106 9. Inge Lønning overtog ledelsen af forhandlingerne. E 31/2007: Spørgsmål til Finlands eller Sveriges regering om rensning av CO 2 - utslipp Rolf Reikvam (den venstresocialistiske grønne gruppen, SV): (200) Mitt spørsmål går til den finske eller den svenske samarbeidsminister det blir vel de som får svare på dette. Hvis de er enige, holder det for så vidt at en svarer på vegne av begge. Spørsmålet dreier seg om EU og den norske politikken når det gjelder rensing av CO 2 -utslipp ved norske gasskraftverk. Norske myndigheter har satt inn forholdsvis mye penger på å utvikle en teknologi for å rense utslipp fra gasskraftverk en teknologi som vil få konsekvenser også for kullkraftverk osv. Nå vet vi at EU har gitt uttrykk for en viss kritikk overfor norske myndigheter det er i hvert fall det som har framgått i norske medier for dette kan være med på å subsidiere én type energi. For oss i Norge er dette viktig. Dette går på klimagass, dette går på utslipp, og dette går på å redusere utslipp. Så mitt spørsmål er: Kan vi regne med at den finske og den svenske regjering innad i EU vil være klare og tydelige på at dette er et godt tiltak, at dette må den norske regjering fortsette, for dette er å utvikle en teknologi som kan ha store konsekvenser for de samlede CO 2 -utslippene i verden? (201) Samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson: Det är en fråga som jag naturligtvis inte kan svara på så här direkt. Jag kan bara säga att jag också vet att detta spörsmål har varit uppe på statministernivå. Man har diskuterat där. Jag kommer inte att svara vidare på detta. Det är ett spörsmål som vi känner till, men jag har inget svar på den frågan. E 32/2007: Fråga till Norges regering om importtillstånd och importtullar för renkött som gränshinder Janne Seurujärvi (mittengruppen, cent): (202) Arvoisa presidentti! Esitän kysymykseni Norjan yhteistyöministerille. Norja on jo pian kymmenen vuoden ajan itsepintaisesti rajoittanut poronlihan tuontia Suomesta tuontiluvilla ja tuontitulleilla. Poronlihajalosteiden tuontitullit ovat vaihdelleet muutamista kymmenistä kruunuista yli sataan kruunun kilolta. Käytännössä tuontitullit ovat tyrehdyttäneet poronlihakaupan maidemme välillä, vaikka kysyntää suomalaiselle poronlihalle Norjassa olisikin. Esimerkiksi vuonna 2003 poronlihan vienti Suomesta Norjaan oli vain 22.000 kiloa. Vuonna 1999 Norja laski hetkeksi tuontitullin kahteen kruunuun kilolta, jonka vuoden tullitilastojen mukaan poronlihaa vietiin rajan yli 413.000 kiloa. Kysymys: Mihin toimiin Norjan hallitus aikoo ryhtyä poronlihan tuontilupiin ja tuontitulleihin liittyvien hyvin vanhanaikaisten vapaata kaupankäyntiä rajoittavien rajaesteiden poistamiseksi? Janne Seurujärvis spørgsmål i svensk oversættelse: Ärade president! Jag ställer min fråga till den norska samarbetsministern. Redan i snart tio år har Norge envist begränsat importen av renkött från Finland med importtillstånd och importtullar. Importtullen för förädlat renkött har växlat mellan några tiotal och över hundra kronor per kilo. I praktiken har importtullarna kvävt handeln med renkött mellan våra länder, fastän det finns en efterfrågan på finländskt renkött i Norge. Till exempel år
107 2003 exporterades endast 22 000 kilo renkött från Finland till Norge. År 1999 sänkte Norge temporärt importtullen till två kronor per kilo, och enligt det årets statistik fördes över 413 000 kilo renkött över gränsen. Frågan: Vilka åtgärder ämnar den norska regeringen vidta för att avlägsna de mycket gammalmodiga gränshinder som gäller importtillstånd och importtullar för renkött och som begränsar den fria handeln? Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: (203) Den norske samarbeidsministeren er ikke landbruksminister, og i den norske regjeringa er det landbruksministeren som har det faglige ansvaret for import av reinkjøtt, vil jeg tro. Det andre ansvaret, knyttet til tollspørsmål, ligger hos finansministeren. Videre vil jeg peke på at vi nå skal nedsette et grensehinderforum. Jeg vil tro at tollspørsmålene blir vesentlige å diskutere i grensehinderforumet, men også for de nasjonale representantene som skal jobbe med nedbygging av grensehindre. Jeg vil bare anbefale at den type spørsmål går over til grensehinderforumet og de nasjonale pådriverne for det videre arbeidet. (204) Janne Seurujärvi (Midtengruppen, cent): Terveiset menivät varmasti perille. Janne Seurujärvis kommentar i svensk oversættelse: Budskapet nådde säkert fram. E 32/2007: Fråga till Sveriges regering om rätt till föräldrarpenning vid flyttning från Sverige Lyly Rajala (den konservativa gruppen, saml.): (205) Arvoisa herra presidentti! En muista, minkä alan ministeri Ruotsin ministeri on, mutta hänelle tämä on osoitettu. Suomalainen henkilö ja hänen perheensä olivat muuttamassa Suomeen Ruotsista talvella 2006. Henkilö sai ansiosidonnaista vanhempainrahaa Ruotsista. Hän oli ollut virkavapaalla työstään Suomesta toukokuusta 2004 lähtien. Hänelle oli epäselvää, maksaako Ruotsi vanhempainrahakauden loppuun, vaikka hän muuttaisikin takaisin Suomeen, vai maksaako Suomi hänelle jotakin. Ruotsi ei maksa vanhempainrahaa toiseen maahan perheen muuttaessa kesken etuuskauden, vaan etuuden maksu lakkaa muuttopäivään. Vain ne henkilöt, jotka ovat aikeissa palata joskus takaisin Ruotsiin ja joilla on voimassa oleva vakituinen työsuhde Ruotsissa, voivat saada ansiosidonnaista päivärahaa myös Suomessa oleskelun ajan. Ongelmana on se, että Ruotsilla ei ole EY-asetuksen 1408/71 tarkoittamaa äitiys- ja vanhempainetuutta. Jos äitiys- ja vanhempainrahaa saava muuttaa kesken etuuskauden, hän siis putoaa ansiosidonnaiselta peruspäivärahalle. Kysynkin Ruotsin yhteistyöministeriltä, kuinka ja koska Ruotsi aikoo korjata tilanteen, jotta Ruotsista muuttava ei menettäisi oikeuttaan ruotsalaiseen vanhempainrahaan? Lyly Rajalas spørgsmål i svensk oversættelse: Ärade herr president! Jag kommer inte ihåg för vilket område den svenska ministern svarar men detta är riktat till henne. En finländsk person och hennes familj höll på att flytta från Sverige till Finland vintern 2006. Personen fick inkomstrelaterad föräldrapenning i Sverige. Hon hade varit tjänstledig från sitt arbete i Finland sedan maj 2004. Hon var inte på det klara om Sverige betalar föräldrapen-
108 ning till slutet av perioden fast hon flyttar tillbaka till Finland eller om Finland betalar henne något. Sverige betalar inte föräldrapenning till ett annat land ifall familjen flyttar mitt under stödperioden utan slutar betala på flyttningsdagen. Endast personer som har för avsikt att någon gång återvända till Sverige och som har stadigvarande anställning i Sverige kan få inkomstrelaterad dagpenning även då de vistas i Finland. Problemet är att en sådan moderskaps- och föräldraförmån som avses i EG-förordningen 1408/71 inte existerar i Sverige. Ifall en mottagare av moderskaps- eller föräldrapenning flyttar mitt under stödperioden överförs denne alltså från inkomstrelaterat stöd till grundläggande dagpenning. Därmed frågar jag den svenska samarbetsministern hur och när Sverige ämnar rätta till situationen så att personer som flyttar från Sverige inte förlorar rätten till svensk föräldrapenning? Samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson: (206) Herr president! Det här är en fråga bland många andra gränshindersfrågor som lyfts fram i diskussionen. Vi har många olika instanser för att kartlägga alla dessa hinder som finns för individer att fritt kunna bo och verka. Vi vill ju öka den möjligheten. Detta är en fråga som jag också vet att pådrivaren för sociala frågor och hälsa har lyft fram. Jag vet att det pågår ett intensivt arbete också med kartläggning av gränshinder mellan Finland och Sverige. Det är inte uteslutet, har jag förstått, att denna fråga kan komma att lösas inom rimlig överskådlig tid. E 34/2007: Fråga till Norges regering om moms, tull och registreringsavgifter på handikapputrustade bilar som gränshinder (207) Lisbeth Grönfeldt Bergman (den konservativa gruppen, m): Herr president! Jag vill ställa en fråga till Norges samarbetsminister. Om en svensk eller finsk familj med en handikappad person i hushållet har flyttat till Norge och har en bil som är handikapputrustad kan de inte ta med sig den till Norge utan att betala tull, moms och även en omregistreringsavgift. Det här är ganska kostsamt. De brukar få rådet att ansöka om en ny bil. Det tar kanske ett år att få den. Då har den här personen en ganska begränsad rörlighet under ett helt år. Jag undrar vad den norska regeringen avser att göra för att avskaffa det här onödiga gränshindret. Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: (208)Dette er jo nok et eksempel på at vi har ulike toll- og avgiftsregler mellom landene, og at det skaper problemer for dem som ønsker å bevege seg over landegrensene bo i et land og jobbe i et annet igjen et grensehinder som nå rammer personer med nedsatt funksjonsevne. Dette er et område som både jeg og hele den norske regjeringa er opptatt av: universell utforming på alle områder. Vi jobber med flere lovspørsmål som tar opp i seg disse spørsmålene. Jeg bare noterer utfordringen og tar den med meg til mine kolleger som også jobber med universell utforming og ikke minst grensehinder. Igjen: Dette er også et tema som bør løftes inn i den nye dynamikken vi får i grensehinderarbeidet, men jeg noterer det også med hensyn til oppfølging med mine kolleger. E 35/2007: Fråga till Finlands regering om hur nya gränshinder kan förhindras i att uppstå Johan Linander (mittengruppen, c): (209) Herr president! Arbetet med att få bort gränshinder har ju gått bättre det senaste året, och ministerrådets senaste beslut är mycket välkommet. Men vi får inte glömma bort att det
109 finns mycket arbete att göra för att de av våra nordiska medborgare som bor, jobbar och studerar på olika sidor av en landsgräns ska kunna göra det på samma villkor som vi andra. Samtidigt som vi fortsätter att lösa befintliga gränshinder måste vi ständigt bevaka att vi inte skapar nya gränshinder genom ny nationell lagstiftning och genom vårt sätt att implementera EU-reglerna. Vi bör vid varje tillfälle kontrollera att det inte blir några nya gränshinder. Därför vill jag fråga, jag tror att jag väljer Finlands samarbetsminister, om de nordiska samarbetsministrarna har diskuterat eller tänker ta upp frågan hur vi ska undvika att skapa nya gränshinder. Samarbetsminister Jan Vapaavuori: (210) Arvoisa presidentti! Parhaimmat kysymykset ovat yleensä sellaisia, jotka sisältävät myös vastauksen, ja tässä yhteydessä on helppo olla yhtä mieltä kysyjän kanssa kaikesta siitä, mitä hän sanoi. Mitä varsinaiseen kysymykseen tulee, se on hyvin relevantti. Maailma monimutkaistuu koko ajan. Liikkuvuus Pohjoismaiden välillä lisääntyy koko ajan. Erilaista lainsäädäntöä tulee sekä kansallisesta että EU-tuutista koko ajan. Pääministeritasolla on viimeksi eilen kiinnittetty vakavaa huomiota siihen, että kyse ei ole pelkästään työstä rajaesteiden poistamiseksi, vaan myös siitä, että uusia rajaesteitä ei lainsäädännön kautta synny. Tämä on haaste, joka on pääministeritasolta heitetty yhteistyöministereille, mutta vielä sen päivän aikana, joka tästä haasteen heittämisestä on kulunut, emme ole siihen ehtineet paneutua. Mutta on itsestään selvää, että ensi vuonna tämä tulee olemaan meillä agendalla. Jan Vapaavuoris svar i svensk oversættelse: Ärade president! De bästa frågorna är normalt sådana som redan innehåller svaret, och i detta samband är det lätt att omfatta allt som frågeställaren tog upp. Vad gäller den egentliga frågan så är den mycket relevant. Världen blir konstant mer komplicerad. Rörligheten mellan de nordiska länderna ökar hela tiden. Mångskiftande lagstiftning stiftas kontinuerligt både på nationell nivå och inom EU. På statsministernivå fästes senast igår allvarlig uppmärksamhet vid att det handlar inte endast om arbete för att avlägsna gränshinder, utan även om att nya gränshinder inte skall uppstå på grund av lagstiftning. Detta är en utmaning som statsministrarna ställt samarbetsministrarna men ännu under den dag som gått från att utmaningen ställdes har vi inte kunnat fördjupa oss i frågan. Men det är självklart att detta kommer att vara på vår dagordning nästa år. E 36/2007: Fråga till Norges och Sveriges regeringer om snabbtåg mellan Oslo och Stockholm: åtgärder som förbättrar banan Jan Lindholm (Midtengruppen, mp): (211) Herr talman! Vid förra årets session i Köpenhamn ställde jag en fråga till de norska och svenska samarbetsministrarna om när de kunde tänka sig att det åter skulle vara möjligt att åka snabbtåg mellan Oslo och Stockholm det kommer ni säkert ihåg. Till min stora förtjusning tog det bara tre månader, så rullade X2000 mellan Oslo och Stockholm. Jättebra jobbat, fantastiskt! Självklart har jag tagit tåget hit, och jag tänker åka det tillbaks i morgon igen, för att inte i onödan bidra till någon klimatpåverkan. Men det är många som tycker att det går för långsamt. Framför allt på den norska sidan är ju spåret inte i bästa skick, så jag tänkte fråga er, som självklart vet att det är viktigt med klimatsnåla, snabba och säkra landförbindelser mellan de här två viktiga punkterna: Har vi
110 på det år som har gått kommit närmare ett verkligt snabbtåg, alltså åtgärder även på banan, mellan Stockholm och Oslo? Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: (212) Jeg er veldig glad for å få det spørsmålet, for i år har jeg forberedt meg på togspørsmål. Det hadde jeg ikke i fjor, da måtte vi svare representanten skriftlig etter at vi var reist hjem igjen. Det er jo, som representanten var inne på, gledelig at vi fikk toget opp å stå. Det andre som er gledelig, er at den norske regjeringa økte bevilgningene til jernbane betydelig, slik at vi får fart på å bygge spor helst dobbeltspor. Nå skal ikke jeg ta rekkefølgen når det gjelder hvor vi bygger spor i Norge, for det er det samferdselsministeren som har orden på. Men det er klart at det å investere i linjer er viktig for å få et hurtigere tog til Stockholm. Men i alle falle har det toget vi har fått i gang, vært en stor suksess. Det er veldig mange som bruker det. Hvis vi i større grad skal kunne avløse flytrafikken mellom Oslo og Stockholm, som du var inne på, må vi nok ha bedre kvalitet på tilbudet i framtiden. Det jobber vi med, både i form av investeringer i toglinjer, ikke minst når det gjelder selve togene, og også når det gjelder en ny avtale som skal komme etter den som går ut i 2010. E 37/2007: Fråga till Norges regering om premiär på ripjakten i de svenska och norska fjällen Jessica Polfjärd (den konservativa gruppen, m): (213) Herr president! Jag skulle vilja rikta en fråga till Norges samarbetsminister. Min fråga gäller ripjakten i de norska och svenska fjällen. I dag är det så att Sveriges jaktpremiär sker drygt två veckor innan Norges jaktpremiär, och det innebär att trycket på den svenska premiären blir stort. Jag undrar: På vilket sätt kan Norge bidra till att minska trycket på den svenska jaktpremiären? Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: (214) Jeg må bare beklage at dette spørsmålet kan jeg veldig lite om. Norske og svenske jaktregler kan jeg veldig lite om, og jeg klarer ikke helt å overskue hva spørreren egentlig spør om. Gjelder det rovdyrpolitikk eller det å få felles regler? Jeg vil bare varsle at vi noterer oss spørsmålet, og så skal representanten få skriftlig svar etter at sesjonen er over. E 38/2007: Spørgsmål til Færøernes Landsstyre om demokrati og ligestilling Siv Friðleifsdóttir (mittengruppen, F): (215) Jeg vil gjerne spørre Jogvan á Lakjuni fra Færøyene, og spørsmålet går på demokrati og likestilling. Nå er det slik at de fleste nordiske land har vært flinke med å slippe kvinner til i demokratisk prosess og få dem inn i sine parlamenter. Island har ikke vært flink på det, dessverre. Vi gikk tilbake for noen år siden med 5 pst. og ligger på rundt 32 pst., hvis jeg husker riktig. Færøyene har ikke vært veldig flink på det heller. Nå er det tre kvinner i parlamentet på Færøyene av 32. Det skal være valg på Færøyene før 19. januar neste år, så jeg vil gjerne spørre ministeren om man er opptatt av dette på Færøyene, om hvilke tiltak man har gjort for å få flere kvinner inn i politikken, og om ministeren kan spå om han er optimistisk med hensyn til at det kommer flere kvinner inn nå, for det håper jeg i allfall. Samarbejdsminister Jógvan á Lakjuni: (216) Det er sådan, at landsstyret fik et forslag igennem i Lagtinget det er nok 2 år siden og vi nedsatte en komité inspireret af Vestnordisk Råds rekommandation med det formål at øge den kvindelige deltagelse i både lands- og kommunalpolitik. Komiteen, som kalder sig Demokratia, har været meget aktiv og gennemført en intensiv oplysningskampagne især i år
111 og vil fremlægge en rapport nu i november. Man kan sige, at de har sat de her spørgsmål på dagsordenen på Færøerne, sådan at de allerede har haft en aktiv indflydelse på de politiske partier og på opstillingen til det kommende valg, som bliver afholdt nu i januar. Ministeren, som er ansvarlig for ligestilling, har i efteråret nedsat en kommission, også ud fra en ligestillingsvinkel, kan man sige, med det formål at komme med konkrete forslag til en harmonisk integration af arbejdsliv og familieliv. Det, som jeg kan sige om det her, er, at de politiske partier har taget kritikken af den manglende kvindedeltagelse til efterretning, og jeg er sikker på, at resultatet vil kunne ses efter valget i januar. E 39/2007: Fråga till Nordiska ministerrådet om socialskydd för studerande från Finland i andra nordiska länder Antti Vuolanne (den socialdemokratiska gruppen, sd): (217) Hyvät yhteistyöministerit! Pohjoismaiden sosiaaliturvasopimus määrittelee pääpiirteittäin Pohjoismaiden välisen sosiaalivakuutusetuuksia koskevan yhteistyön suuntaviivat. Sopimuksen mukaan toisessa Pohjoismaassa työskentelevät tai asuvat Pohjoismaiden kansalaiset ovat oikeutettuja saamaan saman sosiaaliturvan kuin maan omat kansalaiset. Tästä kauniista ajatuksesta huolimatta tasavertainen sosiaaliturva ei toteudu Pohjoismaissa suomalaisen opintotuen turvin opiskelevien osalta. Tähän ikävään tilanteeseen johtaa Suomen ja muiden Pohjoismaiden erilainen käytäntö säännellä opiskelijan sairausajan turvaa. Suomessa opiskelijan sairausajan turva perustuu sosiaaliturvalakiin mutta Pohjoismaissa opintotukilainsäädäntöön. Ruotsin, Norjan, Tanskan ja Islannin opintotuen piiriin kuuluvat sairastuneet opiskelijat saavat siis sairausajan tukensa opintotuen kautta, jolloin itse sosiaaliturvan tehtäväksi on jäänyt vastata työssä käyvien opiskelijoiden ansiosidonnaisesta sairauspäivärahasta. Sairastuneen, ei-työssäkäyvän opiskelijan tapausta näiden maiden sosiaaliturva ei tunne. Näin ollen Suomesta opintotukensa saava mutta toisen Pohjoismaan sosiaaliturvan piiriin kuuluva opiskelija jää täysin ilman tukea sairauden yllättäessä. Suomen Kansaneläkelaitos on perinteisesti ohjannut opiskelijan yli kahden kuukauden sairaustapauksessa sairauspäivärahan piiriin, mutta muissa Pohjoismaissa (President: Kommer ni till spörsmålet!) Just! Kysynkin erityisesti: Aikovatko yhteistyöministerit poistaa tämän rajaesteen yhdenmukaistamalla käytännön niin, että sairastunut opiskelija ei sairastumisensa vuoksi putoaisi eriarvoiseen asemaan? Antti Vuolannes spørgsmål i svensk oversættelse: Bästa samarbetsministrar! Nordiska konventionen om social trygghet definierar i stora drag riktlinjerna för nordiskt samarbete kring socialförsäkringsförmåner. Enligt konventionen är nordiska medborgare som arbetar eller bor i ett annat nordiskt land berättigade till samma socialskydd som det landets medborgare. Trots denna vackra tanke är ett jämlikt socialskydd inte verklighet i Norden för studerande som får finländskt studiestöd. Denna beklagiga situation orsakas av Finlands och övriga Nordens annorlunda praxis att reglera studerandes trygghet under sjukdom. I Finland baserar sig studerandes trygghet under sjukdom på sjukförsäkringslagen, i övriga Norden åter på studiestödslagstiftningen. Insjuknade studerande som omfattas av svenskt, norskt, dansk eller isländskt studiestöd får alltså stöd via studiestödet under sjukdomstiden, och själva socialskyddet svarar för den inkomstrelaterade sjukpenning som betalas till arbetande studerande. Dessa länders socialskydd känner inte till en insjuknad, icke-arbetande studerande. Därmed blir studerande som får finländskt studiestöd men som omfattas av ett annat nordiskt lands socialskydd totalt utan stöd ifall de insjuknar. I Finland har Folkpensionsanstalten traditionellt överfört en studerande som är sjuk i över två månader till sjukpenning, men i övriga Norden (President: Kommer ni till spörsmålet!) Just!
112 Därför frågar jag: Ämnar samarbetsministrarna avlägsna detta gränshinder genom att förenhetliga praxisen så att en insjuknad studerande inte hamnar i en ojämlik ställning på grund av sin sjukdom? Samarbetsminister Jan Vapaavuori: (218) Arvoisa presidentti! Antaisin mielelläni tämän kysymyksen ruotsalaiselle kollegalleni, koska hän on sosiaalivakuutusministeri toisin kuin minä. Mitä itse kysymykseen tulee, niin yhteistyöministerit varmasti haluavat poistaa kaikki mahdolliset rajaesteet, jos se vain meistä on kiinni. Mutta kyse on tietenkin sektoriministeriöitten näkökulmasta tähän asiaan. Asia on tuttu. Se on ollut esillä tällä foorumilla aiemminkin, ja sitä on Suomessa lähtökohtaisesti selvitetty. Minulla on myös tiedossani alan viranomaisten näkökulma siitä, mitä voitaisiin tehdä. Kyse on rajaesteestä, jonka poistaminen Suomessa voisi tapahtua joko implementoimalla vastaavanlainen säännöstö Suomeen kuin muilla Pohjoismailla on käytössä sairasta opiskelijaa koskien tai täydentää suomalaista opintotukilainsäädäntöä säännöstöllä, joka takaisi opiskelijalle sairausajan tuen tilantessa, jossa opiskelija saa opintotukensa Suomesta mutta kuuluu toisen Pohjoismaan sosiaaliturvan piiriin. Ongelma on toisin sanoen tiedossa. Mahdollisia ratkaisuesityksiä on selvitetty, mutta minulla ei ole tarkempaa ja varmaa tietoa siitä, eteneekö asia Suomen sosiaali- ja terveysministeriössä. Selvitän tämän asian ja vastaan vielä tämänkin osalta kysyjälle erikseen. (Antti Vuolanne: Toivottavasti teette asialle jotakin.) Jan Vapaavuoris svar i svensk oversættelse: Ärade president! Jag överförde gärna denna fråga till min svenska kollega eftersom hon, i motsats till mig, är socialförsäkringsminister. Vad gäller själva frågan så vill samarbetsministrarna säkert avlägsna alla tänkbara gränshinder, ifall det berodde endast på oss. Men det handlar naturligtvis om sektorministeriernas synpunkter på denna fråga. Problemet är känt. Den har tagits tidigare upp på detta forum, och den har utretts preliminärt i Finland. Jag känner även till vad myndigheterna inom området anser att kunde göras. Det handlar om ett gränshinder som i Finland kunde avlägsnas antingen genom att införa motsvarande regler i Finland som i övriga Norden eller genom att komplettera den finländska studiestödslagstiftningen med en bestämmelse som garanterade studerande stöd under sjukdom då de får finländskt studiestöd men omfattas av socialskyddet i ett annat nordiskt land. Problemet är med andra ord känt. Tänkbara lösningsförslag har utretts men jag har varken närmare eller säker information om hur arbetet fortskridet på det finländska social- och hälsovårdsministeriet. Jag utreder denna fråga och ger frågeställaren ett separat svar även till denna del. (Antti Vuolanne: Förhoppningsvis gör ni något åt problemet.) E 40/2007: Fråga till Norges regering om att göra mer för att inlemma den unga nordiska arbetskraften i det norska samhället Hans Wallmark (den konservativa gruppen, m): (219) Herr president! Jag har en fråga till den norska samarbetsministern. Jag känner mig väldigt hemma här i Oslo. En förklaring kan ju vara att alla tycks tala svenska här i byn, åtminstone i många butiker, kiosker och på restaurangerna. Det handlar om unga människor i tjänstesektorn, och under de här dagarna i Oslo har jag talat med många av de unga svenskar som arbetar här. Min fråga, de ungas undran, är ifall man kan göra mer för att inlemma den unga nordiska arbetskraften, som personer och människor, bättre i det norska samhället medan de finns här.
113 Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: (220) La meg i hvert fall si at mitt inntrykk er at vi er svært takknemlige over den arbeidskraften vi har, fordi Norge jo er helt avhengig av arbeidskraft ikke minst fra Sverige, men også fra andre land. Vi har ganske mange fra gamle østeuropeiske land som holder byggebransjen vår opp å stå, og vi har, som sagt, veldig mange fra våre naboland i tjenesteytende næring. Det er vi veldig glad for, og vi får god service. Jeg er ikke helt sikker på hva disse ungdommene selv har ment vi kunne gjøre for å integrere dem bedre. Mitt inntrykk er at vi stort sett er såpass like hverandre, vi har såpas lik kulturbakgrunn og like interesser at det viser seg å gå rimelig bra. Men hvis man tydeligere klarte å konkretisere på hvilke områder det er vi kan gjøre noe annerledes for å ivareta dem, tar jeg gjerne imot innspill om det slik at vi kan se på det, for det er i vår absolutte interesse at de trivs her, og har lyst til å fortsette å jobbe her. Det er vi helt avhengig av. E 41/2007: Fråga till Finlands regering om införandet av nya priser i förhållande till de redan etablerade priserna Lars Wegendahl (den socialdemokratiska gruppen, S): (221) Herr president! Min fråga är till den finska samarbetsministern. Vi i rådet diskuterar ju ofta och på allvar den nordiska budgeten, naturligtvis. Ibland är vi upprörda över att anslagna medel inte räcker till, och ibland är vi upprörda över ministerrådets angrepp på delar av de nordiska verksamheterna som vi parlamentariker ser som viktiga och riktiga. Som exempel kan jag nämna Orkestern Norden, Nordjobb och Hallå Norden. Samtidigt har vi under ett antal år varit återhållsamma i medlemsförslag som gällt att införa nordiska priser. Vi har sagt att vi nöjer oss med de priser som finns i dag, och i denna dialog har ministerrådet varit delaktig. Döm om min förvåning, när nu ministerrådet instiftar två nya priser även om de inte kallas för priser. Man inrättar ett för mat och ett för bioenergi. Om jag har förstått det rätt så är ett innovationspris också på gång. Det här agerandet sker utan dialog med Nordiska rådet och innebär en tydlig devalvering av de befintliga nordiska priserna. Min fråga är: Vad anser samarbetsministern om detta märkliga införande av diverse priser i förhållande till de redan etablerade nordiska priserna? Samarbetsminister Jan Vapaavuori: (222) Arvoisa presidentti! Ministerineuvosto on hyvin tietoinen koko Pohjoismaiden neuvoston skeptisestä, ellei jopa kielteisestä kannasta uusia palkintoja kohtaan. Tämä on monin tavoin ymmärrettävää. Meillä on kulttuurisektorilla muutama hyvin vakiintunut, arvostettu palkinto, joiden profiilia emme millään tavalla emmekä missään tapauksessa halua laskea. Tätä bioenergiapalkintokysymystä en tunne. Mitä tulee ruokapalkintoon, niin sen osalta on enemminkin kyse diplomista kuin semmoisesta palkinnosta, joka olisi rinnastettavissa nykyisin olemassa oleviin palkintoihin. Sen sijaan tämä innovaatiolaatupalkinto on kiistatta uusi elementti. Ehkä sitä pitää puolustella sillä lailla, että se on luonteeltaan hyvin erilainen kuin tähänastiset palkinnot. Se on tullut suoraan pääministeritason innovaationa. Tarkoitus on, että se otetaan käyttöön vasta vuonna 2009 siten, että sitä valmistellaan hyvässä yhteistyössä Pohjoismaiden neuvoston kanssa. Itse haluaisin nähdä asian siten, että huoli näitten aiempien palkintojen inflatoitumisesta on aiheeton ja tämä osaltaan hyvin symbolisoi sitä, miten Pohjoismaiden yhteistyö saa myös uusia ulottuvuuksia.
114 Jan Vapaavuoris svar i svensk oversættelse: Ärade president! Ministerrådet är mycket medvetet om den allmänt skeptiska, till och med negativa attityden till nya pris inom Nordiska rådet. Detta är förståeligt på flera sätt. Inom kultursektorn har vi ett par väletablerade uppskattade pris vars status vi inte vill sänka på något sätt och under inga omständigheter. Denna bioenergiprisfråga känner jag inte till. Vad gäller ett matpris så handlar det mer om ett diplom än om ett sådant pris som kunde jämställas med existerande nuvarande pris. Innovationskvalitetspriset utgör däremot otvivelaktigt ett nytt element. Kanske bör den försvaras med att den har en helt annorlunda karaktär än de hittillsvarande prisen. Initiativet har kommit direkt från statsministernivån. Avsikten är att introducera det först år 2009 så att det förbereds i gott samarbete med Nordiska rådet. Själv vill jag uppfatta frågan som så att bekymret för en inflation bland de tidigare prisen är obefogad och att detta symboliserar för sin del hur det nordiska samarbetet kan få nya dimensioner. E 42/2007: Spørgsmål til Sveriges regering om opfølgning på vedtagelser i Nordisk Råd Dagfinn Sundsbø (midtengruppen, cent.) (223) Jeg lar mitt spørsmål gå til den svenske samarbeidsminister, som ansvarlig for alt vi kan gjøre bedre til neste år. Det gjelder hvordan man følger opp de vedtak vi gjør i Nordisk Råd. Vi gjør jo en rekke vedtak, som vi forbereder godt, som stort sett er anbefalinger til de nasjonale regjeringene, og som så må følges opp nasjonalt. Det er ikke juridisk bindende vedtak. Et eksempel kan være den nordiske språkkonvensjon, som vi behandlet i fjor, hvor vi la en rekke føringer med hensyn til hvordan vi skulle styrke de nordiske språkenes stilling i hvert enkelt land. Jeg er ganske i tvil om dette er fulgt opp i ministeriene rundt i Norden. Spørsmålet er: Hva gjør de nordiske samarbeidsministrene? Hvor sterke har de mulighet for å være i den klypa som går på å si at nå skal de følge opp disse sakene? Nå forutsetter vi at det ligger et arbeid hos dere, som vi skal ha en evaluering av for å se hvordan det er gjennomført. Samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson: (224) Herr president! Det svenska programmet för nästa år har vi lagt upp så att det också ska tydligt framgå vad vi vill göra för att följa upp det. Jag håller fullständigt med om att det är väldigt mycket goda initiativ som tas och projekt som påbörjas men sedan har vi inte så god kontroll på vad vi har fått ut av projektet eller vilken effekt det har fått. Jag tar det här som en uppmaning och ett gott råd att följa upp på ett bättre sätt än vad som kanske har gjorts många gånger tidigare. Vi är alla fullt sysselsatta, men jag tycker att det är ett viktigt ämne och det är en uppmaning som jag tar till mig. Jag vet också om att det är väldigt gott samarbete i Köpenhamn mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, och jag tror säkert att man också där tar till sig uppmaningen att vi ska få en tydlighet vilket också gör att vi kan fortsätta reformarbetet inom våra respektive organisationer med vår verksamhet och med budgeten. Det är viktigt för att kunna gå vidare och göra ett bra jobb.
115 E 43/2007: Fråga till Nordiska ministerrådet om orättvis behandling av nordiska medborgare i samband med godkännande av förtidspensionering Oiva Kaltiokumpu (mittengruppen, cent.): (225) Arvoisa presidentti! Kahdessa tai useammassa Pohjoismaassa työtä tehnyt henkilö voidaan todeta toisessa maassa työkyvyttömäksi ja toisessa työkykyiseksi. Ongelma on yhteispohjoismainen ja koskettaa tulevaisuudessa yhä useampia. Jokainen Pohjoismaa päättää kansallisen lainsäädäntönsä pohjalta, kenelle varhaiseläke myönnetään. Mailla on kuitenkin erilaiset tulkinnat siitä, minkälainen työkyvyttömyys oikeuttaa eläkkeeseen. Pohjoismaiden tulisi päästä sopimukseen siitä, että toisessa maassa kirjoitettu lääkärintodistus ja todettu työkyvyttömyys hyväksytään. Lisäksi voitaisiin sopia, että se maa, jossa työntekijä on pisimpään työskennellyt, voisi tehdä päätöksen eläkkeelle pääsystä ja että muut maat sopeutuisivat siihen. Mitä yhteistyöministerit aikovat tehdä tämän Pohjoismaiden kansalaisten eriarvoisen ja epäoikeudenmukaisen kohtelun poistamiseksi? Oiva Kaltiokumpus spørgsmål i svensk oversættelse: Ärade president! En person som arbetat i två eller fler nordiska länder kan sägas vara arbetsoförmögen i ett land och arbetsför i ett annat. Problemet är samnordiskt och gäller allt fler i framtiden. På basis av sin nationella lagstiftning beslutar varje nordiskt land vem som beviljas förtidspension. Länderna tolkar dock på skilda sätt frågan om vilken arbetsoförmåga som berättigar till pension. De nordiska länderna borde komma överens om att godkänna ett läkarintyg som utfärdats och arbetsoförmåga som konstaterats i ett annat land. Ytterligare kunde man avtala att det land där personen arbetat längst fattar pensionsbeslutet och att övriga länder anpassar sig till detta. Vad ämnar samarbetsministrarna göra för att avlägsna denna ojämlika och orättvisa behandling av nordiska medborgare? Samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson: (226) Ja, vi får ju hela tiden vittnesmål om dessa gränshinder, som är till problem. Och vi blir alla rätt frustrerade när vi ser exempel på vad som är problem för människors rörlighet. Samtidigt tänker vi: Varför händer ingenting? Det kunde hända snabbare! Vi känner en stor otålighet; jag gör det verkligen! Nu syns det ju att vi har pådrivare, det har lyfts upp på statsministernivå och i våra nordiska program finns gränshinder hela tiden med. Vi har en Öresundsgrupp som arbetar med motsvarande mellan Sverige och Danmark, och jag vet att vi för diskussioner mellan Finland och Sverige lika väl i de här frågorna. Jag tror att vi på något sätt är framme vid vägs ände. Nu har vi identifierat nog, vi vet var problemen är nu gäller det att göra någonting! Samtidigt kan jag tro att det finns en del saker som är lättare att göra och en del saker som tar längre tid. Bland annat handlar det om våra skattesystem, men inte minst socialförsäkringssystemen. Precis som vi sade innan, då är det bättre att tala om vad det är som inte går att förändra, så vi vet om det, och då får vi i stället satsa på en god information. Men jag känner också en stor otålighet, precis som ni andra gör.
116 E 44/2007: Fråga till Sveriges regering om säkerställning av NordForsks arbete i framtiden Risto Autio (mittengruppen, cent): (227) Arvoisa presidentti! NordForsk perustettiin muutama vuosi sitten vahvistamaan Pohjolaa globalisoituvassa maailmassa ja koordinoimaan pohjoismaista huippututkimusta yhteisen pohjoismaisen eduun aikaansaamiseksi. Tarkoituksena oli saavuttaa yhdessä sellaista hyötyä, johon kukin maa yksinään ei kykenisi. Ensi vuoden pohjoismaisessa budjetissa ollaan kuitenkin supistamassa NordForskin määrärahoja 2,5 prosentilla juustohöylän kohdistuessa muihin aloihin vain 2 prosentilla. Pääministerit ovat priorisoineet pohjoismaista huippututkimusta, ja tämän vuoden ministerineuvostoa johtavan Suomen puheenjohtajuusohjelmassa se on keskeisellä sijalla. Siksi tuntuu todella omituiselta tämä budjetin leikkaus. Eilisen huippukokouksen jälkeen voi hyvin todeta, että nimenomaan yhteispohjoismainen tutkimustyö ilmastokysymysten osalta on mitä ajankohtaisinta. Eikö NordForskin pitäisi olla juuri se työkalu, jolla me käymme ympäristökysymysten kimppuun Pohjoismaissa? Kysynkin tulevan puheenjohtajamaan, Ruotsin, yhteistyöministereiltä: Kuinka NordForskin hyvin alkanut työ voidaan turvata ja mitenw sitä voitaisiin vahvistaa jatkossa? Risto Autios spørgsmål i svensk oversættelse: Ärade president! För ett par år sedan etablerades NordForsk för att stärka Norden i en allt globalare värld och samordna nordisk spetsforskning för att skapa gemensam nordisk nytta. Avsikten var att gemensamt uppnå sådan nytta som länderna inte kan åstadkomma var för sig. I den nordiska budgeten för nästa år minskas dock anslaget till NordForsk med 2,5 procent medan minskningen är endast 2 procent inom andra områden. Statsministrarna har prioriterat nordisk spetsforskning, som även innehar en central ställning i ordförandeskapsprogrammet för Finland som leder ministerrådet detta år. Därför förefaller denna budgetnedskärning mycket underlig. Efter toppmötet igår kan det gott sägas att uttryckligen samnordiskt forskningsarbete kring klimatfrågor är brännande aktuellt. Bör inte NordForsk just utgöra det instrument med vilket vi angriper miljöfrågor i Norden? Därmed frågar jag samarbetsministern för nästa ordförandeland, Sverige: Hur kan Nord- Forsks arbete som kommit bra igång säkerställas och hur kunde det förstärkas i framtiden? Samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson: (228) Herr president! Utan att gå in på saken närmare och utan att kunna ge några garantier vilket jag inte heller tror är meningen förstår jag att man lyfter frågan här och pekar på vikten av spetskompetens och vikten av forskning. Därför har Sverige i vårt program för nästa år när det gäller globalisering, klimat, kreativitet och alla de frågor som vi tycker är viktiga lyft upp just spetsforskningen och inte minst inom miljö- och miljöteknik- och klimatfrågorna. Vi kommer att diskutera budgeten i morgon, och där kommer vi också att se att mycket resurser läggs på just globalisering. I globalisering kommer mycket av denna satsning att kunna ske.
117 E 45/2007: Fråga till Finlands regering om en stabil, förutsägbar och långsiktig finansiering av projektet Nordjobb Maria Stenberg (den socialdemokratiska gruppen, s): (229) Herr president! Min fråga går till Finlands samarbetsminister. Nordjobb är ett projekt som sträcker sig till ungdomar mellan 18 och 28 år som under sommarferierna får en möjlighet att jobba i ett annat nordiskt land. Kombinationen av att ha ett jobb, få hjälp med boende och dessutom ha en aktiv fritid är ett väldigt bra sätt att lära sig ett annat nordiskt språk, se på de andra nordiska kulturerna att helt enkelt skaffa sig en nordisk känsla. Men det projektet kräver en stabil finansiering, så min fråga blir: På vilket sätt kommer samarbetsministern tillsammans med sina kolleger att arbeta för en stabil, förutsägbar och långsiktig finansiering av projektet Nordjobb? Samarbetsminister Jan Vapaavuori: (230) Arvoisa presidentti! Olen täysin samaa mieltä kysyjän kanssa asian tärkeydestä. Varsinkin meillä Suomessa, joka on toinen niistä maista, joissa skandinaavinen kieli ei ole valtakieli, on erinomaisen suuri ja pysyvä tarve pitää huolta meidän tapauksessamme lähinnä ruotsin kielen asemasta eli siitä, että sitä opiskellaan, että sitä osataan ja että siihen suhtaudutaan positiivisesti. Mikään ei kai edistä tämän tyyppisiä asioita paremmin kuin se, että myös ihmiset vapaaaikanaan ja kesälomillaan erilaisten harjoitusohjelmien kautta kiertävät muissa Pohjoismaissa ja meidän tapauksessamme lähinnä Ruotsissa. Sen sijaan on pakko myöntää, että en nyt tunne tätä mahdollista rahoituksellista epävarmuutta, joka Nordjobbiin liittyy, mutta jos sellaista on, niin ryhdymme varmasti kaikkiin mahdollisiin toimenpiteisiin, jotta se osoittautuu aiheettomaksi. Jan Vapaavuoris svar i svensk oversættelse: Ärade president! Jag omfattar totalt frågeställarens åsikt om att frågan är viktig. Särskilt hos oss i Finland, som är den ena av de två länder där ett skandinaviskt språk inte är majoritetsspråket, finns det ett ytterst stort och permanent behov att i vårt fall se till det svenska språkets ställning, det vill säga att det studeras, behärskas och att man förhåller sig positiv till det. Inget främjar troligen bättre sådana här frågor än att människor via skilda praktikprogram reser runtom i övriga Norden och i vårt fall främst Sverige på sin fritid och semester. Däremot måste jag medge att jag inte nu känner till denna eventuella finansiella osäkerhet kring Nordjobb, men ifall en sådan förekommer vidtar vi säkert alla tänkbara åtgärder så att den visar sig vara obefogad. E 46/2007: Fråga till Norges regering om socialförsäkring och föräldrarförsäkringen fungerar över gränserna Monica Green (den socialdemokratiska gruppen, s): (231) Herr president! Jag har en fråga till Norges samarbetsminister. Det gäller ju att vi hela tiden fokuserar på att minska gränshinder och att vi ska öka möjligheten till gränsöverskridande samverkan. I går fick vi höra att svenska kvinnor gärna gifter sig med män från andra nordiska länder, och i Nordiska rådet måste vi ju bejaka gränsöverskridande kärlek. Men hur blir det, om paren skaffar barn fungerar då socialförsäkringen och föräldraförsäkringen över gränserna?
118 Jag har fått höra att om en norrman får barn med en svensk kvinna, kan han inte ta ut sina pappadagar trots att han är medlem i den norska folketrygden och har inarbetat rätten till föräldrapenning, därför att det finns krav i Norge på att även modern ska vara medlem i den norska folketrygden för att pappan ska kunna ta ut sina dagar. Detta tycker jag låter mycket märkligt och byråkratiskt! Är Norges minister beredd att ändra på det? Samarbeidsminister Heidi Grande Røys: President. Det må jeg beklage at jeg ikke kan svare på rett over bordet. Det er ikke mitt ansvarsområde i Regjeringa. Men igjen, som vi har vært inne på før i dag, nok et eksempel på at skatte-, avgifts-, pensjons- og trygdespørsmål er fire store grunnleggende områder som stort sett går igjen i nesten alle de spørsmål om grensehinder som har vært tatt opp i dag, og som er vanskelige områder å fjerne grensehinder på. Men det betyr ikke at vi ikke skal prøve å fjerne grensehinder. I Norge har vi jo nå hatt en pådriver spesielt på sosialområdet. Han peker på at det er snakk om både å øke saksbehandlernes kompetanse for å se mulighetene som ligger der for det er ikke alltid slik at regelverket hindrer og det er snakk om muligheten for å bruke regelverket fornuftig, slik at man finner løsninger. Så har Christina Husmark Pehrsson og jeg f.eks. vært på Morokulien, som er et veldig praktisk samarbeid mellom Norge og Sverige, der man sitter sammen med saksbehandlere på nettopp skatt og trygd, møter folk ansikt til ansikt og gir gode råd. Da tar man selvfølgelig også problemer med seg tilbake til kontoret. Som jeg sa: Nå skal vi jo opprette et grensehinderforum. Jeg er helt overbevist om at pensjonsspørsmål, denne type sosiale rettighetsspørsmål, vil bli mer vesentlige enn i dag. Den norske personen, som også skal jobbe innenlands med disse spørsmålene, vil helt opplagt måtte ta med seg det som bl.a. pådriveren på sosial- og helseområdet har tatt inn av spørsmål. Samarbejdsministrenes spørgetime blev herefter afsluttet.