ÄNDRINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO

ÄNDRINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO UBS Föreskrift 51/011/2010 Lag om ändring av lagen för grundläggande utbildning 642/2010

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO Utbildningsstyrelsen har 2.12..2010 beslutat att ändra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Ändringarna baserar sig främst på Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010). Ändringarna berör speciellt följande kapitel med underkapitel: Kapitel 1, 2, 4 och 5, 7 och 8. Föreskriften förutsätter att anordnare av förskoleundervisning ändrar sin läroplan. Anordnaren av förskoleundervisning kan ta i bruk läroplanen 1.1.2011 och senast 1.8.2011 ska läroplanen tas i bruk. Larsmo kommun lokala läroplan för förskolan har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av: Agneta Sandvik Ilse Nynäs Åsa Laxåback-Nyman kelpo-koordinator Alla blanketter som behövs för dokumentering och åtgärder kring elevvård och specialundervisning finns i en särskild dokumentmapp, som distribuerats till alla daghem, förskolor och skolor. Det blankettmaterialet finns även tillgängligt på kommunens webbsidor. Larsmo den 30 maj 2011 Åsa Laxåback-Nyman Kelpo-projektkoordinator

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRSKOLAN... 5 1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL... 5 1.1 Uppgift... 5 1.2 Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande i förskolan... 6 2 GENOMFÖRANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 7 2.1 Anordnandet av förskoleundervisningen... 7 2.2 Inlärningssyn... 7 2.3 Den pedagogiska miljön... 7 2.4 Arbetsmetoder... 8 3 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS DETALJERADE MÅL OCH INNEHÅLL... 8 3.1 Helhetsperspektiv på undervisningen... 8 3.2 Centrala ämnesområden... 8 3.2.1 Språk och interaktion... 8 3.2.2 Matematik... 10 3.2.3 Etik och livsåskådning... 11 3.2.4 Natur och miljö... 13 3.2.5 Hälsa... 14 3.2.6 Fysisk och motorisk utveckling... 14 3.2.7 Konst och kultur... 15 4 STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN... 17 4.1 Det allmänna stödet i förskolan... 17 4.2 Intensifierat stöd i förskolan... 18 4.3 Särskilt stöd i förskolan... 19 4.3 Stöd för växande och lärande i Larsmo... 21 4.5 Plan för barnets lärande i förskolan och individuell plan för hur Förskoleundervisningen ska ordnas... 22 4.5.1 Plan för lärande i förskolan... 22 4.5.2 Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas... 22 5 FORMER AV STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 23 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen... 23 5.1.1 Specialundervisning... 23 5.1.2 Förlängd läroplikt... 23 5.2 Övrigt stöd i förskoleundervisningen... 24 5.2.1 Samarbetet med hemmet... 24 5.2.2 Ordnandet av tolknings- och assistenttjänster... 24 5.3 Elevvård i förskolan och främjande av trygghet och säkerhet... 25

5.3.1 Elevvård... 25 5.3.2 Främjandet av trygghet och säkerhet... 26 5.3.3 Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av personuppgifter... 26 6 FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MINORITETER, FÖR- SKOLEUNDERVISNING SOM BYGGER PÅ EN SÄRSKILD PRINCIP SAMT FÖRSKOLEUNDERVISNING PÅ FRÄMMANDE SPRÅK OCH SPRÅKBAD I DE INHEMSKA SPRÅKEN... 27 6.1 Samisktalande barn... 27 6.2 Romanitalande barn... 27 6.3 Barn som använder teckenspråk... 27 6.4 Invandrarbarn... 27 6.5 Förskolundervisning som baserar sig på en viss väldsåskådning eller på en pedagogisk princip... 28 6.6 Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken... 28 7 UTVÄRDERING... 29

FÖRSKOLAN Barnträdgårdsverksamheten i Larsmo är en av de äldsta i de svenska kommunerna i Österbotten. I augusti 1965 startade Larsmo barnträdgård, som fick påbörja verksamheten tillfälligt i sparbankens klubblokal. Den 22 oktober samma år flyttades den till Sandviks gård i Holm. Från och med hösten 1969 har barnträdgården varit verksam i Grev skolas gamla fastighet och när kommunen tog över verksamheten 1974 fick halvdagsavdelningen namnet Grev daghem. Bosund barnträdgård inledde verksamheten den 1 februari 1971 i Uno Wahlroos nybyggda egnahemshus med en halvdagsavdelning. Under åren 1984 1990 fanns även en eftermiddagsavdelning i daghemmet. Från hösten 1992 är daghemmet verksamt i Rönnliden. Furuholmens daghem påbörjade sin verksamhet i Grev skolas fastighet hösten 1975. Efter ett halvt år flyttades verksamheten till en nyrenoverad fastighet på Furuholmen, ägd av Birgitta och Rurik Öhman. År 1991 påbörjades uppförandet av det nya daghemmet och i januari 1992 inledde halvdagsavdelningen och den nya heldagsavdelningen där sin verksamhet. Eugmo daghem startade hösten 1977 vid Solstrand samlingshus. Till Vikströmska fastigheten flyttade daghemsverksamheten hösten 1981. Förmiddagsavdelningen utökades 1996 med en eftermiddagsavdelning. I denna integrerades barn med speciella behov. Den 1.1.1974 övertogs barnträdgårdarna av kommunen och kallades därefter daghem. Sedan 1.8.2000 lyder förskolan under bildningsnämnden i Larsmo och består av Risö, Holm, Näs och Bosund förskola. År 2000 flyttade Holm förskola till nyrenoverade utrymmen vid Holm skola. I januari 2011 flyttade Näs förskola in sina nya utrymmen vid skolan. Förskoledistrikten följer i stort sett skoldistrikten. Som en stödåtgärd för barn som är i behov av extra stöd och stimulans har en förskolegrupp för femåringar inrättats i kommunen. Den lyder numera under socialväsendet sedan 2010 och kallas dagvårdsenheten Femman. 1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL 1.1 UPPGIFT I enlighet med lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Mål och innehåll i denna läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo följer de riktlinjer som Utbildningsstyrelsen och THL (Stakes) gemensamt utarbetat. Förskoleundervisningen bygger på de grundläggande värden som gäller i samhället. Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas p.g.a. kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Småbarnsfostran och förskoleundervisningen bör ses som en del av den grundläggande utbildningen och bildar en helhet som framskrider på ett följdriktigt sätt i enlighet med barnets utveckling. Målet med förskoleundervisningen är att stöda en balanserad fysisk, emotionell, intellektuell och social utveckling. Det är viktigt att barnets individualitet beaktas, en aktiv inlärning och fostran till medlem i en gemenskap samt livsnärhet, lek och glädje. I förskoleundervisningen ses barndomen som ett livsskede med ett värde i sig. Speciellt vill man betona lekens betydelse. Målet är att barnets förmåga att behärska livet förstärks, det skall ha förmåga att klara sig i en föränderlig värld samt att lära sig att lära.

Förskoleundervisningen stöder hemmet i dess fostrargärning. En kontinuerlig kontakt med hemmen är av betydelse för en gynnsam utveckling. Ett fungerande samarbetsnät mellan hem, daghem och skola ökar känslan av trygghet hos barnet. Vid speciella svårigheter i barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar bör samarbetsnätet även inbegripa speciallärare, hälsovårdspersonal samt socialarbetare. Övergången från daghem till skola bör präglas av trygghet och samförstånd mellan berörda parter. 1.2 ALLMÄNNA MÅL FÖR FOSTRAN, UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Målen för förskoleundervisningen är att - lära genom lek - barnets positiva självuppfattning ska förstärkas och förmågan att inhämta kunskap utvecklas - barnet ska kunna ta till sig baskunskaper och -färdigheter från lärandets olika delområden utgående från ålder och individuell förutsättningar - barnet lär sig förstå gruppens betydelse i lärandeprocessen, samt bevarar glädjen och entusiasmen att lära sig och vågar ta itu med nya utmaningar på ett frimodigt och kreativt sätt - barnet lär sig reflektera över vad som är rätt eller fel och förmågan att handla som ansvarsfull medlem i gruppen förstärks - barnet blir medvetet om konsekvenserna av sitt handlande - barnet lär si förstå spelreglerna i mänskligt umgänge och respektera dem - barnet lär sig goda seder och bruk och inser deras betydelse i vardagen - barnet utvecklar sin förmåga att behärska sig själv och lär sig att klara sig i olika situationer i vardagen - barnet lär sig förstå betydelsen av god hälsa och välbefinnande utgående från sin ålder - barnets språkliga och kulturella identitet samt förmågan att uttrycka sig mångsidigt förstärks och utvecklas - barnet bekantar sig med olika konstformer och med den lokala och nationella kulturen samt i mån av möjligheter med andra kulturer - barnets intresse för naturen fördjupas och barnet får en uppfattning om sitt eget beroende av och ansvar för naturen och närmiljön

2 GENOMFÖRANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2.1 ANORDNANDET AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Förskoleundervisningen sker i samarbete med hemmen. Miljön i förskolan ska vara stimulerande och trygg för barnen så att de mår bra, utvecklas på alla delområden och kan lära sig nya saker. Alla barn har rätt till den elevvård de behöver för att kunna utvecklas till nyfikna och levnadsglada barn. Barnteamet i kommunen har helhetsansvaret för elevvården i förskolan. Atmosfären i förskolan ska vara vänlig där både personal och barn ska behandla varandra med respekt. Barnen ska få vara delaktiga i planeringen av verksamheten. Dagen ska bestå av gemensamma aktiviteter, utevistelse, lek och även lugn och ro. Med tanke på barnens helhetsmässiga utveckling ska förskolan samarbeta med småbarnsfostran, skolan, social- och hälsovården samt övriga instanser. Då förskoleundervisningen ordnas bör man beakta att barn som deltar i förskoleundervisningen också ska ha möjlighet att utnyttja socialväsendets tjänster såsom morgon- och eftermiddagsvård. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren besöker regelbundet alla förskolor. Hon handleder personalen och tränar med de barn som är i behov av extra stöd. 2.2 INLÄRNINGSSYN I förskoleundervisningen ses barnens lärande som en aktiv, målinriktad process. Den bygger på tidigare erfarenheter och innebär ofta problemlösning. I grupp lär sig barnen med och av varandra genom att ge varandra impulser som stimulerar tänkandet och fantasin. Läraren skall stödja inlärningen och handleda barnen i lärandeprocessen så att de blir medvetna om hur de lär och kan påverka sitt eget lärande. 2.3 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN Med förskoleundervisningens pedagogiska miljö avses den - fysiska - psykiska - sociala - kognitiva - emotionella miljön. Det centrala i den pedagogiska miljön är samverkan mellan läraren och barnen. Läraren uppmuntrar också barnen till samarbete. En god pedagogisk miljö väcker både det enskilda barnets och samtidigt hela gruppens nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den stöder deras aktivitet och förmåga till självständigt arbete. Arbetsredskap och material skall finnas inom räckhåll för barnen. Miljön skall ge möjlighet till lek och motion samt till lugn och ro. Som

språkmiljö bör den stimulera barnen till ett levande och rikt språk. Den pedagogiska miljön bör ha utrustning som stöder barnen i deras utveckling i det moderna informationssamhället. Miljön bör vara trygg och estetiskt tilltalande. 2.4 ARBETSMETODER Läraren skall stöda inlärningen och handleda barnen så att de blir medvetna om hur de lär och hur de kan påverka sitt eget lärande. Lärandet går till så att barnen i samverkan med vuxna och andra barn, experimenterar, utforskar och på annat sätt aktivt söker kunskap och löser problem. Förskoleundervisningen grundar sig på en verksamhet som formas av lek och som utgår från barnens utvecklingsnivå. I verksamheten beaktas barnens behov av att lära sig med fantasins och lekens hjälp. Verksamheten skall vara meningsfull och ge barnen utmaningar och upplevelser. Olika konstämnen kombineras med barnens erfarenheter och kunskapsstoff, vilka förenas i ett aktuellt tema, en saga eller en berättelse. 3 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS DETALJERADE MÅL OCH INNEHÅLL 3.1 HELHETSPERSPEKTIV PÅ UNDERVISNINGEN Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn, där olika kunskapsområden skall ses som en del av helheten. Själva inlärningsprocessen är viktigare än de enskilda innehållsdelarna. Läraren ska sträva efter att ge barnen varierande erfarenheter och färdigheter från olika kunskapsområden genom att använda sig av många arbetsmetoder. Beskrivningen av de olika ämnesområdena skall fungera som ett stöd för läraren. 3.2 CENTRALA ÄMNESOMRÅDEN 3.2.1 SPRÅK OCH INTERAKTION Vi behöver språket för att kunna tänka och för att kunna uttrycka oss själva. Barn strukturerar sin omgivning och skapar sig en världsbild med hjälp av begrepp de lär sig. Förskoleundervisningen skall med språkets hjälp utveckla barnens tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter samt själva inlärningsprocessen. På så sätt stärks barnens känsloliv, kreativitet och självkänsla. Barnen skall uppmuntras och vägledas språkligt så att de utvecklas till aktiva talare och lyssnare i interaktionssituationer av olika slag, både i vardaglig kommunikation och i inlärningssituationer. Barnen skall vänja sig vid att berätta om och diskutera sina känslor, tankar, förhoppningar och åsikter samt även att muntligt verbalisera sina iakttagelser och slutsatser. Barnen får öva sig i att lyssna och berätta. Som gruppmedlemmar vänjer de sig vid att lyssna både på barns och vuxnas tal, att delta i diskussioner och att vid behov vänta på sin tur.

Förskoleundervisningen skall lägga en grund för läs- och skrivinlärningen. Förutsättningen för att barn skall utveckla läs- och skrivfärdighet är att barnen har hört talat språk och lyssnat, att någon har lyssnat på dem, att de har talat och att man har talat till dem, att man har diskuterat med dem, att de har ställt frågor och fått dem besvarade. Läraren skall läsa och berätta sagor, berättelser, berättande faktatexter, dikter, ramsor mm för barnen så att de får möjlighet att njuta av och leva sig in i det de har hört. Barnens tänkande stimuleras på detta sätt och de får möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå sitt eget och andra människors liv. De börjar förstå innebörden i att läsa. Deras intresse för att fråga, dra slutsatser samt skapa sig ett omdöme om det de fått höra vaknar. MÅL Att barnet skall våga och vilja använda språket för att utveckla den språkliga medvetenheten utökar sitt ordförråd får en grund för läs- och skrivinlärningen CENTRALT INNEHÅLL uttrycker sig muntligt tillsammans med andra improviserar, leker, berättar och dramatiserar lyssnar koncentrerat vid samlingen övar rim, ramsor och rytmer följer enkla muntliga instruktioner lyssnar till sagor och berättelser bekantar sig med bibliotek bekantar sig med bokstäver och språkljud FINSKA Språkinlärningen tillämpas på ett konkret sätt. Barnet får uppleva det nya språket med alla sina sinnen och får därmed större möjlighet att förstå och ta till sig nya ord och begrepp. Genom tredimensionell inlärning, genom att berätta en saga eller gestalta en sång tredimensionellt har barnet större möjlighet att ta till sig undervisningen. Ämnesområden skall vara i direkt anknytning till de teman som behandlas. MÅL Att barnet kan förstå och följa enkla uppmaningar får leka in det nya språket genom att se, lyssna, känna, uppleva, tala och sjunga finska ord får en positiv attityd till finskan och undervisningen i finska CENTRALT INNEHÅLL presentationsövningar rim och ramsor enkla sånger och lekar talen 1-10 färgerna

jämna klockslag, veckodagar, årstider och månader alfabetet årets högtider benämningar på familjemedlemmar 3.2.2 MATEMATIK I matematikundervisningen bör barnen få en insikt i matematiska begrepp och symboler. Barnen får lära sig söka och finna lösningar på olika problem och uppmuntras till att utveckla minne och tänkande. Innehållsmässigt bör man sträva till att ta tillvara de naturliga och dagliga situationerna i verksamheten. I matematikundervisningen bör barnen få en insikt i matematiska begrepp och symboler. Barnen får lära sig söka och finna lösningar på olika problem och uppmuntras till att utveckla minne och tänkande. Innehållsmässigt bör man sträva till att ta tillvara de naturliga och dagliga situationerna i verksamheten. MÅL Att barnet får en grund för inlärning av matematik får uppleva att matematik är roligt, intressant och spännande lär sig iaktta matematiska fenomen i sin omgivning får lära sig utföra mätningar genom att jämföra t.ex. längd, volym, massa, tid får kännedom om rumsuppfattning genom att lära sig förstå och använda ord som anger läge och riktning, samt rums-, form- och storleksuppfattning får kännedom om tidsuppfattning, såsom vardagliga tidsbegrepp, får samtala om händelser och deras ordningsföljd lär sig söka och finna lösningar på olika problem och beskriva hur de tänker vid problemlösningar bekantar sig med pengar genom t.ex. olika spel och lekar bekantar sig med matematiksagor och spel. CENTRALT INNEHÅLL bekantar sig med matematiska symboler och antal bekantar sig med klockan, veckodagar, månader temperatur lär sig klassificering, jämförelse och organisering genom att arbeta med föremål och geometriska figurer enligt form, antal och andra egenskaper barnens intresse uppmuntras genom matematiksagor och lekar, sånger och räkneramsor känner till talområdet 1-10 bekantar sig med pengar genom t ex olika spel och lekar höger, vänster

3.2.3 ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING Barnet ges en grund som det kan bygga sig en egen övertygelse på samt skapa en positiv världsbild och framtidstro. Barnet ges möjlighet att växa i vänskap, samarbete och ansvar och att förstå likheter och olikheter mellan människor och länder. Ämnesområdet etik och livsåskådning består av fyra delar: - etisk fostran - kultur - religion - livsåskådning Undervisningen skall ske i sådana former att barnet kan lära sig med hjälp av alla sina sinnen samt att barnets trygghet och jämvikt bevaras. Enligt grundlagen ingår religionsfostran alternativt livsåskådningsfostran i förskoleundervisningen. I enlighet med vårdnadshavarens val deltar barnet i religionsfostran, livsåskådningsfostran eller i annan anordnad undervisning. ETISK FOSTRAN Den etiska fostran som ingår i förskoleundervisningen genomsyrar all verksamhet och är gemensam för hela gruppen. MÅL Att barnet utvecklar sin självkänsla utvecklar sociala färdigheter som behövs i det vardagliga livet. lär sig värdesätta eget och andras arbete lär sig följa gemensamma regler och samarbetsformer uppmuntras till att utveckla en sund självkänsla. RELIGION MÅL Att barnet får möjlighet att möta frågor som hör samman med religion bekantar sig med religiösa högtiderna och traditioner har möjlighet att bekanta sig med det viktigaste innehållet i den egna religionen ska få känna trygghet och ges möjlighet till andakt och stillhet

LIVSÅSKÅDNING MÅL Att barnet utvecklar förmågan att möta frågor som berör människorelationer, kulturidentitet, förhållandet mellan människa, miljö och gemenskap. DEN KULTURELLA ÅSKÅDNINGSFOSTRAN MÅL Att barnet skall ha rätt att bli hört i åskådningsmässiga livsfrågor ökar sin kulturella allmänbildning i fråga om åskådningar och religioner. ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING, CENTRALT INNEHÅLL etik och hållbar utveckling fredsfostran rätt och fel, samvete fostran till medmänsklighet, vänlighet, empati, tolerans, ärlighet, jämlikhet och vänskap hjälpsamhet och ansvar samarbete goda seder orden tack och förlåt samt lära sig ordens innebörd kristendomens innehåll religiösa högtider och traditioner stillhet och andakt andlig musik, konst respekt och hänsyn för olika åsikter, religioner och kulturer mänskliga rättigheter

3.2.4 NATUR OCH MILJÖ En förutsättning för att skapa ett positivt förhållande till miljön är att barnet upplever sin livsmiljö som en trygg och intressant plats och att barnet genom lek och upptäckarglädje får uppleva naturens skönhet med alla dess skiftningar. Kunskaper om barnets livsmiljö skapar grunden för en vidare förståelse av världen runtomkring. MÅL Att barnet lär sig ta ansvar för både växter och djur i naturen ges möjlighet att uppleva naturens skönhet med dess skiftningar barnet får förståelse för den växelverkan som finns i miljön får kännedom om och känsla för naturen förstår hur de egna handlingarna påverkar närmiljön kan röra sig tryggt i trafiken CENTRALT INNEHÅLL människa, närmiljön och naturen växter och djur organismer och deras livsmiljö miljövård odling avfallssortering, kompostering och energifrågor allemansrätten naturens kretslopp naturmaterial årstider, väder och klimat trafik experiment och forskning rymden

3.2.5 HÄLSA I förskoleundervisningen främjas barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa samt växande och utveckling. Barnets växande och utveckling stöds genom att den vuxne skapar balans mellan arbete, vila och rekreation. MÅL Att barnet genom lek och mångsidig fysisk aktivitet utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning, rörelsekontroll, koordination och sina praktiska färdigheter i vardagen. lär sig förstå motionens betydelse för människans välbefinnande och hälsa CENTRALT INNEHÅLL personlig hygien tandvård regelbunden dygnsrytm hälsosamma matvanor gott bordsskick ändamålsenlig klädsel av- och påklädning, knyta skosnören ta ansvar för sin egen integritet 3.2.6 FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING Med hjälp av motion och lek tränas barnens fysiska kondition, deras rörelsekontroll och motoriska färdigheter. Barnen ges tillfälle till både ledd gymnastik och självständiga fysiska aktiviteter och lek. MÅL Att barnet utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning, rörelsekontroll, koordination och sina praktiska färdigheter i vardagen förstå motionens betydelse för människans välbefinnande och hälsa får uppleva att gymnastik är roligt CENTRALT INNEHÅLL aktiviteter som utvecklar både fin- och grovmotoriken sensorisk integration bollövningar vinteraktiviteter (skridskoåkning, skidning, pulkåkning, snölekar) simning, friidrott, redskapsgymnastik rörelse till musik, sagogymnastik, dans och ringlekar naturstigar

3.2.7 KONST OCH KULTUR Vägen till djupare förståelse och insikt går via den erfarenhet som barnet får genom sitt handlande och sina upplevelser. Skapande verksamhet kan be barnet möjligheter att förverkliga sig själv. Barnet ges en möjlighet att med alla sina sinnen upptäcka och uppleva sin omgivning. Genom kultur och olika konstformer skall barnet ges mångsidiga möjligheter att utveckla känslor, empati och estetiska värderingar. Barnet lär sig att värdesätta det egna och andras arbete. KONST OCH HANTVERK MÅL Att barnet får uppleva sitt eget intresse för konst och estetik utvecklar självkänsla, initiativförmåga, kreativitet, fantasi och skaparglädje kan känna glädje och tillfredsställelse med sitt arbete, både processen och resultatet barnet lär sig arbeta koncentrerat och med uthållighet både enskilt och i grupp lär sig värdesätta eget och andras arbete kan ta ansvar för sitt arbete samt städa efter sig CENTRALT INNEHÅLL materialkännedom användning av olika tekniker inom hantverk och konst exkursioner, utställningar och konstupplevelser foto och film hobbyarbete textilslöjd träslöjd färg- och formlära media MUSIK Musik spelar en viktig roll i förskoleundervisningen för utvecklingen av barnens känsloliv, kunskaper och färdigheter. Genom sång, spel och rörelse skall barnet ges möjlighet att njuta av och leva ut inneboende känslor och rytmer i kroppen. Glädjen att få vara tillsammans, improvisera och uttrycka sig är centrala delar inom musiken. Barnet bör också få erfarenheter och upplevelser från olika musikinriktningar och kulturer.

MÅL Att barnet får musikintresset väckt och upptäcker glädjen med musiken utvecklar sin förmåga att lyssna och koncentrera sig lär sig använda sin röst mångsidigt lär sig använda hela kroppen som instrument övar koncentration och avslappning CENTRALT INNEHÅLL sånger sång- och fingerlekar rytm, rim, ramsor musiksagor instrument olika ljud i omgivningen, tystnad olika sorters musik, framträdanden konserter KULTUR OCH HEMBYGD Genom att lära känna sin hembygd och sitt kulturella arv får barnet en möjlighet att utveckla sin identitet som Larsmobo. MÅL Att barnet bekantar sig med sin hemby och sin hemkommun får kännedom om hembygdens traditioner och historia CENTRALT INNEHÅLL utflykter i närmiljön högtider, traditioner fester familj, släkt och kontakt över generationsgränser museibesök sevärdheter hantverk förr och nu lokala konstnärer och hantverkare näringsliv, företag och yrken vår kommun, Larsmo

IT MÅL Att barnet bekantar sig med datorn kan använda sig av något träningsprogram. CENTRALT INNEHÅLL kunna använda musen kunna använda tangentbordet för bokstavsträning och enkla skrivövningar kunna starta upp ett givet program, utföra tillhörande övningar samt avsluta 4 STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN 4.1 DET ALLMÄNNA STÖDET I FÖRSKOLAN Förskoleundervisningen byggs upp på ett sådant sätt att varje barns behov och förutsättningar beaktas. Samarbete mellan barnen och gruppens gemensamma lärande betonas dock så att personalen tar hänsyn till det enskilda barnet och dess behov av stöd. En positiv atmosfär är viktig med tanke på lärandet där både barnen och personalen visar varandra hänsyn. Personalen stöder barnen att hitta sina starka sidor och resurser. Barnen får en positiv jaguppfattning och får känna arbetsglädje. Personalen bedömer varje barns behov av stöd. Genom differentiering och flexibla grupparrangemang stöds alla barn i lärandet. När allmänt stöd inte mera är tillräckligt ska barnen få intensifierat stöd. Barn som behöver regelbundet stöd eller flera former av stöd ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med plan för elevens lärande. Den pedagogiska bedömningen ska göras upp skriftligen av en eller flera lärare på blanketten; Pedagogisk bedömning. En eventuell uppgjord individuell plan för småbarnsfostran, eventuell plan för lärande inom det allmänna stödet och eventuella habiliteringsplaner står som grund för pedagogisk bedömning. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. Eventuellt kan andra sakkunniga höras.

Målsättning: Barnet ska med hjälp av tidigt, allmänt stöd uppnå den allmänna läroplanens mål. Behovsnivå: Barnet har lindriga svårigheter i förskolan. Vårdnadshavarna Samarbetar med förskolan Förskollärarna Samarbetar med hemmet Samarbetar med andra lärare, andra sakkunniga, övrig personal Differentierar undervisningen Utvärderar stödåtgärderna Handleder barnet Specialbarnträdgårdslärare Utför olika test Handleder förskolläraren kring stödåtgärder Ger extra träning åt barnet 4.2 INTENSIFIERAT STÖD I FÖRSKOLAN Det intensifierade stödet planeras långsiktigt och som en helhet. Alla former av stöd som används i förskolan kan tillämpas. Individuell handledning, flexibla grupparrangemang och specialbarnträdgårdslärarens insats är stödformer som kan användas. Vilka stödformer barnet får och hur undervisningen ordnas skrivs in i plan för lärande. Ett gott samarbete med hemmet är ytterst viktigt. Barnet har rätt till den elevvård som behövs. Barnets individuella utvecklingsnivå och behov beaktas. Barnet får uppleva känslan av att lyckas och framsteg belönas på ett positivt sätt. Barnets utveckling och lärande följs regelbundet upp och stödet justeras enligt behov. När det intensifierade stödet inte mera är tillräckligt kan barnet få särskilt stöd. En pedagogisk utredning görs. Den står till grund för beslutet. Vårdnadshavarna och eventuellt barnet ska vara involverade i processen. En utredning om barnets framsteg i förskoleundervisningen och en utredning av elevvårdsarbetet som barnet fått inom det intensifierade stödet görs före pedagogisk utredning. Informationen från utredningarna står till grund för den skriftliga pedagogiska utredningen, blanketten Pedagogisk utredning fylls i. Tidigare dokumentation som finns om barnet och utredningarna som gjorts på förhand används när den pedagogiska utredningen görs. Plan för lärande, pedagogisk bedömning, den individuella planen för förskolan och eventuella utlåtande från sakkunniga står till grund för utredningen. Ett skriftligt beslut skall fattas innan särskilt stöd ges. I Larsmo är det Nämnden för barnomsorg och bildning som fattar beslutet. Beslutet skall fattas i enlighet med förvaltningslagen och fattas på basen av den pedagogiska utredningen som gjorts. I beslutet bestäms barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, behov av eventuell assistent och undantagsarrangemang samt andra tjänster som barnet behöver. Beslutet fattas innan förskoleundervisningen inleds eller om behovet av särskilt stöd konstaterats under förskoleåret görs beslutet då. Beslutet skall granskas åtminstone efter årskurs två och före uppflyttningen till årskurs sju.

Målsättning: Barnet ska med hjälp av intensifierat stöd uppnå den allmänna läroplanens mål. Behovsnivå: Barnet har tydliga svårigheter i förskolan. Vårdnadshavarna Ökat samarbete med förskolan Ökat stöd i hemmet kring barnets växande och lärande Förskollärarna Diskuterar med vårdnadshavaren om behov av vidare stödåtgärder Gör en pedagogisk bedömning som underlag och för beslut om intensifierat stöd Gör upp en plan för lärande tillsammans med vårdnadshavarna och specialbarnträdgårdsläraren Följer upp, dokumenterar och utvärderar det intensifierade stödet Samarbetar med andra sakkunniga och övrig personal Differentierar undervisningen Handleder barnet Specialbarnträdgårds- Deltar i uppgörandet av barnets plan för lärande läraren Elevvårdsgrupp/ Rektor Ger regelbunden träning Utgående från den pedagogiska bedömningen fattas beslut om intensifierat stöd. Beslutet protokollförs. Planerar vid behov elevvårdstjänster 4.3 SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLAN Särskilt stöd ges barn som inte kan tillgodogöra sig den allmänna förskoleundervisningen p.g.a. handikapp, sjukdom, funktionsstörning eller riskfaktorer i uppväxtmiljön. Barnet ges ett systematiskt och övergripande stöd som främjar barnets lärande, självkänsla och motivation att lära sig. Stödåtgärderna kan vara handledning åt undervisningspersonalen, elevvårdstjänster, assistenter eller anpassade undervisningsmetoder, arbetssätt, material eller redskap. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller som förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning och andra stödformer som ingår i förskoleundervisningen. Hur undervisningen ordnas och vilka stödåtgärder barnet får skrivs in i barnets individuella plan som görs. Ändras barnets behov av stöd görs en ny pedagogisk bedömning upp och barnet återgår till intensifierat stöd.

Målsättning: Barnet ska med hjälp av särskilt stöd uppnå den individuella planens mål. Behovsnivå: Barnet har diagnostiserade svårigheter i förskolan. Vårdnadshavarna Förskollärarna Specialbarnträdgårdsläraren Elevvårdsgrupp/Rektor Skolpsykologen Elevvårdstjänster Nämnden för barnomsorg och bildning/bildningschef Väljer skolform Stöder barnets växande och lärande. Deltar i uppgörandet av individuell läroplan (IP) Samarbetar med rådgivningsbyrå, terapeuter, osv. Diskuterar med vårdnadshavarna om behov av vidare stödåtgärder Samarbetar med skolans elevvårdsgrupp i uppgörandet av en pedagogisk utredning Samarbetar med specialbarnträdgårdsläraren kring uppgörandet av den individuella läroplanen (IP) Sammankallar till möte med vårdnadshavarna och specialbarnträdgårdslärare kring barnets individuella läroplan Samarbetar med andra sakkunniga och övrig personal Integrerar barnet i gruppen enligt barnets individuella läroplan Differentierar undervisningen Handleder barnet Ansvarar för uppgörandet av barnets individuella läroplan Ger specialundervisning och extra träning enligt barnets behov Gör vid behov en specialpedagogisk utredning Utvärderar IP-planen minst en gång per läsår Ansvarar för att en pedagogisk utredning görs Hör vårdnadshavarna inför beslut om särskilt stöd Planerar nödvändiga elevvårdstjänster Följer upp, ansvarar för dokumentering och utvärderar barnets utveckling samt tar beslut om fortsatt särskilt stöd Gör psykologisk utredning som underlag för beslut om särskilt stöd Skriver utlåtande om ev. behov av skolgångsbiträde eller andra särskilda undervisningsarrangemang Läkarutlåtande och övriga utlåtanden vid behov Fattar beslut om särskilt stöd Beviljar extra resurs för skolgångsbiträden och särskilda undervisningsarrangemang Informerar skolorna skriftligen om fattade beslut gällande särskilt stöd

4.3 STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I LARSMO STÖDTRIANGELN i förskolan SÄRSKILT STÖD + IP Pedagogisk utredning INTENSIFIERAT STÖD + PLAN FÖR LÄRANDE -Pedagogisk diskussion -Observation, bedömning, sållningar -Specialbarnträdgårdslärarens -kartläggningar -Intensifierat stöd räcker inte -Individuellt anpassat studieprogram behövs Pedagogisk bedömning ALLMÄNT STÖD -Pedagogisk diskussion - Observation - Bedömningar och sållningar -Allmänt stöd räcker inte -Gör något mer eller på annat sätt All verksamhet sker i samarbete med vårdnadshavarna

4.5 PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE I FÖRSKOLAN OCH INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN SKA ORDNAS. ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD Plan för lärande SÄRSKILT STÖD Individuell plan (IP) Pedagogisk bedömning Pedagogisk utredning 4.5.1 PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE I FÖRSKOLAN Planen för barnets lärande är ett dokument för barnets utveckling i förskolan, de undervisningsarrangemang och de stöd som barnet behöver. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument. Innehållet i planen för barnets lärande i förskolan ger vårdnadshavaren information som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Planen kan också utgöra en grund för utvärdering av barnets framsteg. Barnets personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Då planen görs upp ska man utnyttja den information som erhållits i den pedagogiska bedömningen samt med vårdnadshavarnas tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet. 4.5.2 INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN SKA ORDNAS För verkställande av beslutet om särskilt stöd görs en individuell plan upp för barnet. I planen beskrivs hur beslutet om särskilt stöd förverkligas. Den individuella planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument som görs upp i samarbete med vårdnadshavaren och barnet, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Till de delar det behövs ska planen göras upp i ett yrkesövergripande samarbete. Då planen görs upp, ska man utnyttja den information som erhållits i den pedagogiska utredningen samt med vårdnadshavarnas tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet. Det är inte möjligt för vårdnadshavarna att söka ändring i planen. Planen ska granskas åtminstone en gång per år eller oftare om det finns behov.

5 FORMER AV STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 5.1 STÖD I ANSLUTNING TILL ARRANGEMANG I FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN 5.1.1 SPECIALUNDERVISNING Specialundervisning på deltid Barn som får intensifierat stöd kan få specialundervisning på deltid. Specialundervisningen planeras av specialbarnträdgårdsläraren, specialläraren och förskollärarna tillsammans. Barnet är integrerat i förskolegruppen. Vilken form specialundervisningen har och hur specialundervisningen genomförs skrivs in i barnets plan för lärande. Specialundervisning Särskilt stöd omfattar specialundervisning och annat stöd som ett barn behöver och har rätt till. Specialundervisning är det viktigaste delområdet inom särskilt stöd. I den individuella planen beskrivs formerna av specialundervisningen. Specialundervisningen ordnas i samband med den övriga förskoleundervisningen. Förskolläraren använder olika arbetssätt och pedagogiska metoder som stöder barnets lärande och olika behov. Specialläraren och specialbarnträdgårdsläraren har även sakkunskap som behövs under tiden för specialundervisningen. 5.1.2 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT Gravt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan barnet blir läropliktigt. Då fattas även beslut om särskilt stöd. Besluten fattas av Nämnden för barnomsorg och bildning. Barnet har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten inleds. Vårdnadshavarna besluter om barnet deltar i förskoleundervisning. Hur länge barnet går i förskola och när barnet inleder den grundläggande utbildningen bedöms utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Förlängd läroplikt kan ordnas alternativt på följande sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning s.k. tidigarelagd förskola det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.

Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut (beslut om skoluppskov) ska fattas om inledandet av den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 5.2 ÖVRIGT STÖD I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 5.2.1 SAMARBETET MED HEMMET Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna som känner sitt barn. Förskoleundervisningen och småbarnsfostran ska bilda en helhet. Detta förutsätter växelverkan mellan dessa fostrare så att de kan stöda en allsidig god uppväxt, utveckling och inlärning hos barnet. Förskolepersonalen stöder hemmen i deras fostringsuppgift och ansvarar i förskolan för barnets fostran. Syftet med samarbetet med hemmet är att stödja barnens växande, utveckling och lärande samt att öka tryggheten och välbefinnandet i förskoleundervisningen, det är viktigt att skapa ett förtroligt förhållande mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna. De får regelbundet information om verksamheten i förskolan. Personalen tar tillvara föräldrarnas sakkunskap om barnet. Initiativ och feedback från föräldrarna tas positivt emot. När förskolan inleds klargörs, att även om förskoleundervisningen är frivillig, är det nödvändigt att barnet deltar regelbundet för att målen i läroplanen ska kunna uppnås. Grunden för ett samarbete mellan hem och skola läggs i förskoleundervisningen. Utgångspunkten för samarbete är de olika parternas ömsesidiga respekt. Personalen i förskolan bär ansvaret för samarbetet. Familjers specifika behov och familjernas språkliga och kulturella bakgrund beaktas i samarbetet. När enskilda barns ärenden behandlas i förskolan eller elevvården, informeras vårdnadshavarna om hur uppgifter som gäller barnet behandlas samt hur information fås och överförs. Vårdnadshavarna informeras också om personalens tystnadsplikt. I Larsmo är förskolebarnens föräldrar medlemmar i den Hem & Skola förening som är verksam vid respektive skola och representerar åk 0-6. 5.2.2 ORDNANDET AV TOLKNINGS- OCH ASSISTENTTJÄNSTER Handikappade barn eller barn i behov av stöd har rätt att få tillgång till assistent- eller tolkningstjänster. Ett hörselskadat barn eller ett barn med språkliga svårigheter kan dra nytta av olika symbolsystem eller tecken som stöd. Ett barn med kommunikationssvårigheter kan ha behov av kommunikationsmedel som ersätter och stöder talet. Då de andra barnen och personalen känner till barnets sätt att kommunicera blir interaktionen med andra betydelsefull och jämbördig. Personalen planerar i samråd med sakkunniga barnets kommunikationsstöd i olika inlärningssituationer. Även andra stödåtgärder planeras så som barnets placering i förskolan, individuella läromedel och eventuella andra hjälpmedel som barnet behöver. Assistenten stöder barnet till att ta allt mera ansvar för sitt arbete och sina saker. Läraren planerar verksamheten och undervisar barnet, assistenten stöder och hjälper barnet att utföra sina uppgifter.

Assistent- och tolkningstjänster kan fås inom det allmänna stödet, inom det intensifierade stödet och inom det särskilda stödet. Behovet av assistent- eller tolkningstjänster bedöms utgående från barnets behov och skrivs in i planen för lärande eller i den individuella planen. 5.3 ELEVVÅRD I FÖRSKOLAN OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 ELEVVÅRD Elevvården i förskolan strävar till att i ett tidigt skede förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. Elevvården sker i samarbete med förskolan, vårdnadshavarna, hälsovården, socialvården och andra instanser. Elevvårdsarbetet sker med respekt för individen och med tillit, tystnadsplikten beaktas. Vårdnadshavarna involveras och informeras om elevvården och personalen tar vårdnadshavarnas synpunkter i beaktande. När ett enskilt barns ärende behandlas ska alltid vårdnadshavarna vara informerade. Personalen i förskolan ingår i elevvårdsgruppen i skolan i åk 0-6. Övergången från dagvård till förskola Under våren hålls överföringsinformationsmöten på alla förskolor. I mötet deltar rektor, förskollärare, specialbarnträdgårdslärare, speciallärare, hälsovårdare, dagmammor, dagklubbsledare och barnträdgårdslärare. Målsättningen är att personalen på förskolan skall få ta del av den information gällande barnen som är nödvändig för att undervisningen på förskolan ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Bespisning inom förskoleundervisningen Måltiden är en del av förskoleundervisningen. Ett gott samarbete med kosthållspersonalen är viktigt. Måltiden ska vara fullvärdig. Matsituationen har en social och hälsofrämjande funktion. Matsituationen präglas av lugn och ro. Barnens individuella behov av kost t.ex. vid allergier eller sjukdom beaktas. Förskolebarnen intar sina måltider antingen i förskolan eller i närbelägen skolmatsal. Hälsovård Barnen i förskolan besöker Social-och hälsovårdsverkets rådgivningar på distriktmottagningarna tillsammans med sina vårdnadshavare. I Larsmo finns två distriktmottagningar, Holm och Bosund. Tandvård Hemmen får information om var mottagningen sker samt vem som är tandläkare. Tandvården sköts av Larsmo Tandklinik.

5.3.2 FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET Trygghet och säkerhet ska beaktas i alla situationer i förskolan. Miljön ska vara trygg såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Vid problem-, olycksfalls- och krissituationer ges barnen stöd, efterbehandlingen är ytterst viktig. Alla som arbetar i förskolan förebygger och ingriper i våld, mobbning och trakasserier. Våldet, mobbningen eller trakasserierna kan vara direkt eller indirekt, verbalt eller fysiskt våld eller social manipulering. De kränker människans fysiska, psykiska och sociala integritet. Mobbning sker ofta i grupp och utmärkande för mobbning är att mobbaren har övertag över den mobbade. Mobbning är systematisk, avsiktlig och upprepad verbal eller fysisk aktivitet som alltid riktas mot samma person eller grupp. Mobbarna kan även uppvisa icke-önskvärt, aggressivt eller våldsamt beteende. Personalen ska omedelbart ingripa i sådana situationer. Vårdnadshavarna informeras om hur personalen jobbar förebyggande och om förfaringssätten vid mobbning eller trakasserier. I förskolornas mobbningsplan beskrivs hur man jobbar med ovanstående frågor. I Säkerhetsplanen för förskolan i Larsmo kommun beskrivs hur personalen i förskolan arbetar med säkerhetsfrågor och i planen ingår också en riskkartläggning och handlingsplaner för personalen i olika krissituationer. Alla förskolor uppdaterar årligen säkerhetsplanen och räddningsplanen. Hela personalen har gått igenom innehållet i planerna. 5.3.3 BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER, SEKRETESS OCH UT- LÄMNANDE AV UPPGIFTER Samarbete med vårdnadshavarna är utgångspunkten vid behandling av barnets personuppgifter och elevvårdsärenden. Inom elevvårdsarbetet deltar endast den personal som anordnar elevvården och de som ger förskoleundervisning åt barnet i fråga. Personal från småbarnsfostran och övriga sakkunniga deltar om behov föreligger. Beslut om vem som deltar vid behandlingen av ett ärende fattas alltid skilt för varje enskilt ärende och beroende på vad saken gäller. Inom elevvårdsarbetet behandlas många ärenden som enligt lag är sekretessbelagda. I stort sett allt som gäller barnen och deras familjer är sekretessbelagt. All personal är skyldig till att iaktta sekretess dvs. de har tystnadsplikt. Information som är viktig för barnets bästa får utbytas mellan personal och sakkunniga som deltar i elevvårdarbetet. Elevvårdspersonalen informerar vårdnadshavarna och begär deras samtycke till att sekretessbelagd information om barnet ges. Om vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke har anordnaren av förskoleundervisningen, utan hinder av sekretessbestämmelser, rätt att få nödvändiga sekretessbelagda uppgifter av andra myndigheter t.ex. socialmyndigheter för att kunna ordna undervisningen för barnet. Om barnet flyttar till en annan kommun har den nya kommunen rätt att få sådana uppgifter om barnet som de behöver för att kunna ordna förskoleundervisningen.

6 FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MINORITETER, FÖRSKOLEUNDERVISNING SOM BYGGER PÅ EN SÄRSKILD PRINCIP SAMT FÖRSKOLEUNDERVIS- NING PÅ FRÄMMANDE SPRÅK OCH SPRÅKBAD I DE INHEMSKA SPRÅKEN 6.1 SAMISKTALANDE BARN Vid behov kan förskoleundervisningen för samisktalande barn ordnas i kommunen enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. 6.2 ROMANITALANDE BARN Vid behov kan förskoleundervisningen för romanitalande barn ordnas i kommunen enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. 6.3 BARN SOM ANVÄNDER TECKENSPRÅK Barn som använder teckenspråk kan vara döva, hörselskadade eller hörande. De kan använda teckenspråket som sitt modersmål eller som sitt första eller andra språk. Dessa barn får sin förskoleundervisning i teckenspråkiga grupper eller integrerade i blandade grupper som består av barn som använder teckenspråk och barn som använder talat språk. Vid förskoleundervisning på teckenspråk tillämpas förskoleundervisningens allmänna mål för fostran och inlärning med barnets bakgrund som utgångspunkt. En individuell plan görs upp för barnet. Ett särskilt mål är att barnen ges goda förutsättningar för en fungerande tvåspråkighet och att de får växa upp till medlemmar i både den teckenspråkiga och den svenskspråkiga miljön. 6.4 INVANDRARBARN I Larsmo integreras invandrarbarn i förskolegrupperna. Förskolorna fastställer i sin arbetsplan hur man skall ta hänsyn till invandrarbarn i gruppen. Förskoleundervisningen för invandrarbarn skall stöda deras integration i det finländska samhället genom att erbjuda dem möjligheter att bekanta sig med vardagsliv, fester och kultur. Det är också viktigt att stärka barnets självkänsla och uppmuntra barnet att värdesätta den egna kulturen. Kontakten till vårdnadshavarna är speciellt viktig för att försäkra sig om ömsesidig förståelse. Vårdnadshavarna skall få information om det finländska utbildningssystemet, om inlärningssyn och fostringssyn.

Hemspråksundervisning ordnas i mån av möjlighet. Det är också viktigt att barnet får hjälp och stöd vid inlärning av svenska. Målet är att barnet har tillräckliga kunskaper i det svenska språket innan det börjar skolan. 6.5 FÖRSKOLEUNDERVISNING SOM BASERAR SIG PÅ EN VISS VÄRLDSÅSKÅDNING ELLER PÅ EN PEDAGOGISK PRINCIP I kommunen ordnas ingen förskoleundervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller på en pedagogisk princip. En registrerad sammanslutning kan av statsrådet ansöka om tillstånd att ordna sådan förskoleundervisning. Den som ordnar förskoleundervisningen ska presentera en läroplan. I läroplanen ska grunderna i förskoleundervisningens läroplan följas. 6.6 FÖRSKOLEUNDERVISNING PÅ FRÄMMANDE SPRÅK OCH SPRÅKBAD I DE INHEMSKA SPRÅKEN I Larsmo kommun ges förskolebarnen språkundervisning i finska i form av s.k. språkdusch. Den ambulerande förskolläraren i finska besöker regelbundet alla fyra förskolorna i kommunen.

7 UTVÄRDERING Personalen utvärderar kontinuerligt tillsammans med barnen förskoleundervisningen. Personalen är uppmärksam på varje barns individuella mål och stöder barnen till självutvärdering. Förskoleundervisningen utvärderas en gång per termin tillsammans med vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal, barnet kan gärna delta i samtalet. När förskoleåret avslutas ges varje barn ett intyg på att de deltagit i förskoleundervisningen.