FEBRUARI 2016. Framtidsrapport Västernorrlands län 2016. Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

FEBRUARI 2016 Framtidsrapport Västernorrlands län 2016 Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Om rapporten: Rapporten baseras på statistik, studier, rapporter samt på intervjuer med personer som på olika sätt är verksamma i Västernorrlands län. För att göra rapporten läsvänlig används inte fotnoter. Den som är intresserad av att läsa mer hänvisas till avsnitt 10 källförteckning. Produktion: Conecti AB, Mia Wester, hösten 2015.

För framtiden i nutiden Att belysa och lyfta Västernorrlands förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt är vad mitt jobb går ut på. Det handlar om att lyssna på företagen och driva debatt kring viktiga frågor. Den här rapporten sammanfattar läget just nu. Var står Västernorrland? Hur ser den närmaste framtiden ut? Det finns både styrkor och svagheter som vi behöver vara medvetna om. Vi ser till exempel en ökad drivkraft från unga att starta företag, samtidigt som andelen företagsamma och andelen nyföretagande är lägre än riket i övrigt. Vi har utflyttning och låga utbildningsnivåer att brottas med. Samtidigt finns en hel del möjligheter. Många utrikesfödda kommer med kompetenser vi saknar och det gäller bara att vi har kraft och mod att se hur mångfald kan bli bra för affärerna. Under hösten har jag träffat flera företagare som vågat och även vunnit på att anställa människor från andra länder. En annan tillväxtfaktor är digitaliseringen. Jag tror inte att vi ens sett början på hur företag kan transformera och växla upp sina affärer utifrån digitala parametrar. Begrepp som big data, internet of things och gamification kommer att förändra pro dukter, kund segment och marknader. Frågan är bara hur Väster norrland står sig i jäm förelse med övriga världen. Är vi tillräckligt på hugget i våra nödvändiga digitala innovationsprocesser eller halkar vi hopplöst efter? I mina möten med politiker och företagare framöver kommer jag fortsätta att med vetet lyfta frågorna kring både integration och digitalisering. Möjligheterna till utveckling finns där. Möjligheter som kan leda till ökad lönsamhet, fler jobb och i slut änden den nödvändiga ekonomiska tillväxt som ger nya muskler till länets företag och offentliga verksamheter. Det är frågor för framtiden som är nödvändiga i nutiden för att svara på den största frågan av dem alla vem ska göra jobbet? Sundsvall februari 2016 Anna Hedensjö Johansson Regionchef Svenskt Näringsliv Västernorrland 1

Innehåll För framtiden i nutiden... 1 1 Inledning... 3 2 Kretsloppet för välstånd och välfärd... 6 3 Befolkningsutveckling... 7 3.1 Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län... 8 3.2 Försörjningsbörda... 9 3.3 Prognos befolkningsutveckling... 10 4 Utbildning... 11 4.1 Utbildningsnivå.... 12 4.2 Samverkan skola näringsliv.... 13 4.3 Skolans attityder till företagande... 14 4.4 Ung Företagsamhet.... 15 5 Arbetsmarknad... 16 5.1 Arbetslöshet... 16 5.2 Ungdomsarbetslöshet.... 17 5.3 Antal anställda... 18 5.4 Löneläge.... 20 5.5 Matchning.... 20 5.6 Jobbunderskott... 22 6 Företagsamhet... 23 6.1 Företagsamheten 2015... 24 7 Företagsklimat... 27 7.1 Lokalt företagsklimat... 28 7.2 Kommunens service... 29 7.3 Dialog.... 29 7.4 Konkurrens från kommunen... 30 7.5 Entreprenader... 31 7.6 Marknadsförsörjning... 31 8 Tillväxt... 32 8.1 Konjunkturläget... 33 8.2 Bostäder... 34 8.3 Produktion/försäljningsvolym, investeringar och antal anställda.... 36 9 Fakta Västernorrlands län... 38 10 Källförteckning... 40 11 Definitioner... 41 2

1 Inledning Mycket är bra i Sverige och Västernorrland, men samtidigt har vi en hel del utmaningar inte minst när det gäller företagandet. Det behöver bli tydligare att företag och företagsamma människor har stor betydelse för välståndet. Utan företag som vågar investera, växa och därmed ta risker blir det inga fler jobb. Det är bara med fler och växande företag i många branscher som vi kan bygga ett bättre samhälle. Om inte politiker och beslutsfattare förstår sambandet däremellan och agerar blir allas våra möjligheter till utveckling underminerade. Det handlar om att kostnader för att anställa och investera måste sänkas, att trösklarna till arbetsmarknaden behöver filas ned och att det behöver bli lättare att matcha arbetssökande och jobb. Vi behöver även förstå hur digitaliseringen förändrar arbetslivet och vad den snabba globaliseringen innebär. Stiftelsen för strategisk forskning har bedömt att 53 procent av de svenska jobben kan komma att ersättas av digital teknik de närmaste tjugo åren. Hur skapar vi de nya jobben? Knappast med ett gammalt sätt att tänka. Idag lever vi på en arbetsmarknad som är snabbfotad, dynamisk och mång facetterad. Det är människor, inte intressegrupper, som skapar utveckling genom att vara kreativa och se möjligheter. För detta behövs en arbetsmarknad som inte sitter fast i arbetssätt, ersättningar och arbetstider. Digitaliseringen är både ett hot och en möjlighet. För Västernorrland, som geo grafiskt har långa avstånd både inom den regionala och nationella marknaden, finns många positiva utvecklingsmöjligheter. Nya tjänster, nya sätt att jobba borde ha en bra jordmån hos oss. För att inte tala om alla nya marknader som på olika sätt öppnar sig. Att industrin fortfarande satsar på Västernorrland är ett styrkebesked för länet. SCA bygger ut Östrands massafabrik i Timrå kommun för 7,8 miljarder. Det är en av de största industriinvesteringarna i Sverige genom tiderna och den största i Norrland någonsin. Utbyggnaden innebär att Östrand fördubblar sin produktionskapacitet och får en fabrik i världsklass när det gäller produktkvalitet, miljö och konkurrenskraft. Satsningen kommer att generera många jobb för konsulter och leverantörer under lång tid. Nyckeln till framgång för Västernorrland är att bli medveten om styrkor, svagheter, hot och möjligheter när det kommer till företagandet och företagsamheten. Att aktivt stärka och underlätta för företagen i länet blir en hävstång för alla som bor här. 3

Denna rapport belyser nuläge och framtida förutsättningar för jobb och företagande ur sex olika perspektiv: Befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad, företagsamhet, företagsklimat och tillväxt. Här ges en kortfattad sammanfattande bild över Västernorrlands styrkor och svagheter utifrån 2015 års rapporter, statistik och resultat samt omvärldens möjligheter och hot. Styrkor Ungas drivkrafter: Skolorna har bra attityd till företagande UF-företagandet är högre än Sverigesnittet Bättre tillväxt av unga företagsamma än riket i övrigt Lägre ungdomsarbetslöshet än riket i övrigt Företagsklimatet Godtagbar service från kommuner till företag och godkänt dialogklimat (sex kommuner) Låg konkurrens från kommunal verksamhet (alla kommuner) Kraftigt ökat bostadsbyggande Stor industriinvestering SCA/Östrand 7,8 miljarder Möjligheter Integration: Utrikesfödda bidrar till befolkningsökning och kompetensförsörjning Digitalisering och globalisering Nya marknader, nya säljkanaler, nya produkter Effektivitet i välfärden Svagheter Utbildningsnivå och spetskompetens Lägre utbildningsnivå än riket i övrigt Svårigheter med rekrytering och matchning Utflyttning och befolkningsstruktur Sämre befolkningsutveckling än riket i övrigt Negativ befolkningsstruktur (ökad andel äldre, minskad andel yngre) skapar hög försörjningsbörda Utflyttning av unga välutbildade kvinnor Företagsamheten Lägre andel företagsamma än riket i övrigt Lägre nyföretagsamhet än riket i övrigt Näringslivets struktur Stor andel offentliga arbetsgivare Jobbunderskott av enkla jobb Låg andel entreprenader (fem kommuner) Högt skattetryck Hög öppen arbetslöshet Hot Den snabba urbaniseringen Infrastruktur och kommunikationer Kompetensförsörjning Utbildningssystemet och företagens behov kommer längre ifrån varandra Digitalisering och globalisering Lägre förändringsbenägenhet och okunskap gör att många företag inte hänger med Angrepp på den svenska modellen Arbetsmarknaden sitter fast i gamla strukturer. Västernorrlands län gynnas av relativt låg ungdomsarbetslöshet och en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Invandringen kan bidra till befolkningsökning och kompetensförsörjning. Bra tillväxt av unga företagsamma personer är också positivt samt en svag men positiv befolkningsutveckling. Negativa faktorer för länets tillväxt är högt skattetryck, låg utbildningsnivå, svagt företagsklimat och svårigheter att rekrytera samt en lägre andel företagsamma personer än rikssnittet. 4

Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län har varit svagare än för Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har ökat kraftigt de senaste åren vilket har medfört att försörjningsbördan ökat för dem som är i yrkesverksam ålder. Enligt prognosen ska försörjningsbördan öka än mer de kommande 15 åren. Utbildning Västernorrlands län har låg utbildningsnivå i förhållande till riket. I alla länets kommuner har skolan en godtagbar positiv attityd till företagande. Knappt 40 procent av företagen samverkar med gymnasieskolan och drygt 10 procent med yrkeshögskola, högskola eller universitet. Andelen gymnasieelever i länet som driver UF-företag har sedan 2005 legat högre än genomsnittet för riket. Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten har under senaste året ökat och ligger nu över genomsnittet för riket. Ungdomsarbetslösheten har på senare år minskat och var 2014 betyd ligt lägre än rikssnittet. Elva av länets femton största arbetsgivare är kommuner, landsting, universitet eller företag ägda av samhället. Många företag upplever svårig heter att rekrytera. De har svårt att hitta personer med rätt yrkes erfaren het och utbildning. Väster norrland har ett underskott på enkla jobb. Företagsamhet Andelen personer som klassificeras som företagsamma är lägre i Västernorrland än i Sverige som helhet. Även andelen företagsamma kvinnor och unga är lägre än rikssnittet. Nyföretagsamheten i länet har minskat det senaste året. Västernorrland har under en tioårsperiod haft lika hög tillväxt av antalet unga företagsamma som landet i övrigt. Företagsklimat Två av länets sju kommuner placerar sig bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet. Länets kommuner har i liten utsträckning verksamheter som konkurrerar med privata företag. Det är färre personer i länet som har sin försörjning från privata företag i jämförelse med riket i övrigt. Tillväxt Den ekonomiska aktiviteten i länet har periodvis följt BNP-utvecklingen bra. Sysselsättningen ökade påtagligt i samband med byggandet av Sundsvallsbron men har därefter avtagit. Under det senaste året har bostadsbyggandet ökat kraftigt vilket skapar förutsättningar för tillväxt. Företagens framtidstro för 2016 pekar på högre produktion och något fler investeringar men färre antal anställda. 5

2 Kretsloppet för välstånd och välfärd En modern ekonomi är ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb skapar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat är så viktigt och utgör grunden, blodomloppet, för vårt välstånd och välfärd välfärdsavtrycket. Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skattemedel. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Före taget ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets under leve rantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det kan också innebära att företag som säljer olika tjänster (städning, IT-support, transporter m.m.) kan få sälja fler tjänster. En annan aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker som att äta lunch på restaurang, köpa kläder eller kanske till att renovera sitt kök. Figur 1. Välfärdsavtryck i Västernorrland 2014. Figur 1 visar de privata företagens bidrag till den gemensamma välfärden i Västernorrlands län. Den privata sektorn i Västernorrland sysselsätter totalt nästan 70 000 personer. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Företagen betalar även bolagsskatt. Totalt genererar detta drygt 14,6 miljarder i årliga skatteintäkter. Det räcker exempelvis till cirka 160 000 grundskoleplatser eller drygt 37 000 undersköterskor. Källa: Svenskt Näringsliv 6

3 Befolkningsutveckling Västernorrland år 2035. Västernorrland har blivit en sammanhängande region tack vare en utbyggd infrastruktur. Det är lätt att bo i Långsele och arbetspendla till många orter i länet. Avstånden och hastigheten för både persontrafik och information har minskat. Tåget mellan Sundsvall och Härnösand tar exempelvis endast 15-20 minuter. Motorn i denna utbyggnad har varit de infrastrukturprojekt som drivits gemensamt i offentlig och privat samverkan, (OPS). Framgången baseras på ett engagerat näringsliv och en politisk fokusering på goda kommunikationer. Tack vare den utbyggda infrastrukturen kan många företag finnas på landsbygden och arbeta mot kunder över hela världen. Länet har många starka företag som driver på utvecklingen och allt fler är verksamma inom de kreativa näringarna som reklam, arkitektur, hantverk, design, mode, konst, dans, författande, film, musik etc. Regionens dynamiska näringsliv och unika natur attraherar till besök från hela världen och till inflyttning. Scenariot kan verka avlägset men är en vision att sträva mot enligt Emil Källström, (C) riksdagspolitiker från Örnsköldsvik. Emil är Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, sitter i parti styrelsen och är adjungerad i verkställande utskottet. Han värnar en levande landsbygd och står fortfarande med fötterna i myllan på färdenegården, har ett starkt lokalt engagemang och är fullmäktigeledamot i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks historia börjar redan under bronsåldern. Kunskap om lin och förädling skapade förutsättningar för bönderna att även bli affärsmän. Under 1700- och 1800-talet började bygden blomstra tack vare sågverksepoken. Örnsköldsvik har en lång företagartradition inom skogs-, verkstads och processindustri. Det finns en stark tradition av småföretagande och näringslivet präglas av cellulosaindustri, bioraffinaderi, högteknologisk verkstadsindustri, handel, utbildning och turism. I Örnsköldsviks kommun bor drygt 55 000 invånare. I Svenskt Näringslivs undersökning av Örnsköldsviks företagsklimat 2015 ger företagen allmänhetens attityder till före tagande högst betyg. Vad krävs för att nå visionen? Det behövs ett starkt politiskt ledarskap som fokuserar på det som är viktigt. Idag vill politikerna göra så mycket. Det leder till att man blir halvbra på allt. Man bör istället fokusera på några få kärnuppgifter som att till exempel vara med och bygga olika former av infrastruktur eller skapa en bra utbildningskedja. Vad krävs för att lyckas? Vi behöver ett starkare regionalt politiskt ledarskap. I vissa frågor måste vi faktiskt agera som västernorrlänningar. Grannkommunerna behöver samarbeta bättre och ha en gemensam framtidsbild. 7

Vilka är de största utmaningarna för länet? Att skapa en regionförstoring och bygga bra arbets- och boendemiljöer. Vi måste skapa miljöer som folk vill arbeta och bo i. Då kommer tillväxten och antal jobb att öka. En ny trend är att man först väljer var man vill bo för att sedan söka jobb, ta med sig sitt jobb eller starta företag där. 3.1 Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för en region. Det kan leda till en större kommunal budget som kan användas inom olika områden, till exempel äldre omsorg och skola. En växande befolkning skapar möjligheter för regionen i form av nya industrier, nya butiker och andra nyetableringar. Diagram 1. Befolkningsutveckling. Index 2000 = 100 115 Dalarna Gävleborg 110 Västernorrland Jämtland 105 Västerbotten Norrbotten Riket 100 95 Källa: SCB 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 I Västernorrlands län har befolkningsökningen varit lägre jämfört med Sverige som helhet efter 2001. I de nordligare länen är det endast Norrbotten och Jämtlands län som haft en svagare utveckling. Diagram 2. Förändring i befolkningsstrukturen. Index 2000 = 100 115 110 15-64 65+ 105 100 95 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB 8

Efter år 2006 har antalet personer över 65 år ökat kraftigt i Västernorrlands län samtidigt som personer mellan 15 och 64 år har minskat. Åldersfördelningen i en region är viktig eftersom den bland annat påverkar försörjningsbördan när allt färre får försörja allt fler. Diagram 3. Befolkningsutveckling inklusive och exklusive utrikes födda 250 000 245 000 240 000 235 000 Folkmängd inkl. utrikes födda Folkmängd exkl. utrikes födda 230 000 225 000 220 000 215 000 210 000 205 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Invånarantalet skulle ha varit avsevärt lägre i Västernorrlands län utan inflyttning av personer födda utanför Sverige. En positiv befolkningsutveckling i Västernorrlands län är beroende av invandring. Utmaningen är att få utrikes födda att stanna kvar i länet. Norrländska kommuner skulle kunna skapa en konkurrensfördel genom att erbjuda en mer omfattande och flexibel integration och etableringsplan. Det skulle exempelvis kunna ske genom att erbjuda möjligheten att kombinera jobb, svenskundervisning samt anpassat stöd och praktik till dem som tidigare varit företagare eller till dem som vill starta företag. 3.2 Försörjningsbörda Försörjningsbördan visar hur många som arbetar i relation till hur många som inte arbetar (barn, studerande, personer som inte är i jobb samt pensionärer). En försörjningskvot på 2,5 innebär att varje förvärvsarbetande försörjer sig själv och ytterligare 1,5 person. Prognoserna i tabell 1 baseras på en oförändrad sysselsättningsgrad. Tabell 1. Försörjningsbörda Kommun 2010 2020 2030 Härnösand 2,30 2,41 2,51 Kramfors 2,38 2,42 2,54 Sollefteå 2,33 2,41 2,51 Sundsvall 2,14 2,22 2,27 Timrå 2,24 2,34 2,40 Ånge 2,28 2,33 2,39 Örnsköldsvik 2,19 2,28 2,33 Sverigesnitt 2,17 2,25 2,29 Källa: SCB 9

I Västernorrlands län förväntas försörjningsbördan öka fram till 2030. Så är det även i riket som helhet, men de flesta kommuner i länet har och kommer att få en högre försörjningsbörda än snittet i Sverige. När det gäller den förväntade försörjningsbördan 2030 ligger alla kommuner i länet utom Sundsvall över Sverigesnittet. 3.3 Prognos befolkningsutveckling Under 2010 var Sverige det EU-land som urbaniserades snabbast. Urbaniseringen är problematisk för kommuner där populationen minskar. I dessa kommuner utsätts de kommunala ekonomierna för stora påfrestningar. Minskad befolkningsmängd leder till minskade skatteintäkter. Prognoser visar på fortsatt urbanisering. Landets tillväxtregioner (storstadsregionerna, många större städer i synnerhet universitetsstäderna och vissa närbelägna pendlingsregioner) är de som växer snabbast. Tabell 2. Befolkningsprognos till 2035 Kommun 2014 2035 Härnösand 24 755 24 842 Kramfors 18 435 17 657 Sollefteå 19 776 20 304 Sundsvall 97 338 108 066 Timrå 18 025 19 184 Ånge 9 484 9 230 Örnsköldsvik 55 248 61 388 Källa: SCB/Svenskt Näringsliv Fem av länets sju kommuner visar på en ökning av antalet invånare till år 2035. 10

4 Utbildning Kramfors kommun år 2035. Kramfors klarade omställningen med den stora flyktingströmmen från bland annat Syrien. Kommunen skapade ett unikt och framgångsrikt mottagande baserat på medmänsklighet och snabbspår till jobb och utbildning. Nu kommer utdelningen: Fler invånare och säkrad kompetensförsörjning. Kommunens nysvenskar har stark drivkraft och deras livslust sprider sig. Hela kommunen bubblar av framtidstro. Denna positiva Kramforsanda attraherar både invånare och företag. Det är stor efterfrågan på bostäder och vackra kustnära bostadsområden har under åren vuxit fram. Ådalsskolan har riksintag på alla sina utbildningar och är navet för ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv. Företag, landsting och kommuner är starkt engagerade i länets skolor. Det har bidragit till en smärtfri generationsväxling i hela regionen. Visionen ovan kan kännas främmande för många men är ett realistiskt scenario enligt Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors, som sporras av stora visioner. Peyman är utbildad programmerare och lärare i svenska, samhällskunskap och IT. 2004 kom han till skolvärlden efter flera år inom IT-branschen. Familjen lockades till Kramfors för dess rykte av bra förskoleverksamhet. Peyman har utvecklat ett unikt och nära samarbete med det lokala näringslivet. Elever på Industri tekniska programmet får sin yrkesmässiga utbildning på två lokala företag. Modellen har applicerats på fler program. Skolan erbjuder lärlingsanställning inom industri- och elprogrammet samt inom kort även på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Kramfors kommun ligger utmed Ångermanälven och gränsar mot Höga Kusten som är Sveriges mest kuperade kustområde. Under 1800-talet ökade befolkningen mycket tack vare skogsindustrin och sågverkens framväxt. Som mest fanns drygt 30 sågverk i Kramfors. I början av 1900-talet påverkades näringslivet starkt av det internationella ekonomiska läget. Det ledde till hög arbetslöshet och den kända demonstrationen Ådalen -31. Kramfors stad bildades 1947. Kramfors har idag ett diversifierat näringsliv med flera mindre företag inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Även tjänstesektorn har vuxit inom telekom, datakommunikation, callcenter samt besöksnäringen. I Kramfors kommun bor drygt 18 000 invånare. I Svenskt Näringslivs undersökning av Kramfors företagsklimat 2015 ger företagen skolans attityder till företagande högst betyg. Vad krävs för att nå visionen? Det behövs en nationell samling kring skolans nya roll. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver att vi är skickliga på att minska klyftorna i samhället. När vi får omotiverade elever måste vi locka fram deras vilja att studera och jobba. Skolan behöver också fler duktiga och engagerade lärare med god ämneskunskap som snabbt kan och vill lära om när ämnet förändras. 11

Vad kan du och Ådalsskolan bidra med? En väl fungerande samverkan mellan skola och näringsliv kan bidra till att skapa konkurrenskraftiga företag i framtiden. Våra utbildningar kan anpassas så att de matchar företagens behov och underlättar elevernas insteg på arbetsmarknaden. För det krävs dialog och samarbete med näringslivet. Företagen i Kramfors tar nu emot över 200 elever per år på praktikplatser. De tar därmed ett stort ansvar för utbildning och kompetensförsörjning. Hur ser du på skolans framtida roll i samhället? Det behövs mer mjuka värden i skolan. Det är ett enormt tryck på kunskap, men jag tror det är viktigt att först skapa förtroendefulla relationer och trygghet. Det lägger en grund för att eleverna ska förbättra sin kompetens. 4.1 Utbildningsnivå En av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft. Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, ett kunskapstest från OECD, har Sverige halkat efter i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISA-provet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna. Diagram 4. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre år 2014 25 % 20 % 15 % 10 % 14,6 % 11,2 % 5 % 0 % Stockholm Uppsala Skåne Källa: SCB Västerbotten Riket Västra Götaland Östergötland Halland Gotland Blekinge Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Örebro Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg Befolkningen i Västernorrlands län har lägre utbildningsnivå än rikssnittet. 11,2 procent av befolkningen mellan 16 74 år har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,6 procent. Det är endast fem län som har en lägre utbildningsnivå. 12

4.2 Samverkan skola näringsliv Samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet värdefull för deras yrkesvägledning och för att de ska få en djupare förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till insikter om hur de ska använda sina kunskaper från skolan och vilka andra kompetenser som är viktiga i arbetslivet. Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen av olika utbildningar. Företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skola och närings liv ger även möjligheter för företagen att påverka så att eleverna får den kompetens som företagen efterfrågar. Under sista kvartalet 2015 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen. Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. Diagram 5. Samverkan med olika aktörer 60 % 50 % 40 % 39 % 50 % 34 % 30 % 20 % 10 % 0 % 13 % 12 % 15 % Källa: Svenskt Näringsliv Högskola/universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen Ingen av dem Undersökningen visar att hälften av företagen i Västernorrlands län samverkar med Arbetsförmedlingen och nästan 40 procent med gymnasieskolan. När det gäller yrkeshögskola och högskola/universitet uppger endast drygt 10 procent att de har någon form av samverkan. Vart tredje företag uppger att de inte har samverkan med någon av aktörerna. Diagram 6. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer Högskola/universitet 4 19 23 73 Mycket väl Ganska väl Yrkeshögskola 3 18 5 1 73 Ganska dåligt Gymnasieskola 16 48 6 1 29 Mycket dåligt Vet ej/ej svar Grundskola Arbetsförmedlingen 7 15 29 2 5 47 57 13 10 16 Källa: Svenskt Näringsliv 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 13

Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme om hur de upplevt samverkan. Av företagen i Västernorrlands län som samverkar med gymnasieskolan upplever 64 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 62 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl. Diagram 7. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft Högskola/universitet 30 39 31 Viktigt Yrkeshögskola 38 36 26 Inte viktigt Vet ej Gymnasieskola 47 28 25 Grundskola Arbetsförmedlingen 24 45 31 54 28 18 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Källa: Svenskt Näringsliv På frågan om betydelsen av samverkan med olika aktörer för företagens konkurrenskraft svarar företagen i Västernorrlands län enligt diagrammet ovan. Enligt företagen är samverkan med yrkeshögskola, gymnasieskola och Arbetsförmedling viktigast för att stärka företagens konkurrenskraft. 4.3 Skolans attityder till företagande Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityd till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga enkät till företagare. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6 där betyg 1 är dåligt, betyg 3 godtagbart och betyg 6 är utmärkt. Tabell 3. Skolans attityder till företagande Kommun 2010 2011 2012 2013 2015 Ånge 3,7 3,7 3,6 3,4 3,5 Sollefteå 3,7 3,4 3,6 3,7 3,6 Sundsvall 3,8 3,8 3,8 3,7 3,8 Örnsköldsvik 3,7 3,7 3,8 3,7 3,8 Kramfors 3,4 3,6 3,6 3,7 3,8 Härnösand 3,7 3,4 3,8 3,5 3,9 Timrå 3,9 3,7 4,1 3,9 3,9 Sverigesnitt 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 Källa: Svenskt Näringsliv För de flesta av länets kommuner är skolans attityd till företagande lika eller något högre än rikssnittet. Undantagen är Ånge och Sollefteå som ligger under snittet. Timrå kommun har fyra av fem år legat över rikssnittet. 14

4.4 Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Detta gör Ung Företagsamhet genom att ge barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap genom läromedel och utbildningar. På så sätt ger Ung Företagsamhet unga en tro på sin egen företagsamhet som ofta är första steget till företagande. Ung Företagsamhet bidrar till Sveriges tillväxt. Undersökningar visar att ungdomar som på gymnasiet har genomgått processutbildningen UF-företagande senare i livet i större utsträckning startar eget företag. De anställer i högre grad fler personer i sina företag, de har en högre omsättning och deras företag har en längre livslängd. Det här gör att satsningen på Ung Företagsamhet blir en investering som i förlängningen återbetalar sig. Ju större andel gymnasieelever som får ta del av Ung Företagsamhets processutbildning, desto fler startar företag senare i livet. Tabell 4. Genomslagskraft andelen elever av en årskull som driver UF-företag Läsår Antal UF-elever Genomslagskraft Västernorrland Genomslagskraft Sverige 2005 2006 395 13,2 % 10,8 % 2006 2007 432 13,9 % 12,3 % 2007 2008 581 17,7 % 13,3 % 2008 2009 747 22,4 % 15,1 % 2009 2010 674 20,0 % 16,2 % 2010 2011 684 21,0 % 17,0 % 2011 2012 588 19,0 % 17,0 % 2012 2013 665 23,0 % 20,0 % 2013 2014 625 24,0 % 21,0 % 2014 2015 635 24,9 % 24,0 % Källa: Ung Företagsamhet Andelen elever som driver UF-företag har ökat kraftigt både i länet och i riket från 2005 till 2015. Genomslagskraften i Västernorrlands län har under hela mätperioden legat över genomsnittet för riket. En ny studie visar även att Ung Företagsamhets processutbildning har en positiv effekt på det lokala näringslivsklimatet oavsett geografiskt läge och kommunförutsättningar. Att ge fler gymnasieelever möjligheten att driva UF-företag är således en god investering både för individen och för samhället. 15

5 Arbetsmarknad Kramfors år 2035. Kramfors är en fantastisk kommun att leva och bo i - det kan de drygt 40 000 invånarna intyga. Här finns en blomstrande stadskärna, ett suveränt personligt bemötande, landets bästa skola, unika boendemiljöer och en stark företagaranda. Det finns många mindre företag i olika branscher som gör bra resultat och leds av engagerade och entusiastiska företagsledare. De jobbar med tillväxt både för sina egna företag och för hela regionen. Nylands städ, med sin bas i kommunen finns på många orter i både Sverige och Norge. Scenariot ovan kan kännas långt borta för många men inte för Ann-Christine Lundqvist, som sporras av stora visioner. För 20 år sedan startade hon sin städfirma Nylands Städ. Syftet var att skapa ett företag för sin egen försörjning. Idag har företaget 20 anställda med sex olika nationaliteter. Ann Christine fokuserar på företagets tillväxt och är även engagerad i det lokala näringslivet, bland annat som ordförande för Företagarna i Kramfors. Vad krävs av kommunen för att nå visionen? Vi behöver ledare som tror på tillväxt. Vi företagare behöver övertyga politikerna. Den resan är påbörjad. Kommunen är redan på rätt väg. Vad konkret behöver ske? Mer samarbete, bättre förståelse och kommunikation över gränserna. Vi företagare måste vara tydliga och berätta för både tjänstemän och politiker om våra behov. Politikerna måste lyssna på oss men ska förstås också komma med egna idéer och visioner. Hur ser arbetsmarknaden ut inom städbranschen? Vi vill vara ett städbolag som kan erbjuda helhetslösningar och leverera förstklassiga tjänster inom städ, tvätt och transport. Vi har övervägande företagskunder men även en liten andel privata kunder. Det blir inte lätt att expandera på den privata marknaden nu när RUT-avdraget har minskat. Men det är inga problem att rekrytera eftersom jag nu aktivt söker kompetens bland nysvenskar. De har ofta hög arbetsmoral och bidrar till en bra stämning på arbetsplatsen. 5.1 Arbetslöshet Arbetsmarknaden är mötesplatsen mellan arbetstagare som söker anställning och arbetsgivare som erbjuder arbete. Arbetslöshetsstatistiken är till stor del ett mått på hur denna matchning fungerar. Den öppna arbetslösheten i Västernorrlands län har under flera år legat högre jämfört med riket med undantag för åren 2013 och 2014. 16

Diagram 8. Öppen arbetslöshet (15-74 år) 12 % 10 % 8 % Västernorrland Riket 6 % 4 % 2 % 0 % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Före finanskrisen 2009 tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och sedan dess har den legat på en historiskt hög nivå. I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, som kan påbörja ett arbete inom 14 dagar och som aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller som inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Om arbetskraften växer kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt. 5.2 Ungdomsarbetslöshet Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det inte enbart är ett konjunkturproblem utan att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer. Diagram 9. Ungdomsarbetslöshet i länen 2013 och 2014 35 % 30 % 25 % 2013 2014 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Källa: SCB Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket Ungdomsarbetslösheten i Västernorrlands län har minskat kraftigt mellan 2013 och 2014. Västernorrland hade 2014 landets näst lägsta arbetslöshet bland ungdomar. 17

5.3 Antal anställda I Västernorrlands län dominerar det offentliga som arbetsgivare. Elva av länets 15 största arbetsgivare är kommuner, landsting, universitet eller företag ägda av samhället. Tillsammans har dessa 11 arbetsgivare 33 procent av länets alla anställda. Tabell 5. Västernorrlands läns största arbetsgivare 2015 Ranking Arbetsgivare Antal anställda 1 Sundsvalls Kommun 7825 2 Västernorrlands Läns Landsting 6575 3 Örnsköldsviks Kommun 5925 4 Härnösands Kommun 2575 5 Kramfors Kommun 2525 6 Sollefteå Kommun 1975 7 Timrå Kommun 1725 8 Ånge Kommun 1175 9 SCA Graphic Sundsvall Aktiebolag 1125 10 Försäkringskassan 1075 11 Metsä Board Sverige AB 925 12 BAE Systems Hägglunds Aktiebolag 875 13 Samhall Aktiebolag 875 14 Postnord Sverige AB 675 15 Coop Nord Ekonomisk Förening 675 Källa: SCB Registrerade företag är inte helt synonymt med det man i vardagligt tal brukar benämna som företag. I SCB:s Företagsdatabas räknas även exempelvis bostadsrättsföreningar, dödsbon och företag som inte är aktiva. För att ge en mer rättvis bild bör man göra en del rensningar i statistiken. I tabellen nedan har vi jämfört totala antalet företag med dem som har minst en person anställd. Tabell 6. Antal företag fördelat på kommun och storleksklass november 2015 Kommun/län Totalt antal företag Minst en anställd Andel Västernorrland 31 968 8 030 25,1 % Härnösand 2 934 755 25,7 % Kramfors 2 730 572 21,0 % Sollefteå 3 080 659 21,4 % Sundsvall 11 729 3 475 29,6 % Timrå 1 737 463 26,7 % Ånge 1 814 323 17,8 % Örnsköldsvik 7 944 1 783 22,4 % Sverige 1 218 437 354 457 29,1 % Källa: SCB 18

Alla kommuner strävar efter en god arbetsmarknad och där spelar det lokala näringslivet en mycket viktig roll. Västernorrland har nästan 32 000 företag, alla bolagsformer räknat. Av dessa utgör 25,1 procent företag med en anställd eller fler. Lägst andel företag med minst en anställd har Ånge och högst andel har Sundsvall. Tabell 7. Kommunanställda som andel av befolkningen 2013 Kommun Antal invånare Antal kommunanställda Andel kommunanställda Härnösand 24 509 2 480 10,1 % Kramfors 18 450 2 063 11,2 % Sollefteå 19 623 2 319 11,8 % Sundsvall 96 978 8 681 9,0 % Timrå 18 062 1 663 9,2 % Ånge 9 548 1 054 11,0 % Örnsköldsvik 54 986 6 035 11,0 % Sverigesnitt 33 258 2 742 8,2 % Källa: SCB I fem av länets sju kommuner ligger andelen kommunanställda, i förhållande till befolkningen, över 10 procent. Högst andel kommunanställda har Sollefteå med nästan 12 procent. Lägst andel i förhållande till antalet invånare har Sundsvall med 9 procent. Alla länets kommuner ligger över genomsnittet för riket. Tabell 8. Kommunanställda som andel av arbetande befolkning 2013 Kommun Antal personer som arbetar i kommunen Antal kommunanställda Andel kommunanställda Härnösand 10 758 2 480 23,1 % Kramfors 8 066 2 063 25,6 % Sollefteå 8 591 2 319 27,0 % Sundsvall 49 758 8 681 17,4 % Timrå 5 742 1 663 29,0 % Ånge 4 224 1 054 25,0 % Örnsköldsvik 26 258 6 035 23,0 % Sverigesnitt 15 897 2 742 17,2 % Källa: SCB Vid en jämförelse mellan den arbetande befolkningen i respektive kommun och hur många som är kommunanställda blir bilden än tydligare: en mycket stor andel arbetar i kommunal förvaltning. I sex av länets sju kommuner är över 20 procent av dem som arbetar anställda i primärkommunal förvaltning. Störst andel finns i Timrå där nästan 30 procent av den arbetande befolkningen är anställda i kommunen. Sundsvall har länets lägsta andel kommunanställda med drygt 17 procent. Alla länets kommuner ligger över genomsnittet för riket. 19

5.4 Löneläge I rapporten Fakta om löner och arbetstider 2015 jämförs det relativa löneläget 2014. Spridningen är relativt liten mellan länen. Högst löneläge har Stockholm och lägst löneläge återfinns i Jämtlands län. Västernorrlands län placerar sig på plats 9. Figur 2. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän Index 106 till 108 102 till 105 98 till 101 94 till 97 Antal 1 4 14 2 Län Index Stockholms län 107 Västmanlands län Skåne län 103 103 Västra Götalands län 103 Uppsala län 102 Kronobergs län Blekinge län 101 100 Östergötlands län 100 Västernorrlands län Örebro län 100 100 Norrbottens län 100 Södermanlands län 100 Dalarnas län 99 Gävleborgs län 99 Hallands län 99 Värmlands län 99 Kalmar län 98 Jönköpings län 98 Västerbottens län 98 Gotlands län 96 Jämtlands län 96 Riksgenomsnittet = 100 Ranking 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källa: Svenskt Näringsliv 5.5 Matchning För många företag är det idag svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Nästan vart femte rekryteringsförsök, som företagen i Sverige gör, misslyckas. Det kan i sin tur leda till att företagens konkurrenskraft och tillväxt hämmas. Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Svenskt Näringslivs rapport Rekryteringsenkäten undersöker hur många rekryteringsförsök som lyckas eller misslyckas. Rapporten uppdateras vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden. 20

Diagram 10. Andel företag som upplevt det mycket eller ganska svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna Värmland Halland Västerbotten Skåne Gotland Västra Götaland Kalmar Riket 53 % Uppsala Jönköping Östergötland Dalarna Örebro Blekinge Stockholm Jämtland Västernorrland 58 % Norrbotten Västmanland Gävleborg Södermanland Kronoberg 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Källa: Svenskt Näringsliv Rekryteringsenkäten 2014 visar att 58 procent av svarande företag i Västernorrlands län, som försökt rekrytera under de senaste sex månaderna, upplevde svårigheter. Länet ligger över rikssnittet på 53 procent. Diagram 11. Orsaker till rekryteringssvårigheter Svartjobb, minskar intresset att ta ett vitt jobb Brist på kommunikationer och bostäder A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb Bristande kunskaper i svenska Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Annat För höga lönekrav Brist på personer med arbetslivserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Källa: Svenskt Näringsliv Västernorrland Riket Företagen fick även ange de främsta orsakerna till att det var svårt att rekrytera. Orsaker som ligger i topp i Västernorrlands län, och för hela landet, är brist på personer med rätt utbildning, rätt yrkeserfarenhet och med arbetslivserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden och att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar. För att stärka chanserna att få jobb är det viktigt att elever och studenter kommer i kontakt med näringslivet redan under utbildningen. Val av rätt utbildning förbättrar matchningen. Det är också viktigt att unga människor tidigt kommer in på arbetsmarknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden. Många företag kräver yrkes- och arbetslivserfarenhet för att de ska vilja anställa. 21

För att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden är det viktigt att personer med yrkeserfarenhet vågar prova vingarna hos en annan arbetsgivare. Att företagen har svårt att rekrytera får konsekvenser för deras möjligheter att växa och möta marknadens efterfrågan. Företagens svårigheter att rekrytera kan också leda till att de tvingas tacka nej till order eller uppdrag, dra ner på produktionen eller skjuta upp planerad expansion. Företagen kan lösa problemen genom att hyra in personal eller att de anställda får arbeta mer övertid. 5.6 Jobbunderskott Invandring är en potentiell resurs när det gäller företagens behov av arbetskraft. Utmaningen är att ta tillvara denna kompetens och ha en effektiv modell för en framgångsrik integration. En internationell jämförelse visar att det svenska systemet för mottagning och integration av invandrare är generöst men stelbent. Allt måste ske i en bestämd ordning: Först SFI sedan arbetsmarknadsutbildning, validering, praktik och förhoppningsvis ett jobb. Snabbare validering och fler enkla jobb (det vill säga jobb som kräver ingen eller endast grundläggande utbildning) skulle kunna bidra till att fler invandrare får jobb och bättre matchning. Den akuta situation som uppstått under 2015 kräver ett brett spektrum av olika insatser och ett flexibelt system för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Sverige har EU:s lägsta andel arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning. Endast fem procent av alla arbeten har inga krav på särskilda kvalifikationer, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på nio procent inom EU. Samtidigt ökar arbetslösheten snabbt för personer med högst förgymnasial utbildning vilket antyder att det finns för få arbeten för personer i denna utbildningsgrupp. Figur 3. Jobbunderskott 2015 Jobbunderskottet - Västernorrland I Västernorrlands län går det 3 personer utan gymnasieutbildning på varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 0 1 2 3 Det ekonomiska läget - November Källa: Svenskt Näringsliv Jobbunderskottet visar hur många arbeten som saknas inom olika utbildningsnivåer. Det är tydligt att konkurrensen är hårdast om de enklare jobben. I Sverige finns 2,9 personer (som saknar gymnasieutbildning) för varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. För Västernorrlands län är motsvarande antal något högre, 3 personer. För jobb som kräver högre utbildningsnivåer finns färre personer med rätt kvalifikationer för varje jobb. Konkurrensen är alltså hårdast om de enklare jobben. Problemet är att vi idag har höga trösklar in på arbetsmarknaden och höga kostnader för att anställa. De grupper som drabbas hårdast är unga och andra grupper som saknar arbetslivserfarenhet. Sverige behöver helt enkelt fler enkla jobb. 22

6 Företagsamhet Ånge kommun år 2035. Många företag väljer att etablera sig i kommunen. Här finns en miljö av innovation och förnyelse, en kreativ och utvecklande anda, som attraherar unga att flytta hit. Kommunen ligger Topp-10 i landet när det gäller företagsklimat. Här är det enkelt att starta och driva företag och det finns många jobb att välja på. Samarbete har varit en nyckel för tillväxten. Man har skapat struktur för kontinuerligt och framgångsrikt samarbete mellan kommun, näringsliv och akademi. Ett exempel är det nära samarbetet mellan utbildning och näringsliv som bidrar till stabil kompetensförsörjning för det lokala näringslivet. Flooré är ett av de många kommunbaserade företag som expanderat kraftigt och är nu ett stort internationellt företag med flera hundra anställda. För många kan denna vision kännas utmanande, men inte för Annelie Norrbom, vd på Flooré i Torps hammar. Flooré skapar varma golv med en tunn, vattenburen golvvärmeskiva. Företaget har idag nio anställda. Marknaden finns främst i Sverige, Norge, Italien, Frankrike, Estland och på Island. Annelie är maskiningenjör och har tidigare arbetat med försäljning, marknads föring och som chef i olika teknikföretag. För två år sedan hoppade hon på jobbet som vd för Flooré. Hennes uppdrag är att fortsätta driva företagets tillväxt. Ånge kommun består av flera tätorter som ligger utmed Ljungan. Under senare delen av 1800-talet ökade befolkningen kraftigt tack vare industrialismen, järnvägen och skogsbruket. Ett stort kraftverk byggdes för att ta tillvara vattenkraften i Ljungan och två kemisk-tekniska fabriker etablerades. Ånge köping bildades 1946 och Ånge kommun 1971. Näringslivet består idag av företag inom kemisk processindustri, träförädling och verkstadsindustri samt en växande tjänstesektor med bland annat flera callcenter. I Ånge kommun bor drygt 9 000 invånare. Tillgång till mark och lokaler är den fråga som fått högst betyg av företagen i Svenskt Näringslivs undersökning av Ånges företagsklimat 2015. Vad krävs av kommunen för att nå visionen? Ånge kommun måste klättra rejält i företagsrankingen. För att det ska ske är kommunikation och samarbete en viktig framgångsfaktor, grunden för ett bra företagsklimat. Om företagen lyfter frågor om sådant som inte fungerar måste kommunen lyssna. Sedan krävs konkret handling och verkstad. Om man inte ser egna lösningar kan man spana på hur andra kommuner gör. Kommunen måste också erbjuda bra utbildningar för ungdomar med de inriktningar som näringslivet efterfrågar. Vad kan du bidra med? Jag kan engagera mig lokalt. Det gör jag bland annat i mitt uppdrag som ordförande i Företagskraft, ett samverkansorgan mellan näringsliv och kommun. 23

Vilka politiska beslut krävs för fler invånare och fler företagsamma i Ånge? Om vi ska kunna konkurrera på en internationell marknad måste vi ha lägre skatt på transporter. Vi behöver också kunna anställa och behålla ung arbetskraft. Vi behöver ett attraktivt universitet i regionen och studerande ungdomar. Nu förändras förutsättningarna när de sociala avgifterna höjs för ungdomar. Dyra transporter och dyrare att anställa unga det kan stjälpa vårt företag. 6.1 Företagsamheten 2015 Att människor driver företag är ett måste för att en region ska vara välmående och konkurrenskraftig. Genom att mäta företagsamheten kan man få en bra bild av förutsättningarna för att driva företag. Svenskt Näringsliv mäter den svenska företagsamheten en gång om året. Syftet med mätningen är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Västernorrland stadigt ökat i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Länets företagsamhet har aldrig tidigare varit högre men ligger fortsatt under genomsnittet för riket. Nyföretagsamheten i förhållande till hela befolkningen minskar. Som företagsam räknas individer som har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i mätningen. Diagram 12. Andel företagsamma personer av befolkningen per län (16-74 år) 18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,1 % 10,4 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Källa: Svenskt Näringsliv/UC AB Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Värmland Norrbotten Södermanland Gävleborg Östergötland Blekinge Örebro Västmanland De data som använts i den senaste mätningen inhämtades under januari 2015 och avser företagsamheten för 2014. Studien presenteras på regional nivå. Vid årsskiftet 2014/15 fanns det cirka 18 300 företagsamma personer i Västernorrlands län. Av befolkningen mellan 16 och 74 år motsvarar det 10,4 procent. I riket fanns det knappt 865 000 personer som var aktivt företagsamma. Det motsvarar 12,1 procent. Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning: ungdomar och kvinnor. 24

Diagram 13. Ungas företagsamhet i andel av unga i arbetsför ålder (16-34 år) 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 5,6 % 4,4 % Stockholm Gotland Jämtland Källa: Svenskt Näringsliv/UC AB Riket Halland Västra Götaland Skåne Kronoberg Uppsala Dalarna Jönköping Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland För ungdomar innebär ett tidigt inträde i företagande en viktig erfarenhet. Andelen yngre företagsamma har vuxit två år i följd, vilket är unikt för Sverige. Det är nu 4,4 procent av den unga befolkningen (16 34 år) i Västernorrland som är företagsamma, men det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet. I den här mätningen drar Stockholm upp snittet rejält vilket gör att riksgenomsnittet inte ger en helt rättvis bild att jämföra med. Diagram 14. Kvinnors företagsamhet i andel kvinnor i arbetsför ålder (16-74 år) 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 7,5 % 5,8 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Källa: Svenskt Näringsliv/UC AB Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Kalmar Södermanland Värmland Norrbotten Västernorrland Gävleborg Jönköping Västerbotten Östergötland Örebro Västmanland Blekinge Andelen företagsamma kvinnor är klart lägre än andelen företagsamma män. Detta är inte unikt för Västernorrlands län utan ser likadant ut i hela landet. I årets undersökning når kvinnors företagsamhet i både länet och riket en ny toppnivå. Av länets kvinnor i arbetsför ålder är knappt 5 000 kvinnor företagsamma. Det motsvarar en andel på cirka 5,8 procent av kvinnor i arbetsför ålder. Även om det är en rekordnotering i länet är det en bra bit kvar till snittet i landet. Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året. Den totala nyföretagsamheten i Västernorrlands län har gått ner marginellt. Sammantaget har drygt 1 550 personer blivit företagsamma under året vilket motsvarar 8,8 personer per 1 000 invånare. Även nyföretagsamheten bland kvinnor och yngre personer minskar jämfört med förra årets mätning. 25