Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård



Relevanta dokument
Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Träning vid hjärtsvikt

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Rutiner för vårdhundsteam inom Härnösands kommun

Rutin Beslut om vak/ extravak

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Att leva med Spasticitet

Handlingsplan Modell Västerbotten

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Att mäta för att veta. Senior alert

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjukgymnastik i utveckling

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Patientsäkerhetsberättelse

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Beskrivning. Medicinska indikationer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vad säger lagen?

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Läkemedelsförsörjning - Cytostatikabeställning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Sjukgymnastens nya roll och funktion

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Information för offentlig sammanfattning

Axelträning program i tre steg

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS)

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

YRKESKRAV.

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Juvenil Dermatomyosit

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Att leva med MS multipel skleros

Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Minigym på Servicehus

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Information inför operation höftprotes

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 1 4. Beskrivning... 2 4.1. Behandlingsmål... 2 4.2. Indikationer... 2 4.3. Kontraindikationer... 2 4.4. Bedömning och utvärdering... 2 4.5. Behandling... 3 4.6. Ortopedtekniskt hjälpmedel... 5 4.7. Dokumentation... 5 4.8. Besöksregistrering... 5 4.9. Informationsöverföring... 5 5. Plan för kommunikation och implementering... 5 6. Dokumentinformation... 5 7. Referenser... 6 1. Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska åtgärder för patienter med Multipel Skleros (MS). Rutinen gäller Fysioterapi Specialistvård Region Gävleborg. 2. Allmänt Behandlingsrutinen har tagits fram med stöd av: Multipel Skleros (MS), Landstinget i Jönköpings län Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare, FYSS samt Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS), Akademiska sjukhuset, sjukgymnastikavdelningen Uppsala. För ytterligare fördjupning hänvisas till Multiple Sclerosis Rehabilitation- from impairment to participation, se referenslista. Nationella riktlinjer för MS beräknas vara klara under 2016. 3. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som utför arbetsuppgifter mot neurologmottagningen ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med MS. Fysioterapeut som arbetar mot neurologmottagningen träffar patienter som har läkarkontakt inom öppen specialistvård. Fysioterapeut ingår i neurorehabteamet som är knutet till neurologmottagningen, se rutin Neuroteam och neurorehabteam, Division Medicin-Psykiatri. Fysioterapeut deltar i neurologmottagningens MS-skola som arrangeras 1 gång/år. Utbildningsmaterialet AVSTAMP används i MS-skolan.

Rutin 2(6) 4. Beskrivning 4.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten. Behandlingsmålen är att patientens ska ha kunskap om sin sjukdom och sina symtom, kunna vara fysiskt aktiv, bibehålla och förbättra rörlighet och muskelstyrka, bibehålla och förbättra gång, balans och koordinationsförmåga, minska fallrisk, lindra muskelspänningar, hitta energibesparande åtgärder samt erhålla smärtlindring. Patienten informeras om rehabplan, vid behov ska en rehabplan upprättas. Se rutin för rehabplan för mer information. 4.2. Indikationer Indikationer för fysioterapeutiska behandlingsåtgärd: nydiagnostiserad patient skov nedsatt eller försämrad fysisk förmåga nedsatt fysisk aktivitet, nedsatt motivation till fysisk aktivitet smärta 4.3. Kontraindikationer Försiktighet bör iakttas vid träning i samband med skov tills symtomen stabiliserats och vid infektioner såsom urinvägsinfektion samt vid kortisonbehandling. Submaximal träning med vila är att föredra. 4.4. Bedömning och utvärdering Bedömning ska mynna ut i en analys avseende hur funktionsbortfall påverkar patienten i vardagslivet, på fritiden och avseende möjligheten till delaktighet i samhället. Stor vikt ska läggas vid patientens egna resurser och önskemål om förbättringsområden. Valda bedömningsinstrument bör användas genom hela vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. De bör väljas utifrån såväl kroppsfunktion som aktivitet och delaktighet med hänsyn tagen till omgivningsfaktorer och personfaktorer.

Rutin 3(6) Bedömningsinstrument Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand test. Bedömning av fatigue: FSS, Fatigue Severity Scale. Bedömning av gångförmåga: självvald gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest MSWS-12, MS Walking Scale-12. Bedömning av balans: TUG, Timed Up and Go test BBS, Bergs balansskala BDL balansskala MiniBESTest av dynamisk balans. Samtliga patienter tillfrågas via neurologmottagningen om de vill ingå i det Svenska neuroregistrets kvalitetsregistrering, MS-registret. I MS-registret lägger fysioterapeut in mätvärden gällande 10 meter gångtest, TUG, 6 minuters gångtest och MSWS-12. 4.5. Behandling MS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning. Information/MS-skola Patientundervisning är ett redskap för att kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt. Oavsett var i sjukdomen personen befinner sig har fysioterapeuten en viktig roll att ge information kring sjukdomen och att motivera personen till självständighet och delaktighet i samhället. Konditionsträning Generella rekommendationer gällande konditionsträning/uthållighetsträning för personer med EDSS < 7: Ergometercykel, armergometercykling, vattengymnastik samt gång på gåband kan rekommenderas. Löpning och rodd lämpar sig främst för personer med lindringa symptom. Träningsfrekvens 2-3 gånger/vecka, initialt på en nivå av 60-80 % av maxpuls, 10-40 minuters pass beroende på symptomnivå och ork.

Rutin 4(6) Styrketräning Generella rekommendationer gällande styrketräning för personer med EDSS < 7: Initialt rekommenderas en intensitet på 15 repetitioner, för att efter några månader kunna öka motståndet och minska intensiteten till 8-10 repetitioner. Till en början rekommenderas 1-3 set per övning som senare kan ökas till 3-4 set. Mellan varje set bör en vila på 2-4 minuter läggas in för återhämtning. Ett program för hela kroppen innehållande 4-8 övningar rekommenderas med tyngdpunkt på träning av nedre extremiteterna. Styrketräning 2-3 gånger/vecka har visat sig ge resultat. Kombinerad styrke- och konditionsträning Då personer med MS ofta har både nedsatt styrka och kondition bör man sannolikt träna båda. Det finns för få studier i dag för att fastställa intensiteten i detta. Rekommendationer är att träna maximalt 2 pass styrketräning och 2 pass konditionsträning/vecka. Mellan passen bör det vara 24-48 timmars vila för återhämtning. Det finns viss evidens som visar att fatigue kan förbättras genom styrke-och konditionsträning. Balansträning För personer med lindriga och medelsvåra symtom behövs specifik balansträning för en förbättrad balans. Balansträning verkar kunna bidra till minskning i antalet fall och förbättra balansen hos personer med MS. Att träna olika sensoriska strategier verkar vara en viktig del i balansträningen. Det finns vissa indikationer på att styrke- och konditionsträning också ger vissa effekter på förbättrad balans. Gångträning Syftet med gångträning är att normalisera gångmönstret i möjligaste mån. Det är viktigt att väga in energiåtgång när man bedömer behov av gånghjälpmedel. Träningen kan utföras med t ex crosstrainer, gåband och i trappa. Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden förflyttningsträning för att bibehålla självständigheten. Kontrakturprofylax För personer med svåra symtom och nedsatt motorisk förmåga är kontrakturprofylax en viktig del i förebyggande syfte för att motverka komplikationer som kontrakturer kan ge. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning, stretching och bassäng prövas. Kylbehandling Värmekänslighet är ett vanligt förekommande symtom hos personer med MS även om inte alla drabbas av det. Kylväst kan vara ett sätt att underlätta fysisk aktivitet och vardagsaktiviteter. Det finns olika sorters västar, dels aktiv väst där kallt vatten cirkulerar inne i västen, dels passiv väst där det är kylelement i form av isblock eller saltblock inne i västen. Båda typerna av väst har visat positiv effekt på gångförmåga, upplevelse av fatigue och kognitiv funktion. Vid en jämförelse mellan västarna verkar dock den aktiva västen ha något större effekt. Den passiva

Rutin 5(6) västen har dock fördelar i att den är lättare, enklare att ta med sig, lättare att använda själv för personer med nedsatt styrka och den är billigare. Alla personer med MS och värmekänslighet har dock inte positiv effekt av kylväst. Avspänningsträning Avspänningsträning för patienter med MS har positiva effekter på energi, förmågan till stresshantering och exekutiva funktioner samt även på fatigue och sömnkvalitén. Hjälpmedelsutprovning Vid behov av hjälpmedel rekommenderar och provar fysioterapeuten ut lämpligt hjälpmedel utifrån det individuella behovet. I det flesta fall gäller egenansvar vid behov av hjälpmedel. Vid förskrivning av hjälpmedel gäller Fysioterapi Specialistvårds rutiner för hjälpmedelsordination. Kylvästar är egenansvar. 4.6. Ortopedtekniskt hjälpmedel Fysioterapeut på neurologmottagningen har delegering att skriva remiss till ortopedteknisk avdelning (OTA). Fysioterapeut bedömer patientens behov av ortopedtekniskt hjälpmedel. Patienten kan även själv vända sig till OTA utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet. 4.7. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 4.8. Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 4.9. Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 6. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Helena Jensen, leg fysioterapeut och Margareta Olgarsson, leg sjukgymnast. Dokumentet granskat av Sven Jackmann, överläkare neurologen. Dokumentet senast reviderat av leg fysioterapeut Helena Jensen, leg fysioterapeut Marianne Skoglund, leg fysioterapeut Ewa Niemi-Andersson.

Rutin 6(6) 7. Referenser Dokumentnamn Multipel Skleros (MS), Landstinget i Jönköpingslän Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare Reviderad 2012-11-30. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Multiple Sclerosis Rehabilitation. From impairment to participation. Edited by Marcia Finlayson. Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS) Avstamp Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument ID 09-74405 Rutin för rehabplan, dokument ID 09-26551 Rutin Elvis, dokument ID 09-127400 Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Checklista för öppenvård Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Plats http://www.lj.se/index.jsf?nodeid=315 11&nodeType=12&childId=7312#mat etal_och_malniva Statens Folkhälsoinstitut; 2008 2013 by Taylor & Francis Group, LLC. Version date: 2012-05-18 http://www.akademiska.se/global/neu ro/sjukgymnastik/dokument/behandli ngsriktlinjer/nervsystemets%20skador %20och%20sjukdomar/MS.pdf http://www.avstamp.nhr.se/ Platina Platina Platina Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle/hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvår d Gävle Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring