RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården

Transkript

1 RAPPORT Kontinuitet inom primärvården

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sid 1 INLEDNING...sid 3 BaKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING...sid 5 Betydelsen av kontinuitet...sid 5 Bristen på specialister i allmänmedicin...sid 6 Planering för fler allmänläkare inom primärvården...sid 7 Allt fler hyrläkare inom primärvården...sid 8 Kontinuitet inom Praktikertjänst...sid 9 Unik modell ger förutsättningar för kontinuitet...sid 9 Resultat från Nationell patientenkät...sid 9 Enkätundersökning inom Praktikertjänst...sid 11 Diskussion...sid 13 God praktik...sid 15 Kontakt...sid 15 Källor...sid 16

3 1 Sammanfattning När patienter får ange vad som är viktigt när de söker vård inom primärvården, anger nio av tio att det är viktigt att få träffa samma läkare vid besöken på vårdcentralen. Att läkaren känner till patienten och dennes sjukdomar är också grundtanken med vårt system med vårdcentraler som första linjens sjukvård. Sedan 20 år finns angivet i Hälso- och sjukvårdslagen att primärvården ska organiseras så att alla som är bosatta inom landstinget/regionen kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster, samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt. Men sjukvården lever inte upp till detta basala krav på kontinuitet inom primärvården. Resultat från patienter i Nationell patientenkät från SKL visar att i genomsnitt 66 procent av patienterna vid landets vårdcentraler brukar få träffa samma läkare. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler är det enligt samma undersökning en betydligt högre andel, 83 procent av patienterna, som får träffa samma läkare. En grundförutsättning för kontinuitet inom primärvården är att bemanningen på vårdcentralen är stabil, att samma läkare finns på plats varje dag. Sett ur det perspektivet är det viktigt att andelen hyrläkare är låg. Praktikertjänst har därför genomfört en undersökning bland våra 80 vårdcentraler* där data från register kompletterats med en enkätundersökning, som samtliga vårdcentraler besvarat. Vår undersökning visar att en vanlig tisdag i februari 2014 utgjorde hyrläkare cirka 4 procent av det totala antalet specialistläkartjänster på vårdcentralerna (14 av 340 heltidsstjänster). Vi har jämfört Praktikertjänsts siffror med den omfattande enkätundersökning som Läkarförbundet genomfört bland landets vårdcentraler. Läkarförbundets undersökning visade att andelen hyrläkare på vårdcentralerna en tisdag hösten 2012 utgjorde 20 procent av läkarbemanningen. För offentligt drivna vårdcentraler var andelen hyrläkare 23 procent och för privata vårdcentraler 15 procent. * I undersökningen ingick 80 av Praktikertjänsts 83 vårdcentraler. Tre av våra vårdcentraler hade vid genomförandet av undersökningen ännu inte startat.

4 2

5 3 Inledning De senaste åren har frågan om bättre kontinuitet inom hälso- och sjukvården i allmänhet och inom primärvården i synnerhet diskuterats alltmer. En central fråga i detta har gällt bemanningen och den omfattande bristen på specialister i allmänmedicin. Praktikertjänst har stått lite vid sidan av och förundrats över denna debatt. Vi känner inte igen oss i beskrivningen av en primärvård där hyrläkare bemannar hela vårdcentraler, och där patienter beskriver att de ständigt måste sitta inför en ny läkare och berätta sin sjukdomshistoria. Det motsvarar inte den verklighet som finns på de flesta av våra vårdcentraler. För att ta reda på om vår bild av att Praktikertjänsts vårdcentraler lever upp till de berättigade kraven om god kontinuitet bestämde vi oss för att undersöka detta närmare. Vi beskriver resultaten av denna undersökning samt resultaten från Nationell patientenkät i den här rapporten. Vi är övertygade om att förklaringen till de stora skillnader rörande kontinuitet vi ser finns i Praktikertjänsts unika organisation och ägarstruktur. Ända sedan starten för över 50 år sedan har grunden varit småskalig hälso- och sjukvård i kombination med storskalig administration. Våra aktieägare är också de som varje dag möter patienter på vårdcentralen. Det ger god kontinuitet. Samtidigt är vi liksom alla andra på lång sikt beroende av att det utbildas tillräckligt många specialister i allmänmedicin. En omfattande undersökning som Läkarförbundet genomfört visar att antalet ST-tjänster i allmänmedicin måste öka kraftigt. Landstingen måste också i större utsträckning se till helheten och mindre till behoven vid vårdcentraler de själva driver. Socialstyrelsens långtidsprognos visar dessutom att primärvården står inför en alarmerande läkarbrist på tio års sikt. Vi vill därför rikta en uppmaning om att kraftiga nationella åtgärder är nödvändiga. Eric Wahlberg, affärsområdeschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst

6 4 Frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare inom den öppna vården har blivit ett allvarligt problem inom sjukvården. Att vid upprepade läkarbesök hänvisas till olika läkare har hos patienterna ofta skapat en känsla av otrygghet och bristande omhändertagande.

7 5 Bakgrund och nulägesbeskrivning Betydelsen av kontinuitet Citatet brevid låter som en ganska vardaglig beskrivning av ett betydande problem i dag inom svensk hälso- och sjukvård, framför allt inom primärvården. Bristande kontinuitet inom sjukvården skapar otrygghet och i förlängningen till och med sämre vård. Men citatet är inte nytt. Det är hämtat från en statlig utredning, som i november 1978 överlämnade förslaget Husläkare en enklare och tryggare sjukvård 1 till regeringen. Förslaget handlade om att Sverige borde införa ett husläkarsystem efter modell från Storbritannien och Norge. Den dåvarande folkpartistiska minoritetsregeringen fick senare inte igenom sitt förslag i riksdagen, men många av tankarna återkom i den borgerliga regeringens husläkarreform Men trots att bristande kontinuitet inom primärvården uppmärksammades som ett allvarligt problem för över 35 år sedan, är det ännu en högst aktuell frågeställning. Under mycket lång tid har det rått konsensus om värdet av att patienter får träffa samma läkare vid besök inom primärvården. Kontinuitet i vården är en grundläggande förutsättning för hög vårdkvalitet, samt trygghet och säkerhet för patienten, särskilt för dem med kroniska sjukdomar. När husläkarlagen upphävdes av en ny regering redan efter ett år infogades en ny regel i hälso- och sjukvårdslagen om att landstingen är skyldiga att ge möjlighet till en fast kontakt med en specialist i allmänmedicin. Kravet på att den fasta läkarkontakten ska vara specialist i allmänmedicin har på senare år tagits bort, främst på grund av bristen på allmänläkare. En rad olika undersökningar visar att patienter sätter mycket högt värde i att få träffa samma läkare vid besök inom primärvården. Men landstingen har inte kunnat leva upp till lagens krav om fast läkarkontakt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför årligen en omfattande enkätundersökning bland patienter inom primärvården (NPE). Den senaste undersökningen bygger på svar från cirka patienter på offentliga och privata vårdcentraler över hela landet. 2 Det

8 6 framkommer att över 90 procent av patienterna tycker att det är mycket viktigt, eller viktigt, att få träffa samma läkare vid besök på vårdcentralen. Det var dock bara ungefär hälften som angav att de vid sitt senaste besök fick träffa den läkare de brukar träffa. Utvecklingen går generellt mot en något försämrad kontinuitet vid Sveriges vårdcentraler, när genomsnittsvärden jämförs åren Bristen på specialister i allmänmedicin Ett grundläggande problem för primärvården är bristen på specialistläkare i allmänmedicin. De senaste 20 åren har ökad bemanning av allmänläkare inom primärvården varit en högt prioriterad fråga, såväl nationellt som i landstingen. När husläkarlagen trädde i kraft 1994 fanns omkring heltidsarbetande allmänläkare. Då fanns en önskan om ökad bemanning för att nå det fastställda målet om en allmänläkare per invånare. I en nationell handlingsplan 1999 kom regeringen och landstingen överens om en kraftig utbyggnad av primärvården. Närmare 6 miljarder kronor avsattes och den långsiktiga målsättningen skärptes. Senast år 2008 skulle det finnas en allmänläkare på invånare, vilket motsvarade cirka allmänläkare. Men trots hög prioritet och betydande satsningar på ökad bemanning är primärvården i dag långt ifrån att nå målen. Läkarförbundet genomförde 2012 en enkätundersökning bland Sveriges cirka vårdcentraler 3. Nästan alla (98,5 procent) deltog i undersökningen, som är den enda nationella kartläggning som genomförts sedan Undersökningen visar att det hösten 2012 fanns cirka allmänläkare inom primärvården, omräknat till heltider. Jämfört med 1998 var det en ökning med ungefär 500 läkare. Det betyder att det saknas allmänläkare, eller 30 procent, för att nå det mål som skulle vara uppnått redan Enkätundersökningen visar att läkartätheten är en allmänläkare på cirka invånare. Socialstyrelsen har nyligen publicerat en långtidsprognos över bemanningen inom hälso- och sjukvården fram till år I prognosen räknas antalet sysselsatta fram genom inflöde från utbildningar, arbetskraftrörelser till och från sjukvården, som exempelvis immigration från andra länder, samt personer som tar arbete utanför sjukvården, och utflöde från hälso- och sjukvården främst till följd av pension. Socialstyrelsens prognos för allmänläkare visar att bemanningsproblemen inom primärvården vad gäller allmänläkare kom-

9 7 mer att förvärras drastiskt. Fram till år 2025 kommer antalet specialister i allmänmedicin att minska med 29 procent jämfört med Om sjukvården lyckas rekrytera allmänläkare från andra länder i den takt som skett under de senaste åren förbättras läget. Då stannar minskningen på 11 procent. Den huvudsakliga förklaringen är den ålderstigna läkarkåren inom primärvården. Antalet pensionsavgångar förväntas stiga kraftigt fram till Detta ska ställas mot att Socialstyrelsen i sin prognos räknar med att antalet läkare totalt sett, inklusive immigration från andra länder, ökar under perioden från cirka läkare till läkare år 2025, en ökning med 24 procent. Det ligger därför en betydande utmaning för sjukvården att få fler läkare att söka sig till primärvården. Planering för fler allmänläkare inom primärvården Det är landstingen som har ansvar för att det utbildas tillräckligt många specialister i allmänmedicin. Landstingen har ett lagstadgat regionalt ansvar för att det finns tillräckligt antal ST-tjänster i allmänmedicin inom både den primärvård som drivs i egen regi och den som drivs privat. Det saknas dock en samlad nationell bedömning kring om dimensioneringen av antalet ST-tjänster i landstingen möter de framtida behoven. Socialstyrelsen redovisar regelbundet bedömningar och prognoser av utbud och efterfrågan på läkare, barnmorskor, sjuksköterskor och tandvårdspersonal genom det så kallade nationella planeringsstödet. SKL redovisade 2011 en rapport om antalet STläkare som då fanns i landstingen. Varken Socialstyrelsen eller SKL gör dock någon samlad bedömning kring hur många STläkare som behövs för att klara framtidens primärvård. Enligt Läkarförbundets enkätundersökning från 2012 fanns då ST-läkare i allmänmedicin vid landets vårdcentraler. Det finns en betydande obalans mellan offentliga och privata vårdcentraler. Medan 81 procent av de offentligt drivna vårdcentralerna hade minst en ST-läkare hade endast 52 procent av de privata någon ST-läkare. Undersökningen visade också stora skillnader mellan landstingen. Läkarförbundet lät även verksamhetscheferna bedöma vårdcentralens behov av ST-läkare för att vara fullt bemannade på fem års sikt. Bedömningen var att det nuvarande antalet ST-tjänster är otillräckligt. Ytterligare cirka ST-läkare skulle behövas för att klara bemanningen. För att nå det nationella målet om en all-

10 8 mänläkare per invånare skulle antalet ST-läkare behöva fördubblas jämfört med i dag, enligt verksamhetschefernas bedömning. Alltfler hyrläkare inom primärvården För att klara läkarbemanningen på landets vårdcentraler tvingas både offentliga och privata vårdgivare i allt högre utsträckning förlita sig till tillfälligt inhyrda läkare. Tidigare var det särskilt glesbygdsområden som hade svårt att rekrytera fast anställda läkare. På senare år är användningen av hyrläkare frekvent i hela landet hos såväl offentliga som privata vårdgivare. I dagsläget finns omkring 50 bemanningsföretag som hyr ut läkare. De senaste åren har frågan om inhyrda läkare och annan vårdpersonal debatterats alltmer, i takt med att kostnaderna ökat. Det finns starka politiska önskemål om att minska beroendet och anlitandet av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården. möjligheter att sköta utbildningsuppdragen med ST-läkare. Målet är att landstingens kostnader för inhyrd personal inom den offentligt drivna sjukvården ska halveras till 2014 jämfört med Det är orealistiskt att detta mål kan nås. Kostnaderna har tvärtom fortsatt att stiga. Under 2011 kostade inhyrd personal inom den hälso- och sjukvård som drivs av landstingen 2,45 miljarder kronor. Året därpå steg kostnaden till 2,66 miljarder, och siffror från SKL avseende 2013 visar att kostnaden fortsatt att stiga till 2,86 miljarder kronor. Hyrläkare stod för 85 procent av kostnaderna 2013, och omkring 40 procent av kostnaderna gällde primärvården. Landstingens kostnader för inhyrd personal utgjorde 2,3 procent av landstingssektorns totala personalkostnader. I december 2012 antog landstingen genom SKL en gemensam strategi för att minska beroendet av inhyrd personal 5. Det främsta syftet med att minska antalet hyrläkare är att förbättra kontinuitet och kvalitet i sjukvården. Andra skäl är att förbättra arbetsmiljön och landstingens

11 9 Kontinuitet inom Praktikertjänst Unik modell ger förutsättningar för kontinuitet Praktikertjänst har en unik organisation och ägarstruktur inom svensk hälso- och sjukvård. Ända sedan starten för över 50 år sedan har grunden varit småskalig vård i kombination med storskalig administration. Endast den som utövar vård med yrkeslegitimation kan bli aktieägare i Praktikertjänst. I dag är vi aktieägare och Sveriges största privata vårdgivare inom tandvård och hälsooch sjukvård. Inom primärvården driver våra verksamhetsansvariga aktieägare 83 vårdcentraler. Vår affärsmodell, där den som är verksamhetsansvarig för vårdcentralen också är aktieägare i Praktikertjänst, är en förutsättning för att vi ska kunna ge patientfokuserad vård med hög medicinsk kvalitet och kontinuitet. I det dagliga arbetet på våra mottagningar kan vi fokusera på att ge god vård åt patienterna och på ständig utveckling och förbättring, medan mycket av administrationen sköts centralt. Det gör att primärvården inom Praktikertjänst kan förverkliga den ursprungliga tanken med husläkarsystemet: den nära och personliga sjukvården där läkaren känner sina patienter och deras sjukdomar och krämpor. Dessutom ger det dagliga mötet med patienter möjlighet till ständig förbättring. Av patienterna får våra verksamhetschefer värdefulla synpunkter på hur vården bör bedrivas lokalt och för Praktikertjänst i stort. Resultat från Nationell Patientenkät Ett mått på kontinuitet är om patienterna får träffa samma läkare. I enkätundersökningen NPE för 2013 ställs frågan: Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? Genomsnittet för Praktikertjänsts vårdcentraler var att cirka 83 procent svarade ja på frågan, jämfört med 66 procent i genomsnitt för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. På frågan om patienterna

12 10 vid sitt senaste besök fick träffa sin vanliga läkare var genomsnittet bland Praktikertjänsts vårdcentraler att 75 procent av patienterna fick göra det, jämfört med cirka 64 procent för samtliga vårdcentraler (se diagram 1). Diagram % Enkätundersökningen visar att betydligt fler patienter vid Praktikertjänsts vårdcentraler får träffa samma läkare vid sina besök jämfört med offentliga och andra privata vårdcentraler. Att en så hög andel av Praktikertjänsts patienter får träffa sin egen läkare är i linje med god kontinuitet. Det innebär inte att vi är helt nöjda. Vårt mål är att nå ännu högre siffror i kommande års mätningar. Ett annat sätt att bedöma kontinuitet är patienternas betygssättning av helhetsupplevelsen av att besöka sin vårdcentral. NPE sammanfattas i åtta kategorier som mäter i vilken grad patienterna är nöjda med bemötande och information, i vilken mån de fått vara delaktiga och vilket förtroende de känner för sin läkare, hur de upplever väntetider, vilken nytta de upplevt av vården och vilket helhetsintryck de har av sina besök, samt om de skulle rekommendera vårdenheten till någon bekant Praktikertjänst tjänst (80 st vårdcentraler) Medel hela Sverige Praktikertjänsts vårdcentraler utmärker sig med högre betyg från patienterna jämfört med offentliga och övriga privata vårdgivare i sju av de åtta kategorierna. Endast i kategorin tillgänglighet ligger övriga privata vårdgivare i nivå med Praktikertjänsts vårdcentraler. (se diagram 2). 1 Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? 2 Fick du träffa den läkare som du brukar träffa?

13 11 Diagram 2. 1,00 0,90 0,80 0 0,70 0 Medel Praktikertjänst Medel privata utom Praktikertjänst Medel offentliga Medel samtliga 0,60 0 0,500 Helhetsintryck etsint yck Bemötande Delaktighet FörtroendeFört roe nde Information Rekommendera Rekommen end era TillgänglighetTillgä gligh ghet Upplevd Upplevdvd nyttanytnytta Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell Patientenkät (SKL) Enkätundersökning inom Praktikertjänst Praktikertjänst har under våren 2014 genomfört en undersökning på 80 av våra 83 vårdcentraler. Uppgifter från våra centrala register har kompletterats med en enkätundersökning. Samtliga vårdcentraler har besvarat enkäten. Syftet har varit att klarlägga hur läkarbemanningen ser ut på vårdcentralerna, samt i vilken mån hyrläkare anlitas. Förutsättningarna för att patienter ska få träffa sin egen läkare har förstås mycket nära samband med hur stabil personalsituationen på vårdcentralen är. Praktikertjänsts ägarmodell och struktur innebär att en stor andel av våra specialister i allmänmedicin också är aktieägare. Det innebär att vår personalomsättning bland läkare inom primärvården är mycket låg. För att få en jämförelse med andra offentliga och privata vårdgivare har vi ställt resultatet i relation till den omfattande undersökning om läkarbemanningen på Sveriges vårdcentraler som genomfördes av Läkarförbundet I den undersökningen mättes även antalet hyrläkare som tjänstgjorde vid vårdcentralerna en vanlig tisdag hösten I Praktikertjänsts enkät ställdes därför en fråga om antalet hyrläkare på likartat sätt och med samma definition: hur många hyrläkare med kortare kontrakt som tjänstgjorde vid vårdcentralen tisdagen den 4 februari 2014.

14 12 Resultatet av Praktikertjänsts enkät visar att på de 80 vårdcentralerna arbetar 383 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 275 läkare (cirka 74 procent) aktieägare i Praktikertjänst och 108 läkare är anställda (inklusive vikarier med långtidskontrakt). Omräknat till heltidstjänster motsvarar det 344 läkartjänster. Totalt på vårdcentralerna finns patienter listade. Antalet hyrläkare vid Praktikertjänsts vårdcentraler denna tisdag i februari 2014 var 14 stycken. Ställt i relation till antalet heltidstjänster vid de 80 vårdcentralerna innebär det att cirka 4 procent av läkarkåren utgjordes av hyrläkare. Detta kan jämföras med Läkarförbundets enkät från hösten Det totala antalet specialister i allmänmedicin vid vårdcentralerna var läkare, omräknat till heltidstjänster. Antalet hyrläkare som tjänstgjorde vid mätningstillfället var 949 stycken. Ställt i relation till antalet heltidstjänster innebär det att cirka 20 procent av läkarkåren vid vårdcentralerna utgjordes av hyrläkare. Andelen hyrläkare vid offentligt drivna vårdcentraler var högre än vid privata vårdcentraler, 23 respektive 15 procent av antalet läkartjänster (se diagram 3). Diagram 3. % % 15% 4% Sveriges läkarförbund specialister i allmänmedicin offentliga Sveriges läkarförbund specialister i allmänmedicin privata Praktikertjänst specialister i allmänmedicin Andelen hyrläkare ställt i relation till antalet heltidstjänster för specialister i allmänmedicin. Andelen för Praktikertjänst var 4 procent. I diagrammet har andelen hyrläkare för offentliga (23 procent) respektive privata (15 procent) vårdcentraler räknats fram utifrån Läkarförbundets undersökning från hösten 2012.

15 13 Diskussion Kontinuitet är centralt för patienten och ett viktigt begrepp inom svensk hälsooch sjukvård. Det slås fast i hälso- och sjukvårdslagen och det används av många sjukvårdshuvudmän och vårdgivare i olika dokument som beskriver verksamhetens värdegrund. För oss i Praktikertjänst är kontinuitet en av grundpelarna för hela vår verksamhet. I småskalig sjukvård där våra aktieägare samtidigt är de läkare som varje dag möter sina patienter blir kontinuitet inte en avlägsen vision utan en del av vardagen. I dag drivs stora delar av primärvården med betydande hjälp av tillfälligt inhyrda läkare. Läkarförbundets enkät från hösten 2012 visade att antalet hyrläkare ställt i relation till antalet heltidstjänster inom primärvården var i genomsnitt 20 procent. Ställt mot den kunskap som finns om betydelsen för hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet av att patienter regelmässigt ska få träffa samma läkare är den siffran givetvis alldeles för hög. Vår enkät bland Praktikertjänsts 80 vårdcentraler visade på en dramatisk skillnad. Andelen hyrläkare var 4 procent. Det kan sägas vara en rimlig andel tillfälliga vikarier för att täcka upp för sjukdom och annan kortvarig frånvaro. Läkare är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste personalresurser, och vad gäller specialister i allmänmedicin är det i dag en bristvara. En vårdcentral kan inte stå helt utan läkare, och övrig vårdpersonal. Det väl utbyggda system som finns i dag med bemanningsföretag som hyr ut läkare är därför viktigt för att täcka upp vakanser och tillfällig frånvaro. Men att en så hög andel av läkarna inom primärvården utgörs av hyrläkare, och exempel finns på hela vårdcentraler som sköts av tillfälligt inhyrd personal, är tecken på ett grundläggande fel. Praktikertjänsts vårdcentraler drivs i princip endast av våra aktieägare med hjälp av anställda läkare. Vi är övertygade om att vår unika modell är en stor del av förklaringen till att vi kan driva vårdcentraler med god kontinuitet där 83 procent av patienterna oftast får träffa sin vanliga läkare. Resultaten pekar också på betydelsen av lokalt engagemang med stora möjligheter för läkarna att påverka vårdens utformning till nytta för patienterna. Vår modell bidrar även till ökad arbetstillfredsställelse. Samtidigt är vi liksom alla andra vårdgivare beroende av att det finns tillräckligt

16 14 med specialister i allmänmedicin i dag och i framtiden, och där finns skäl till oro. Trots att bättre läkarbemanning inom primärvården stått mycket högt på den politiska agendan de senaste 20 åren står primärvården fortfarande och stampar på nästan samma plats. De två stora nationella undersökningar som genomförts av Socialstyrelsen 1998 och Läkarförbundet 2012 visar på en ökning av antalet läkartjänster med cirka 500 läkare. Även om undersökningarna inte är helt jämförbara kan det konstateras att den önskade ökningen av antalet specialister i allmänmedicin på nationell nivå i stort sett är ett misslyckande. En fråga som också behöver ställas är varför den prioritet som de ledande beslutsfattarna ger frågan om bättre läkarbemanning inom primärvården inte lett till att utvecklingen regelbundet följts upp? Vare sig Socialstyrelsen, Socialdepartementet, SKL eller någon annan central instans på nationell nivå har genomfört någon detaljerad uppföljning av läkarbemanningen inom primärvården efter Enligt Läkarförbundets undersökning saknas det i dag specialister i allmänmedicin för att nå det mål som skulle vara uppfyllt redan Dessutom står primärvården inför omfattande pensionsavgångar. Socialstyrelsens långtidsprognos visar att vi inom tio år kan stå med procent färre specialister i allmänmedicin än i dag, trots att antalet läkare totalt sett förväntas öka. Om man lägger till den befolkningsökning som väntas, samt demografiska förändringar mot allt högre andel äldre personer, riskerar primärvården närmast att stå inför ett vårdhaveri om inte utvecklingen kan vändas. Det ligger en betydande utmaning i att få fler nyutbildade läkare att söka sig till primärvården. Läkarförbundets undersökning visar att antalet ST-läkare i allmänmedicin på landets vårdcentraler är otillräckligt ens för dagens behov. Med tanke på att bemanningsproblemen inom primärvården varit kända länge förefaller det obegripligt att det saknas en nationell samlad bedömning kring behovet av STläkare. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler finns i dag cirka 130 ST-läkare. Vi skulle kunna erbjuda fler läkare ST-tjänstgöring, men ofta utgör lokala regelverk i landstingen som missgynnar privata vårdgivare ett hinder för detta. Det finns också betydande skillnader mellan landstingen vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare. SKL konstaterar i sin strategi från 2012, om att minska antalet hyrlä-

17 15 kare, att det behövs bättre samordning av ST-utbildningarna ur ett nationellt perspektiv. Landstingen måste särskilt koncentrera sig på att utbilda ST-läkare inom allmänmedicin och psykiatri, skriver SKL. Något sådant samlat nationellt perspektiv har dock ännu inte presenterats. kvalitet kontinuitet kompetens Vi tror på mer öppenhet kring vårdresultat och andra mått inom hälso- och sjukvården. God Praktik är ett samlat sätt att visa hur Praktikertjänst utvecklar och förbättrar sjukvården. På godpraktik.se kan du läsa om hur vi definierar God Praktik och hur vi arbetar för att ständigt bli lite bättre. KONtakt Eric Wahlberg affärsområdeschef, Hälso- och sjukvård tel Ulrica Törning pressanvarig, Hälso- och sjukvård tel Anna Nyzell marknads- och kommunikationschef, Hälso- och sjukvård tel

18 16 1 SOU 1978:74. Husläkare en enklare och tryggare sjukvård. Betänkande av Kontinuitetsutredningen. 2 Sveriges Kommuner och Landsting. Nationell Patientenkät, NPE, Sveriges Läkarförbund. Primärvårdens läkarbemanning, Socialstyrelsen. Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. 5 SKL. Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

19 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Omsättningen är cirka 9,7 miljarder kronor och antalet medarbetare cirka Inom koncernen ingår även femton dotterbolag.

20