Gröna Tankar DVB 2012 12 17
2
Innehåll Lokala miljömål i Tranemo 4 Lokala miljömål sammanfattning 5 Klimat 9 Natur 12 Vatten 22 Hållbar framtid 31 Ordlista 44 3
1 Lokala miljömål Tranemo kommun En hållbar och god miljö är i ett internationellt perspektiv en bristvara. Rent vatten, frisk luft och en giftfri miljö är ingen självklarhet i stora delar av världen. De nationella och regionala miljömålen syftar i sin förlängning till att upprätthålla förutsättningarna för människors goda hälsa och är därför en viktig ingrediens i kommunens styrning och planering. Tranemo kommun kännetecknas idag av en sund och god miljö i många aspekter och kommunen har i detta avseende en konkurrensfördel relaterat till övriga kommuner. Inte minst vad gäller ett rikt växt och djurliv, frisk luft, och vatten av god kvalitet. De nu framtagna lokala miljömålen syftar till att bevara och förbättra detta. 1.1 Övergripande vision I varje rum där man fattar beslut ska det finnas tre tomma stolar. På den ena föreställer vi oss våra barnbarn barn sitta. På den andra stolen alla levande arter som finns. På den tredje stolen de fattiga som redan finns idag (Ärkebiskop KG Hammar). I uppdraget till framtagande av lokala miljömål uttrycks en förhöjd ambitionsnivå relaterat till andra kommuner i regionen och en intention att, lokalt, hålla hög nivå i miljömålsarbetet. Mot bakgrund av kommunens nulägesanalys samt med utgångspunkt i den strategiska planen och vad som framkommit vid medborgardialoger och samråd har beredningen valt att prioritera; giftfri miljö, natur, vatten av god kvalitet, frisk luft samt god bebyggd miljö. Ambitionen med de lokala miljömålen är att de ska kunna användas och förstås av alla, bidra till en samlad kunskap, utgöra en grund för arbete/samverkan med andra aktörer samt, inte minst, ge möjlighet för uppföljning och mätbarhet inom varje delområde. Vidare ska miljömålen skapa förutsättningar för kommunens samtliga medborgare att leva mer hållbart. Målen ska präglas av hänsyn till barnkonventionen. Barnkonventionen ska alltid beaktas i den strategiska samhällsplaneringen. Inget planeringsbeslut får fattas utan att målgruppen barn och unga har tillfrågats. Beslutsunderlaget är upplagd enligt följande, klimatmålet är kommunens övergripande mål. Löser vi inte klimatproblematiken, så påverkas många av de andra målen. Dessutom har kommunen ytterligare områden där man vill vara i framkant. Det gäller kommunens vatten, natur och hållbar samhällsutveckling. 4
1.2 Lokala miljömål sammanfattning Klimat Energianvändningen per innevånare ska minska med 10 % till 2020 Koldioxidutsläpp per invånare ska minska med 10 % till 2020 Antal körda mil per innevånare ska minska med 20 % fram till 2020 Andelen kollektivtrafikresor ska öka med 20 % fram till 2020. Tranemo kommun ska minska halterna av växthusgaser med 40 % från 1990 till 2020. Tranemo kommuns egna verksamheter ska vara fossilbränslefria 2018. Myllrande våtmarker Kommunen ska verka för bevarande, återskapande samt bättre tillgänglighet till kommunens våtmarker. De våtmarker i kommunen som utpekas i den nationella/regionala myrskyddsplanen ska skyddas. Levande skogar Kommunens tätortsnära ska skogar värderas och skötas utifrån dess sociala värden och bevarad biologisk mångfald. Andelen långsiktigt säkrad skog ska vara minst 2,5 % av skogsmarken. Skogsmarkens ekosystemstjänster ska bevaras. Ett rikt odlingslandskap Kommunens bevarandemål för naturlig betesmark med särskilda värden skall vara minst 300 ha. Kommunens bevarandemål för slåtteräng ska vara minst 20 ha. Andelen förbuskad betes och åkermark ska minska. Andelen ekologiskt certifierad jordbrukmark ska öka. Tätortsnära jordbruksmark ska inte exploateras för industriändamål eller bebyggelse. Ett rikt växt och djurliv 50 % av kommunens rödlistade arter ska ha gynnsam bevarandestatus 2020. 5
Främmande och invasiva* arter ska inte utgöra ett hot mot våra skyddsvärda områden. Grundvatten av god kvalité Kommunens grundvattentäkter ska skyddas, nuvarande och de som utses i framtiden. Levande sjöar och vattendrag Kommunens vattendrag och sjöar har minst god ekologisk och kemisk status. Icke exploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Värdefulla bäckar i kommunen har en gynnsam bevarandestatus 2020. Icke exploaterade och i huvudsak opåverkade sjöar ska värnas. Bara naturlig försurning Markanvändningen i Tranemo kommun ska inte negativt påverka ph värdena i mark och vatten. I Tranemo kommun ska minst hälften av sjöarna oberoende av kalkning uppnå minst god status 2020. Ingen övergödning Alla vattendrag och sjöar ska fortsättningsvis klassas god status. Andelen kväve och fosfor som återgår i det naturliga kretsloppet i kommunen ska öka. Kommunen ska öka kunskapen om den lokala punktpåverkan av övergödande ämnen. Frisk luft Luften i Tranemo ska vara så ren att varken människor, byggnader, växter eller djur tar skada. Tranemo kommun ska ha en mycket ren luft ur ett hälsoperspektiv. År 2018 sker minst 75 procent av den småskaliga vedeldningen i kommunen med miljögodkända pannor med ackumulatortank. Körsträcka per invånare/mil ska minska. Antalet miljöcertifierade företag ska öka. Giftfri miljö Upphandlad ekologisk mat inom den kommunala verksamheten ska öka med 10 % per år för att år 2020 uppnå minst 50 %. 6
Den totala mängden avfall per innevånare ska minska. Andelen miljö och rättvisemärkta produkter skall öka i kommunens upphandling. Allmänhetens kunskap om kemikalier som används i hemmet ska öka. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av 2020. God bebyggd miljö Tranemo kommun ska bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader. Energiförbrukningen per innevånare ska minska med 10 % från år 2010 till 2020. Alla nya fastigheter som byggs på kommunal mark eller av kommunen, ska vara SIS standard B (lågenergihus)*. Minst 70 % av hushållens och kommunverksamheternas biologiska avfall ska skickas för rötning till biogas. Utredning avseende om Kommunens slam kan rötas för att bli biogas företas. Ny bebyggelse ska planeras med hänsyn till cykel och gångtrafik samt kollektivtrafik. 25 % av kommunens egna byggnader ska senast 2020 använda solceller som energikälla. Kommunens it infrastruktur ska förbättras. Kommunens gång och cykelvägnät ska öka med 25 % fram till 2020. Antalet kollektivtrafikresor i kommunen ska öka Tätortsnära skogar ska bevaras för undervisning, friluftsliv och rekreation för närboende. Skyddande ozonskikt Kommunen ska inte ha några ozonnedbrytande utsläpp 2020 Säker strålmiljö Kommunen ska ha en god kännedom om radonutsöndringen i kommunen senast 2020. 7
Klimat Ett klimatsmart levnadssätt innebär en livsstil som inte påverkar klimatet onödigt mycket. Idag skulle vi behöva 4 5 jordklot för att fortsätta leva som man gör i västvärlden. 2 Begränsad klimatpåverkan Riksdagens miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.ʺ Utsläpp av växthusgaser per sektor Procent av koldioxidekvivalenter, 2010 Övriga sektorer: 6,0% Avfall: 2,8% El och värmeproduktion: 16,0% Jordbruk: 11,9% Bostäder och lokaler m.m.: 6,4% Industriprocesser: 10,3% Industrins förbränning: 15,3% Inrikes transporter: 31,3% Källa: Naturvårdsverket * Inkluderar utsläpp från användning av lösningsmedel och andra produkter, raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen, diffusa utsläpp och övrigt. Hämtat: 2012 11 13 Regionala miljömål Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands minska med 25 procent jämfört med 1990. Andelen förnybar energi i Västra Götalands län ska vara minst 50 8
procent. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län ska vara minst 10 procent. Energianvändningen i Västra Götalands län ska vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. 2.1 Nuläget Utvärdering från år 2010, visar att stora framsteg har gjorts inom vissa områden medan andra områden ökat sina utsläpp. Det som är positivt är minskad användning av eldningsolja som till stor del beror på den ökade fjärrvärmeutbyggnaden och att enskilda hushåll ersätter oljepannor med andra uppvärmningssystem. Inom de områden där kommunen har beslutanderätt och även inom hushållen har utsläppen dock minskat. Inom offentlig verksamhet bedöms koldioxidutsläppen ha minskat med 67 %. 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Serie1 Co2 utsläpp/ton 40 000 20 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunens totala koldioxidutsläpp i ton, 2004 2010. 2.2 Problembeskrivning Industrin har ökat sin energikonsumtion samtidigt som eldningsolja bytts ut mot naturgas vilket resulterat i att industrins koldioxidutsläpp är på ungefär samma nivå under 2008 som 2001. En stor ökning har skett inom transportsektorn där energikonsumtionen och koldioxidutsläppen ökat kraftigt under 2000 talet. Varje kommuninnevånare hade en genomsnittlig bilkörsträcka på 830 mil i snitt, 2011 (SCB). 9
2.3 Hot Tranemo kan drabbas genom att nederbördsmängderna blir större, vilket kan störa vattenförsörjningen och påverka lantbruket. Friluftslivet påverkas genom ändrat klimat och därigenom förändringar i naturen. Det man talar om är 2 graders målet* som måste uppnås över hela världen. Stiger jordens temperatur över 2 grader kan vissa sjukdomar öka, en del områden på jorden blir obeboeliga på grund av översvämning eller extrem torka och det kan bli svårt att producera den mat vi behöver. 2.4 Kommunens rådighet Genom samarbete med regionen, kommuner runt omkring samt information till allmänheten kan kommunen påverka i viss mån genom exempelvis bättre kollektivtrafik och satsningar på fossilbränslefria drivmedel. 2.5 Synergieffekter Nästan alla miljömål är på något sätt sammanlänkade med klimatmålet. Lokala miljömål Energianvändningen per innevånare ska minska med 10 % till 2020 Koldioxidutsläpp per innevånare ska minska med 10 % till 2020 Antal körda mil per innevånare ska minska med 20 % fram till 2020 Andelen kollektivtrafikresor ska öka med 20 % fram till 2020. Tranemo kommun ska minska halterna av växthusgaser med 40 % från 1990 till 2020. Tranemo kommuns egna verksamheter ska vara fossilbränslefria 2018. 10
Natur Naturen är en av kommunens viktigaste resurser. En rik och varierad natur gör kommunen attraktiv. En hög mångfald gör kommunen mer rustad vid ett förändrat klimat och fungerar som en försäkring vid oförutsägbara händelser. Men en rik och varierad natur är ingen självklarhet utan kräver åtgärder och information. Följande miljömål berörs, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt växt och djurliv och Ett rikt odlingslandskap. 3 Myllrande våtmarker Riksdagens miljömål ʺVåtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska behållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.ʺ Regionala miljömål Alla våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplanen ska ha ett långsiktigt skydd, skogsbilvägar ska inte byggas över våtmarker med höga natur eller kulturvärden och minst 3000 hektar våtmark och småvatten ska anläggas eller återställas i odlingslandskapet. 3.1 Nuläget I mitten av 80 talet inventerades alla våtmarker större än 10 ha. Då framgick det att 94 % av alla våtmarker är påverkade av dikning. När 178 våtmarker naturvärdesklassades erhöll 54 stycken höga eller högsta naturvärden vilket utgör 60 % av alla våtmarkernas yta. Fyra av dessa finns med i Naturvårdsverkets Myrskyddsplan över vilka våtmarker som ska skyddas vilka tillsammans utgör 14 % av de inventerade våtmarkerna. Två av dessa har skydd enligt natura 2000 och en av dessa, Komosse, är ett naturreservat. Ett antal våtmarker i anslutning till jordbruksmark är uppförda de senaste åren. Ett mycket lyckat exempel på detta är Rådde viltvatten. Liknande anläggningar borde utredas på strategiska platser där näringsläckage är som störst i våra mer jordbruksintensiva delar av kommunen. Utebliven hävd av översvämningsmader har lett till stora förluster av biologisk mångfald. Dessa mader finner vi främst utefter Jälmån och Månstadsån. Kommunen äger 50 ha översvämningsmader runt centralorten som nu växer igen med sly. 11
3.2 Problembeskrivning Våtmarken utgör naturens njurar. Den har en renade och vätskebalanserande funktion. I en klimatprognos med högre nederbördsmängder fyller våtmarken en stor funktion som buffert. Översvämningsmarker dämpar också flödestoppar samtidigt som de tar upp näringsämnen från vattendragen. Rensning av diken, skogsbruk, terrängkörning, torvtäkt utgör idag ett hot mot våra våtmarker. Igenväxning av öppna myrar och upphörd hävd av strandängar utgör andra hot. 3.3 Hot Konsekvenserna av klimatförändringarna blir större utan våra våtmarker. Effekter på grund av övergödning kan också minskas med våtmarker. Förlust av våtmarker ger en ökad klimatpåverkan genom avgivning av bundet kol. 3.4 Kommunens rådighet Viss rådighet gäller främst tätortsnära översvämningsmarker, som är vanligt förekommande kring centralorten. Genom information och tillgänglighetsprojekt kan kommunen lyfta våtmarkernas värde och potential som turistmål. Den orörda och tidlösa mossens kan erbjuda en kontrast till vår snabba och förändliga värld. 3.5 Synergi effekter Främst genom sin vattenreglerande funktion har detta miljömål stor inverkan på målen Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Minskad övergödning, Rikt växt och djurliv. Lokala miljömål Kommunen ska verka för bevarande, återskapande samt bättre tillgänglighet till kommunens våtmarker. De våtmarker i kommunen som utpekas i den nationella/regionala myrskyddsplanen ska skyddas. 12
4 Levande skogar Riksdagens miljömål ʺSkogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.ʺ Regionala miljömål Ytterligare 65 600 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion vilket motsvara 5 % av den produktiva skogsmarken. Mängden död ved ska öka med minst 50 %, arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 13 % och arealen gammal skog ska öka med minst 13 %. Fornminnen får inte skadas. 4.1 Nuläget Skogsmark är den dominerande marktypen i Tranemokommun uppskattningsvis 60 % av ytan. Endast 0,7 % av den är skyddad via naturvårdsavtal eller genom reservat eller biotopskydd. Många skogsbrukare avsätter delar av sin mark med naturvårdsmål. Storleken och kvalitén på dessa finns det inga siffror på, men uppgår uppskattningsvis till ett par procent av den produktiva skogen. Det finns fortfarande skogsmark som inte utsatts för storskaligt skogsbruk, ofta i anslutning till myrmark såsom myrholmar och intilliggande sumpskogar, dessa har ofta lång kontinuitet och därmed högre naturvärden. Tranemo kommun äger nästan bara mark intill våra tätorter och kan därmed betraktas som tätortsnära skog vars främsta betydelse är ur rekreationsvärde. I södra Sverige kan mindre än 2 procent av skogen numera räknas som gammal (Naturvårdsverket). 4.2 Problembeskrivning Skogen som traditionellt brukats relativt extensivt jämfört med den uppodlade marken förväntas nu förse oss med både råvara till trävaru och massaindustrin samtidigt som en allt större del av energiproduktionen förväntas komma från skogen. Detta innebär ett intensivare skogsbruk som medför ett antal andra miljöproblem. Främst har det moderna skogsbruket en negativ inverkan på vattenkvaliteten, den biologiska mångfalden och skogens sociala värden. 13
4.3 Hot Bevarande statusen för flera hotade skogslevande arter kan inte garanteras med nuvarande brukningssätt. Skogsbruket leder till att näringsämnen och tungmetaller rinner ut i våra vattendrag och hälften av alla kända fornlämningar är skadade av skogsbrukets maskiner. Skogar som skötts med trakthyggesbruk upplevs inte som attraktiva ur rekreationssynpunkt. Dess sociala värde minskar snabbt vid avverkning och efterkommande ungskogsfas. Gamla skogar utgör också koldioxidsänkor, koldioxid som frigörs efter avverkning. 4.4 Kommunens rådighet Kommunen har viss rådighet främst i sitt egna tätortsnära skogsbruk. Kommunen kan vara pådrivande i arbetet med att identifiera och samordna förvaltningen av skogens mångfald. Genom information kan kommunen verka för ett mer hållbart skogbruk och fungera som ett föredöme. 4.5 Synergieffekter Då så stor del av kommunens yta består av skogsmark får markanvändningen här stor inverkan på många av våra andra miljömål som Rikt växt och djurliv, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Rent grundvatten, Giftfri miljö. Lokala miljömål Kommunens tätortsnära skogar ska värderas och skötas utifrån dess sociala värden och bevarad biologisk mångfald. Andelen långsiktigt säkrad skog ska vara minst 2,5 % av skogsmarken. Skogsmarkens ekosystemstjänster ska bevaras. 14
5 Ett rikt odlingslandskap Riksdagens miljömål ʺOdlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.ʺ Regionala miljömål Minst 70 000 hektar ängs och betesmark ska bevaras och skötas på ett sätt som skyddar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas till minst 750 hektar och hävdad betesmark av de mest hotade typerna utökas till minst 2 500 hektar. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning och mängden kulturbärande landskapselement ska öka med cirka 70 %. Det ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige, odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tider ska bevaras och den certifierade ekologiska jordbruksmarken bör öka med 20 %. 5.1 Nuläget Bryter vi ner regionens mål till ett lokalt, behöver vi ha ca 20 ha slåtteräng och 80 ha naturlig betesmark. Vid ängs och hagmarksinventeringen 1987 uppmärksammades 3,1 ha slåtteräng och 314,5 ha naturlig betesmark, detta kan jämföras med de 3600 ha som redovisades i jordbruksstatistiken från 1927. I ängs och betesmarksinventeringen 2001 har siffran för slåtterängar minskat till 2 ha medan bra hävdad betesmark har sjunkit till 269, 6 ha. Enligt denna inventering finns det i kommunen 47 ha mark som lämpar sig för slåtteräng. 2011 erhölls miljöersättning för 338 ha betesmark med särskilda värden och 2,6 ha slåtterängar med särskilda hävdades. Ytan ekologisk odlad åkermark har fördubblats mellan 2009 och 2011 till 564 ha. Totalt finns 4593 ha åkermark i kommunen varav 3661 utgörs av slåtter och betesvall. Åkermarkens yta har minskat med 15 % sedan 1981. 15
6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1981 1985 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1999 2001 2002 2003 2005 2007 2008 2009 2010 2011 Åkermarkens yta i kommunen 5.2 Problembeskrivning Koncentrationen av djurhållare gör att mer enskilt liggande betesmarker riskerar att stå utan hävd samtidigt som de mer närliggande markerna utnyttjas mer intensivt med en lägre biologisk mångfald som följd. 5.3 Hot Det öppna landskapet bidrar kanske mest av alla landskapstyper till attraktiviteten i kommunen. Många av våra folkkära djur och växtarter lever i bondelandskapet och en förlust av dessa skulle göra vår kommun mycket fattigare. Vårt odlingslandskap bidrar till vår matförsörjning samtidigt som marken får en allt viktigare betydelse för vår energiproduktion. Men för att dessa ekosystemtjänster skall fungera hållbart måste brukningssätten förändras för att inte belasta omkringliggande naturtyper som ökad näringsbelastning till våra vattendrag och slutligen havsmiljön. Jordbrukets klimatpåverkan och giftanvändning måste minska för att inte utgöra ett hot mot exempelvis vårt grundvatten. 5.4 Kommunens rådighet Kommunen har en viss rådighet genom upphandling av lokalt och ekologiskt producerade livsmedel. Kommunen har också planmonopol så att nya etableringar kan komma till utan att kommunens attraktivitet minska. Genom information och betesmarkförmedling kan värdefulla marker åter hävdas. Positivt påverkade miljömål är Rikt växt och djurliv, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ingen övergödning. 16
Lokala miljömål Kommunens bevarandemål för naturlig betesmark med särskilda värden* ska vara minst 300 ha. Kommunens bevarandemål för slåtteräng ska vara minst 20 ha. Andelen förbuskad betes och åkermark ska minska. Andelen ekologiskt certifierad jordbrukmark ska öka. Tätortsnära jordbruksmark ska inte exploateras för industriändamål eller bebyggelse. 17
6 Ett rikt växt och djurliv Riksdagens miljömål ʺDen biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.ʺ Regionala miljömål Förlusten av biologisk mångfald inom Västra Götalands län ska hejdas, bevarandestatusen för hotade arter i landet ska förbättras till år 2015. Andelen arter som klassificeras som hotade ska minska med minst 30 procent jämfört med år 2000 utan att andelen försvunna arter ökar, biologisk mångfald och biologiska resurser ska användas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå 6.1 Nuläget I Tranemo kommun har 112 rödlistade* arter i kommunen funnits och mörkertalet inom vissa artgrupper är stort. Antalet arter som berörs av nationella åtgärdsprogram är 17 i kommunen varav 24 rödlistade arter finns på kommunens egna mark. Invasiva (främmande) arter som kan utgöra ett hot mot kommunens skyddsvärda områden är pestskråp, jätteloka, jättebalsamin, blomsterlupin och sjögull. 6.2 Problembeskrivning Många arter gynnas av generella skötselåtgärder som fortsatt hävd eller normal hänsyn vid pågående markanvändning. Medan vissa arter kräver mer specialiserade skötselåtgärder. Mycket handlar om information och rådgivning till markägare. För andra arter kan landskapsplanering möjliggöra spridning av arter genom anpassad skötsel och diverse åtgärder utmed våra cykelbanor. I vår globaliserade värld rör sig människor och varor allt lättare vilket innebär även att nya arter lätt följer med. Vissa av dessa har inga naturliga fiender och kan snabbt föröka sig på bekostnad av inhemska arter, dessa arter kallar vi invasiva. Vissa invasiva arter utgör inte bara ett hot mot våra ekosystem utan även vår hälsa. 18
6.3 Hot Mänsklighetens existens är beroende av de naturliga kretsloppen. Fungerande ekosystem är basen för de processer som försörjer oss med vatten, mat, kläder, virke, m.m. Vi behöver också känna igen oss i vår omgivning, vår skönhetsuppfattning och känsla av trygghet bygger till stor del på igenkännande. Snabba förändringar i omgivningen är ofta svåra att acceptera och upplevs som hotfulla. I dag har naturen mycket stor betydelse för rekreation. Naturen är för många människor en källa till skönhet, inspiration, avskildhet, lugn, kunskap samt motion och frisk luft. Jakt, bär och svampplockning har dessutom en stor ekonomisk betydelse. Variationsrik natur fyller många av dessa funktioner medan utarmad natur minskar bredden av aktiviteter som kan utföras. Erfarenheter från växt och djurförädling visar att vilda varianter av odlade arter kan få mycket stor ekonomisk betydelse, till exempel genom att de är härdiga mot svampangrepp. Arter som förekommer i flera länder har ofta utvecklat genetiska olikheter som en anpassning till skillnader i bland annat klimat. Det är av stort värde att våra inhemska genetiska varianter bevaras eftersom de kan ha egenskaper som delvis skiljer dem från individer i andra delar av världen. Inom medicinsk forskning söker man ständigt efter naturliga substanser som har värdefulla egenskaper. Ett klassiskt exempel på en art som visat sig ha värdefulla medicinska egenskaper är mögelsvampen Penicillium. Omkring 40 procent av de läkemedel som används inom den västerländska medicinen innehåller ämnen som ursprungligen påträffats i vilda växter. Vi vet inte idag vika arter som kommer att vara viktiga i framtiden och vilka konsekvens en utrotning av en art får. Men vi vet att en artfattigare miljö är mer sårbar än en artrik. 6.4 Kommunens rådighet Kommunen har stort kunskapskapital i området samt ett utvecklat arbetssätt. Det finns goda möjligheter till extern finansiering av projekt via miljöstöd och statligt naturvårdsbidrag LONA. Åtgärder kan göras på egen mark och i samarbete med bl.a. skolor. Det är lätt att väcka intresse och engagemang i dessa frågor och arbetet är konkret och relativt lätt att följa upp. 6.5 Synergieffekter Många av våra hotade arter finns i miljöer som är väldigt attraktiva för människor som blomsterrika vägkanter, välhävdade kulturmarker, skogar med lång kontinuitet samt oexploaterade sjöar. Genom att göra åtgärder för våra arter gör vi också vår kommun mer attraktiv. Målet påverkar God bebyggd miljö, Levande skogar, Rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker. 19
Lokala miljömål 50 % av kommunens rödlistade* arter skall ha gynnsam bevarandestatus 2020. Främmande och invasiva* arter skall inte utgöra ett hot mot våra skyddsvärda områden. 20
Vatten Målen är till för att säkra den biologiska mångfalden i våra vatten och för att tillgodose att vattnet inte är hälsofarligt. Tranemo har över 100 sjöar. Mest värdefulla är våra oexploaterade sjöar. Målen i detta kapitel är, Grundvatten av god kvalité, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. 7 Levande sjöar och vattendrag Riksdagens miljömål ʺSjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.ʺ Regionala miljömål Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och skyddsvärda vattendragen i Västra Götalands län ha restaurerats. Vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ska ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer. 7.1 Nuläget Tranemo kommun ligger inom både Ätrans och Nissans avrinningsområde. 13 sjöar och 16 större vattendrag har bedömts utifrån kemisk och ekologisk status. Dessa ska ha minst god status 2015. För att bedöma vattnets ekologiska status utgår man främst från biologiska faktorer men även kemisk fysikaliska och hydromorfologiska faktorer. Kemisk status bestäms av att halter av förorenande ämnen inte får överskrida miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Bedömningen av kemisk status omfattar inte kvicksilver och kvicksilverföreningar. Om kvicksilver och kvicksilverföreningar beaktas uppnås inte god kemisk ytvattenstatus i någon ytvattenförekomst i kommunen. Av 13 sjöar har 9 god ekologisk status, medan 2 har hög och 2 måttlig ekologisk status. När det gäller kemisk status har alla sjöar utom 1, god kemisk status, endast Mörkemalen uppnår inte god kemisk status pga. höga kadmium halter. Av 16 vattendrag uppnår 13 god ekologisk status medan 1 har hög och tyvärr 3 har måttlig och 2 otillfredsställande status. Alla vattendragen har dock god kemisk status. Risken att målen inte kommer att nås 2015 förekommer i 7 av våra sjöar när det gäller ekologisk status och 2 när det gäller 21
kemisk status. 8 vattendrag riskerar att inte nå målet god ekologisk status och 5 god kemisk status 2015. Utöver dessa bedömda vattendrag finns ytterligare vattendrag som kan vara intressanta ur ett tätortsnära och/eller i naturvårdshänseende. Dessa borde kartläggas och bedömas av kommunen. 7.2 Problembeskrivning Hoten mot våra sjöar och vattendrag tas upp i miljömålen Giftfri miljö, Övergödning, Försurning och Levande skogar. Förutom dessa utgörs hoten av förstörda livsmiljöer såsom rensade vattendrag, regleringar, vandringshinder och störande verksamheter som båttrafik. Arbetet med detta miljömål görs genom aktivt deltagande i våra vattenråd för Ätran och Nissan. Kommunens sjöar bör kartläggas och bedömas av kommunen. 7.3 Hot Lenande sjöar och vattendrag är en mycket viktig resurs för Tranemo kommun och ökar kommunens attraktivitet. Fiske är en viktig form av rekreation för våra invånare likväl som det är en resurs för turismen. Mest värdefulla är våra oexploaterade sjöar. Vattenmiljöer med dess ekotoner* utgör i princip alltid höga naturvärden och hyser ofta störningskänslig fågelfauna. Klimatförändringar och miljöfarlig verksamhet är bara två exempel på hot, det finns många. 7.4 Kommunens rådighet Kommunen har rådighet genom deltagande i vattenråden. Kommun kan också leda och initiera fiskevårdsprojekt tillsammans med fiskevårdsföreningar och söka extern finansiering genom Fiskevårdsbidrag. Lokala miljömål Kommunens vattendrag och sjöar har minst god* ekologisk och kemisk status. Icke exploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Värdefulla bäckar i kommunen har en gynnsam bevarandestatus 2020. Icke exploaterade och i huvudsak opåverkade sjöar ska värnas. 22
8 Grundvatten av god kvalité Riksdagens miljömål ʺGrundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.ʺ Regionala miljömål Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Vidare ska man inte ta upp vatten i den mängden att grundvattennivåerna minskar drastiskt. 8.1 Nuläget Fastställande av nya vattenskyddsområden pågår. (Nya riktlinjer för vattenskyddsområden gäller från och med 2003.) För att hålla mer än 100 djurenheter på en gård krävs anmälan om miljöfarlig verksamhet och för mer än 200 djurenheter krävs tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndet följs upp av kommunen. Tranemo kommun är med i Ätrans och Nissans vattenråd. Vattenråden bildades 2007 och är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Ätran och Nissan. Kommunen har inte upprättat en s.k. vattenförsörjningsplan. Alla kommuner ska ha en sådan senast vid utgången av år 2013. Förutsättningarna för en hållbar dricksvattenförsörjning genom grundvattenuttag är goda i Tranemo kommun. 8.2 Problembeskrivning Enskilda brunnar kan ha naturligt dåligt vattenkvalitet, på grund av för höga halter av t.ex. arsenik, uran, fluorid. Ungefär 5 % av 5000 undersökta brunnar i Sverige visade att de fanns E.colibakterier i vattnet. I Tranemo har vi ingen överblick över hur det ser ut. 8.3 Hot Hot mot god vattenkvalitet är exempelvis försurning, trafik, jordbruksutsläpp, olyckor samt sabotage. Idag finns det ett bra skydd för grundvattnet, men kommunen kan aldrig skydda sig till hundra procent mot olyckor. Ökad nederbörd på grund av klimatförändringar är ett annat hot som kan bli vanligare i framtiden. 23
8.4 Kommunens rådighet Målet handlar om att bevara den goda vattenkvalitén som finns redan idag samt ha en aktuell åtgärdsplan för olyckor. 8.5 Synergieffekter Alla vattenmål har ett enhetligt syfte, att skapa en bra livsmiljö för växter och djur samt skydda vårt dricksvatten. Lokala miljömål Kommunens grundvattentäkter ska skyddas, nuvarande och även de som utses i framtiden. 24
9 Bara naturlig försurning Riksdagens miljömål ʺDe försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.ʺ Utsläpp av svaveldioxid nationellt och inom näringslivet Årliga utsläpp av svaveldioxid, kiloton 70 60 50 40 30 20 10 2007 2008 2009 2010 År Källa: Data baserad på Sveriges rapportering till CLRTAP och UNFCCC, bearbetad av IVL Hämtat: 2012 11 13 Näringslivet totalt Riket, totalt Takdirektivet 25
Utsläpp av kväveoxider nationellt och inom näringslivet Årliga utsläpp av kväveoxider, kiloton 350 300 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 Källa: Data baserad på Sveriges rapportering till CLRTAP och UNFCCC, bearbetad av IVL Hämtat: 2012 11 13 Näringslivet totalt Riket, totalt Takdirektivet Regionala miljömål Högst 15 procent av sjöarna och 20 procent av sträckan rinnande vatten är drabbade av försurning, högst 35 procent av skogsmarken har år 2010 en hög eller mycket hög surhetsgrad, år 2010 har utsläppen av svaveldioxid i Västra Götalands län minskat till 4 200 ton eller mindre, utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län har minskat till 25 000 ton eller mindre. 9.1 Nuläget Ett tjugotal sjöar och vattendrag kalkas regelbundet. Det görs regelbundna undersökningar av de kalkade vattendragen för att se hur vattendragen mår och djurlivet utvecklas. Kalkning är ett effektivt medel mot försurning, men skadorna som vattendragen fått kan i många fall vara långlivade. De flesta sjöar som kalkas visar upp en positiv status. Det är endast Västerån som har oklar status. Bland de sjöar som inte kalkas, skulle följande behöva kalkas, Hagasjön, Marjebosjön samt Musån. Skulle kalkning upphöra så skulle sjöarna åter bli försurade. Trots att nedfallet av försurande ämnen minskat så har försurning ökat i sydvästra Sverige sen början på 2000 talet. 9.2 Problembeskrivning Tranemo kommun som både får ta emot stora mängder försurad nederbörd och har en sur berggrund med dåligt buffrande funktion är utsatt för markförsurning. Det ökade uttaget av GROT* på skogsmark förvärrar läget. En återföring av aska skulle förbättra situationen men en begränsning av GROT uttaget är nödvändigt då det i praktiken är omöjligt att fullt ut genom askåterföring kompensera för eventuell försurning. Med 26
minskat försurande nedfall och med markanvändningens anpassning kommer försurningseffekterna att minska tillsammans med behovet att kalka. Idag har kommunen översyn av ett tjugotal sjöar som inte kalkas. Resterade sjöar och vattendrag saknar översyn och därmed har man inte vetskap om dess försurningsgrad. 9.3 Hot Försurningen av skogsmarken orsakar flera problem. Avrinningen av surt och aluminiumrikt vatten från skogsmarken leder till omfattande skador på växter och djur i sjöar och vattendrag. När skogsmarken försuras urlakas också viktiga näringsämnen, vilket på sikt kan innebära att skogen växer sämre. Det finns även ett samband mellan försurning och kvicksilver i fisk vilket gör att fisk från flera av våra sjöar är olämpliga att äta. Dessutom bryts teknisk utrustning ner snabbare viket leder till ökade kostnader för kommunen och det utgör ett hot mot våra vattentäkter och vittrar sönder vårt arkeologiska material. 9.4 Kommunens rådighet Kommunen har ingen rådighet över utsläpp av försurande ämnen och kan enbart genom information om ändrad markanvändning inom skogsbruket och genom att vara ett föredöme. För att öka kompensationen för GROT uttag kan kommunen genom inköp av fjärrvärme från värmeverk öka återföring av aska till lämpliga skogar. Dessutom kan kommunen genom kalkning och uppföljning av kalkning förbättra situationen för de försurningsdrabbade sjöarna och vattendragen. 9.5 Synergieffekter Detta miljömål har påverkan på målen Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Rikt odlingslandskap, Giftfri miljö, Rent grundvatten och Rikt växt och djurliv. Lokala miljömål Markanvändningen i Tranemo kommun ska inte negativt påverka ph värdena i mark och vatten. I Tranemo kommun ska minst hälften av sjöarna oberoende av kalkning uppnå minst god status 2020. 27
10 Ingen övergödning Riksdagens miljömål ʺHalterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.ʺ Regionala miljömål 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläpp av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven minska och senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent jämfört med 1995 års nivå. Utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län ska minska till 25 000 ton eller mindre. 10.1 Nuläge Inom kommunen finns uppskattningsvis ca 250 300 djurhållare (nöt, gris, får, get och häst). De senaste åren har uttaget av skog i Tranemo kommun varit dubbelt så högt som föryngringstakten. Bidraget av näringsämnen från avloppsvatten kommer från de kommunala reningsverken samt enskilda avloppsanordningar utanför tätorterna. Antalet hushåll i Tranemo kommun med enskilda avlopp som inte uppfyller dagens krav på rening är okänt. Grovt uppskattat rör det sig om 600 till 1000 stycken. Sedan miljöbalken trädde i kraft 1999 finns 250 avloppsärenden registrerade hos kommunen. Ungefär hälften av ärendena utgörs av åtgärdanden av uttjänta avloppsanordningar. 10.2 Problembeskrivning För att miljömålet ska nås behövs tillsynssatsningar mot enskilda avlopp och jordbruk. I Tranemo är 30 % av hushållen inte anslutna till det kommunala va systemet. Grovt uppskattat brukar man säga att de 10 % av de svenska hushållen som har enskilt avlopp släpper ut lika mycket övergödande ämnen som de 90 % svenskar som är anslutna till kommunala reningsverk. Inom Tranemo kommun finns inga vattenförekomster som i nuläget bedömts vara av måttlig ekologisk status, enligt de miljökvalitetsnormer som beslutats av Vattenmyndigheten. Det saknas dock en inventering av eventuella vattenförekomster där vattenmyndigheten identifierat en risk för övergödning. För många av vattenförekomsterna saknas en bedömning av näringsämnesbelastningen, och i de fall en bedömning gjorts, baseras en majoritet på påverkansmodeller. 28
10.3 Hot Genom vattendirektivet och vattenmyndighetens åtgärdsprogram ligger det ett visst solidariskt ansvar på Tranemo kommun att minska utsläppen och därmed minska påverkan nedströms i vattensystemen. Utsläpp av avloppsvatten kan påverka sjöar, vattendrag och grundvatten samt förorena både egna och närboendes vattentäkter. I Tranemo bedrivs ingen aktiv avloppsinventering. Detta medför att det inte finns någon tillförlitlig statistik över hur stor andel enskilda avlopp det finns, som inte uppfyller gällande krav i miljölagstiftningen. Detta försvårar arbetet med att införa effektiva åtgärder i syfte att minimera den totala miljöpåverkan från de enskilda avloppen. 10.4 Kommunens rådighet Kommunen kan påverka målet genom att tillsynsverksamheten tilldelas tillräckliga resurser. Det är också viktigt med information till hushåll och industri. 10.5 Synergieffekter Detta är ett mål som berörs och berör de övriga vattenmålen. Lokala miljömål Alla vattendrag och sjöar ska fortsättningsvis klassas ekologisk god status. Andelen kväve och fosfor som återgår i det naturliga kretsloppet i kommunen ska öka. Kommunen ska öka kunskapen om den lokala punktpåverkan av övergödande ämnen. 29
Hållbar framtid Det finns fyra grundläggande systemvillkor som måste uppfyllas för att vi ska få en utveckling mot ett långsiktigt uthålligt samhälle. Dessa fyra villkor kan hjälpa oss att fatta rätt miljöbeslut i framtiden. Idén kommer från John Holmberg, docent i fysisk resursteori och verksam inom organisationen Det naturliga steget. Systemvillkoren är: 1. Minska spridningen av ämnen från berggrunden. 2. Minska spridningen av ämnen från samhället gifter t.ex. 3. Ge naturen plats bygg inte vägar och hus i värdefull natur. 4. Använd resurserna effektivt överutnyttja inte jorden. 11 Frisk luft Miljökvalitetsnormer har funnits i svensk lagstiftning sedan miljöbalken trädde i kraft 1999. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft anger oftast en föroreningsnivå som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Sedan 2003 finns även normer där det ska eftersträvas att en viss föroreningsnivå inte överskrids. Riksdagens miljömål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regionala miljömål Mål för Västra Götaland: halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år, halten fem mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner 2010, halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010, och utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Västra Götalands län, exklusive metan, ha minskat till under 40 000 ton, halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 30
dygn per år, halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 2015. 11.1 Nuläget Industri Det finns 12 stycken miljöcertifierade företag i kommunen idag (ISO 14000 systemet). Transporter På väg 41/27 uppgår trafiken till 17 000 25 500 fordon ett årsmedeldygn (ÅDT) varav 8 10,5 procent utgörs av tung trafik (Trafikverket 2009). Under 2012 pågår det ett försök med en snabbuss mellan Värnamo och Borås. Antalet persontåg mellan Limmared och Göteborg t.o.r. är i dagsläget 5 st. Småskalig vedeldning Idag finns det 561 konventionella vedeldade pannor samt 420 keramiska vedpannor i kommunen. Antalet pelletskaminer är 238 stycken. Större delen av utsläppen från vedeldning uppkommer som ett resultat av ofullständig förbränning i direkteldade vedpannor och kombipannor. De utsläpp som uppkommer är polyaromatiska kolväten (sot) PAH samt flyktiga organiska ämnen VOC. Det finns olika möjligheter att förbättra förbränningen så att utsläppen minskar. Installation av ackumulatortank till vedpanna tillsammans med lämplig eldningsteknik leder till att utsläppen kan minskas med 60 90 % beroende på pannans konstruktion och ålder. I Tranemo kommun är det obligatorisk kontroll av konventionell vedpanna 3 ggr per år och pelletspanna 2 ggr per år. Mättal för utsläpp enbart från vedeldning är mycket svåra att få fram. Utsläpp från trafik, industri Luft i väst, luftvårdsförbund, bistår medlemskommunerna med spridningsberäkningar av luftutsläpp från fasta källor och trafik. Mätningar utförs inte varje år, siffrorna nedan är från dom senaste mätningarna. Kväveoxider Miljökvalitetsnorm: årsmedelvärde 40 mikrogram NO2/m3 Miljömål: årsmedelvärde 20 mikrogram NO2/m3 Mätningar 2002/03 visar att halterna kvävedioxid i gaturum låg under nedre utvärderingströskeln för miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde. I gaturum uppmättes 9.4 mikrogram/m3. I urban bakgrund var halten 8.5 mikrogram/m3. (Nedre utvärderingströskeln är 26 mikrogram/m3). 31
Mätningar under 2010 visar en årsmedelhalt på 6.6 mikrogram NO2/m3. Mätningen gjordes som urban bakgrundsmätning vid kommunhuset. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Mätningar 2003/04 visar att bensenhalten var 1.1 mikrogram/m3, vilket är under miljökvalitetsnormen (5 mikrogram/m3) men över miljömålet (1 mikrogram/m3). Partiklar Under år 2007 mättes depositionen av partiklar under tre månader. Halterna var låga (13 mikrogram/m2). Svavel, kväve Mätningarna i Björkered (numera Uddebo) visar på fortsatt minskning av svavelnedfall i kommunen. Kväveutsläppen ligger dock fortfarande kvar på lika höga siffror som vid mätningarnas början på 80 talet. Kväveutsläppen är mer diffusa än svavelutsläppen och har därför visat sig vara svårare att komma åt. 11.2 Problembeskrivning Luftföroreningar är svåra eller mycket svåra att påverka eftersom de tillförs med vindarna från andra länder. Dessutom är utsläpp från trafik ett nationellt problem. Provtagning och analys av PAH i luft är kostnadskrävande, vilket bl.a. medför att PAHmätningar hittills inte har ingått i större övervakningsprogram, men till skydd för människors hälsa ska det eftersträvas att bens(a)pyren efter den 31 december 2012, inte förekommer i utomhusluft med mer än 1 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM under ett kalenderår, årsmedelvärde (förordning SFS 2007:771). PAH, men även VOC i tätortsluft har minskat under de senaste 10 20 åren enligt Naturvårdsverket. I Tranemo, Limmared och Dalstorp har många innevånare fjärrvärme och värmepumpar som värmesystem, vedeldning är därför inte vanligt förekommande. Det kommer in väldigt få klagomål om störningar från allmänheten till Miljöverksamheten. Det är oerhört dyrt att mäta PAH och VOC och utsläppen kan komma från många utsläppskällor, främst trafik. Därför är utsläpp från småskalig vedeldning nästintill omöjligt att mäta. Ett mål om vedeldning bör istället fokusera på installation av moderna pannor. Vedeldning i sig är inget miljöhot, det är snarare en hälso och trivselfråga. Röken kan framkalla allergi och astma hos vissa individer. Antalet pannor ligger på en ganska konstant nivå. Enligt byggavdelningen har inte en enda ansökning inkommit angående installation av vedpanna 2012. Snarare avyttras istället vedpannor när personer blir äldre och inte orkar med arbetet med vedeldning. 32
11.3 Hot Människors hälsa påverkas negativt av luftföroreningar genom ökad sjuklighet (luftvägssjukdomar, hjärt och kärlsjukdomar, cancersjukdomar) och dödlighet. Halterna av partiklar och marknära ozon bedöms vålla för tidig död för mer än tusen svenskar varje år. I allmänhet är halterna av cancerframkallande ämnen som PAH (polycykliska aromatiska kolväten) relativt låga, men de kan vara förhöjda i tätorter på grund av vedeldning. Barn som utsattes för höga halter av luftföroreningar under sina första månader hade 60 procent större risk att drabbas av astmabesvär. De drabbades också av allergiska reaktioner oftare, särskilt mot pollen. Luftutsläpp kan leda till försurning och övergödning av mark och vatten. Även miljögifter som dioxin, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), kvicksilver och kadmium sprids med utsläpp till luften. Rening av bilavgaser och skorstensutsläpp har förbättrat tätorternas luftkvalitet, men eftersom biltrafiken ökar går förbättringen långsamt. Ensidig satsning på dieselbilar har t.ex. i Borås försämrat luften på vissa gator. I framtiden måste satsningen på alternativa bränslen öka. 11.4 Kommunens rådighet Luftutsläppen är svåra att råda över, men precis som för klimatmålet kan kommunen i samarbete med andra aktörer påverka luftkvalitén. Information om hur man eldar och kör ecodrive är andra viktiga insatser. 11.5 Synergieffekter Klimatmålet förknippas med luftkvalité. Utsläpp från trafiken ger både klimateffekter och hälsoeffekter. Lokala miljömål Luften i Tranemo ska vara så ren att varken människor, byggnader, växter eller djur tar skada. Tranemo kommun ska ha en mycket ren luft ur ett hälsoperspektiv. År 2018 sker minst 75 procent av den småskaliga vedeldningen i kommunen med miljögodkända pannor med ackumulatortank. Körsträcka per innevånare/mil ska minska. Antalet miljöcertifierade företag ska öka. 33
12 Giftfri miljö Riksdagens miljömål ʺFörekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.ʺ Regionala miljömål Senast år 2010 ska det finnas hälso och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår i en vara. Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt, vara fria från organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen samt kvicksilver, bly och kadmium. Hälso och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till år 2010. Utfasning av farliga ämnen och förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana som hotar viktiga vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Åtgärder ska under åren 2005 2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Exponeringen av kadmium år 2015 vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. 12.1 Nuläget Kommunen arbetar med att certifiera alla reningsverk i kommunen samt kommunicerar med företagen för att de ska minska kemikalieutsläpp till kommunens dagvatten och avloppssystem. Företagen arbetar med att fasa ut farliga kemikalier, det ställs hårdare krav på industrier om hur kemikalier ska förvaras, hanteras och hur farliga kemikalier ska fasas ut. Kommunens miljöverksamhet arbetar med att granska lantbruk med många djurenheter eller med mycket mark för att se att lantbrukaren sprider kemikalierna på rätt sätt. Kommunen har byggt en ny återvinningscentral för att underlätta för invånarna att lämna in sitt avfall. Kommunen och länsstyrelsen arbetar med att välja ut akut förorenad mark som behöver saneras. Förorenade områden Tre stora impregneringsanläggningar har verkat i Tranemo kommun. Dessa områden är idag starkt förorenade av arsenik och kreosot varför de på sikt utgör en potentiell miljörisk. En av anläggningarna är idag sanerad och där finns Returen idag. 34