l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommuns beslut den 20 maj 2015 SAKEN Särskilt boende enligt socialtjänstlagen (200 l :453), SoL FÖRVALTNINGsRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten undanröjer det överklagade beslutet och förklarar Anna Edenås berättigad till bistånd i form av särskilt boende. Det ankommer på Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun att se till att Anna Edenås får en plats på ett särskilt boende där hennes behov kan tillgodoses.... Dok.ld 270942 Postadress Box 4522 203 20 Malmö Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon Telefax 040-35 35 00 040-97 24 90 E-post: kansli3.fma@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
BAKGRUND 2 Genom det överklagade beslutet avslog Myndighetsnämnden för individoch familjeomsorg i Skurups kommun (myndighetsnärnnden) Anna Edenås ansökan om bistånd i form av särskilt boende på Lindängelund i Malmö. Som skäl för beslutet angavs att behovet kunde tillgodoses genom trygghetslarm, hemtjänstinsatser och kontaktperson. YRKANDE OCH INSTÄLLNING 'c. Anna Edenås överklagar beslutet och yrkar att hon ska beviljas sökt bistånd och anför i huvudsak följande. Hon har varit döv hela sitt liv och är nu även gravt synskadad. Hon känner inte igen folk när de ringer på hennes dörr och kan endast kommunicera hjälpligt på teckenspråk med personer som är på högst 80-90 cm avstånd. Hon har inte tillräcklig syn kvar för att läsa vanliga texter i tidningar, TV eller brev. Eftersom det inte finns något annat att göra spenderar hon mycket tid sittande och sovande i soffan. Hon kan inte hämta sin post och är vid kontakten med dottern som bor i Stockholm beroende av bildtelefon. Hon har dock svårt att ställa in kamera och bild korrekt och i brådskande fall får grannarna förmedla viktiga meddelanden. Eftersom ingen av grannarna kan teckenspråk är det en väldigt utsatt situation och bristen på fungerande kommunikation är en källa till stress, oro och ångest. Hon gråter mycket och visar starka tecken på depression. Kommunen har missat helhetsynen vad gäller trygghet och säkerhet. Hon har inget socialt liv utan lever helt isolerad. Hon får ingen språklig och social stimulans på sitt eget språk, teckenspråket, och får ingen information om vad som händer ute i världen. Hon är en skör individ i många avseenden, både fysiskt och psykiskt, och alla hennes förmåga försämras snabbt. Hon kan inte gå ut själv och har inte varit ute på promenader de senaste sex månaderna. Hon vågar pga. återkommande och svår yrsel samt nedsatt syn inte gå runt i sitt hem då hon är rädd att ramla och
3 skada sig. Hon kan inte heller utföra ens enklare sysslor som att koka kaffe då hon är rädd att tappa glaskannan. De av kommunen föreslagna insatserna som trygghetslarm, hemtjänst och kontaktperson ger henne inte någon trygghet då hon inte kan se vem hon släpper in i huset. Hon har behov av att bo i en teckenspråkig miljö 24 timmar om dygnet och inte bara ta besök ibland av en utomstående som kan teckenspråk. Hänvisning gös till intyg från kuratorn Henrik Brink vid Dövblindenheten vid Skånes universitetssjukhus, brev från ordföranden i Malmö Döva pensionärsförening Tord Lind samt till observationsrapport från Robbin M. Battison. Myndighetsnämnden vidhåller sitt beslut och anför bl.a. följande. Anna Edenås är till stor del självständig i sin dagliga omvårdnad. Hon har ett besök per dag och rar då hjälp med att bereda lunch och kvällsmat. Utöver detta har hon hjälp med dusch, inköp och städning. Det finns möjlighet att utöka hemtjänstinsatserna om behov uppstår. En teckenspråkig kontaktperson är utsedd och börjar efter sin semester. Kontaktpersonen kommer inledningsvis att gå till Anna Edenås två gånger per vecka omfattande en timme per tillfälle. Detta kommer sedan att utvärderas. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller ta dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och till sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker dennes möjligheter att leva ett självständigt liv ( 4 kap. l SoL).
4 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (5 kap. 4 SoL). Av förarbetena tilllagen (se prop. 1996/97:124 s. 89) framgår att huvudinriktningen, när det gäller omsorger om äldre och personer med olika slags funktionshinder, är att förstärka möjligheterna till eget boende. Detta bör vara utgångspunkten även i de fall den enskilde har omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och vård. När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet bör det finnas möjligheter att flytta till en särskild boendeform. A v rättspraxis U fr RÅ 2007 ref. 86) framgår att det inte föreligger något hinder mot att, vid sidan av det fysiska omvårdnadsbehovet, även beakta andra faktorer såsom sociala och psykologiska. Utgångspunkten att äldre människor ska ges förutsättningarna att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt bygger på antagandet att detta är i överensstämmelse med de flesta människors önskemål. Om hälsan sviktar eller om de yttre förhållandena förändras på ett avgörande sätt är det inte lika självklart för alla att vilja bo kvar i den egna bostaden även om hemtjänstinsatser erbjuds. Tilltagande fysisk svaghet kan leda till en känsla av otrygghet och social isolering. Hög ålder talar för att personens hälsoproblem och hjälpbehov snarare kommer att öka än minska. Hänsyn ska vidare tas till den enskildes egen uppfattning, även om det inte finns någon obegränsad frihet att välja sociala tjänster. Intyg A v intyg från kuratom Henrik Brink framgår bl.a. följande. Anna Edenås är patient på Dövblindenheten sedan en tid tillbaka då hon utöver sin dövhet också drabbats av synnedsättning. Kombinationen av syn- och hörsel-
5 nedsättning gör det komplicerat då Anna Edenås i alla år har förlitat sig på sin syn som kompensation för att hon inte hör. När hon nu håller på att förlora sin syn slår det mycket hårdare på henne då hon inte har något sinne att förlita sig på för att ta in information på håll. Hennes största behov är umgänge med andra teckenspråkiga. Teckenspråket behövs varje dag för att hon inte ska tappa det helt och hållet. Anna Edenås befinner sig idag i en språkligt depriverande miljö. Hon går dessutom dåligt och kommer inte ut alls. Hennes vardag är i dagsläget starkt begränsad. Förvaltningsrättens bedömning Anna Edenås är 97 år och ensamboende. Det är i målet ostridigt att hon har totala svårigheter att höra och tala då hon är döv samt att hon har stora svårigheter att läsa och skriva eftersom hennes syn successivt blivit sämre. A v utredningen i målet framgår vidare att hon behöver omfattande hjälp med bl.a. hushållsgöromål pga. gångsvårigheter, yrsel och ostadighet samt rädsla för att falla. Hon har också uttalat att hon fått problem att kommunicera med sin dotter och hemtjänsten och upplever sig isolerad. Myndighetsnämnden anser att hennes behov kan tillgodoses genom trygghetslarm, hemtjänstinsatser och kontaktperson. Frågan i målet är om Anna Edenås behov kan tillgodoses genom de insatser som myndighetsnämnden har erbjudit eller om en plats på ett särskilt boende är nödvändigt för att tillförsäkra henne en skälig levnadsnivå. Det har i målet inte framkommit något som talar för att Anna Edenås fysiska omvårdnadsbehov inte kan tillgodoses genom de av myndighetsnämnden erbjudna insatserna. Vid bedömningen av rätt till sökt insats ska dock även sociala och psykologiska faktorer beaktas. A v vad som framkommit av utredningen gör förvaltningsrätten bedömningen att Anna Edenås, för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå, har behov av att vistas i
6 en teckenspråkig boendemiljö där hon ges möjlighet att bryta sin isolering och få uppleva trygghet, social stimulans och gemenskap med andra döva. Förvaltningsrätten finner således att beviljat bistånd inte tillför Anna Edenås en skälig levnadsnivå och förklarar henne berättigad till särskilt boende med hänsyn till hennes behov. Anna Edenås har vidare uttryckt att hon vill till ett specifikt särskilt boende för döva och dövblinda i Malmö. Det ankommer emellertid inte på förvaltningsrätten, utan på myndighetsnämnden, att bestämrna på vilket särskilt boende hon ska placeras (jfr RÅ 2013 ref. 39). Myndighetsnämnden har dock att se till att Anna Edenås placeras på ett boende där hennes behov kan tillgodoses. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DY 3109/ lb) Linda Funk I avgörandet har även nämndemännen Ann-Margreth Karlsson, Eugenia Kjellander och Lennart Larsson deltagit. Rätten är enig. '<