Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Relevanta dokument
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Hur mår barn och unga i Skåne?

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010

Frågeområde Funktionshinder

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Folkhälsodata Befolkning i åldern år. Kommun: Helsingborg

Avdelning för hälsofrämjande -

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Hälsa på lika villkor?

Mår bra eller mycket bra

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Hälsa på lika villkor?

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Hälsa på lika villkor? År 2010

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsodata Befolkning i åldern år. Kommun: Staffanstorp

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Välfärdsbokslut 2015

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Ohälsa vad är påverkbart?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

2(16) Innehållsförteckning

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning

Möjliga indikatorer för Örebro län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Hälsan. i Kalmar län år

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Tandhälsan i Värmland

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Att tänka på innan du börjar:

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Välfärds- och folkhälsoprogram

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Att höra eller nästan inte höra

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

Hälsa på lika villkor

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Folkhälsa Fakta i korthet

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Folkhälsorapport 2016

Transkript:

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1

Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor del av befolkningen har någon form av funktionshinder på nationell nivå räknar man med 1,5 miljoner människor. Ohälsan är gånger större för funktionsnedsatta jämfört med befolkningen i stort En stor del av den ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen!

Livsvillkor Levnadsvanor Sjukdomar Demokrati och delaktighet Barns uppväxtvillkor Utbildning och arbete Livsmiljöer Socialt kapital Rökning Alkohol och droger Fysisk aktivitet Matvanor Sömn Cancer Hjärt- o kärlsjukdomar Diabetes Psykisk ohälsa

4

5

Daglig rökning 9 8 7 6 5 4 3 Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Kvinnor 6

Låg fysisk aktivitet på fritiden 9 8 7 6 5 4 3 Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Kvinnor 7

Låg konsumtion av frukt och grönt 9 8 7 6 5 4 3 Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Kvinnor 8

% Övervikt/fetma 9 8 7 6 5 4 Fetma Övervikt 3 Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Kvinnor 9

% Ansamling av riskfaktorer 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2-5 risker 1 risk Ingen risk % % % Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Kvinnor Beskrivning av indikator: Frågeform ulering: Index består av 5 indikatorer, se mer info om respektive per indikator. a. Daglig rökning b. Låg fysisk aktivitet på fritiden c. Låg konsumtion av frukt och grönsaker d. Fetma e. Riskkonsumtion av alkohol (FHI-index) Svarsalter nativ: a-e: Nej/ja Andel inkluderar : Index skapas med -5 risker. 1 risk respektive 2-5 risker redovisas.

Funktionsnedsättning Utifrån frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga har gruppen med funktionsnedsättning bildats utifrån de fyra följande punkterna: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat ja på den här frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat nej (inte ens med glasögon) på den här frågan. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer? De som svarat nej (inte ens med hörapparat) på den här frågan. Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av de här fyra kategorierna definieras av Folkhälsomyndigheten som att de har funktionsnedsättning. 11

Sysselsättning bland vuxna 18-34 år 9 8 Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning 7 6 5 4 3 Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Sysselsatta Sjukskrivna Arbetslösa Studerande Män Kvinnor 12

Utbildningsnivå bland vuxna 18-34 år 9 8 7 6 5 4 3 Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 13

9 8 7 6 5 4 3 God självskattad hälsa (mycket bra/bra) Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18-34 år 14

Mycket bra/bra självskattad hälsa % 9 8 7 6 5 4 3 Ingen Hörsel Syn Rörelse Läs/skriv/dyslexi Åk 6 Pojkar Åk 6 Flickor Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy åk 2 Pojkar Gy åk 2 Flickor ADHD/ADD Typ av funktionsnedsättning 15

Ofta nöjd med sig själv % 9 8 7 6 5 4 3 Ingen Hörsel Syn Rörelse Läs/skriv/dyslexi Åk 6 Pojkar Åk 6 Flickor Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy åk 2 Pojkar Gy åk 2 Flickor ADHD/ADD Typ av funktionsnedsättning 16

9 8 7 6 5 4 3 Trivs mycket bra med livet Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 17

9 8 7 6 5 4 3 Ofta stressad i vardagen Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18-34 år 18

9 8 7 6 5 4 3 Psykisk ohälsa Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18-34 år Minst 1 psykiskt besvär mer än en gång i veckan: Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt mig nere Vuxna 18-34 år: 19

Låg tillit till andra människor - (håller inte alls med/håller inte med) 9 8 7 6 5 4 3 Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18-34 år

Minst en fritidsaktivitet per vecka (åk 6, åk 9, gy åk 2) samt Socialt deltagande (18-34 år) Funktionsnedsättning 9 Ej funktionsnedsättning 8 7 6 5 4 3 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18-34 år Skolelever: Vuxna 18-34 år Andel inkluderar Ja på fyra eller fler delfrågor. 21

Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Ej behörig t gymn Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Ej behörig t gymn Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Ej godkända betyg Trivs bra i skolan Studiesvårigheter Ej godkända betyg 9 8 7 6 5 4 3 Trivs bra i skolan samt Studiesvårigheter samt Ej behörig till gymn/ej godkända betyg Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 Studiesvårigheter bildas av frågorna nedan 22

5 % Mobbad mer än en gång i månaden 4 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Gy åk 2 Typ av funktionsnedsättning Ingen Hörsel Syn Rörelse Läs/skriv/dyslexi ADHD/ADD 23

Ingen nära vän 5 % 4 3 Ingen Hörsel Syn Rörelse Läs/skriv/dyslexi Åk 6 Pojkar Åk 6 Flickor Åk 9 Pojkar Åk 9 Flickor Gy åk 2 Pojkar Gy åk 2 Flickor ADHD/ADD Typ av funktionsnedsättning 24

Data från Region Skånes Folkhälsorapport barn och unga 12 samt Folkhälsorapport Skåne 13

Data från Region Skånes Folkhälsorapport barn och unga 12 samt Folkhälsorapport Skåne 13

Källor: Definition funktionsnedsättning: folkhalsomyndigheten.se Resultat vuxna 18-34 år: Folkhälsoenkät Vuxna i Skåne år 12 Resultat skolålder: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 12 27