Kursplan för kurs på avancerad nivå

Kursplan för kurs på avancerad nivå Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, specialutbildning Advanced Course in Reading and Writing Disabilities/dyslexia 60.0 Högskolepoäng 60.0 ECTS credits Kurskod: LIS001 Gäller från: HT 2007 Fastställd: 2007-06-12 Institution Institutionen för lingvistik Ämne Lingvistik Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2007-06-12 (och är en revision av den 2000-04-15 fastställda planen). Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Behörighet som lärare inom det allmänna skolväsendet eller motsvarande. Engelska B. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng DL1A Tal- och språkutveckling 6 DL2A Språkets olika dimensioner 6 DL3A Läs- och skrivprocessen 6 DL4A Läs- och skrivinlärning 6 DL5A Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 6 DL6A Underlag för bedömningar 7.5 DL7A Åtgärder och kompensatoriska hjälpmedel 7.5 DL8E Examensarbete 15 Kursens innehåll Kursen syftar till att studenten skall få tillfälle att fördjupa sina kunskaper om läs- och skrivprocessen hos barn, ungdomar och vuxna utifrån aktuell forskning. Kursen ger också en orientering om barns språkliga och kognitiva utveckling under gynnsamma och försvårande omständigheter. Tvåspråkighetsaspekten beaktas särskilt. Delkurs1; Tal- och språkutveckling, 6 hp Barns språkliga och kognitiva utveckling med särskild blick på relationen till läsinlärning och läsförmåga behandlas, liksom språkutveckling i en flerspråkig miljö Olika funktionsnedsättningar och deras relation till tal- skriv- och läsutvecklingen diskuteras. Delkurs 2; Språkets olika dimensioner, 6 hp Förmågan till språklig analys av tal- och skriftspråk tränas. Språkets fonologiska, ortografiska och morfologiska struktur diskuteras ur ett språkjämförande perspektiv, liksom syntax och lexikon. Bedömning av olika skriftliga och muntliga framställningsformer samt en introduktion i performansanalys ingår. Delkurs 3; Läs- och skrivprocessen, 6 hp. Läs- och skrivprocessen behandlas, sett ur ett språkpsykologiskt perspektiv. Tongivande modeller för läs- och skrivprocessen diskuteras och jämförs. Avkodning och läsförståelse behandlas i ett språkjämförande Sidan 1/10

perspektiv, där olika skriftspråk och deras relation till det talade språket ägnas särskild uppmärksamhet. Delkurs 4; Läs- och skrivinlärning, 6 hp. Studenten får ingående kunskaper om läs- och skrivutvecklingen under olika villkor. Studenten lär sig vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning samt deras teoretiska grundvalar och avsedda användningsområde. Olika inlärningsstilar diskuteras. Nationella och internationella utvecklingsprojekt inom området granskas och utvärderas. Delkurs 5: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, 6 hp. Olika definitioner av dyslexi utvärderas och begreppet relateras dels till andra former av inlärningssvårigheter, dels till förekommande typer av läs- och skrivsvårigheter. Studenten tillägnar sig centrala språkliga, psykologiska, psykolingvistiska, biologiska, och pedagogiska teorier om dyslexi. Relationen mellan dyslexi och matematiksvårigheter samt dyslexi och två/flerspråkighet behandlas. Delkurs 6: Underlag för bedömningar, 7.5 hp. Studenten får ingående kunskap om den diagnostiska processen på både individ- och gruppnivå samt grundläggande insikter i hur man konstruerar test och vad dessa mäter. Färdigheter i praktisk diagnostik tränas. Vidare behandlas förekommande diagnostiska hjälpmedel och deras användbarhet för olika grupper. Delkurs 7: Åtgärder och kompensatoriska hjälpmedel, 7.5 hp Studenten diskuterar och utvärderar pedagogiska konsekvenser av egna genomförda utredningar såväl som av psykolog- och logopedutredningar. En framträdande del ägnas åt att lära sig upprätta individuellt anpassade, pedagogiska åtgärdsprogram. Ingående kunskap om förekommande kompensatoriska hjälpmedel ges också inom ramen för kursen. Delkurs 8: Examensarbete, 15 hp. Studenten lär sig att på ett vetenskapligt tillfredställande sätt självständigt lösa en vald forskningsuppgift inom området. Examensarbetet disponeras i enlighet med gängse internationella normer och konventioner; den skall sålunda innehålla en väl underbyggd beskrivning och motivering av den valda frågeställningen, dess bakgrund och teoretiska/tillämpade relevans, en klar och koncis redogörelse för undersökningsmetodik och resultatanalys, samt en resonerande resultatutvärdering. Ämne för examensarbetet väljs i samråd med examinator och ventileras på ett seminarium. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: - arbeta åtgärdande med elever som har problem med läsning och skrivning. - utföra egna pedagogiska utredningar samt omsätta logoped- och psykologutredningar i pedagogiska åtgärder. Detaljerade beskrivningar av lärandemålen för respektive delkurs följer här: Delkurs 1: Tal- och språkutveckling, 6 hp. - beskriva de viktigaste stadierna i barnets språkliga och kognitiva utveckling - redogöra för fenomenet språklig medvetenhet och diskutera kopplingen språklig medvetenhet och läs- och skrivutveckling - skilja på olika typer av försenad/avvikande språkutveckling Delkurs 2: Språkets olika dimensioner, 6 hp - redogöra för grundläggande skillnader mellan tal och skriftspråk och olika språkliga varieteter - känna till språkets grundläggande beståndsdelar, särskilt fonologi, morfologi, ortografi och syntax - bedöma elevers muntliga och skriftliga produktion utifrån ett performansanalytiskt perspektiv Delkurs 3: Läs- och skrivprocessen, 6 hp. - redogöra för de centrala komponenterna i läsning och skrivning - förstå och självständigt värdera tongivande modeller för läs- och skrivprocessen - beskriva relationen mellan skriftspråk, språkstruktur och lässtrategier Delkurs 4: Läs- och skrivinlärning, 6 hp. - redogöra för centrala teorier om barns läs- och skrivutveckling - kritiskt utvärdera olika läsinlärningsmetoder och deras teoretiska grundvalar Sidan 2/10

- känna till nationella och internationella utvecklingsprojekt inom området Delkurs 5: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, 6 hp. - redogöra för vanligt förekommande definitioner av dyslexi, förhålla sig till avgränsningen mellan dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, liksom till andra former av inlärningssvårigheter, - förstå tongivande teorier om dyslexins orsaker så att de kan följa utvecklingen inom området - känna till relationen mellan dyslexi, dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter Delkurs 6: Underlag för bedömningar, 7.5 hp. - redogöra för och förstå avsikten med diagnostiska metoder på individ- och gruppnivå - uppvisa grundläggande insikter i hur man konstruerar lästester och vad dessa mäter - behärska vanligt förekommande diagnostiska material och känna till deras användningsområden - självständigt tillämpa sina kunskaper i praktiskt arbete med elevbedömningar. Delkurs 7: Åtgärder och kompensatoriska hjälpmedel, 7.5 hp - behärska olika typer av kompensatoriska hjälpmedel och deras användningsområden. - upprätta individuellt anpassade pedagogiska åtgärdsprogram - utvärdera egna och andras pedagogiska utredningar - omsätta psykolog- och logpedutredningar i pedagogiska åtgärder Delkurs 8: Examensarbete, 15 hp. - söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning inom huvudområdet för utbildningen - integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom huvudområdet för utbildningen, - självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt planera och utifrån fördjupad metodkunskap med adekvata metoder genomföra ett kvalificerat examensarbete inom den givna tidsramen, - muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa och - beakta gällande forskningsetiska normer. Undervisning Beslut om undervisningens närmare uppläggning för varje delkurs och om den undervisning som skall vara obligatorisk fattas av institutionsstyrelsen. Styrelsens beslut redovisas i kursbeskrivningen. Undervisning ges i mån av resurser. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom hemskrivningar, obligatoriska inlämningsuppgifter, fallstudier samt aktivt deltagande i seminarier och praktikinriktad verksamhet. b. Betygssättning sker enligt tvågradig målrelaterad betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget G på samtliga delkurser, inklusive godkända inlämningsuppgifter. e. Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget U på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget G. Studerande som fått betyget U på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Kursen är ekvivalent med Specialutbildning i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, 40 poäng, i det tidigare kurssystemet. Sidan 3/10

Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur (med reservation för ändringar pga tillgänglighet) Delkurs 1. Tal- och språkutveckling, 6 hp Axelsson M (2003): Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2003. 19 sid. Bjar L: Orden tar form om barns uttalsutveckling. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2003. 19 sid. Fredriksson U & Taube K: Svenska som andraspråk och kulturmöten. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2003. 16 sid. Håkansson G: Språkinlärning hos barn. Studentlitteratur, Lund. 1998. 115 sid. Håkansson G: Barnets väg till svensk syntax. I Söderbergh, R (red) Från joller till läsning till skrivning. Gleerups Förlag, Malmö. 1997. 14 sid. Håkansson G & Hansson K: Grammatisk utveckling. I Nettelbladt U & Salameh E-K (red): Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur, Lund. 2007. Sid 135-168. 33 sid. Kuyumcu E: Språkutveckling hos tvåspråkiga turkiska barn en forskningsöversikt i nationella och internationella perspektiv. I Westerlund M: Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs. Rinkeby språkforskningsinstitut, Spånga 1999. 28 sid. ISBN/ISSN: 9197364002 Liberg C: Samtalskulturer samtal i utveckling. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2003. 19 sid. Liberg C: Möten med skriftspråket. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2006. 16 sid. Linell P & Jennische M: Barns uttalsutveckling. LiberLäromedel, Lund. 1980. Hela boken med undantag av ss 27-46. Totalt ca 50 sid. Nettelbladt U & Salameh E-K: Språkstörning hos barn. I Nettelbladt U & Salameh E-K (red): Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur, Lund. 2007. Sid 1333. 20 sid. Nettelbladt U: Fonologisk utveckling. I Nettelbladt U & Salameh E-K (red): Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur, Lund. 2007. Sid 57-93. 36 sid. Nettelbladt U. : Lexikal utveckling. I Nettelbladt U & Salameh E-K (red): Språkutveckling och språkstörning hos barn. Studentlitteratur, Lund. 2007. Sid 199-229. 30 sid. Skolverket: Att undervisa elever med svenska som andraspråk. Ett referensmaterial. 2000. ISBN/ISSN: 9189313690. Sid 13-28, 74-106. 47 sid. Strömqvist S: Sidan 4/10

Om tidig morfologisk utveckling. I Söderbergh R. (red) Från joller till läsning till skrivning. Gleerups Förlag, Malmö. 1997. 19 sid. Strömqvist S:? Om språktillägnandeprocessen. I Ahlsén E & Allwood J (red.) Språk i fokus. Studentlitteratur, Lund. 2002. Sid 31-44. 7 sid. Strömqvist S: Barns tidiga språkutveckling. I Bjar L (red) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund. 2003. 15 sid. Sundberg U: En flygande start barnets första steg mot ett talat språk. I Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Studentlitteratur, Lund. 2007. Sid 25-31. 6 sid. Söderbergh R: Barnets tidiga språkutveckling. Gleerups, Malmö. 1988. 130 sid. Trillinggaard A, Dalby M A, & Östergaard J R: Barn som är annorlunda. Hjärnans betydelse för barnets utveckling. Studentlitteratur, Lund 1999. Kap 1, 5, 6, 8. 57 sid. Tornéus M: På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn. Liber, Stockholm. 2002. 62 sid. Kompletterande material om högst 50 sid. Delkurs 2: Språkets olika dimensioner, 6 hp Bergman P & Sjöqvist L: Bedömning, i Att undervisa elever med svenska som andraspråk - ett referensmaterial. Skolverket, Stockholm. 2000. Sid 57-65. 8 sid. Dahl Ö: Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur, Lund. 2000. 296 sid. Valda delar om ca 200 sid. Hyltenstam K & Lindberg I (red): Svenska som andraspråk : i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund. 2004. Valda delar om c:a 150 sid. Håkansson G: Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur, Lund 2003. Valda delar om c:a 100 sid. Hörberg, T & Perder E (red): Övningsmaterial i ASV. Institutionen för lingvistik, Stockholms Universitet. 2006. 30 sid. Jonsson N (red): Språkvetenskapliga elementa. Institutionen för lingvistik, Stockholms Universitet. 2000. 40 sid. Sjögren A: Språket - nykomlingens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism", i Sjögren A m.fl. En bra svenska? Om språk, kultur och makt. Mångkulturellt centrum, Stockholm. 1996. Sid 19-40. Öhrström N (red): Övningshäfte i fonetik. Institutionen för lingvistik, Stockholms Universitet. 2006. 30 sid. Kompletterande material om högst 100 sidor Delkurs 3: Läs- och skrivprocessen, 6 hp Sidan 5/10

Bialystok E, Luk G & Kwan E: Bilingualism, Biliteracy, and Learning to Read: Interactions among Languages and Writing Systems. Scientific Studies of Reading. Vol 9 (1), 2005. Sid 43-61. 18 s. Bjaalid I, Høien T & Lundberg I: Dual-route and connectionist models: A step towards a combined model. Scandinavian Journal of Psychology 38, 1997. Sid 73-82. 10 s. Caravolas M: The Nature and Causes of Dyslexia in Different languages, i Snowling, M J & Hulme, C (eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 336-355. 20 s. Ehri L: Development of Sight Word Reading: Phases and Findings, i Snowling, M J & Hulme, C (eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 135-154. 19 s. Ellis W: Reading, Writing and Dyslexia. Lawrence Erlbaum Ass, N. J. 1992. 111 sid. Hellman C: Att läsa på ett nytt språk att läsa på nytt?, I Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Svenska Dyslexiföreningen 2007 Høien T & Lundberg I: Dyslexi: från teori till praktik. Natur och Kultur, Stockholm 1999. Kap 2-3, 5. 100 sid. Kintsch W & Rawson K A: Comprehension, i Snowling, M J & Hulme, C (eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 228-226. 18 s. Lundh L-G: Minnet, i Lundh L-G, Montgomery, H & Waern, Y: Kognitiv psykologi. Studentlitteratur, Lund. 1992. Sid 102-120. Nation K: Childrens Reading Comprehension Difficulties, i Snowling, M J & Hulme, C (eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 248-265. 18 s. Stanovich K: Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21, 1986. Sid 360-407. 47 s. Ziegler J C & Goswami U: Reading Acquisition, Developmental Dyslexia, and Skilled Reading across Languages: A Psycholinguistic Grain Size Theory. Psychological Bulletin. Vol.131 (1), 2005. Sid 3-29. 26 sid. Kompletterande material om högst 100 sidor Delkurs 4: Läs- och skrivinlärning, 6 hp Frost J: Läsundervisning. Teori och praktik. Natur & Kultur, Stockholm. 2002. 256 sid. Hutchinson J, Whiteley H & Smith C: Literacy Development in Emergent Bilingual Children, i Peer L & Reid G (Eds): Multilingualism, Literacy and Dyslexia. David Fulton Publ., London. 2000. Sid 45-51. Liberg C: Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur, Lund. 1993. 204 sid. Lundberg I & Herrlin K: God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och Kultur, Stockholm. 2003. 70 sid. Sidan 6/10

Nauclér K: Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden?, i Sandqvist C & Teleman U (red): Språkutveckling under skoltiden. Studentlitteratur, Lund. 1989. 19 sid. Oakhill J & Beard R: Reading Development and the Teaching of Reading: A Psychological Perspective, Blackwell Publishers, Oxford 1999. Kap 5-6, 8-9. 93 sid. Boyd S: The acquisition of literacy by immigrant children in Sweden. I Durgunoglu, A Y & Verhoeven, L (eds): Literacy Development in a Multilingual Context. Cross-cultural Perspectives. Lawrence Erlbaum Associates Publishers, London. 1998. Taube K Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Rabén Prisma, Stockholm. 1995. 133 sid. Kompletterande material om högst 60 sid. Delkurs 5: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, 6 hp Adler B & Holmgren H: Neuropedagogik - om komplicerat lärande. Studentlitteratur, Lund. 2000. Kap 8-10. 38 sid. Borgström, H: Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Vetenskapsrådet, Stockholm. 2006. Caravolas M: The Nature and Causes of Dyslexia in Different Languages, i Snowling, M J & Hulme, C (eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 336-355. 19 sid. Frith U: Paradoxes in the Definition of Dyslexia. Dyslexia, 5, 1999. Sid 192-214. Geva E: Issues in the Assessment of Reading Disabilities in L2 Children Beliefs and Research Evidence. Dyslexia, 6, 2000. Sid 13-28. Høien T & Lundberg I: Dyslexi: från teori till praktik. Natur och Kultur, Stockholm. 1999. Kap 1-6. 250 sid. Myrberg M: International Adult Literacy Survey. Invandrares läs-, och skriv- och räkneförmåga på svenska. Skolverket, Stockholm. 2000. Myrberg, M: Dyslexi en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådet. 2007. Art 2007:02. 109 sid. Ramus F m fl: Theories of developmental dyslexia: insights from a multiple case study of dyslexic adults. Brain, Vol. 126, No. 4. 2003. Sid 841-865. Seymor P: Variability in Dyslexia i Hulme, C & Snowling, M (Eds): Reading Development and Dyslexia. Whurr Publishers Ltd, London. 1997. 20 sid. Stanovich K, Siegel L S & Gottardo A: Progress in the Search for Dyslexia Subtypes, i Hulme, C & Snowling, M (Eds): Dyslexia: Biology, Cognition and Intervention. Whurr Publishers Ltd, London. 1997. Sid 108-125. Sterner G & Lundberg I: Sidan 7/10

Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren hur hänger de ihop? Natur & Kultur, Stockholm. 2006. 170 s. Vellutino F R, Fletcher J M, Snowling, M J & Scanlon D M: Specific reading disability (dyslexia): what have we learnt in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45:1 2004. Sid 240 Kompletterande material om högst 100 sidor Delkurs 6: Underlag för bedömningar, 7, 5 hp Atterström H & Persson R S: Brister eller olikheter? Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Studentlitteratur, Lund. 2000. 50 sid. Ericsson B (red): Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Studentlitteratur, Lund. 2001. 150 sid. Høien T & Lundberg I: Dyslexi: från teori till praktik. Natur och Kultur, Stockholm. 1999. Kap 7. 55 sid. Järpsten B & Stadler E: DLSM - Handledning 2: Diagnos och åtgärder. Psykologiförlaget, Stockholm. 1996.190 sid. Lundberg I & Herrlin K: God Läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och Kultur, Stockholm. 2003. 72 sid. Myrberg M & Lange A-L: Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska Institutet, Härnösand. 2003. 120 sid. Myrberg M: Konsensus om skolans insatser for att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska Institutet, Härnösand. 2003. 65 sid. www.sit.se Stukát S: Statistikens grunder. Studentlitteratur, Lund. 1993. 80 sid. Tornéus M: På tal om språk: språklig medvetenhet hos barn. Liber, Stockholm. 2000. 69 sid. Kompletterande material om högst 100 sidor. Delkurs 7: Åtgärder och kompensatoriska hjälpmedel, 7,5 hp Dahlin M: TIL Tidig Intensiv Lästräning. År 1-2. Natur & Kultur, Stockholm. 2006. Druid Glentow B: Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur & Kultur, Stockholm. 2006. Høien T & Lundberg I: Dyslexi: från teori till praktik. Natur och Kultur, Stockholm. 1999. Kap 8. 60 sid. Iglum I: Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med DAMP/MBD, ADHD och Tourettes syndrom. Studentlitteratur, Lund. 1997. Kap 9-11. 76 sid. Järpsten B & Stadler E: Åtgärdsplanering/program: att upprätta åtgärdsprogram för enskilda elever. Psykologiförlaget, Stockholm. 1996. 21 sid. SOU 1997:108?Att lämna skolan med rak rygg. Utbildningsdepartementet. Fritzes, Stockholm. 1997. 100 Sidan 8/10

sid. Torgesen J K: Recent Discoveries on Remedial Interventions for Children with Dyslexia. I Snowling, M J & Hulme, C (Eds). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing 2005. Sid 521-537. 16 s. Witting M: Ominlärning ett sätt att övervinna läs- och skrivsvårigheter. Ekelunds Förlag, Stockholm. 1993. 35 sid. Kompletterande material om högst 100 sidor Delkurs 8: Examensarbete, 15 hp Lindblad I: Uppsatsarbete. Studentlitteratur, Lund. 1998. 70 sid. Svenska språknämnden: Svenska skrivregler. Almqvist & Wiksell, Stockholm. 1991. 144 sid. Wallén Göran: Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund. 2:a uppl. 1996. 151 sid. Rekommenderad litteratur Adler B: Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter - orsaker, diagnos och hjälp. NU-förlag, Höllviken. 2001.142 sid. Alleklev B & Lindvall L: Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. Ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibiliotek. En bok för alla, Stockholm. 2000. 75 sid. Blomqvist C & Wood A: Läs- och skrivundervisning som fungerar: Intervjuer med lärare. Natur & Kultur, Stockholm. 2006. 155 sid. Cedermark E & Grimlund M: Handlingspärm för undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. Ekelunds förlag, Stockholm. 2001. 100 sid. Elbro, C: Läsning och läsundervisning. Liber, Stockholm. 2004. Forsman, Birgitta: Forskningsetik. En introduktion. Studentlitteratur, Lund. 1997. 138 sid. Föhrer, U. & Magnusson, E: Läsa och skriva fast man inte kan: Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Studentlitteratur, Lund 2005. Gillon, G.: Phonological awareness: from research to practice. Guilford Press, New York. 2004. 128 s. Hulme, C. & Snowling, M. (Eds) The Science of Reading. Malden. Blackwell Publishing. 2005. (De artiklar som inte ingår som obligatorisk litteratur.) Ljungblad A-L: Att räkna med barn - med specifika matematiksvårigheter. Argument Förlag AB, 2000. Lundgren T & Andersson B: Framtidens läromedel. Hjälpmedelinstitutet och FMLS 2002. 79 sid. Reid, G.: Dyslexia and Inclusion. Classroom Approaches for Assessment, Teaching and Learning. David Fulton Publisher Ltd. 98 s. Sidan 9/10

Taube K: Portfoliometoden: undervisningsstrategi och utvärderingsinstrument. Gothia, Stockholm 1997. 77 sid. Teveborg L: Elever i behov av särskilt stöd. Ekelunds förlag, Stockholm 2001. 95 sid. Trost, Jan: Enkätboken. Studentlitteratur, Lund. 2001. 148 sid. Trost, Jan: Kvalitativa intervjuer. Tredje uppl. Studentlitteratur, Lund. 2005. Zetterqvist-Nelson, K Dyslexi - En diagnos pa gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Studentlitteratur., Lund. 2003. Sidan 10/10