamhet - bestämma eventuella halter - översiktligt avgränsa eventuell förorening - göra en översiktlig riskbedömning 4 (15)

- utfärda rekommendationer för eventuella fortsatta åtgärder/utredningar. 4 FASTIGHETSUPPGIFTER OCH OMRÅDESBESKRIVNING Fastigheten ligger i Mjölby kommun, norr om Mantorp. I den närmaste omgivningen finns en motorbana, ett mindre skogsområde samt åkermark. En motorväg (E 4:n) passerar ca 100 m söder om fastigheten. Bostadsbebyggelse med dricksvattenbrunn finns inom 500 m från platsen. Objektet ligger på en isälvsavlagring som enligt SGU (1997) är bestående av sand eller grovsilt och området är klassat som ett område med stor grundvattentillgång (i storleksordningen 5-25 l/s). Resultaten av undersökningen visar dock att detta inte gäller för den del av isälvsavlagringen som aktuell fastighet är belägen på (se vidare kapitel 5.7.1 Resultat). Berg i dagen är synligt strax öster om fastigheten, vilket indikerar att jordlagernas djup är begränsat. 5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökningarna utfördes 051026-051101 av Ejlskov A/S. 5.1 Misstänkta föroreningar På fastigheten har ytbehandling förkommit. Där hanterades kemikalier som kan misstänkas ha förorenat fastigheten är metaller, cyanid och trikloretylen. Därtill kan olika typer av petroleumprodukter antas finnas på fastigheten. Potentiella föroreningskällor är ytbehandlingsområdet samt den spillvattenledning som löper från fastigheten till den närbelägna pumpstationen. Föroreningarnas olika egenskaper gör att de uppträder på delvis skilda sätt när de kommer ut i naturen, vilket påverkat undersökningsstrategin. Kloralifater Trikloretylen misstänks vara cancerframkallande och hör till gruppen föroreningar med densiteter som är högre än vatten samt icke fullt blandbara med vatten; DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquids). Detta gör att spridningsmönstret blir komplicerat. Då spillet sker vid markytan kommer en del att avdunsta, eftersom trikloretylen är en lättflyktig förorening. Vätska (dvs fri fas) kan tränga ner i både den omättade och mättade markzonen och om tätare lager/lerlinser finns på vägen, samlas upp på dessa. Den fria fasen kan även tränga in i samt penetrera tätare jordlager och fortstätta sin vertikala vandring, genom grundvattenzonen, där då viss utlakning sker, ända ned till berget och vidare i bergsprickor. Bergets lutning och sprickor, som kan vara riktade åt annat håll än grundvattenriktningen, avgör åt vilket fortsatt spridning av fri fas sker. De delar av den fria fasen som löser sig i grundvattnet transporteras med detta. Generellt är fastläggningen i jordmatrisen relativt låg och lösligheten i grundvatten relativt låg. Nedbrytning av trikloretylen kan ske antingen abiotiskt eller mikrobiellt. Biologisk nedbrytning anses vara den viktigaste typen av nedbrytning. Normalt kan mikrobiell nedbrytning av högklorerade alifater, dit trikloretylen hör, enbart förekomma under anaeroba förhållanden. Detta innebär, i de fall som mikrobiell nedbrytning sker, 5 (15)

att högklorerade omvandlas till lågklorerade alifater. Mikrobiell nedbrytning av de senare sker däremot betydligt snabbare vid ett redox-skifte till aeroba förhållanden för fortsatt nedbrytning. Beroende på vilken typ av klorerade alifater man kan hitta vid sidan av trikloretylen samt i vilka proportioner dessa uppträder, kan indikationer erhållas om nedbrytning pågår och vilken typ av nedbrytning som sker. Krom är en essentiell tungmetall, som är giftig i högre koncentrationer. Krom kan förekomma i två olika oxidationstal, Cr (III) och Cr (VI). Dessa har olika kemiska egenskaper och toxicitet. Cr (III) är den mera stabila formen under vanliga förhållanden. Cr(VI) är mycket toxiskt och fungerar som ett kraftigt oxidationsmedel och förekommer under starkt oxiderande förhållanden. Mobiliteten av krom är beroende av redoxförhållandena. Under oxiderande förhållanden uppträder krom som mobilt Cr(VI) och under reducerande förhållanden ofta som utfällt Cr(OH) 3. Även nickel är en essentiell tungmetall. En vanlig orsak till problem med hantering av nickel är den kontaktallergi som metallen kan ge upphov till. Sorption är en viktig process som är avgörande för nicklets fördelning mellan jord och grundvatten. ph-värdet är den faktor som tydligast avgör K d -värde. Cyanid har använts inom ytbehandlingsbranschen dels för basisk avfettning och dels i galvaniseringsbad. Cyanid bildar lätt föreningar med olika egenskaper. De mest toxiska föreningarna av inbegrips i begreppet lättillgänglig cyanid. Genom att analysera totala mängden cyanid täcks även lättillgängligt in. Petroleumprodukter, bland annat BTEX, aromater, alifater, PAH. Beträffande BTEX anses bensen vara den mest vattenlösliga och även den mest toxiska komponenten. BTEX, tyngre aromater och alifater är en heterogen grupp, generella drag är att de har låg vattenlöslighet och lägre densitet än vatten. Det senare gäller i allt mindre grad ju tyngre aromaterna och alifaterna är. Toxiciteten är varierande. 5.2 Strategi Potentiella föroreningar på fastigheten har olika egenskaper som leder till olika spridningsmönster i marken. Detta har lett till att delvis två olika undersökningsstrategier har kombinerats. En strategi har varit att söka efter föroreningar i övre jordlagren, främst då metaller och oljeföroreningar som i stor utsträckning fastläggs i jorden. Eftersom metaller också kan härröra från utsläpp av metallösningar från markförlagda ledningar, exempelvis ledningsnätet, har dessa föroreningar även sökts på ett större djup. Klorerade lösningsmedel har sökts längs hela lagerföljden eftersom dessa lätt penetrerar jorden. Den övergripande strategin har varit att i fält söka mesta möjliga information om föroreningen med hjälp av fältinstrument, och att använda sig av den informationen för att justera provtagningen omfattning samt hur man ska välja ut laboratorieprover för analys. Fältinstrument som använts har varit särskilt väl lämpade för att mäta förekomsten av klorerade lösningsmedel. 6 (15)

5.3 MIP-sonden MIP-sonden (membran interface probe) trycks ner av en Geoprobe- rigg, samtidig som olika parametrar loggas kontinuerligt. Följande parametrar har loggats kontinuerligt: Konduktivitet Neddrivningshastighet Temperatur Sonden neddrivs 0,3-0,5 m åt gången. Lättflyktiga ämnen vandrar in genom membranen på sonden och transporteras vidare upp till markytan med hjälp av en inert bärargas till en fält-gc. De uppmätta utslag på PID, FID och DELCD-detektoren (mev) loggas härvid för var 1,5 cm. De olika detektorerna kan primärt se följande föroreningsgrupper: PID; Aromater FID; Lättflyktiga kolväten, oljeföroreningar, PAH:er DELCD; Klorerade alifater De olika detektorerna fungerar i korthet på följande sätt: PID Photo Ionization Detector PID-detektorn kan detektera en mängd olika kolväten men är känsligast för molekyler med dubbelbindningar. Genom att belysa gas med sådana föreningar med en ultraviolett lampa joniseras dessa dubbelbindningar och fria elektroner fångas upp av elektroder, vilket resulterar i en ström direkt proportion till gaskoncentrationen. Beroende på lampans styrka kan olika kemiska föreningar joniseras. I detta fallet har en lampa på 10,6 ev använts. FID Flame Ionization Detector Ämnen förbränns i en vätgas/luft-flamma så att joner bildas, vilket resulterar i en mätbar elektrisk ström i detektorn. Det är framför allt C-H-bindningar som joniseras, vilket gör FID känslig för organiska föreningar. Responsen är proportionell mot antalet kolatomer. Detektorns fördelar är den höga känsligheten och det stora linjära området. DELCD Dry Electric Conductivity Detector DELCD-detektor kopplas vanligtvis efter FID-detektorn. Orsaken är att DELCD arbetar med vissa restprodukter som kan bildas vid förbränningen av halogenbaserade kolväten (främst klor- och brombaserade) i FID-detektorn. För klorerade kolväten är denna restprodukt ClO 2. Därtill, med dessa två detektorer kopplade i serie, undviks kolvätekontaminering av DELCD-detektorn, eftersom FID-detektorn förbränner kolvätena. Detta är värdefullt, t ex då föroreningsmix består av både vanliga kolväten (t ex diesel) och klorerade dito (t ex klorerade alifater, PCB etc). DELCD arbetar vid ca 1000 C. Det genereras ett moln av fri elektroner i instrumentet med hjälp av betastrålning. När ämnen med elektronegativa atomer når cellen, bildas det negativa joner. Genom detta minskas mängden av fri elektroner, vilket mäts av instrumentet. 7 (15)

5.4 Fältundersökningar Fältarbetet utfördes av Ejlskov A/S och inleddes med att pejlningsrör sattes på fem olika platser för mätning av grundvattennivåer. Med hjälp av en MIP-sond (membrane interface probe) undersöktes förekomsten av organiska föroreningar i marken. För att verifiera resultaten från MIP-sonden togs jordprover ut som meterlånga jordkärnor med Geoprobe system. Vilka nivåer som skulle provtas bestämdes utifrån resultaten från MIP-sonden samt utifrån allmänna kunskap om vissa föroreningars uppträdande som inte kan detekteras med MIP, exempelvis metaller. Jordkärnorna har dokumenterats med avseende på jordart samt eventuell lukt och synintryck. Detta, tillsammans med XRF-mätningar, har gjort i laboratorium av SGI. Med XRF har metallhalter mätts på tre punkter på jordprov som överförts från akrylrör till plastpåse. Prover för laboratorieanalys har valts ut beroende på föroreningsintryck. Akrylrören öppnades med två längsgående snitt och samlingsprov plockades ut som sedan skickats till laboratorium för analys. Dubbelt så många jordkärnor/jordprover togs jämfört med vad som planerades analyseras på laboratorium. I punkt GP1 gjordes försök att ta ut grundvattenprov. Detta gjordes med Geoprobes SP15 provtagningssystem (se principskiss nedan). SP15-proben fördes till önskat provtagningsdjup och utlöstes. Filtret blottlades och med hjälp av pump försökte grundvatten uttas. Grundvatten kunde dock inte provtas på grund av låg tillrinning, se vidare under kapitel 5.7.1. Resultat. Mätpunkterna inmättes med en GPS, med 0,1 m noggrannhet. 8 (15)

5.5 Laboratorieanalyser 5.5.1 Jord Totalt sju jordprov för laboratorieanalys har tagits i anslutning till ytbehandlingsverksamheten, på norra delen av fastigheten. Inga jordprover har tagits under byggnaden. Analysomfånget är utformat med hänsyn till den information som erhållits av Länsstyrelsen och erfarenheter beträffande undersökning av industriområden. Analysnoggrannheten på analyserna är valda med hänsyn till riktvärden för mindre känslig markområde med grundvattenskydd, MKM GV. Följande analyser har utfört på proverna: - Metaller (As, Ba, Be, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Li, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr, V, Zn) - inkl Cr VI - Klorerade alifater (diklormetan, 1,1-dikloretan, 1,2-dikloretan, trans-1,2-dikloreten, cis-1,2-dikloreten, 1,2-diklorpropan, triklormetan, tetraklormetan, 1,1,1-trikloretan, 1,1,2-trikloretan, trikloreten, tetrakloreten och vinylklorid). - Totalt tillgängligt cyanid BTEX, fraktionerade alifater och aromater samt PAH (EPA-PAH 16 st) 5.5.2 Grundvatten Eftersom inget grundvatten kunde provtas kunde följaktligen inget grundvatten analyseras. 5.6 Riktvärden Laboratorieanalyserna har jämförts med befintliga riktvärden för förorenade områden, MKM GV samt det remissförslag som Naturvårdsverket tagit fram (2005-07-11). I de fall som svenska riktvärden inte finns har holländska och danska riktvärden använts för jämförelse enligt tabell 1a och 1b nedan. Tabell 1a. Riktvärden för förorenat grundvatten. Ämne Enhet Svenskt riktvärde Holländskt riktvärde trans-1,2-dikloreten µg/l - A/0,01 B/20 1 cis-1,2-dikloreten µg/l - A/0,01 B/20 1 triklormetan µg/l - A/6 B/400 1 Avser summa trans + cis 9 (15)

Tabell 1b. Riktvärden för förorenad jord, mg/kgts Ämne Naturvårdsverket Naturvårdsverket Danmark Holland 1997 alt 1998 2005 MKM GV MKM GV Miljöministeriet VROM 2000 2 2005 1 Trans-1,2-85 3 A: <0,2 3 dikloreten Cis-1,2- dikloreten B: >1 3 85 3 A: <0,2 3 B: >1 3 1,2-0,02-0,7 4 dikloretan Trikloreten 30 1,5 5 A: <0,1 B: >60 Vinylklorid 0,4 PAH övriga 40 15 Krom total 250 250 Krom VI 20 15 Nickel 150 200 Koppar 200 200 Cyanid total 80 180 5.7 Resultat Sonderings- och provtagningspunkter framgår av bilaga 1. 5.7.1 Geologi Den undersökta platsen ligger på toppen på en svagt välvd kulle som sluttar sakta mot söder och något brantare mot norr. Enligt SGUs jordartskarta utgörs området av en isälvsavlagring. De upptagna jordproverna visar på finkorniga sediment i huvudsak silt med inslag av lera (se bilaga 2). Några av jordkärnorna uppvisade inslag av sten. Från ca 3-5 m under markytan konstateras de upptagna jordkärnorna vara mer eller mindre fuktiga. Vid punkt GP 4 påträffades fukt redan vid 3 m djup. De undersökta jordkärnorna som dokumenterades uppvisade då en fuktig eller blöt zon mellan jordprov och akrylrör, inne i jordkärnorna var det dock relativt torrt. Detta gör tolkningen om grundvattenytan läge osäker. De pejlingsrör som installerades för att klargöra grundvattnets strömningsriktning inom området kunde inte användas till detta på grund av avsaknad av grundvatten. Vid försök att provta grundvatten i punkt GP 1 var tillrinningen så låg 1 Motsvara ungefär KM 2 A och B enligt: VROM 2000. A: Ingen påverkan, B: Kraftig påverkan 3 Avser summan cis- och trans- isomerer 4 beroende på djup och jordart 10 (15)

att det inte var möjligt att ta ut något prov. Resultaten av MIP-sonderingarna tyder på att djupet till berg i det undersökta området är ca mellan 3,5 och 11 m. 5.7.2 Fältanalyser MIP MIP-sonderingar gjordes i 10 punkter. Vid en punkt, GP1, uppvisade detektorerna ett avvikande mönster. Av den anledning gjordes ytterligare en sondering, GP1c invid den första. Denna indikerar att DELCDns utslag i GP1 delvis var felaktigt. Av de MIP-sonderingar som utförts har utslag noterats av DELCDn, som mäter halogenererade ämnen, i ett flertal punkter. Högst utslag återfanns i GP1c och GP 4b (Se bilaga 3) på 3 resp 2,5-5,7 m djup. I GP1 och GP1c gav även PID och FID utslag. Även i GP7, den punkt strax NO om GP1, gav utslag av PID-detektorn utslag. Vid punkt 8, 9 och 10 gav FID-detektorn utslag i den övre delen av lagerföljden. XRF XRF-mätningarna visade inga tecken på att metallhalter över riktvärdet förekommer i området (se bilaga 4). 5.7.3 Laboratorieanalyser Analysprotokoll för samtliga analyserade jordprover finns bilagda i bilaga 5. Samliga analyserade jordprover uppvisade någon typ av förorening, alla dock i låga halter under de svenska riktvärden som finns. I tabell 2 framgår de analyserade halterna av klorerade alifater. Tabell 2. Klorerade alifater i jordprov från Lövsjö. Fet stil innebär att halt över detektionsgräns påträffats. Parameter Enhet GP1 2-3 GP1 3-4 GP4 3-3,8 GP6 2-2,5 GP8 0,8-1,4 GP8 5-6 GP10 1-2 TS_105 C % 87,5 87,6 79,6 88,3 80,4 84,8 81,9 diklormetan mg/kg TS <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 1,1-dikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 1,2-dikloretan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 trans-1,2- mg/kg TS <0.010 0,026 0,016 0,017 0,087 0,012 <0.010 dikloreten cis-1,2-dikloreten mg/kg TS 0,1 0,74 <0.020 <0.020 0,79 <0.020 <0.020 1,2-diklorpropan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 triklormetan mg/kg TS <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 tetraklormetan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 1,1,1-trikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 1,1,2-trikloretan mg/kg TS <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 Trikloreten mg/kg TS 0,43 0,11 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 tetrakloreten mg/kg TS <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 vinylklorid mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 Cr6+ mg/kg TS <0.060 <0.060 <0.060 <0.060 <0.060 <0.060 <0.060 Grå markering halt över holländska A-värdet, men under B-värdet. 11 (15)

Trikloreten har påträffats i två av de laboratorieanalyserade proverna, som båda härrör från punkt GP 1. Halterna är dock under svenska riktvärdena, även det remissförslag från 2007-07-08. I punkterna GP 1 och GP 8 uppmättes trans- och cis-1,2-dikloreten i nivåer som närmar sig holländska B-värdet. Något svenskt riktvärde finns inte. Föroreningarna tycks åtminstone i GP 1 ej uppträda i markytan, utan några meter längre ned. PAH övriga påträffades i punkt GP 10, på 1-2 meter djup i låga halter, väl under riktvärdet (tabell 3). Tabell 3. Petroleumkolväten och PAH i jordprov från Lövsjö. Fet stil innebär att halt över detektionsgräns påträffats. Parameter Enhet GP1 2-3 GP1 3-4 GP4 3-3,8 GP6 2-2,5 GP8 0,8-1,4 GP8 5-6 GP10 1-2 TS_105 C % 87,5 87,6 79,6 88,3 80,4 84,8 81,9 alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C12-C16 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C5-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C16-C35 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 aromater >C8-C10 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C10-C35 mg/kg TS <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 Bensen mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa xylener mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa TEX mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Naftalen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 acenaftylen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Acenaften mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Fluoren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Fenantren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 0,16 Antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Fluoranten mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 0,13 Pyren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 0,098 ^bens(a)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^krysen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^bens(a)pyren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 ^indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 summa 16 EPA-PAH mg/kg TS <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 0,39 ^PAH cancerogena mg/kg TS <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 PAH övriga mg/kg TS <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 0,39 Metallhalterna i de laboratorieanalyserade proverna var samtliga under riktvärdena. Cyanid fanns ej över detektionsgränsen i något av proverna. 12 (15)

5.8 Beräkningar av grundvattenhalter Eftersom inga grundvattenprover kunde tas ut har en beräkning av potentiella grundvattenhalter gjorts för de prover som utifrån fältnoteringar antagits ligga under grundvattenytan. Två prover har varit aktuella: GP4 3-3,8 och GP8 5-6. Vid beräkningarna har följande antagande gjorts: All förlust vid 105 C härrör från vattenavgång. Samma Kd-värde som för trikloretylen har använts; 3,3 l/kg (Naturvårdverket 11997). Detta ger för GP4 3-3,8, där 0,016 mg/kg TS trans- 1,2- dikloreten uppmättes, en beräknad halt i grundvattnet på ca 4 µg/l. För GP8 5-6, där 0,012 mg/kg TS trans- 1,2- dikloreten uppmättes, visade beräkningarna en grundvattenhalt på ca 3 µg/l. Dessa värden kan jämföras mot holländska riktvärden tabell 1b. Som framgår av detta ligger båda de beräknade halterna över det holländska A-värdet, men under B-värdet som indikerar kraftig förorening. Betydande osäkerhet finns dock i beräkningen bland annat beroende på att något ämnesspecifik Kd-värde för trans- 1,2- dikloreten inte använts samt att jordproverna förutsatts ligga under grundvattenytan. 6 UTVÄRDERING 6.1 Föroreningsbild Samtliga analyserade jordprover visar på spår av vissa organiska föroreningar, dock i relativt låga halter, under de riktvärden som finns. Spår av förorening i form av klorerade alifater finns såväl längs spillvattenledningen som i anslutning till byggnadens norra del. MIP-sonderingarna tyder på att föroreningarna i huvudsak föreligger någon meter under markytan. I några av punkterna (2, 4, 6, 7) stiger utslagen mot djupet, vilket indikerar att föroreningshalterna är högre närmare berget. Analyserat jordprov i punkt GP4 taget nära berget indikerar dock att halterna är under riktvärden för förorenad jord. Föroreningssituationen i grundvattnet har inte direkt kunnat undersökas. Däremot har en teoretisk halt i grundvattnet beräknats för de två prover som kan antas ligga under grundvattnet. Dessa beräkningar tyder att grundvattnet är påverkat, dock under de halter som anses vara gränsen för kraftigt påverkat enligt det holländska riktvärdet. Beräkningarna inrymmer dock betydande osäkerhet. Berggrunden utgörs enligt SGU (1997) av yngre granit, som generellt har något högre hydraulisk konduktivitet än exempelvis gnejsiga graniter. Om berget är förorenat är inte klarlagt. 6.2 Riskbedömning Något förorenat område av betydelse har inte påträffats inom fastigheten. De föroreningar som påträffats i jorden inom fastigheten utgörs av låga halter under de riktvärden som nyttjats för att riskklassificera objektet. Föroreningarna tycks uppträda från någon meter under markytan och ner till berget som ligger på ca 3 10 meter djup. Något 13 (15)

grundvatten kunde inte provtas vid undersökningen, som utfördes under period med låga grundvattennivåer. Grundvattennivåer har därför inte inmätts och grundvattnets strömningsriktning har inte kunnat verifierats. Däremot tyder markförhållande och vegetation på att grundvattenytan ligger ytligare i området strax norr om punkt GP 4 och att grundvattnet från fastigheten är riktad mot detta område. Detta har dock inte kunnat bekräftats. Det kan inte uteslutas att förorenat grundvatten kan uppträda högre upp i jordlagren under perioder med högre grundvattennivåer. Vilka halter som detta kan leda till är beroende på hur utspätt det markvatten blir som finns i den fukt som konstaterats i de djupare delarna av lagerföljden. Beräknade halter i grundvattnet indikerar att halterna av trans-1,2-dikloreten understiger den halt som i Holland betecknas som kraftigt förorenad. Grundvatten i berget är inte undersökt och det är därför inte möjligt att avgöra i vilken grad som detta kan vara förorenat. Graden av utbyte av grundvatten mellan bergoch jordakviferen styrs av faktorer som bergets sprickighet, jordart närmast berget osv. Dessa faktorer har inte undersökts. Det faktumet att enbart låga halter påträffats i marklagren visar att risken för negativ påverkan på miljön på plats är liten. Risken för negativ påverkan på miljön i ytvattenrecipienter får också betecknas som liten då inga egentliga utströmningsområden konstaterats i områdets närhet. Med utgångspunkt från den undersökning som gjorts tycks sannolikheten för att människa och miljö ska exponeras som liten. Det är dock oklart om förorening kan finnas närmare markytan under den byggnad där trikloretylen har hanterats. Undersökningar visar att förorening finns i marken utanför byggnaden, dock inte i alarmerande halter. Om detta är de maximala halter som förekommer på området eller om en källa finns under byggnaden, är inte klarlagt. Därför kan det inte uteslutas att exponering i form av inträngande ångor kan förekomma inne i byggnaden. 7 ÅTGÄRDSBEHOV De föroreningshalter som uppmätts är samtliga under de riktvärden som refererats till och föranleder inga åtgärder i sig. Vissa osäkerheter kvarstår dock. Eftersom inga grundvattennivåer i jordlagren kunde fastställas inom området har de hydrogeologiska förhållandena inte kunnat kartläggas. Detta innebär att det är grundvattnets strömningsriktning inom området, i den mån det finns grundvatten i jord, är okänd. Det kan inte uteslutas att grundvatten kan påträffas i svackor i berggrunden och vid tillfälle då högre grundvattenstånd råder. Huruvida ett sådant grundvatten kan vara förorenat är oklart. Det är känt att en triapparat har stått inne i byggnadens norra del. Om det finns föroreningar under byggnaden har inte undersökts, däremot har det konstaterats spår av föroreningar utanför denna. Halterna är låga. Det kan dock inte helt uteslutas att en föroreningskälla finns under byggnaden och härrör från triappraten. 14 (15)