Bemanningsföretag. sjukvård. Tillsammans för en effektiv vård

Bemanningsföretag en viktig DEL i svensk sjukvård Tillsammans för en effektiv vård

Tillsammans för en effektiv vård 3 Innehåll Inledning Inledning...3 Sammanfattning...5 Personalbristen i vården...6 Vilka utmaningar står svensk sjukvård inför?...7 I dag förekommer personalinhyrning på hela arbetsmarknaden. Få är de yrkeskompetenser som inte kan hyras in. Personalinhyrning sker därtill såväl i storstadsområden som på landsbygden. Det handlar sålunda om allt från bolagsjuristen på byrån i storstan, metallaren i verkstan på bruksorten, ekonomen på lokala skattemyndigheten, till socialchefen i den mellanstora kommunen. Bemanningsbranschen sysselsätter årligen 135 000 personer. Tillgängligheten och kostnader...8 Bemanningsföretag i hälso- och sjukvårdssektorn...8 Hur fungerar ett vårdbemanningsföretag?...9 Auktorisation...10 Branschens utveckling...11 Geografiska skillnader...12 Därför hyr man in...13 Därför arbetar man som inhyrd i vården...15 Tre resursläkare berättar...16 Lön och anställningsvillkor...18 Kostnader för bemanningspersonal...18 Möjligheter till ökad kunskapsinhämtning...20 Goda förutsättningar för djupare och bättre samarbete...21 Alla dessa uppdragsgivare har olika skäl till sin inhyrning. Det kan vara kort- eller långsiktiga behov. Det kan handla om behov av spetskompetens eller behov av att snabbt öka volymen i verksamheten. Gemensamt för alla dessa kunder är att inhyrning föregås av noggranna kalkyler och övervägningar innan inhyrningen inleds. Bemanningsbranschen har expanderat kraftigt, vilket tydligt visar på att kundernas fördelar för inhyrning vida överstiger kostnaderna. Detta förefaller gälla i alla andra branscher och sektorer förutom inom vården. Bland alla branscher och yrkesgrupper som berörs av bemanningsbranschen står alltså en sektor och yrkeskår ut: vården och vårdpersonal. Det pågår en omfattande mytbildning kring hur denna sektor och i synnerhet personaluthyrningen i den fungerar ur såväl ekonomiskt som organisatoriskt perspektiv. Låt mig här avgränsa mig till två myter. Den ekonomiska myten: Vårdinhyrning medför så höga kostnader att landstingens ekonomi riskeras. Sanningen är att vårdinhyrningen uppgår till mindre än 1 procent av totalkostnaden för vården. Den organisatoriska myten: Vårdinhyrning innebär en ineffektiv organisation, personal kommer och går, administrationen blir bristfällig, kontinuitet försvinner och vårdköerna blir allt längre. Låt mig här bara konstatera att dessa brister har vi i vårdsektorn oberoende av bemanningsföretag. Det organisatoriska problemet står att finna i att vården i stort endast har en arbetsgivare. När vi har EN säljare på en marknad pratar vi om monopol och de flesta är överens om att det ger en ineffektiv organisation i termer av höga priser och låg kvalitet. När vi har EN köpare kallas marknadssituationen monopson. Det är en precis lika ineffektiv lösning. För att få vårdens organisation att fungera bättre behövs onekligen flera arbetsgivare som tillsammans kan utveckla vårdens organisations- och verksamhetsformer. Ingen klarar av denna uppgift ensam. Frågan vi alla måste ställa oss är: Är det inte värt att använda knappt 1 procent av vårdens totalkostnader för att landsting och bemanningsföretag tillsammans ska kunna skapa en vård som fungerar bättre såväl ekonomiskt som organisatoriskt? För alla patienter, överallt, alltid. Med denna rapport vill vi bjuda in till ett strategiskt samarbete för en effektiv vård i Sverige. Stockholm April 2014 Henrik Bäckström, Förbundsdirektör Bemanningsföretagen

4 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 5 Sammanfattning Sjukvården i Sverige står inför stora utmaningar. Behovet av vård kommer att öka mer och mer beroende på en allt äldre befolkning, nya metoder och ökade krav på kvalitet och tillgänglighet. Det kommer bli allt svårare att hantera de problem som uppstår när behovet av vård ökar i samhället, samtidigt som det råder skriande brist på personalresurser. Det kommer helt enkelt att bli nödvändigt med ökad produktivitet och effektivare personalanvändning i landstingen under de närmaste åren. För att få vården att klara framtiden behövs flera arbetsgivare som tillsammans kan utveckla vårdens organisations- och verksamhetsformer. Ingen klarar av denna uppgift ensam. Här kommer bemanningsföretag att spela en viktig roll, eftersom effektiv bemanning, rekrytering och personalanvändning är bemanningsföretags kärnkompetens. Många studier visar att användning av bemanningsföretag är kostnadseffektivt både för kunder som ofta rekryterar och för kunder som inte rekryterar så ofta. Fördelarna med inhyrning överstiger vida kostnaderna. För att få vården att klara framtiden behövs flera arbetsgivare som tillsammans kan utveckla vårdens organisations- och verksamhetsformer. Ingen klarar av denna uppgift ensam. Det är tydligt att det finns ett behov av bemanningsföretagens specialistkompetens inom vården. Kombinationen av personalbrist, svårigheten att rekrytera i glesbygden, allt fler äldre, vårdköer och överarbetad personal indikerar att behovet av bemanningstjänster kommer att öka framöver. Bemanningsföretag anlitas när det är billigare och bättre än alternativet, som kan vara dyr och olaglig övertid eller i värsta fall ingen vård alls. Undersökningar bland kunder och medarbetare visar att vårdpersonal från bemanningsföretag trivs på jobbet och gillar den variation som anställningsformen erbjuder. De uppskattas varmt av kollegorna de avlastar ute i vården och kunderna är nöjda med den tjänst de köper. Vad finns det för utmaningar? En handlar om att bemöta de missförstånd som riktas mot bemanningsföretagen. Några vanliga missuppfattningar är att anställda inom bemanning har sämre villkor än andra anställda, att inhyrning av personal är dyrt för Behovet av vård kommer att öka mer och mer beroende på en allt äldre befolkning, nya metoder och ökade krav på kvalitet och tillgänglighet. landstingen och att det sker på bekostnad av egna tillsvidareanställningar. En annan utmaning är att hitta bättre samarbetsformer mellan landsting och bemanningsföretag så att bemanningsföretagens fulla potential tas tillvara och landstingens behov tillgodoses på bästa sätt. Ett gott samarbete i grundläggande frågor skulle kunna hjälpa vården med de utmaningar som väntas de närmsta åren med begränsade personalresurser. Bemanningsföretag och landsting behöver nu arbeta långsiktigt och strategiskt tillsammans för att säkerställa en effektiv vård.

6 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 7 Personalbristen i vården Vilka utmaningar står svensk sjukvård inför? Sveriges befolkning blir allt äldre, vilket ställer stora krav på både äldreomsorgen och sjukvården. Parallellt med att behoven ökar kommer det att råda en skriande brist på personal. Enligt en prognos från SCB kommer det att fattas 170 000 personer i vårdsektorn år 2030. 1 Beräkningar från Socialdepartementet visar att mellan år 2010 och 2050 väntas personalbehovet öka med 24-28 procent inom hälso- och sjukvården. Enligt en prognos som Socialstyrelsen gjort kommer det inom tio år att saknas cirka 4 000 läkare och 5 000 sjuksköterskor. Socialdepartementets siffror visar att fram till år 2050 kommer det att behövas 6 600-7 900 fler årsarbetande läkare. 2 Detta är givetvis en ekvation som det är svårt att få att gå ihop. Man behöver dock inte gå så långt fram i tiden för att hitta liknande problem. Redan i dag fattas det läkare, framför allt till vårdcentraler i glesbygden där det är mycket svårt att hitta läkare. Enligt Läkarförbundets bemanningsenkät som gjordes 2012 är cirka 1 400 läkartjänster vakanta, vilket motsvarar omkring 30 procent av specialisterna i allmänmedicin. (Det saknas fortfarande cirka 1 400 heltidsarbetande läkare, 30 procent, för att nå det mål riksdagen lagt fast för år 2008 enligt Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning.) Vårdförbundet intervjuade sina lokalförbund efter sommaren 2012. Tre fjärdedelar av lokalförbunden ansåg att sjuksköterskebristen hotat patientsäkerheten under sommaren. 3 Under ett antal år utbildade Sverige för få läkare. För att klara läkarbehovet framöver har regeringen beslutat att öka antalet platser på läkarlinjen. Men det kommer att ta många år innan det börjar synas i utbudet av läkare. För att klara läkarbehovet har därför många utländska läkare rekryterats. Av de legitimationer som Socialstyrelsen utfärdade 2008 hade 50 procent fått sin utbildning i Sverige, 40 procent från ett annat EU-land och 10 procent från ett utomeuropeiskt land. 4 Trots läkarbrist kommer Sverige att ligga bra till jämfört med övriga nordiska länder. För hela Norden är prognosen att läkartätheten visserligen kommer att öka men inte i takt med det behov som finns, eller med den beräknade efterfrågeökningen på vård. En ojämn fördelning kommer locka läkare att i perioder tjänstgöra i andra nordiska länder. Vårdpolitiken kommer därför att behöva förhålla sig till att vårdpersonalen är rörlig, både inom landet och internationellt. Den övergripande tillgången på läkare och sjuksköterskor i Sverige kan landstingen ha svårt att påverka. Såväl den nuvarande som den framtida situationen behöver innovativa lösningar som bryter gamla mönster och tar tillvara de möjligheter som finns för att klara vårdförsörjningen. Universitet och landsting måste tillsammans planera för en ökad efterfrågan på sjuksköterskor, specialistutbildade läkare och sjuksköterskor. Den nettoimport av läkare (läkare utbildade i andra länder än Sverige) som sker idag för att täcka rekryteringsbehovet förväntas inte ske i samma utsträckning i framtiden, då läkaröverskotten i de länder Sverige rekryterat från kommer att minska. 5 En del av lösningen är bemanningsföretag. Bemanningsföretag har kompetens att bidra till en god vård med kortare köer. I samarbete med bemanningsföretag kan vården göras stabilare, tillgängligare och effektivare. Detta ger hög kvalitet, patientsäkerhet och kontinuitet. Auktoriserade bemanningsföretag har dessutom redan granskats och uppfyller branschens krav på professionellt företagande. Sjukvårdens utveckling har varit fantastisk. Sverige har i dag en av världens absolut friskaste befolkningar, en av de lägsta spädbarnsdödligheterna och en av världens högsta medellivslängder. Allt fler räddas till ett bättre och längre liv. Men framgångar leder också till nya utmaningar. Dels i form av fler patienter. Dels i form av den demografiska utvecklingen med en stigande andel äldre. Kostnaderna för den åldrande befolkningens hälso- och sjukvård väntas stiga med närmare 30 procent fram till 2030. Med en något ökad ambitionsnivå väntas också hälso- och sjukvårdens andel av BNP stiga. 6 Med en produktivitetsökning på 0,6 till 0,7 procent per år inom vård- och omsorgssektorn kan vårdens andel av BNP hållas konstant, men att åstadkomma en sådan ökning kommer att ställa stora krav på hur de begränsade personalresurserna används. Enligt Socialdepartementets beräkningar kommer en åldrande befolkning att utgöra störst påfrestningar för hälso- och sjukvårdssektorn runt år 2020, det vill säga i vår nära framtid. Det blir en mycket uppfodrande uppgift att möta dessa utmaningar med de personalresurser som finns i den befintliga arbetskraften och på de befintliga vårdutbildningarna samt med personal från europeiska grannländer, som i sin tur står inför liknande utmaningar. Sjukvården är en grundläggande samhällsfunktion som har mycket stor betydelse för medborgarna. Samtidigt är leveransen av vård en komplicerad tjänsteproduktion som måste ta hänsyn till många olika faktorer. Utöver en åldrande befolkning utgör den svenska geografin en utmaning, där vissa områden präglas av stora avstånd och liten befolkning. Detta får stora konsekvenser för såväl kvaliteten som tillgängligheten på vård. För en så livsavgörande, samhällelig institution som sjukvården kommer det alltid att finnas såväl nya möjligheter som nya utmaningar. Exempelvis kommer sjukvårdens ökade komplexitet att ställa allt högre krav på dess organisation och personal, både på Sverige har i dag en av världens absolut friskaste befolkningar, en av de lägsta spädbarnsdödligheterna och en av världens högsta medellivslängder. läkare och på övrig sjukvårdspersonal. Att utveckla en effektivare användning av kvalificerad personal kommer därför att bli en nyckeluppgift för svensk vård. Bemanningsföretagens auktoriserade företag kan i nära samarbete med landstingen bidra till att hantera denna situation.

8 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 9 Tillgänglighet och kostnader Hur fungerar ett vårdbemanningsföretag? Att få vård i tid är i dag inte alltid en självklarhet. Drygt 41 000 personer över hela Sverige deltog i 2012 års Vårdbarometern, en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting regelbundet genomför. Hela 29 procent ansåg att väntetiderna i deras landsting inte är rimliga. I den internationella vårdundersökningen Euro Health Consumer Index får Sverige bland de allra högsta betygen för vårdresultat. Men när det gäller vårdtillgänglighet hamnar Sverige i botten. Bara Portugal har sämre tillgång till vård än Sverige. 7 Socialstyrelsens genomgång, som presenterades i maj 2012, visar att trots att vårdköerna har minskat och att tillgängligheten till vårdcentraler har blivit bättre under de senaste åren, är skillnaden över landet mycket stora. 8 Enligt rapporten tyckte endast en av tre att väntetiderna till specialistläkarna var acceptabel. 9 Hur uppkommer väntetider? Väntetider beror på hur efterfrågan på vård och produktion utvecklas. Vårdköerna ökar om vårdbehovet ökar samtidigt som produktionen ligger still. Och eftersom nya behandlingar och mediciner hela tiden utvecklas medför det att även kraven på vården hela tiden utvecklas. Vårdköer är kostsamma, både för den enskilde individen som på grund av köer försenas i sin återgång till arbetsmarknaden och för vårdgivaren som måste hitta ersättare för sjukskriven personal. Och även samhället drabbas av en stor kostnad när någon är sjukskriven. Enligt en rapport från Socialdepartementet från 2009 kostar vårdköerna årligen 1,1 miljarder kronor bara i utebliven produktion. Bemanningsföretag i hälso- och sjukvårdssektorn Inom Bemanningsföretagen finns ett 40-tal auktoriserade vårdbemanningsföretag. De spänner över hela vårdsektorn och tillämpar branschens kollektivavtal. Företagen finns En resursläkare kostar självklart mer än ingen läkare alls. Tyvärr är det ofta den jämförelsen som görs, vilket blir missvisande. Ingen tänker på hur mycket vård man får för pengarna, eller vad en resursläkare kostar per patientkontakt, jämfört med kostnaden för en fast anställd läkare och dennes kostnad per patientkontakt. Samtidigt måste man även beakta de indirekta kostander som inträffar då olika vårdaktiviteter försenas. Ett helt operationsteam kan bli inaktivt om en resurs inte är på plats. Exempelvis kan man inte genomföra en operation om det saknas en narkosläkare eller narkossköterska. Och att väntetiderna i deras Hela 29 procent ansåg vad kostar inte landsting inte är rimliga. alla de personer som ingår i operationslaget som blir inaktiva. För att inte tala om direkta och indirekta kostnaderna för patienten, bland annat vad gäller att det drar ut på tiden att denne kan komma tillbaks till sitt jobb. En vanlig dag arbetar 949 resursläkare på olika platser i Sverige. I genomsnitt träffar dessa läkare 12 patienter, vilket innebär att över 11 000 patienter får träffa en läkare. Utan resursläkare hade ingen av dessa personer fått träffa en läkare. spridda över hela Sverige och varierar i storlek, alltifrån några enstaka anställda upp till över tusen medarbetare. Ett vårdbemanningsföretag hjälper privata och offentliga vårdgivare att bemanna sin verksamhet med läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden, läkarsekreterare och mottagningspersonal. Vårdbemanningsföretagens uppgift är att ständigt ha beredskap för att med kort varsel kunna hjälpa en vårdgivare att täcka upp personalbrist eller att få tillgång till en specialistkompetens, alltifrån enstaka dagar till längre perioder. Genom att använda bemanningsföretag slipper vårdgivaren kostsamma rekryteringsprocesser för att klara av snabba växlingar i behovet av primärvård eller specialistvård. Vidare så har sjuksköterskorna hos de flesta bemanningsföretag minst två års yrkeserfarenhet som grundkrav för att jobba i bemanningsföretaget, vilket borgar för bra och säker vård. Verksamheten i ett vårdbemanningsföretag utgår från en pool av vårdpersonal. För varje medarbetare finns en detaljerad profil där såväl personliga egenskaper som erfarenheter, specialistkompetenser och subspecialistkompetenser finns registrerade. Subspecialistkompetens kan exempelvis vara en ortoped som är särskilt inriktad på höftoperationer. I profilen registreras även de uppdrag som personen haft tidigare. All vårdpersonal hos de auktoriserade vårdbemanningsföretagen intervjuas och legitimationen kontrolleras hos Socialstyrelsen. Det säkerställs även att de inte har anmärkningar hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, och det genomförs gedigna referenstagningar med tidigare arbetsgivare. Att matcha en vårdgivares behov med vårdpersonalens kompetens är en central del av uthyrningsprocessen och utförs av särskilda samordnare. De är i regel utbildad vårdpersonal med flerårig erfarenhet från vårdyrken. Samordnarna jobbar ofta fokuserat med specifika vårdgivare. Det skapar en effektiv kommunikation mellan kund och bemanningsföretag samt bidrar till förståelsen för vårdgivarens behov och förutsättningar. Ramarna för relationen mellan å ena sidan bemanningsföretaget och å andra sidan vårdgivaren eller landstinget regleras ofta i särskilda ramavtal där priser och krav på personalen finns specificerade. Ramavtalen fastställs genom upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling.

10 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 11 Inför upprättandet av ett ramavtal tas det fram kravprofiler för vårdpersonalen. Där specificeras exempelvis utbildning, antal års erfarenhet och personliga egenskaper. Dessa kravprofiler matchas mot de personliga profiler som finns i personalpoolen, och på så sätt tas lämpliga kandidater fram. Efter att ett uppdrag har inletts genomförs regelbundna uppföljningar för att säkerställa att matchningen var framgångsrik, och när uppdraget avslutats sker en skriftlig utvärdering. För att skapa kontinuitet i uppdragen skickas vårdpersonal till samma vårdgivare i så stor utsträckning som möjligt. Branschens utveckling Landstingens totala kostnader för hyrläkare under 2011 uppgick till hela 2,1 miljarder kronor. 10 Bemanningsföretagens medlemmar stod för mindre än 40 procent av landstingens användning av inhyrd vårdpersonal 2011. Inhyrning av personal Auktorisation Alla medlemsföretag hos Bemanningsföretagen är auktoriserade. Det enda undantaget är företag som varit verksamma i mindre tid än ett år, men även de måste följa de grundläggande villkor för medlemskap som gäller för alla, så som att följa Bemanningsföretagens etiska regler och den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivtal och förhandlingsordning För att bli auktoriserad måste företagen uppfylla elva villkor: MSEK 25 000 20 000 15 000 Total inhyrning Vårdinhyrning 1. Företaget utövar verksamhet inom bemanningsområdet sedan minst 12 månader. 2. Företaget följer förbundets stadgar. 3. Företaget är bundet av kollektivavtal för det avtalsområde inom vilket företaget verkar. 4. Företaget tillämpar minst Bemanningsföretagens allmänna leveransvillkor (standardavtal). 5. Företaget omfattas av Bemanningsföretagens ansvarsförsäkring eller motsvarande. 6. Företaget har fastställd jämställdhetsplan (om det krävs enligt lag). 7. Företaget säkerställer att underleverantör är momsregistrerad, betalar skatter och avgifter, omfattas av underleverantörsförsäkring och är bunden av kollektivavtal för anställd personal. 8. Företaget har minst en person i ledande ställning i företaget som har genomgått Bemanningsföretagens särskilda auktorisationsutbildning. 9. Företaget synliggör att det är ett auktoriserat medlemsföretag i sin marknadsföring och platsannonsering. 10. Företaget företer det senaste årsbokslutet och i övrigt styrker ordnad ekonomi. 11. Företaget genomgår auktorisationsnämndens årliga granskning. 10 000 5 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vård och omsorg står för runt fyra procent av omsättningen i hela bemanningsranschen. Vårdbemanning är mindre konjunkturberoende än genomsnittet för bemanningsbranschen, men kan drabbas av stora lokala upp- och nedgångar när politiska beslut fattas i landstingen för att begränsa omsättningen i ett visst område eller region. Källa: Bemanningsföretagen Vårdbemanning hade inte samma stora nedgång under den senaste finanskrisen som resten av branschen. Den har i gengäld haft en lägre tillväxt än genomsnittet för bemanningsbranschen sedan 2004. Alla auktoriserade företag granskas av Bemanningsföretagen en gång om året. Företag som vid den årliga granskningen inte uppfyller kraven får inte vara kvar som medlem i Bemanningsföretagen. Auktorisationen ger företagen och branschen ett ökat erkännande och status. Men den innebär framför allt en ökad trygghet för kunder och medarbetare.

12 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 13 Geografiska skillnader Därför hyr man in Hur landstingen använder bemanningsföretag för att täcka behoven i vården skiljer sig mycket från region till region. Orsakerna är flera. I vissa delar av landet finns god tillgång till utbildad arbetskraft, medan till exempel landstingen längst uppe i norra Sverige har betydligt svårare att rekrytera. Delvis förklaras det av att det alltid är lättare att hitta välutbildad personal kring studieorterna, men det handlar också om att landstingen måste bli bättre på att vara en attraktiv arbetsgivare, både rörande löner och övriga arbetsvillkor. Att det skiljer sig mycket från landsting till landsting i hur ofta bemanningsföretag används har också politiska orsaker som grundar sig på olika inställningar till inhyrning av vårdpersonal. Om man ser till omsättningen är Stockholm bemanningsbranschens största region. 31 procent av omsättningen kommer därifrån. Norra Sverige har den näst största omsättningen, vilket beror på personalbristen i denna region. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att det är alla landstings skyldighet att tillhandahålla vård på lika villkor utifrån etiska människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciper. Vårdbemanning i olika regioner MSEK 600 500 400 300 200 100 Västra Södra Stockholm Norra Mellan Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. HSL 2 Bemanningsföretagens verksamhet gör det möjligt för alla landsting att upprätthålla en sådan vård, trots brist på vissa resurser eller kompetenser. I dag kan upptagningsområden som inte har tillräckligt med kompetenser vända sig till ett bemanningsföretag för att få tillfällig specialistkompetens. Bemanningsföretagen hjälper alltså svensk sjukvård att fungera bättre och leva upp till de lagstadgade kraven på tillgänglighet, lika villkor och värdighet. Det är patientens rätt till en kvalitativ tillgänglig och säker vård som är alla huvudmännens uppgift. Bemanningsföretagen tillför resurser för att möjliggöra detta. Källa: Bemanningsföretagen 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Det finns många skäl till att anlita bemanningsföretag inom vården. En liten akutmottagning som saknar akutläkare kan hålla mottagningen öppen genom att ta in en resursläkare från bemanningsföretaget. Under tiden landstinget utbildar befintlig personal kan bemanningsbehovet lösas effektivt. På det stora sjukhuset möjliggörs effektiva och kontinuerliga operationer då bemanningsföretaget tillhandahåller personer som saknas i vårdteamet, vilket möjliggör operationer. I glesbygden tillför bemanningsföretaget resurser till vårdcentralen som besparar många patienter väntan och långa resor till andra vårdgivare. Bemanningsföretagens affärsidé är att tillgodose kundernas kompetensbehov: att hjälpa företag, organisationer och offentlig sektor vid till exempel arbetstoppar och personalbrist. Arbetsgivare har ofta olika skäl till sin inhyrning. Det kan vara kort- eller långsiktiga behov. Det kan även handla om behov av spetskompetens eller behov av att snabbt växa. Gemensamt för dessa kunder är att inhyrning ofta föregås av noggranna kalkyler och överväganden. Vårdbemanning är en prisvärd tjänst som får svensk vård att fungera. Det är faktiskt billigare än att betala övertid för befintlig personal. Vårdbemanning är en prisvärd tjänst som får svensk vård att fungera. Det är faktiskt billigare än att betala övertid för befintlig personal, och inhyrd personal sänker också belastningen på den befintliga personalen. Den ökade efterfrågan vi ser i Sverige på inhyrd vårdpersonal har ett flertal förklaringar. Den enklaste är att bemanningsföretagens verksamhet är väl anpassad för att hantera många av de utmaningar som sjukvården står inför idag. Att leva upp till politiskt beslutade vårdgarantier och krav på reducerade vårdköer, samtidigt som tillgången på kvalificerad vårdpersonal ofta saknas lokalt, är en tuff ekvation för många vårdgivare. Överarbetade sköterskor och läkare innebär en ökad risk för misstag och sänkt patientsäkerhet i vården. Inhyrd personal blir en nödvändighet både för personalens och för patienternas hälsa.

14 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 15 Genom bemanningsföretagens verksamhet hamnar rätt kompetens vid rätt tid på de platser där den behövs mest. Bemanningsföretag gör att vårdgivarna kan kapa toppar, tillfälligt spetsa kompetensen och hålla ner de fasta kostnaderna. En undersökning som genomfördes 2007 11 visar till och med att den landstingsanställda personalens hälsa var bättre på vårdcentraler som hade en hög andel hyrläkare. Hyrläkare höll helt enkelt stressen nere genom att avlasta den ordinarie personalen. Den ordinarie personalen uppskattar att de blir avlastade från en annars mycket svår arbetssituation, samtidigt som patienter blir tillfredsställda över att snabbare få vård. Många patienter, särskilt på landsbygden, uppskattar också att välrenommerade specialister från de stora universitetssjukhusen kommer för att behandla dem. Läkare och sjuksköterskor som arbetar för bemanningsföretag står också för kunskapsöverföring till de enheter dit de kommer. Det skapar förutsättningar för att människor i glest befolkade områden ska få en högkvalitativ vård. Inhyrda läkare utgör ett viktigt och ofta effektivt tillskott i arbetet med att kunna erbjuda jämlik vård över landet, sade Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet, i en artikel i Läkartidningen 2014. En undersökning som United Minds har gjort för Bemanningsföretagen visar att den vanligaste orsaken till att vikarier hyrs är vid exempelvis föräldraledighet eller sjukskrivning. Över 80 procent av de arbetsgivare inom välfärd och offentlig sektor som anlitat bemanningsföretag svarade att det är viktigt att kunna hyra in personal. Undersökningen visar också att arbetsgivare inom välfärd och offentlig sektor i högre utsträckning än i andra sektorer hyr in specialistkompetens. 77 procent av de som är inhyrda inom vården har högskoleutbildning. 89 procent av arbetsgivarna är nöjda med den personal de hyrt in. De som blir erbjudna anställning hos kunden tackar ofta nej vilket illustrerar att Genom bemanningsföretagens verksamhet hamnar rätt kompetens vid rätt tid på de platser där den behövs mest vårdbemanning oftare än i andra sektorer, för både medarbetaren och kunden, handlar om en isolerad insats under en viss tid och att man trivs med sin anställning hos bemanningsföretaget På många håll inom vården är arbetssituationen tuff. Tre fjärdedelar av Vårdförbundets lokalförbund rapporterade sommaren 2012 att specialistsjuksköterskebristen hotat patientsäkerheten. Dessutom har antalet vårdskador ökat, telefonköerna har varit längre och även väntetiderna. Med vårdbemanning kan övertiden minskas vilket underlättar för ordinarie personal. 12 Därför arbetar man som inhyrd i vården Det finns många skäl till att en person väljer att arbeta inom vårdbemanning. Det handlar till exempel om möjligheten att lättare styra över sin arbetssituation än när man är anställd direkt av en vårdgivare. Det kan också handla om bättre lön och bättre anställningsvillkor. YouGov gjorde för Bemanningsföretagens 13 räkning en medarbetarundersökning med över 4 000 svarande. Den visade att de som arbetar med bemanning inom vård gör detta för att få omväxling och utöka sin arbetslivserfarenhet. I landstinget, där långa anställningar är normen, lockas personer till vårdbemanningsföretagen på grund av möjligheten till variation. Fyra av tio har tackat nej till anställning hos en kund, och 54 procent uppger att de skulle tacka nej om de erbjöds en anställning hos en kund. Det är inte ovanligt att läkare säger upp sig från sin ordinarie tjänst för att arbeta som resursläkare. Enligt läkarförbundets ordförande Marie Wedin beror det ofta på ett missnöje med arbetsmiljön. Frilansandet ger en möjlighet att få lägga upp arbetet på ett flexibelt och passande sätt och kan öka möjligheterna att kombinera patientarbete med forskning och familj, säger hon i en artikel i Läkartidningen. Enligt Marie Wedin kan flexibiliteten i rollen som inhyrd läkare även locka äldre läkare att stanna kvar i yrket. Många har en fast anställning, i synnerhet när det gäller sjuksköterskor, som jobbar för oss. Hos läkare har många små enmansbolag eller jobbar på någon av sina lediga veckor med att hjälpa vården där det som mest behövs. Drygt en tredjedel av hyrläkare har en fast anställning och jobbar som hyrläkare på sin fritid. Lönen är förstås en morot, men det upplevs också som attraktivt att kunna få arbeta koncentrerat med patientarbete utan administrativa överbyggnader. Det är också stimulerande att få arbeta som läkare på ett ställe där man uppskattas skriver Marie Wedin i Läkartidningen. Nio av tio inhyrda instämmer i påståendet att mina närmaste arbetskamrater på kundföretaget uppskattar mig och mitt arbete. Lika många uppfattar att arbetsledaren där de är inhyrda uppskattar det de gör. Nio av tio instämmer i påståendet att arbeta som inhyrd känns meningsfullt, och åtta av tio menar att de utvecklat sitt kunnande som en följd av arbetet. Den vanligaste vägen in i jobbet är genom vänner. 75 procent skulle också rekommendera andra att arbeta som bemanningsanställd. De anställda har i regel gedigen yrkeserfarenhet och går till jobbet som inhyrd från en annan fast anställning. Sammantaget har vårdbemanningsföretagen förändrat arbetsmarknaden för vårdanställda. Nu finns det många arbetsgivare att välja mellan och även andra löner och arbetsvillkor. I och med vårdbemanningsföretagens framväxt har dessutom arbetsmarknaden vidgats, vilket underlättar för den läkare eller sjuksköterska som vill pröva på något nytt, se andra delar av landet eller lära känna nya kollegor. I tidningen Framtidens Karriär Läkare anger en läkare följande skäl till att arbeta som resursläkare: Mer tid över för patientarbete, större fokus på läkarfunktionen, bättre lön och större flexibilitet vad gäller arbetstider och ledighet. Det är alltid den enskildes val och rätt att jobba för bemanningsföretag, vare sig det gäller inom offentlig eller privat vård.

16 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 17 Tre resursläkare berättar Tre resursläkare berättar Utländsk tjänstgöring lockar Möjligheterna att enkelt få jobba på den nordiska marknaden lockar en del läkare. Genom denna möjlighet breddas komptensen och möjligheten till nya internationella kontakter. Sedan jag fick min legitimation har jag arbetat kliniskt inom primärvård, internmedicin och intensivvård, framförallt i Sverige och Norge, berättar en annan läkare. Han understryker att han trivts väldigt bra med att arbeta som resursläkare och han framhåller bland annat mer tid över för patientarbete, större fokus på läkarfunktionen, bättre lön och större flexibilitet vad gäller arbetstider och ledighet. Är man i början av sin karriär och inte vet vad man vill specialisera sig inom är detta också ett bra alternativ till att själv söka vikariat. Nu siktar jag på att bli färdig ögonläkare med inriktning på någon del av den kirurgiska verksamheten och samtidigt fortsätta med stamcellsforskningen. Ett seriöst bemötande En resursläkare berättar att han som allmänspecialist med lång erfarenhet av vård och omsorg ser en möjlighet att fortsätta sin läkarbana även efter pensioneringen. Jag blev färdig läkare 1972 och har varit verksam inom vården sedan dess. Framförallt har jag arbetat med distriktsprimärvård även om jag haft avstickare inom såväl kirurgi som företagsmedicin och utbildningsfrågor inom ramarna för Socialstyrelsens verksamhet. För mig har alltid allmänmedicinen varit roligast det är ett brett och fascinerande område som kräver att man kan en hel del om mycket och som erbjuder stor variationsrikedom. 2008 provade läkaren att pensionera sig men insåg raskt att han inte var klar med sitt yrkesliv än på ett tag. Han saknade såväl patienter som kollegor och började därför se sig om efter en lämplig arbetsgivare. Att fortsätta sin läkarbana var aktuellt och han uppskattar de möjligheter som ges via bemanningsföretag. Den här typen av arbetsmodell är ett utmärkt alternativ i den situation som jag är i just nu, säger han. Framöver avser han att fortsätta som resursläkare på tider som han själv kan styra. Den här typen av arbetsmodell är ett utmärkt alternativ i den situation som jag är i just nu, säger han. Framöver avser han att fortsätta som resursläkare på tider som han själv kan styra. Flexibel arbetssituation Ytterligare en fördel med att vara verksam som resursläkare är möjligheten att själv kunna bestämma i vilken omfattning man är aktiv, något som spelar stor roll för en annan resursläkare som är specialist inom allmänmedicin. Efter att ha utbildat sig både på KI och på Harvard Medical School vaknade ett intresse för kläddesign till liv och för att utbilda sig och arbeta inom den sfären anslöt hon sig till ett bemanningsföretag. Bolaget var ett bra val för mig eftersom de kunde erbjuda och utforma uppdrag som var lämpliga för mig. Jag ville kunna syssla med kläddesign. Variationen och mångsidigheten med att jobba som resursläkare möjliggjorde ett sådant upplägg. Det enskilt viktigaste vare sig du jobbar som konsult eller som anställd är ju densamma, att du sätter patienten i fokus. Kontrollen över den egna arbetssituationen har medfört även andra vinster, bland annat står hon i begrepp att lansera en blogg. Tillsammans med en managementkonsult inom hälso- och sjukvård har hon precis startat en blogg om patientens möjligheter och utmaningar. Inspirationen kommer delvis av att ha sett olika verksamheter, privata som landstingsdrivna, i arbetet hos bemanningsföretaget.

18 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 19 Lön och anställningsvillkor Bemanningsföretagen har minskat antalet springvikarier och visstidsanställda. Bemanningslösningar kan också göra heltidstjänster av sådant som annars hade varit flera deltider och röjer därmed undan deltidsfällor. Genom att samordna behovet av bemanning på flera olika platser och tider skapas många tillsvidareanställningar. Majoriteten av de bemanningsanställda är tillsvidareanställda, och 97 procent av dem omfattas av kollektivavtal. I auktoriserade bemanningsföretag omfattas samtliga anställda av kollektivavtal. Alla som är anställda på auktoriserade bemanningsföretag är garanterade en viss inkomst varje månad, oavsett om de har uppdrag eller inte. De anställda har på samma sätt som andra lagstadgad rätt till tjänstledighet för föräldraledighet och studier samt rätt till ersättning när de är hemma på grund av sjukdom eller för vård av sjukt barn. För pension och försäkringar gäller samma villkor som för anställda på andra privata företag med kollektivavtal. Det gäller pensionsförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring och omställningsförsäkring. Kostnader för bemanningspersonal Att mäta och jämföra kostnader och nytta inom landstingen och vården är inte lätt, men en diskussion om kostnader behöver utgå från korrekta jämförelser. Sådana jämförelser visar att bemanningsföretag anlitas när det är bättre och billigare än alternativet. Personalbrist, vårdköer och överbelastad personal är en del av vårdens krassa verklighet. När vårdbemanning görs till problemet i stället för en del av lösningen drabbar det både personal och patienter. Strukturerna för sjukvården kan förbättras, men att begränsa användningen av till exempel hyrläkare är fel väg att gå. En vanlig missuppfattning är att inhyrning av personal kostar landstingen massor av pengar. Detta stämmer inte. 2011 uppgick de totala kostnaderna för inhyrning av vårdpersonal till totalt 2 miljarder kronor i svenska landsting. Samtidigt hade Sveriges landsting omkring 266 000 anställda. 45 000 av dessa var deltidsanställda och hela 17 000 var timanställda. En fjärdedel av landstingens egen personal har alltså en annan sysselsättningsgrad än tillsvidareanställning. 17 000 av de anställda var dessutom helt lediga i form av tjänstledighet eller annat. Nettokostnaden för vården uppgick till 230 miljarder kronor. Mot detta ställs inhyrning av vårdpersonal för 2 miljarder. Inhyrning av vårdpersonal stod med andra ord för mindre än 1 procent av den totala kostnaden. Det är en relativt liten utgift för att lösa vårdens personalförsörjning. I diskussionen glöms ofta att alternativet till att ta in bemanningsföretag är att beordra övertid för den egna personalen. Det är en dyrare lösning än bemanningsföretag. Ett annat alternativ är ingen vård alls. I synnerhet gäller det glesbygden där personalbristen många gånger är stor. Tittar man närmare på landstingens kostnader för inhyrd personal ser man att skillnaderna för inhyrd personal och anställd personal inte är så stora. En inhyrd läkare skulle vara cirka 50 procent dyrare än en anställd läkare om bägge gjorde samma jobb i samma takt och den anställde läkaren inte arbetade övertid. I nedanstående exempel har hänsyn inte tagits till skillnader i effektivitet eller för de kostnader det medför att ha en överbelastad personal med vad det innebär i form av sjukskrivningar och utbrändhet. Kostnadsjämförelse mellan inhyrd läkare och heltidsanställd läkare inom Allmänmedicin (heltid baseras på 2 000 tim/år) INHYRD LÄKARE ANSTÄLLD LÄKARE Utgångskostnad: avropspris Utgångskostnad: jämförbar median, 995kr/tim Summa Ackum månadslön, 70 000 kr Summa Ackum Årskostnad: 995 kr x 2000 tim 1 990 000 1 990 000 Årskostnad: 70 000 kr x 12 mån 840 000 840 000 Semesterdagstillägg - beräknas på 31 semesterdagar med 0,43% av mån.lön - inräknat 0 1 990 000 Arbetsgivaravgift 31,42%- inräknat 0 1 990 000 Avgiftsb. tjänstep. - 4,5% + 1,09% (avg) - inräknat 0 1 990 000 Förmånsbestämd ålderspension 7,5bb - baseras på månadslön 2012. 34100-42000; 5%, 42000-52000; 10%, 52000 >>; 20% - inräknat 0 1 990 000 Overheadkostnader 10% - extern fortbildning (kostn-kursavg,boende, traktamente), administration, försäkring m m. - inräknat 0 1 990 000 Ställtid (icke produktiv tid) - 10 extern fortbildningsdagar/ år (80 tim), 10 röda arbetsdagar per år (80 tim), 5 sjukdagar/år x 0,8 (32 timmar), 31 semesterdagar (248 timmar) = 440 timmar -437 800 1 552 200 Semesterdagstillägg - beräknas på 31 semesterdagar med 0,43% av mån.lön 70000 x 0,0043 x 31 9 331 849 331 Arbetsgivaravgift 31,42% - 849 331 x 0,3142 266 860 1 116 191 Avgiftsb. tjänstep. - 4,5%+1,09% (avg) - 0,0559x849331 47 478 1 163 669 Förmånsbestämd ålderspension >7,5bb - baseras på månadslön 2012. 34100-42 000; 5%, 42 000-52 000; 10%, 52 000 >>; 20% - (395+1000+3600) x 12 59 940 1 223 609 Overheadkostnader 10% - extern fortbildn. (kostn-kursavg, boende, traktamente), administration, försäkring m m. 0,1 x 849331 84 933 1 308 542 Ställtid (icke produktiv tid) - 10 ext fortbildn.dgr/år (80tim), 10 Röda arb.dgr/år (80tim), 5 sjukdgr/år x0,8 (32tim), 31 semesterdgr (248 tim) = 440 tim 0 1 308 542 Totalkostnad per år 1 552 200 Totalkostnad per år 1 308 542 Totalkostnad per månad 129 350 Totalkostnad per månad 109 045 Totalkostnad per timme 776 Totalkostnad per timme 654 Detta räkneexempel utgår från avropspriset 995 kr /tim som är medianpriset för bemanningsföretag gällande inhyrda allmänläkare i Landstinget Värmland. Totala kostnaden för den inhyrde läkaren i denna beräkning motsvarar en månadslön på 82 000 kr för den anställde läkaren. Källa: Dagens Medicin 2014-02-12, Debattartikel av Tom Davidsson, läkare. Exemplet illustrerar tydligt att kostnaden för att täcka upp behovet av läkare i en bristsituation är jämbördig vad gäller att ta in en hyrläkare eller låta en landstingsanställd läkare arbeta övertid. Bemanningsanställda läkare kan lägga 100 procent av sin arbetstid på att behandla patienter. Landstingsanställd personal måste lägga tid på administrativa och organisatoriska uppgifter som tar tid från patientarbetet. Medan en landstingsanställd läkare kanske hinner träffa åtta patienter per dag kan en hyrläkare hinna med tolv. Kostnader och priser kan naturligtvis variera jämfört med exemplet ovan, men det ger en bra bild av hur det går att jämföra kostnaderna för inhyrd personal med ordinarie anställd.

20 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 21 Möjligheter till ökad kunskapsinhämtning I en färsk forskningsstudie har docent Gunnar Augustsson vid Mittuniversitet ( Paper till högre seminarium den 27 november 2013 ) studerat högutbildade bemanningsanställda inom vård och hur deras kunskaper tas tillvara av kunden. Augustsson har intervjuat ett 20-tal personer; såväl anställda, som bemanningsföretag och kunder. Forskningen visar å ena sidan att kunden i begränsad utsträckning tar till sig eller för över de inhyrdas kunskaper i sin egen verksamhet. Å andra sidan poängteras att både kunder och bemanningsföretag visar ett intresse och beredskap för utvecklade och fördjupade affärsrelationer. Augustsson lyfter även fram i sin slutsats det han finner centralt. Nämligen att forskningen avslöjar en ny och annorlunda affärsrelation mellan bemanningsföretag och kund i form av en kombinerad kompetens- och arbetsplatsvalidering. I bemanningsbranschperspektiv kan vi konstatera att dessa förändrade affärsrelationer även förekommer inom andra yrkesområden utanför vårdens område. I stort går utvecklingen från enstaka inhyrningar vid sjukdom och semester, till långa uppdrag hos kunden. Då blir också kunskapsöverföring och gemensamma personalförsörjningsstrategier centrala. I stort går utvecklingen från enstaka inhyrningar vid sjukdom och semester, till långa uppdrag hos kunden. Goda förutsättningar för djupare och bättre samarbete Framtiden för bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård består rimligen i att fullt ut bli den strategiska samarbetspartner landstingen behöver. Effektiv bemanning, rekrytering och personalanvändning är bemanningsföretags kärnkompetens. Många studier visar att användning av bemanningsföretag är kostnadseffektivt för kunder som annars rekryterar mer sällan, har kontakt med få kandidater, måste göra stora kommunikationsinsatser inför varje rekrytering eller har många kontakter med sökande som inte resulterar i någon konkret nytta. Inte minst syns detta på branschens tillväxt som helhet: Hos Sveriges mest konkurrensutsatta globala industriföretag, där varje kostnad och effektivitetsförbättring mäts och jämförs noggrant, har användningen av bemanningsföretag ökat mycket kraftigt de senaste åren. Kombinationen av personalbrist, glesbygdsrekrytering, allt fler äldre patienter, vårdköer, slutkörd personal och tillgänglighetsproblem pekar på att behovet av bemanningstjänster realistiskt sett kommer att öka framöver. Bemanningsföretagen som arbetsgivarorganisation har en ambition att ligga längst fram vad gäller utvecklingen av kvalitet i de tjänster medlemsföretagen erbjuder. Därför ställs det höga krav på organisationens medlemmar. Att ställa höga krav på den egna verksamheten är bemanningsföretagens strategi för att bli en långsiktigt konstruktiv partner i arbetet för en bättre vård. Problemen med kvalitet och samarbete mellan vårdbemanningsföretag och landsting har bekräftats vid granskning av Socialstyrelsen, som riktat kritik mot landstingen för hanterandet av bemanningsföretag. 14 Verksamheternas egenkontroll behöver enligt Socialstyrelsen utvecklas så att uppföljning och rutiner fungerar när bemanningsföretag anlitas. Sammantaget finns ett stort utrymme till förbättrat samarbete mellan landstingen och bemanningsföretagen. Bemanningsföretagens ambition är att fler företag ska bli auktoriserade och att kvalitet ska bli ett viktigare kriterium när landstingen köper in tjänster. Det är därför positivt att Socialstyrelsen lyft fram detta. Det är Bemanningsföretagens fasta övertygelse att landstingen måste ställa högre krav på de företag de använder för att undvika de problem som uppmärksammats i media. Är bemanningsföretaget bundet av kollektivavtal eller liknande? Har det etiska regler? Kan det leverera långsiktiga och effektiva lösningar för att höja kvaliteten i vården och hålla nere kostnaderna? Dessa frågor är viktiga att ställa när ett landsting eller en enskild klinik ska upphandla bemanningstjänster. Å andra sidan är det vår erfarenhet att det tyvärr ofta brister, trots goda relationer, i landstingens implementering av sina ramavtal med bemanningsföretag. I många fall hyrs läkare in från företag som inte är upphandlade. Det är vanligt att personen som hyr in en tjänst inte känner till det existerande ramavtalet eller hur det används. I stället kontaktas kollegor eller liknande som numera driver ett bemanningsföretag. Kommunikationen av beslut som är tagna centralt distribueras inte alltid ut till enskilda vårdcentraler eller kliniker, alternativt följs inte besluten. Oftast ingår inte kvalitetsaspekter som skulle gynna patientsäkerhet, kvalitet och långsiktig hållbarhet i den tillfälliga bemanningen i de skallkrav som ställs för att ett företag ska beaktas. 15 Detta bortseende gör att priset på tjänster blir ensamt avgörande för vilka företag som vinner upphandlingar, vilket ökar utrymmet för mindre seriösa, icke auktoriserade aktörer.

22 Tillsammans för en effektiv vård Tillsammans för en effektiv vård 23 Det brister även i kunskapen om de faktiska lönekostnaderna för att bedriva vård i egen regi, vilket resulterar i att jämförelserna med bemanningsföretagens priser ofta blir felaktiga. Bemanningsföretagen arbetar för att få till stånd ett fungerande samarbete kring att korrekt redovisa och jämföra kostnader och produktivitet med Sveriges Kommuner och Landsting. Samtidigt finns en befogad frustration bland politikerna över att det i landstingen anlitas bemanningsföretag vars tjänster och fakturor ligger utanför det upphandlade en frustration som auktoriserade bemanningsföretag delar. Detta gör att förutsättningarna för ett förbättrat samarbete på strategisk nivå mellan landstingen och auktoriserade bemanningsföretag borde vara goda. Uppgiften ligger i stor utsträckning i att öka värdet av bemanningstjänsterna ännu mer genom gemensamma långsiktiga mål, utvärderingar och djupare samarbete med vårdens huvudmän. Detta kräver att det utarbetas långsiktiga principer för hur man gemensamt ska arbeta, samarbeta och mäta kostnader och nytta av bemanningstjänster i vården. Alla underliggande kurvor över personaltillgång, patienternas krav, vårdbehoven i befolkningen samt mängden otillåten övertid pekar på att bemanningstjänster kommer att bli allt viktigare om en god vård ska upprätthållas. Detta ställer krav på förankring, transparens och mätbarhet för både bemanningsföretag och landsting. Ett gott samarbete i grundläggande frågor skulle kunna hjälpa vården på god väg mot de produktivitetsökningar som behöver äga rum de närmaste åren. Bemanningsföretag och landsting behöver nu arbeta långsiktigt tillsammans för en effektiv vård. Referenser 1 http://www.svt.se/2.22620/1.2689729/bristpautbildadevantaraldrevard 2 LEV-projektet, Socialdepartementet Den ljusnande framtid är vård 2010. 3 https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/ Bristen-pa-sjukskoterskor-leder-till-dodsfall/ 4 http://brs.skl.se/brsbibl/katadocuments/doc400511.pdf 5 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen 6 LEV-projektet, Socialdepartementet Den ljusnande framtid är vård. 7 http://www.healthpowerhouse.com/index.php?option=comcontent&archive=news&view=article&id=328%3a&itemid=54&menu=yes 8 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-5-16 9 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18703/2012-5-16.pdf 10 Kostar miljarder nu ska hyrläkarna bort, SVT Nyheter 2012-06-10 11 Dagens Medicin Hyrläkare får den fasta personalen att må bättre, Dagens Medicin, 2007-10-10 12 https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/bristen-pa-sjukskoterskor-leder-till-dodsfall/ 13 http://www.mynewsdesk.com/se/bemanningsforetagen/documents/jobbet-i-bemanningsbranschen-18886 14 Hyrläkare i primärvården En granskning ur ett patientsäkerhetsperspektiv i sydöstra sjukvårdsregionen, Socialstyrelsen (2009) 15 Se t ex Västerbottens läns landsting dok: VLL 1530-2009 Anbudsinbjudan bemanningstjänster Mot bakgrund av vårdens ekonomiska, organisatoriska och samhälleliga behov föreslår Bemanningsföretagen följande: 1. Att ett permanent branschråd med deltagare från Socialdepartementet, Sveriges Kommuner & Landsting och Bemanningsföretagen upprättas för att diskutera hur bemanningsföretag kan bistå med att lösa vårdens utmaningar och för att lägga grunden för ett strategiskt samarbete för en effektiv vård i Sverige. 2. Att landstingen tar fram tydlig statistik över kostnaderna för bemanningstjänster inom hälso- och sjukvården. 3. Att landstingen inkluderar kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet i skallkraven för sina upphandlingar av bemanningstjänster. Detta kräver även ett tätare samarbete kring rutiner för hur sjukvårdsenheter ska använda sig av bemanningstjänster samt att det finns sanktioner mot enheter som inte följer ingångna ramavtal. För mer information kontakta Hans Uhrus Presschef Bemanningsföretagen hans.uhrus@almega.se 0768950101 Läs mer på bemanningsforetagen.se

Box 55545 102 04 Stockholm www.bemanningsforetagen.se