Hälsotillståndet i Österbottniska skolor Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,
Frågeställningar inför delprojektet Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i skolor förklaras av skolan som fysisk och social miljö? Hur allmänt är det att folk lider av SBS i österbottniska skolor och finns det en skillnad jämfört med Västerbotten? Bidrar luftkvalitet och därmed relaterade faktorer i väsentlig grad till skillnaderna i skolbarns och -personals självupplevda hälsotillstånd?
Multipel kemisk sensitivitet och sjuka hus syndromet Ungdomars psykosocial hälsa stress, mobbning och riskbeteende Barns psykosocial hälsa i skolmiljö Den vuxnes psykosocial hälsa - en litteraturstudie om den arbetsrelaterade psykosociala hälsan Vilka faktorer påverkar hälsa och välbefinnande bland personal, elever och studerande i skolan? Hur relateras hälsan till innemiljön? 3 Best praxis Ny forskning och utveckling av nya metoder Byggnaden som hälsohinder - Best praxis? Vilka metoder bör vi använda för att hitta byggnader och människor i riskzonen? KLUCK 2 1 Undersökning hälsa innemiljö i Österbotten 2 Utbildning och information Kan resultatet från pilotstudien verifieras i en kvantitativ studie inkluderande samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner? Hur upplevs det offentliga rummet, t.ex. skolan som arbetsmiljö? Skolan som arbetsmiljö - En kvalitativ studie bland personal, elever och studerande i 7 Österbottniska skolor Hälsotillståndet överlag gott, gott ledarskap, motion, fungerande socialt nätverk upplevs påverka positivt medan den fysiska miljön (estetik, luft, lukt, ljud och ljus) kan ha en negativ påverkan på hälsa. En kvantitativ studie bland personal och elever i samtliga svenska skolor i 4 österbottniska kommuner (1400 informanter) verifierar pilotstudiens resultat. Den visar också att personalen är trogen sin uppdragsgivare, merparten är kvinnor och anmärkningsvärt många relaterar sina hälsoproblem till den fysiska miljö som skolan utgör. Huvudvärk, allergi, irritation av hud och ögon relateras ofta till misstänkt mögelproblematik, vattenskador och dålig ventilation. Det är mycket svårt att se orsak och samband till angivna hälsoproblem.
Genomförande av delprojektet Två empiriska studier a) Intervjustudie i 7 Österbottniska skolor. Lärare och övrig personal deltog, sammanlagt 65 personer b) Enkätstudie till samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner 34 studerande har skrivit sina lärdomsprov och utvecklingsarbeten inom projektet och 5 forskare har deltagit i projektet.
Axplock ur resultat från forskningen Intervjustudien a) Upplevd hälsa b) Skolan som social miljö c) Skolan som fysisk miljö d) Symptom relaterade till skolan som arbetsmiljö Enkätstudien a) Skillnader i förekomsten av symptom på sjuka-hus syndrom och upplevelsen av arbetsmiljön mellan män och kvinnor bland skolelever och personal b) Könsskillnader vid förekomst av sjuka-hus syndrom c) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som fysisk miljö d) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö
Intervjustudie Upplevd hälsa Informanterna upplever sig ha god hälsa även om de anger sig vara trötta och en del lider av kroniska sjukdomar. Kroniska sjukdomar; a) astma och allergi (15 %), vilket är en högre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 6,3 % av den vuxna befolkningen i Finland av astma eller andra luftvägssjukdomar) b) hjärt- och kärlsjukdomar (8 %) vilket är en lägre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 31,3% av den vuxna befolkningen av hjärt- och kärlsjukdomar) c) övriga sjukdomar (9 %) till exempel reumat eller magsjukdom.
Det subjektiva hälsotillståndet Hälsotillstånd Subjektivt upplevd hälsa hos kvinnor Subjektivt upplevd hälsa hos män (n=20) Gott hälsotillstånd (n=22) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=16) Nedsatt hälsotillstånd (n=7) Gott hälsotillstånd (n=13) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=5) Nedsatt hälsotillstånd (n=2) Faktorer (utanför arbetsplatsen) som påverkar hälso- Faktorer som påverkar kvinnor (n=45) Faktorer som påverkar män Hälsosamma levnadsvanor (n=11) Hälsohinder (n=7) Balanserad livssituation (n=10) Stress i familjelivet (n=8) Inga nämnda påverkande faktorer (n=9) Hälsosamma levnadsvanor (n=7) Hälsohinder (n=3) Balanserad livssituation (n=1) Stress i familjelivet (n=3)
Upplevd hälsa - citat I allmänhet mår jag nog bra, jag har ju det här höga blodtrycket...sen hade jag ju en blodpropp i benet i höstas och sviterna av den märks ju nog fortfarande lite Reuman är alltid värre för mig på vårkvisten men jag tror att jag har liksom kommit över den biten nu, att det är liksom på bättringsvägen mot sommaren... Jag är ju pollenallergiker, så jag brukar ju nog känna det sedan när björkarna blommar. Det påverkar ju nog när man är täppt i näsan. "Det är klart att det är intensivt med småbarnsliv och heltidsjobb och så pendlar jag även åttio kilometer om dagen". "Bra, jag mår bra...jag är frisk...jag rör på mig och jag håller igång, jag har bra hemförhållanden...efter min ålder är jag nog i bra skick."
Skolan som social miljö God social miljö där relationer till förman, kolleger och elever i huvudsak fungerar bra. Beskrivningar av den sociala miljön som tung och problemfylld både i relation till elever/studerande och till arbetskamrater. Sociala miljön ger upphov till stress men trots stressen upplever de flesta att de har en god balans i sitt liv och att stressiga situationer på jobbet är hanterbara.
Den sociala miljön i skolan Relation lärare -elev Kvinnors upplevelse Gott klimat i klassrummen Ömsesidig tillit mellan elever och lärare Stökiga elever, en liten grupp som vållar problem Ungdomar i särskilt behov av stöd får inte den tid de behöver Relation till arbetskamrater Relation till förman Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Personkemi avgörande för, relationen som inte är lika god till alla Positivt socialt klimat i klassrummet Fungerande samarbete i kollegiet Personkemin av avgörande betydelse Ensamhet speciellt inom ämnesgrupper Relationen är god och trivseln hög på arbetsplatsen Samarbetet fungerar väl Kommunikationen med förmannen god Dålig ledarstil gör att trivsel och kommunikation brister Relationen till förmannen är god.
Social miljö - citat Jag tycker att det är lätt att få kontakt med eleverna. Avståndet lärare-elev är inte speciellt stort. Eleverna kan tala med lärarna och säkert tvärtom också. Jag tycker att det blir jobbigare och jobbigare med eleverna som har de här psykiska problemen, många har det så jobbigt hemifrån och det syns i skolan. Vi klarar inte av dem i skolan, socialen får inte heller tag i dem. Det blir ju ett större problem som tär på lärarna, man tar med hem. Fritiden är livsviktig, för de här sociala kontakterna, de sliter... Det är någonting som också har blivit bättre här på senare tid. Om jag beskriver situationen som den är nu så tycker jag att vi har riktigt bra relationer. Demokratin fungerar rätt så bra och det tycker jag egentligen är det allra viktigaste på en arbetsplats "Om man skulle säga att man aldrig upplever stress så skulle man ju ljuga, men man måste ju också lära sig att hantera det..man måste ju se till att man har en prioritering...jag tycker nog jag kan hantera det ganska bra idag."
Skolan som fysisk miljö Ventilation Lukt Temperatur Ljus, belysning Buller Estetik Ergonomi
Skolan som fysisk miljö Ventilation Kvinnor (n=45) Inomhusluftens kvalitet god (n=10) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=27) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=7) Män (n=20) Inomhusluftens kvalitet god (n=3) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=12) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=5) Lukt Kvinnor (n=45) Inga störande lukter (n=9) Störande lukt (n=19) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=15) Män (n=20) Inga störande lukter (n=3) Störande lukt (n=9) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=6) Temperatur Kvinnor (n=45) Lämplig, sval (n=2) För varmt eller för kallt (n=20) Ingen åsikt (n=23) Män (n=20) För varmt eller för kallt (n=6) Ingen åsikt (n=14)
Ljus, belysning Kvinnor (n=45) Tillfredsställande belysning (n=20) Missnöje med belysning/ljus (n=6) Ingen åsikt (n=19) Män (n=20) Tillfredsställande belysning (n=9) Missnöje med belysning/ljus (n=1) Ingen åsikt (n=10) Buller Kvinnor (n=45) Inte störande (n=7) Störande (n=29) Män (n=20) Ingen åsikt (n=9) Inte störande (n=4) Störande (n=9) Ingen åsikt (n=7) Estetik Kvinnor (n=45) Nöjda med utrymmena (n=16) Missnöjd med utrymmena (n=9) Ingen åsikt (n=20) Män (n=20) Nöjda med utrymmena (n=8) Missnöjd med utrymmena (n=4) Ingen åsikt (n=8) Ergonomi Kvinnor (n=45) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=10) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=9) Ingen åsikt (n=26) Män (n=20) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=4) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=4) Ingen åsikt (n=12)
Fysisk miljö - citat "Ventilationen är ju enligt mig jättedålig. Luften är sådär allmänt tung och riktigt syrefattig... "Här finns det ingenting egentligen att klaga på... medan där i andra byggnaden så är det nog mycket usligt skulle jag säga... med ventilationen." "Jå, nå det finns lite, jag vet inte hur mögel luktar, men det finns nog någon obestämbar lukt i åtminstone det här huset där jag jobbar." "På höstarna när vi börjar, på sensomrarna är det väldigt varmt och dålig inomhusluft, och sen under vintrarna är det antingen jättekallt eller riktigt hett "Nå, i skolor så är det ju oftast så att man har en ganska hemsk belysning. Och jag tror att många skulle må bra av om det skulle vara en lite mera dämpad belysning och inte såna här hemska ljusrör i taket." "Jag tycker att den är ljus, att den är trevlig och ljus, och alla de här vinklarna och den här höjden på skolan, att det är två våningar, att det är luftigt och ljust."
Hälsobesvär som relateras till skolan som arbetsmiljö
Arbetsmiljö hälsa - citat " Ganska okej, ibland tycker jag att jag märker på något sätt att, att jag skulle som ha väldigt irriterade ögon, så att de skulle som jag vet inte om de torkar.. Eller som om det skulle sticka i ögonen.. Och också som att, att man blir så där torr i halsen och harklar och småhostar, att jaa åtminstone så har jag inga konstaterade allergier, så att, att det kanske skulle kunna bero på t.ex. det då." " Men kanske det är just på grund av eventuellt mögel som jag har här i rummet, som gör att jag känner mig som om jag skulle vara konstant förkyld. Det vill säga, jag har känslan av att jag håller på att bli förkyld, men det bryter aldrig ut." "Jag hade en undervisningsfri dag på måndag, och sen var jag i jobb bara halva tisdag. Över helgen och måndag, tisdag så blev jag väldigt bra i halsen, men sen ofta på tisdag eftermiddag och då sen på onsdag så hade jag jättesjuk hals. I höstas var det ganska besvärligt. Pågick säkert i 2, 3 månader till och med, att jag kunde se att jag blev bättre under helgen, men när jag var i jobb på nytt då hade jag ont i halsen. Jag vet inte om det har att göra med luften ute eller vinterhalvåret eller något. Sen har jag inte upplevt något problem inte, men i höstas var det." Jag misstänker att det är luftkvaliteten men jag är inte säker. Det fanns en lärare som var och vikarierade för två veckor sedan och hon sa att efter en halv timme började det klia henne i ögonen. Hon vägrade att fara in i det rummet något mer.
Slutsatser Hälsotillståndet bland lärare och övrig personal överlag är gott i de aktuella skolorna. Informanterna ser att faktorer utanför arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och att t.ex.familjerelaterad stress orsakar trötthet som påverkar arbetet. Generellt kan sägas att den sociala miljön upplevs som god och trivseln bland lärare och övrig personal är hög. Beträffande skolan som fysisk miljö anges problem med inomhusluften, ventilationen och störande lukter. Temperaturen är inte heller helt tillfredsställande och ljudnivån är hög i skolan. Informanterna påtalade också att de ofta lider av förkylning, täppt näsa, huvudvärk och ett fåtal angav också ögonsymptom.
Lärare och övrig personal utsätts ju ständigt för infektionsrisker eftersom de kommer i kontakt med så många olika människor per dag och infektioner sprids lätt i skolor, men lärare och övrig personal kan också peka ut olika områden i skolan som de uppfattar har dålig lukt, eller ger obehag i form av ögonirritation, torr hals, heshet huvudvärk, torr hy. Lärare kan också uttala att symptomen försvinner eller minskar då de inte är på arbetsplatsen. Man kan således dra slutsatsen att det finns indikationer på att problem med inomhusluften förekommer i en del skolor, och att även en del av de informanter som deltog i studien kan lida av symptom på SBS.
Enkätstudie 1060 informanter Bland eleverna deltog sammanlagt 580 elever varav 49.8% (282 elever) var pojkar och 51,2% (298 elever) flickor. Svarsprocenten för elevenkäternas del var 89 %. Könsfördelningen var jämn, av samtliga elevsvar utgjorde kvinnliga svaranden 49 % och manliga svaranden 51 %. Bland personalen svarade totalt 480 personer på postenkäten varav 18.2% (87 personer) var män och 81.8% (393 personer) kvinnor. Svarsprocenten bland personalen är 66 %. Bland personalen är den övervägande majoriteten av informanter kvinnor.
I enkäten ställdes frågor om informanten upplevt symptom på SBS under de 3 senaste månaderna, med avseende på allmänna-, slemhinne- eller hudsymptom. Instrumentet utgår från Örebroenkäten I analyserna används svaren enligt följande a) Som enskilda frågor b) Som dikotom variabel SBS (dvs 1= troligen lider av SBS och 0= lider inte av SBS) (1= skall ha minst 1 symptom av 5 ur varje symptom grupp ofta) c) Som ett index mellan 0-30 poäng (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng))
Könsskillnader vid förekomsten av symptom som kan hänföras till SBS Bland flickorna uppvisar 5.4% (16/297) tecken på att lida av SBS jämfört med 4.6% (13/281) bland pojkarna, dock är skillnaden inte statistiskt signifikant (p-värde 0,675). Bland personalen var skillnaden aningen större 8,8 % (34/386) hos kvinnorna och 3,4 % (3/87) hos männen, dock var denna skillnad inte heller signifikant (p-värde 0,093).
SBS per skola I 50% (21/42) av skolorna var det någon ur personalen som uppvisade tecken på att lida av SBS Medan det I 86% av skolorna (6/7) fanns någon elev som uppvisade tecken på att lida av SBS
Könsskillnader vid förekomsten av symptom på SBS(enskilda symptom) Pojkar-flickor Flickor; vanligare med trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel, torr hud i ansiktet samt klåda/torrhet/rodnad på händerna Pojkar; vanligare med irriterad/täppt/rinnande näsa, ansiktsrodnad samt klåda på kroppen Män-Kvinnor Kvinnor; vanligare med huvudvärk, illamående och yrsel, kliande och irriterade ögon, torr hud i ansiktet, ansiktsrodnad samt klåda/torrhet/rodnad på händerna
Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland elever (pojkar och flickor )
Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland personal (kvinnor och män)
Bland eleverna kan man 9 symtom som är signifikant åtskilda mellan pojkar och flickor medan det bland personalen är 6 symtom som är signifikant åtskilda SBS index (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng)) visar något högre förekomst av symptom som kan relateras till SBS hos eleverna. Det är 1,6 poängs skillnad mellan könen både bland elever och hos personalen. Mellan pojkar och män skiljer det 2,6 poäng och mellan flickor och kvinnor skiljer det också 2,6 poäng.
SBS index poäng 0-30 hos elever och hos personal Den totala mängden symptom (SBS index 0-30) visar tendens till att minska med ålder men denna skillnad är icke signifikant
Könsskillnader vid upplevelsen av skolan som fysisk miljö I analysen av den fysiska miljön bland eleverna sågs större skillnader mellan pojkar och flickor, t.ex. upplever flickor att luften känns torrare, att det är kallare och dragigare inomhus, att ljudnivån är mer störande samt att belysningen är lämpligare och skolmiljön trevligare än pojkar. Bland personalen är det endast variabeln för kallt inomhus som skiljer sig mellan män och kvinnor, kvinnor upplever inomhusmiljön som kallare än männen.
Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland elever Större skillnader mellan flickor och pojkar än mellan män och kvinnor. Bland eleverna upplever flickor mer trivsel i skolan och med skolarbetet än vad pojkar gör medan pojkar känner sig mer mobbade än flickorna. Flickorna upplever också att de kommer bättre överens med lärare, övrig personal och med andra skolkamrater än vad pojkar gör. Vidare upplever flickor att de hinner göra hemläxor men upplever samtidigt att de har dåligt samvete för saker de inte hinner göra på fritiden p.g.a. att skolarbetet tar tid, än vad pojkar gör.
Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland personal Bland personalen upplever kvinnor en större trivsel på arbetsplatsen och med arbetet än vad männen gör. Kvinnor upplever att samarbetet med arbetsledningen fungerar bättre samt att samarbetet med elevernas föräldrar fungerar bättre än vad männen upplever att det gör. Kvinnor upplever också att de hinner med det de förväntas göra och upplever att arbetsbördan är mer rättvist fördelad än vad männen upplever att det är.
Slutsatser Det finns en tendens att skillnaden mellan pojkar och flickor är större än skillnaden är mellan män och kvinnor beträffande förekomst av symptom på sjuka hus syndrom och upplevelsen av både den fysiska och den psykiska miljön. Resultaten visar att det är viktigt när man studerar arbetsoch/eller skolmiljö att vara medveten om skillnaden mellan män och kvinnor/pojkar och flickor. Ett annat intressant resultat är att det finns en tendens till minskade symptom på sjuka hus syndrom med ökande ålder, d.v.s. att lägst värde på SBS index uppvisades av äldre mellan 50 och 65 år och högst förekomst bland elever på 9:e årskursen i högstadiet, dock var inte skillnaderna signifikanta.
BEST PRAXIS? Hur skall vi hitta de problematiska byggnaderna? Hur skall vi hitta de personer som är i riskzonen för att drabbas av sjukdom, illabefinnande p.g.a. att de vistas i arbetsutrymmen som är skadliga?