Fukt i fastighet och våtrum Västra avdelningen 3 juni 2009 1
Vattenskadorna i våtrum ökar Försäkringsbolagen Volymen vattenskador ökar Fastighetsbeståndets ålder Miljonprogrammet står inför renovering Tekniska lösningar Oklart om etablerade lösningar fungerar 2
60 50 40 30 20 10 Åldersfördelning och medelskadekostnad av alla vattenskador i flerbostadshus 0 1943-1952 1953-1962 1963-1972 1973-1982 1983-1992 1993-2002 3
Fukt i luften kondens Fuktig luft kan skapa problem när den kondenserar på kalla ytor i en byggnad Fuktens rörelser konvektion När luft rör sig tar den även med fukt. Det gör att kondens kan bildas och leda till skador Fuktvandring diffusion Teorin bakom fuktens vandring i byggnader och hur vi kan minska skaderiskerna 4
Luftrörelser och fukt Ute Inne Det kan bli kondens av luftrörelser om: inneluften är fuktig det är otätt övertryck gör att luften vill pysa ut Otätt Övertryck inne Fuktig luft Teckning: SP 5
Värmens väg i en vägg Ute (kallare) Homogen, oisolerad vägg Inne (varmare) Värmen vandrar inifrån och ut 6
Värmens väg i en vägg Ute (kallare) Homogen, oisolerad vägg Inne (varmare) Värmen vandrar inifrån och ut Utvändigt isolerad Temperaturfallet sker i isoleringen 7
Värmens väg i en vägg Ute (kallare) Homogen, oisolerad vägg Inne (varmare) Värmen vandrar inifrån och ut Utvändigt isolerad Temperaturfallet sker i isoleringen Invändigt isolerad Temperaturfallet sker i isoleringen = väggen blir kall och fuktig skaderisk 8
Fuktens väg genom en vägg Ute (torrare luft) Homogen vägg Inne (fuktigare luft) Fukten vandrar inifrån och ut 9
Fuktens väg genom en vägg Ute (torrare luft) Homogen vägg Inne (fuktigare luft) Fukten vandrar inifrån och ut Invändigt tätskikt Fuktig inneluft tar sig ej ut 10
Fuktens väg genom en vägg Ute (torrare luft) Homogen vägg Inne (fuktigare luft) Fukten vandrar inifrån och ut Invändigt tätskikt Fuktig inneluft tar sig ej ut Utvändigt tätskikt Fuktig luft tar sig ut i väggen och kondenserar vid det kalla tätskiktet skaderisk 11
Ånggenomgångsmotstånd PE-folie 0,2 mm 2 000 000 s/m Styrencellplast 50 mm 50 000 s/m Spånskiva 10 mm 20 000 s/m Vindskyddspapp ca 15 000 s/m Gipsskiva 13 mm ca 4 000 s/m Papperstapet 1 000 s/m Foto: SP 12
Sammanfattning Vill man påskynda uttorkningen kan man antingen värma materialet eller avfukta luften i omgivningen Ska man hindra diffusion ska man använda ångtätt material, t ex plastfolie, asfaltpapp eller plåt Alla material har ett visst motstånd mot diffusion och fungerar som ångbroms i större eller mindre grad Diffusionsspärren får inte finnas på fel ställe då samlar den upp fukt Flera täta skikt innebär risk för att fukt kan stängas inne 13
Vattenskador från installationer kostar 5 miljarder om året Foto: SP Ledningssystemen står för 60% av skadorna. Korrosion och frysning är de vanligaste orsakerna. 14
Vattenskador: ohälsa + stora kostnader Risker? Mögel Kemiska reaktioner Emissioner Elak lukt Kvalster Konsekvenser? Ohälsosam innemiljö Akuta reaktioner Allergi Överkänslighet Kostsam sanering Foto: SP Teckning: SGB 15
Vattensystemets svaga länkar Korrosion Fogar & kopplingar Läckande tätskikt Frysskador Foto: Per Westergård 16
Skadeorsaker i kök och våtrum Kök Rör och rörfogar Diskmaskin Kyl/frys Våtrum Läckage genom tätskikt på golv eller vägg Rör, rörfogar och genomföringar Läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunn Foto: Per Westergård 17
Korrosion är ett åldersfenomen Foto: SP Antal skador 10 20 21-30 31-40 41-50 50 Installationens ålder 18
Risk för frysskador i ledningssystem Bjälklagsgenomföring för vattenservicen Rör förlagda i bjälklags- eller väggisolering Rör förlagda i vindsutrymmen eller torpargrund Vattenutkastare utan frysskadesäkring Installationer i utrymmen med låg temperatur, t ex garage eller uthus Foto: Per Westergård Teckning: SGB 19
Hur tätt är tätskiktet? Foto: SP 20
Aftonbladet juni 2007 21
Uppbyggnad av en tät vägg / golv Underlag Skiva Murverk Tätskikt Vätskebaserat Folie Plastmatta Fästmassa Kakel / klinker 22
Sex månader efter en enda dusch! Foto: SP 23
Kan man använda rollade tätskikt? 1 Primer och tätskikt, halv mängd 2 Primer och tätskikt, samma tätskikt som 1 fast i rätt mängd 3 Ångspärr och tätskikt, nytt system Teckning:SP 4 5 Primer och tätskikt Ångspärr och tätskikt, nytt system 50% RF Gipsskiva Rollat tätskikt 6 Tätskikt utan primer 100% RF 7 Ångspärr och tätskikt, nytt system 8 Primer och tätskikt 24
(s/m) 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Inget prov klarade 1 000 000 s/m! 50% RF 100% RF 100 000 0 Tätskikt 1 Tätskikt 2 Tätskikt 3 Tätskikt 4 Tätskikt 5 Tätskikt 6 Tätskikt 7 Tätskikt 8 Källa: SP 25
Fukt i gipsskiva under användning 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 Tätskikt 1 Tätskikt 2 Tätskikt 4 Tätskikt 6 Tätskikt 7 (ny) Tätskikt 5 (ny) Tätskikt 3 (ny) Tätskikt 8 0,15 0,10 0,05 0,00 1 4 7 10 13 16 19 22 25 Källa:SP Tid (veckor) 26
Slutsatser Det är stor risk för fuktskador i våtrumsväggar med keramiska plattor, framför allt i ytterväggar Konstruktionen måste anpassas Det material som väljs måste tåla belastningen I de flesta fall krävs ett invändigt tätskikt med tillräckligt högt motstånd Foto:SP 27
Branschen har två dokument 28
Kontroll av täthet Kontroll krävs för att säkerställa tätheten. Sker genom egenkontroll, stickprovskontroll eller byggplatskontroll 29
Förslag på bättre konstruktioner Ingemar Samuelsson prof. Vägg med plastfolie Gipsskiva med pappskikt Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör vara minst >1 500 000 (s/m) men helst >2 000 000 (s/m) Oorganisk skiva Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör vara minst >1 000 000 (s/m) Vägg utan plastfolie Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör vara minst >1 000 000 (s/m) Plastfolien ersätts med ett lufttätt men relativt diffusions-öppet material (typ ångbroms på ca 100 000 s/m) Diffusionsöppet vindskydd (helst lägre än 10 000 s/m) 30
Bra kontakter och dokument Säker vatteninstallation Branschregler från VVS-företagen Säkra våtrum Se vidare www.sakervatten.se Branschregler från GVK Se vidare www.gvk.se Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, Branschregler från Byggkeramikrådet Se vidare www.bkr.se 31